Kelvin (K) är SI-enheten för temperatur.

Kelvin
En termometer med skalor i både kelvin och grader Celsius.
Enhetsinformation
EnhetssymbolK[1][2][3]
Fysikalisk storhetabsolut temperatur[2][3]
färgtemperatur
daggpunkt
Curiepunkten
Debye temperature
Fermi temperature
Néel-temperatur
superconduction transition temperature
StorhetssymbolT
MåttsystemSI-systemet
Uppkallad efterWilliam Thomson Kelvin
Redigera Wikidata

Enheten är uppkallad efter den brittiske fysikern William Thomson (1824–1907), adlad Lord Kelvin.[4]

Beskrivning

redigera

1 K definieras utifrån Boltzmanns konstant som (definitionsmässigt) har värdet 1,380 649×10−23 J/K. Kelvinskalans nollpunkt är den absoluta nollpunkten. Enheten kelvin är vanligast förekommande i tekniska och vetenskapliga sammanhang.

Celsiusskalan har kalibrerats så att mätvärden i grader Celsius är exakt 273,15 mindre än motsvarande mätvärden i kelvin. Skalstegen är exakt lika stora; en ökning i temperaturen med 1 kelvin är samma sak som en ökning med 1 °C. Sambandet mellan de två skalorna lyder:

  • T[°C] = T[K] − 273,15

Till skillnad från vad som gäller för enheterna Celsius och Fahrenheit använder man inte gradtecken (°) eller grader tillsammans med K eller kelvin. Enheten kelvin skrivs med gemener, medan förkortningen är en versal, K.[5]

Konvertering mellan temperaturenheterna

redigera
Kelvin


Grad Celsius


Grad Fahrenheit


Rankine


Rømerskalan


Newtonskalan


Delisleskalan


Grad Réaumur

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Ontology of units of Measure (OM) 1.8, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”6.5.2”, Quantities and units—Part 1: General, första utgåvan, Internationella standardiseringsorganisationen, 15 november 2009, s. 17.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SI A concise summary of the International System of Units, SI, 2019, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 164-165.
  5. ^ Göran Grimvall (2018). ”SI och Sverige”. Fysikaktuellt (3): sid. 15. http://www.fysikersamfundet.se/wp-content/uploads/Fysikaktuellt3-18_Webb.pdf. Läst 17 januari 2019. 

Externa länkar

redigera