Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/September

Angående av- eller direktkopiering

Jag har nu fått reda på av Ankara att det är förbjudet att lägga in material som är hämtat från andra hemsidor. Visserligen visste jag redan detta, men det som saken handlar om är att jag har lagt in material i tabeller för olika avsnitt på artiklarna Lyxfällan och Grannfejden. Infon är hämtad från TV3Play.

Det jag kan erkänna är att det var kanske dumt att direktkopiera av vad som stod - men allting kan bearbetas. Nu är detta ingen användardiskussion, jag ville bara att du/ni som läser detta ska veta bakgrunden till detta ämne. Jag har kommit fram till att, om man nu inte får direktkopiera eller avkopiera från andra hemsidor till serier, spel mm. så finns det bara en lösning: ALLA ARTIKLAR MED DESSA INFON MÅSTE RADERAS OMEDELBART! Och det ÄR OHÅLLBART!

Jag skulle därför vilja veta vad andra tycker om det här och hur vi ska lösa problemet. Jag vet nämligen inte själv hur det ska lösas. Och skulle det bli en massradering skulle mycket värdefull info och artiklar som i alla fall jag vill kunna hitta här på Wikiepdia försvinna. Det vore inte bra.

Alltså, alternativen är:
1. Radera allt 2. Se vilka sidorna är och skriv/formulera om. 3. Gör ingenting - låt det vara.

Detta är ingen omröstning, utan bara förslag på vad man kan göra! (Så får jag inga sådana kommentarer här om att omröstning inte ska ske på Wikipedia.) Och skulle det bli en massradering så måste vi be engelska och alla andra wikipedior att göra samma sak som vi gör - massradera - för infon får inte vara av/direktkopierad!

/Hollac16 17 augusti 2010 kl. 00.05 (CEST)

Hej! Först och främst vill jag börja med att uppmuntra dig till att fortsätta förbättra artiklar om olika TV-serier - och det är kul och bra att du arbetat med dessa artiklar tidigare. Av upphovsrättsskäl så får vi dock inte kopiera längre stycken från andra sidor (namn på TV-serier får vi dock t ex kopiera samt kortare citat). Detta betyder alltså att artiklarna kan vara kvar - det behövs ingen massradering - men längre citat som utgör sammanfattningar av avsnitt måste tas bort av upphosvrättsskäl. Ulner 17 augusti 2010 kl. 00.20 (CEST)

Som jag fattat det har du kopierat tabelldata och liknande. Tabelldata går i egenskap av ren fakta inte att upphovsrättsskydda, och i så fall bör det inte vara någon fara. Om du kopierat löptext är det däremot allvarligt. /Grillo 17 augusti 2010 kl. 05.45 (CEST)

Det var 5 kbyte beskrivande text (cirka 25% av artikeln) som Ankara städade bort ur Lista över avsnitt av Lyxfällan (diff). De 14 kbyte som nu återstår nu är titlar och datum, alltså motsvarande en låtlista för en grammofonskiva. Efter bortstädningen, ser tabellformatet överarbetat ut. Det räcker med en enkel punktlista för att förteckna avsnittens datum och titlar. Ankara gjorde det enda rätta. Det vore intressant att höra vad TV3 eller produktionsbolaget skulle säga, om man frågade dem om fri licens på avsnittsbeskrivningarna. Jag tänker dock inte ta på mig att göra detta. --LA2 17 augusti 2010 kl. 08.44 (CEST)

När man hittar text som är direktkopierad kan man, med hänsyn till hur mycket tid och ork man har:

1. Formulera om texten.
2. Radera de delar som är plagierade.
3. Slänga in en {{Plagiat}}.

Som ett tillägg kan jag säga att jag själv la inte in allting i Lyxfällantabellerna, utan folk har lagt in info direkt från TV3 också. Men egentligen fattar jag inte varför ni säger ifrån så här. Ändra istället, om man nu ser att "det här är direktkopierat", varför då inte gå in och ändra förhand. Jag står fortfarande fast vid att, om man nu inte får skriva sammanfattningar om tv-program, så måste SAMTLIGA sidor bort med den infon. Till och med sändningsdatumen var ju avkopierade! Hu! /Hollac16 17 augusti 2010 kl. 11.19 (CEST)

Sändningsdatumen är fakta, och saknar därför upphovsrättsskydd. Man får visst skriva sammanfattningar, men man får inte kopiera sammanfattningar som någon annan skrivit (om det inte är släppt under fri licens). -- BOIViE 17 augusti 2010 kl. 11.48 (CEST)

Vad då "ändra istället"? Bara för att jag skriver på wikipedia så har jag inte hur mycket tid som hellst att sitta och formulera om det som andra har varit för lata för att göra själva. Kemikungen 17 augusti 2010 kl. 12.33 (CEST)

Först en ordningsfråga. Om nu Hollac16 lägger en länk till aktuell artikel så måste han se till att han lägger till rätt artikel, i detta fall Lista över avsnitt av Lyxfällan, annars kan man leta ihjäl sig.

Till frågan om upphovsrätt.

Det är inte alls förbjudet att lägga in material som är hämtat från andra webbsidor. Frågan är istället om texten eller utformningen är skyddad av

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

För att skydd ska uppkomma fordras att verket är "litterärt eller konstnärligt", vilket framgår av 1 § Upphovsrättslagen.

Såvitt jag kan förstå är inte detta fallet med de listor som kopierats. Frågan uppkommer då om listorna har så kallat katalogskydd enligt 49 § samma lag. Detta är inte helt rätt att svara på. Jag lutar dock åt att de inte är skyddade och åberopar rättsfallet NJA 2005 s. 924 där spelordningarna för fotbollsligor inte var skyddade. Uppgifterna kunde därför fritt användas av envar.

////Mvh--Quadrigarius 17 augusti 2010 kl. 14.38 (CEST)

Quadrigarius: Alla är överens om att listorna med datum och titlar kan kopieras fritt. Även om de eventuellt omfattas av katalogskyddet (högst tveksamt vid så här små mängder), så struntar vi i det när vi lägger in låtlistor till skivor och skådespelarlistor till filmer. Sådan information har av tradition alltid kopierats fritt, till exempel i biblioteksdatabaser. Det upphovsrättsskyddade är de längre sammanfattningarna, som Ankara plockade bort. Se min diff-länk ovan. --LA2 17 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Hollac16, lugna ner dig, spela inte över. Ingen är på jakt efter dig. Den upphovsrättsskyddade informationen är bortplockad. Det var ett misstag att lägga in den, och alla är överens om att det var en engångshändelse. Ärendet är avslutat. Du kan fortsätta arbeta på någon mer TV-serie, du kan utöka de här med egenskrivna sammanfattningar, eller du kan kontakta Metronome och/eller TV3 och fråga om lov att sprida deras sammanfattningar under en fri licens. Det kostar ju inget att fråga. --LA2 17 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Då får man vara lugn då. Men jag kan inte förstå Wikipedias arbetssätt, där man säger åt andra att göra saker åt en och sedan fullständigt struntar i att jobba själv. Jag kan förstå att man som admin/vanlig hederlig användare inte alltid har tid att skriva om saker o ting, men gör det istället för att hålla på och be andra att göra det. Sedan vet jag att det är okej att kopiera av sådana texter. Jag tror inte TV3 skulle bli arga över det hela, snarare blir det kanske mer reklam för dem eller så. Eller så har jag helt fel i den saken. Strunt samma. Nu fortsätter jag fylla i - men sammanfattad och med mina egna ord. Blir alla nöjda då? /Hollac16 17 augusti 2010 kl. 16.20 (CEST)

Det är jättebra Hollac16 om du sammanfattar med egna ord. Orsaken till raderingen handlar om upphovsrätten. En av orsakerna är att tanken med wikipedia är att all information som finns inom projektet ska vara fritt att användas av alla - så därför får det inte förekomma upphovsskyddat material. Det är också olagligt att kopiera längre textpassager ifrån andra hemsidor och återpublicera dem utan upphovsrättshavarens tillstånd. Inte ens om exempelvis TV3 inofficiellt skulle anse att det var bra att viss information kopierades så hade det varit ok att publicera materialet på wikipedia. Den med upphovsrätten måste uttryckligen ge wikipedia rätten att publicera materialet och därmed släppa materialet fritt enligt commons. Kring upphovsrätten finns enorma mängder juridik och regelverk som många gånger är svåra att förstå för oss som inte är invigda. Exempelvis så är mycket kortfattad information i tabellformat, exempelvis "år, titel, regissörsnamn" för en film ansedd som fakta, och har därför inget upphovsskydd. Som sagt det finns många olika regler att följa kring upphovsrätten så den bästa tumregeln är att undvika att kopiera och istället skriva om texterna efter eget huvud. Mvh --AHA 17 augusti 2010 kl. 16.56 (CEST)

För övrigt var texterna i just det här fallet var dock inte särskilt encyklopediska överhuvudtaget, så de skulle nog behöva skrivas om oavsett vad tv3 tillåter och inte. -Laxskinn 17 augusti 2010 kl. 17.53 (CEST)

Tack Hollac16 för dina bidrag - bra att du har lyssnat på synpunkterna.

Om TV3 rent hypotetiskt skulle släppa sina webbsidor under öppen licens så vore det fritt att plagiera dem, under förutsättning att källan anges.Mange01 17 augusti 2010 kl. 23.08 (CEST)

När jag skriver fakta om tv-avsnitt skriver jag om informationen, letar på flera sidor och ibland själv ser avsnittet och skriver sen en sammanfattning. Då stöter man inte på några problem./AleWi 18 augusti 2010 kl. 05.33 (CEST)

"Utvald artikel" på Huvudsidan

Borde vi inte byta rubriken på rutan "Utvald artikel" på Huvudsidan till "Utmärkt artikel"? Rutan visar ju ändå bara Utmärkta artiklar; rutan som visar Bra artiklar lite längre ner på sidan heter just "Bra artikel". Har detta diskuterats förut någonstans? Pavl 3 augusti 2010 kl. 12.55 (CEST)

Internt kallar vi dem utmärkta, men de är ju fortfarande bara utvalda för att vi tycker att de är bättre. Att skriva att det är utmärkta på startsidan skulle, tror jag, förvirra läsare till att tro att man blint lita på artikelns innehåll. Sertion 3 augusti 2010 kl. 13.11 (CEST)

Fast det stämmer väl ändå inte riktigt? Vi kallar dem utmärkta på WP:UA. I begreppet Utvalda artiklar ingår både Utmärkta och Bra artiklar. I rutan Utvalda artiklar på Huvudsidan representeras däremot bara utmärkta artiklar, vilket väl ändå är missvisande. Pavl 3 augusti 2010 kl. 13.21 (CEST)

Jo, det stämmer nog. (Är lite trött i huvudet efter 4 daggar LAN-party) Sertion 3 augusti 2010 kl. 14.46 (CEST)

Tycker det borde ändras med. Tanzania 3 augusti 2010 kl. 15.43 (CEST)

Jag håller med Sertion. Alla har nog inte koll på vad vi menar med Utmärkt. -Laxskinn 3 augusti 2010 kl. 17.39 (CEST)

Håller med Sertion. Att det står att en artikel är "utmärkt" betyder för en nyanländ användare som bara ser huvudsidan ingenting. Står det att den är "utvald" förstår dock de flesta att den valts ut för att den är extra bra. /Grillo 3 augusti 2010 kl. 19.06 (CEST)

Jag kan även jag hålla med, men om "utvald artikel" inte skall bytas måste någonting göras åt rutan "bra artikel" längre ner. Det är inte konsekvent att det heter "utvald artikel" där vi lägger utmärkta artiklar och samtidigt "bra artikel" på ett annat ställe. /-nothingman- 3 augusti 2010 kl. 19.12 (CEST)

Om begreppet "Utvald artikel" är mer bekant för läsare än begreppet "Utmärkt artikel" beror det bara på att det är det begreppet de mötts av varje gång de gått in på wikipedias huvudsida. Detta, och det faktum att rutan "Utvald artikel" de facto bara innehåller utmärkta artiklar, gör att de flesta läsare förknippar begreppet "Utvald artikel" med den lilla gula stjärnan som finns uppe i hörnet på en del artiklar. Det faktum att det lite längre ner i rutan står "Fler utmärkta artiklar" bidrar bara till större förvirring. Jag tror att många läsare pga detta drabbats av missuppfattningen att begreppen "Utvald artikel" och "Utmärkt artikel" är synonyma, och andra blir förvirrade över att begreppen används så inkonsekvent. Pavl 3 augusti 2010 kl. 20.08 (CEST)

utvald - som har valts ut av någon anledning. utmärkt - prima, extra bra. Jag skulle säga att utmärkt är lättare att förstå. Moberg 4 augusti 2010 kl. 01.32 (CEST)

För en oinvigd tror jag utvald låter bättre (och något mer ödmjukt). Att benämna en artikel som "utmärkt" externt tror jag bara avskräcker från vidare redigering i artikeln, och det vill vi ju inte! :) /Natox 4 augusti 2010 kl. 17.47 (CEST)

Men vi använder redan begreppet Utmärkt artikel både "externt" och "internt". Att använda begreppet "Utvald artikel" som rubrik för en ruta som endast visar Utmärkta artiklar är missvisande. Pavl 4 augusti 2010 kl. 17.59 (CEST)

Utvalda artiklar är artiklar som valts ut av några wikipedianer utifrån förutbestämda kriterier. Huruvida dessa är utmärkta i egentlig mening är subjektivt. Mer konsekvent användning vore bra, men då hellre att genomgående använda "utvald", vilket också stämmer bättre med engelskans "featured". Samma sak gäller "bra artiklar", jag undrar hur många av våra läsare som vet skillnaden i kriterierna mellan "utmärkt" och "bra". Sedan "rekomenderade artiklar" tillkom ser jag ingen vits med detta mellansteg. Carnot 4 augusti 2010 kl. 18.24 (CEST)

Denna diskussion handlar dock inte om huruvida Utmärkta artiklar är ett bra namn eller inte. Den handlar om vad som ska stå som rubrik för rutan som visar Utmärkta artiklar på Huvudsidan. Pavl 4 augusti 2010 kl. 19.22 (CEST)

Jag tycker "utvald artikel" låter bäst och håller med Natox resonemang. Höstblomma 4 augusti 2010 kl. 19.31 (CEST)

Nu blir jag konfunderad. Ni som argumenterar emot: Argumenterar ni emot att vi använder namnet Utmärkta artiklar för det som på enwp heter Featured articles (vilket vi redan gör, och vilket inte borde diskuteras här), eller argumenterar ni emot att rubriken på rutan som visar det som heter Utmärkta artiklar på svwp ändras till "Utvald artikel" till "Utmärkt artikel"? Pavl 4 augusti 2010 kl. 19.48 (CEST)

Jag syftar på rubriken på rutan som finns på huvudsidan, där tycker jag "utvald artikel" gör sig bäst. Höstblomma 4 augusti 2010 kl. 19.56 (CEST)

Även fast rutan bara visar Utmärkta artiklar, medan begreppet "Utvalda artiklar" innefattar både Utmärkta och Bra artiklar? Pavl 4 augusti 2010 kl. 20.00 (CEST)

Ja, eftersom kvalitetsmärkningen "utmärka artiklar" och "bra artiklar" är just interna kvalitetsmärkningar som används på Wikipedia, efter vissa kriterier (som kan komma att ändras) och efter en röstningsprocess som beror av ett visst tillvägagångssätt och tolkning av utfall. Höstblomma 4 augusti 2010 kl. 20.15 (CEST)

Problemet är att vi har interna benämningar som vi inte riktigt verkar vilja stå för utåt, och därför börjar vi kalla dem för andra saker gentemot läsarna. Så kan man göra om det är vattentäta skott mellan den interna redaktionen och läsekretsen, men på den fria encyklopedin som alla kan redigera skapar det bara begreppsförvirring. Jag tycker att vi måste stå fullt ut för våra interna begrepp, det är bara så vi kan ladda dem med mening. Om ett begrepp verkligen inte fungerar, så får vi väl byta ut det. /Rolf B 5 augusti 2010 kl. 09.23 (CEST)

Rolf B slår huvudet på spiken. Vi kan inte ha olika begrepp "utåt" och "inåt" på svwp, för på grund av det sätt vi arbetar på finns det inget "utåt" och "inåt" på svwp. Om folk är missnöjda med begreppet "Utmärkt artikel" får de ta den diskussionen någon annanstans. Jag hävdar dock bestämt att så länge begreppet "Utmärkt artikel" finns kvar bör vi stå för det, också på Huvudsidan. Pavl 14 augusti 2010 kl. 12.43 (CEST)

Jag tycker vi bör byta namnet antingen till ”Veckans artikel” eller till ”Veckans utvalda artikel”. Avsnittet med ”Bra artikel” tycker jag helt bör utgå, det skapar snarast förvirring, de allra flesta av våra artiklar är så klart bra. --Nyström 19 augusti 2010 kl. 14.23 (CEST)

Retroaktivt bidrag till deltagare vid Wikimania 2010

Wikimedia Sverige har som tidigare meddelats beslutat att främja deltagande vid Wikimedia 2010 i Gdansk genom ett ekonomiskt bidrag till de deltagande. Ett stipendium om totalt 8000 kr kommer att fördelas mellan de konferensdeltagare som uttryckligen anmäler till Wikimedia Sverige att de vill ta del av pengarna. För att ha rätt till pengar måste man, utöver att ha varit närvarande vid Wikimania 2010, antingen vara medlem i Wikimedia Sverige eller bosatt i Sverige och aktiv på något av Wikimedias projekt.

Den som är intresserad av att vara med och dela på stipendiet anmäler sig på Wikimedia Sveriges webbplats eller per e-post till Wikimedia Sveriges kassör på kristoffer punkt mellberg at gmail punkt com senast 2010-08-31. / Kristo

Jag funderar lite vad lagen egentligen säger om att en förenings styrelse tar beslut om att dela ut stipendium retroaktivt och där de egna styrelsemedlemmarna är behöriga att söka? Det blir ju då samma personer som tagit beslutet om att dela ut pengarna som får dem (för närvarande är alla tre som ansökt med i styrelsen). Föreligger det inte en intressekonflikt där? Det är ju en sak om det styrelsen tagit beslut om att resebidrag skall utgå innan så att alla skulle haft möjlighet att söka (och inte bara de som redan varit där), så är ju fallet vid ex. Skånesafarin som snart kommer. Jag menar absolut inte att anklaga er för att var oärliga eller brottsliga men det känns lite tveksamt att ha ett sådant förfarande; och styrelsen skulle nog göra klokt i att tänka igenom hur det hela kan framstå och hur det skulle kunna vinklas av illvillig press etc. Jopparn 16 augusti 2010 kl. 19.38 (CEST)

Stipendiet var fastställt redan innan årsmötet då budgeten för 2010 godkändes av medlemmarna. Sertion (disusksion) 16 augusti 2010 kl. 19.56 (CEST)

Aha, då är ju allt i sin ordning! Ber om ursäkt för mitt missförstånd. Jopparn 17 augusti 2010 kl. 00.55 (CEST)

Även om så skulle vara fallet vore det knappast olagligt, dock möjligtvis olämpligt. Plrk 19 augusti 2010 kl. 23.12 (CEST)

Kvalitetsmall

Lite längre upp (#Kvalitetsmätningen - augusti) har det diskuterats kring att kvalitetsmätningen enbart tar upp det dåliga och inte det som ändå är bra eller i alla fall helt okej. I den diskussionen kom det upp att man kanske skulle efterhärma engelska Wikipedias kvalitetsmallar på diskussionssidan. Dessa skulle då värderas från 1-5 i viktighet samt kvalitet, och detta skulle generera kategorier. Detta skulle göra att man inte bara fick det dåliga kvalitetsmätningarna utan även skulle kunna mäta "helt ok" artiklar - inte bara utvalda.

En möjlig sak vore då att ha en parameter för att dela in betygssättningen efter ämne. Om man skulle sätta "Geografi" som parameter skulle artikeln hamna i kategorier med andra artiklar inom samma ämne. Allt skulle likna Mall:Datorspel kvalitet. Vad sägs? Tanzania 16 augusti 2010 kl. 21.32 (CEST)

Jag tycker att principen för Mall:Datorspel kvalitet är ett utmärkt sätt att bedöma artiklars kvalitet. Jag skulle inte ha någonting emot om samma princip används för fler projekt. Att införa detta på alla Wikipedias artiklar skulle vara ett mastodontprojekt som jag inte tror vi har resurser till, men det var kanske inte tanken att göra precis nu. Det kanske vore något att ta upp för våra aktiva projekt? /-nothingman- 16 augusti 2010 kl. 21.49 (CEST)

Det behöver väl inte göras så kanske, men om alla hjälps åt som när vi körde med levande personer så kommer det ju att gå framåt. Om vi ser till projekten tror jag inte att det finns så många aktiva projekt att göra det, men jag har gjort en del med mat. Det vore dock smidigt om vi konverterade alla sådana existerade mallar till 0-4 tycker jag. Det behövs nog bottar till.Tanzania 16 augusti 2010 kl. 22.02 (CEST)

Skillnaden mellan detta och att märka upp artiklar med levande personer är att i detta fall behöver den som lägger till mallen läsa igenom hela artikeln och bilda sig en uppfattning utifrån förutbestämda kvalitetskriterier. /-nothingman- 16 augusti 2010 kl. 22.12 (CEST)

Jag ägnar mig en del åt "project tagging & assessment" på enwp, men tror tyvärr inte idén är särskilt genomförbar här. Hela assessment-köret är kopplat till enwp:s ämnesprojekt, och det är få av de motsvarande projekten som kan beskrivas som aktiva eller ens levande här. Nyckeln är att enwp har minst 10 x så många aktiva användare per artikel som svwp, och även där brister det faktiskt i assessment och projektaktivitet inom flera ämnesområden. Jag ställer mig mycket tveksam till om det finns arbetskraft för att genomföra detta annat än i rätt snävt utvalda områden där det råkar finnas många entusiaster, tyvärr. Och detta alldeles särskilt om man tänker sig bedömnig på en överambitiös skala med flera parametrar på skalan 1-5, som den som det länkas till. Gör det gärna på områden där det faktiskt finns entusiaster - men för alla eller huvuddelen av de 366.000 artiklarna enligt samma modell som enwp har märkt nära 2,8 miljoner av knappa 3,4 miljoner artiklar (vilket pågått i ett par år) ställer jag mig minst sagt tvekande. Om man tittat här kan man också se att av nära 2,8 miljoner uppmärkta artiklar, har bara drygt 1,4 miljoner fått en ifylld bedömning av både quality och importance (och jag vet att det finns massor av artiklar där det har fyllts i quality=stub med en bot utan att någon har läst artikeln). D.v.s. enwp har egentligen bara en fullständigt ifylld bedömning av drygt 40% av sina artiklar på en enklare skala än den föreslagna efter flera års aktivitet, vilket kanske stämmer till eftertanke... Tomas e 16 augusti 2010 kl. 23.05 (CEST)

Jag tror, som Nothingman och Tomas e, att detta kan bli arbetskrävande. Dels ska artiklarna läsas igenom, dels ska kvalitetsbedömningen göras om när artikeln har utvecklats. Om systemet införs på bred bas och sedan inte underhålls, ger det intrycket av ruin och förfall. Man bör inte gapa över större stycke än man kan svälja. Genomför gärna detta inom en avgränsad kategori av artiklar, ett lämpligt antal ligger kanske mellan 40 och 400 stycken. Om detta går bra och man lyckas hålla kvalitetsstatusen uppdaterad under ett halvår, så kan man nästa halvår gå vidare och öka antalet till tio gånger fler. Men sätt inte igång några provskott som omfattar 40.000 artiklar och sedan ingen orkar underhålla. Samtliga idrottare är 5800 (enligt CatScan) och det är för många för första rundan. De 290 artiklarna om Sveriges kommuner är ett lämpligare antal. Mallen {{datorspel kvalitet}} används idag för 6 artiklar och det är förstås för lite. Det finns 3400 artiklar under Datorspel, så hur har just dessa 6 blivit utvalda? --LA2 17 augusti 2010 kl. 05.30 (CEST)

Artiklarna som just nu är uppmärkta med mallen är artiklar som vi som arbetat fram mallen testat den i. Det är alltså helt bestämt av om man vill eller orkar granska en artikel. Sertion (disusksion) 17 augusti 2010 kl. 05.46 (CEST)

Vill minnas att jag för en massa tid sedan var inne på ett projekt (var det w:hu:?) och fick vid besöket fylla i en enkät om vad jag tyckte om artikeln. Fördelen med ett sådant system är ju att det inte är vi hemmablinda som betygsätter utan utomstående. -- Lavallen 17 augusti 2010 kl. 10.19 (CEST)

Du har tagit upp frågan tidigare: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/September#Kvalitetsenkät. Jag tycker liksom då att det är en intressant idé men LPfi har dock en poäng att det även kan innebära problem (ex. misstänker jag att funktionen skulle ha mer värde i naturvetenskapliga artiklar (där det ofta finns ett rätt och fel) och mindre i politiska artiklar). Jag vet inte om det är möjligt, men det kanske går att införa möjligheten för läsare att ge betyg inom vissa områden av artikelfloran (exempelvis med utgångspunkt av artiklarnas kategorisering). Det vill säga att det i de naturvetenskapliga artiklarna har en sådan funktion, men att det inte finns i de samhällsvetenskapliga? Det kan nog underlätta i projektbedömningen av de artiklarna. Jag ser därför inte något problem i att ha båda systemen igång. Jopparn 21 augusti 2010 kl. 22.48 (CEST)

Eventuellt avlidna

På sidan Wikipedia:Projekt levande personer/Eventuellt avlidna listas personer som vi har kategoriserat som levande, men som på något annat språk av Wikipedia ligger i en kategori för avlidna. Det händer ju att folk dör ibland, men det kan också vara det andra språket som misstagit sig. Plocka ett namn från listan, kolla upp vad som gäller och uppdatera artikeln. Listan uppdateras regelbundet av en tysk bot. Just nu har den 112 namn, av vilka 11 anges vara avlidna 2010. En del beror på klotter. Tidigare idag angav ryska Wikipedia att nr. 105 Victoria Beckham skulle ha avlidit 1999, men detta klotter blev snabbt återställt. Läs mer om systemet som uppdaterar listan på m:Death anomalies table och i Wikipedia Signpost, 26 juli. --LA2 18 augusti 2010 kl. 01.08 (CEST)

I vissa fall verkar det vara så att vi på sv: har en separata artiklar om personerna i ett par (t.ex Inger Sandberg och Lasse Sandberg) medan en: har valt att skriva dem tillsammans, se en:Inger and Lasse Sandberg eller en:Axel and Eigil Axgil. Det leder till att personer som inte är döda listas i döda-kategorin på en:. Det är olämpligt. / Elinnea 18 augusti 2010 kl. 16.50 (CEST)

Det är bara att använda kategorin tillsammans med omdirigeringen. Blir ju samma problem med Anders Jacobsson och Sören Olsson, de har olika födelseår. J 1982 18 augusti 2010 kl. 16.54 (CEST)

Ja, men då bör man inte ha kategorin alls i artikeln, om inte båda är döda. Att ange dödsdatum för en levande person är tusen gånger värre än att ange fel födelsedatum. /Grillo 18 augusti 2010 kl. 18.32 (CEST)

Kanske vi skulle införa Kategori:Delvis avlidna att användas på tandembiografier? :-) Tomas e 18 augusti 2010 kl. 21.06 (CEST)

Kanske Kategori:Halvdöda? Allvarligt talat så tycker jag att det som Tomas så fint kallar "tandembiografier" är ett otyg som borde avskaffas. I mitt tycke förringar det den enskilda personens gärning och det gör därtill artiklarna mer svårskrivna då man måste blanda personuppgifterna. Vi har trots allt ingen platsbegränsning och det gör ingenting om delar av artiklarna är likadana. Jopparn 18 augusti 2010 kl. 21.26 (CEST)

Detta är ett problem, se exempelvis Erik och Tore Ahlsén och flertalet artiklar i Kategori:Tvillingar. Finns det inga riktlinjer som avråder från samlingsartiklar/tandembiografier? Ett annat exempel är artikeln Summan av skräck om både boken och filmen, vilket kanske funkat om båda haft samma titel, filmens svenska titel har dock aldrig varit något annat än The Sum of All Fears. --Vogler 18 augusti 2010 kl. 23.52 (CEST)

En teknisk möjlighet är förstås att kategorisera omdirigeringssidor med de enskilda personernas namn, och inte ha dessa kategorier i samlingsartiklarna, men jag tror att det är ett system som är svårt att upprätthålla för det kommer inte att vara intuitivt för de flesta bidragsgivare. Tomas e 19 augusti 2010 kl. 15.57 (CEST)

Svårt att upprätthålla, för att folk inte ser systemet. Möjligt som första hjälp. Jag försökte göra det med en av tandemartiklarna, men den ena personen hade ett vanligt namn, så det var en förgreningssida. Att skapa en Anders Svensson (skådespelare) som omdirigering med kategorier verkade lite väl omständligt. Jag håller med om att artiklarna bör separeras. I värsta fall har vi folk som gjort separata karriärer senare men fortfarande måste samsas i en artikel. --LPfi 20 augusti 2010 kl. 07.06 (CEST)

Härligt att se listan halverad (nu 45 namn kvar) på bara några dagar. --LA2 21 augusti 2010 kl. 14.32 (CEST)

Konstig kategorisering

Kategori:Wikipedia:Projekt datorspel: Kvalitetsmärkning: Senast kontrollerad 2010-08 finns på Diskussion:Half-Life 2. Frågan är vad man ska med kategoriseringar på den diskussionssidan? Den här röda kategorin borde nog i alla fall tas bort. Jag vet tyvärr bara inte hur man ska få bort detta. Kanske någon här kan ordna detta?--Bruno Rosta 20 augusti 2010 kl. 20.33 (CEST)

Mall:Datorspel kvalitet är boven i dramat. Projekt datorspel håller på att utveckla ngt kvalitetsuvärderingssystem. Låt dem gärna fortsätta experimentera ett tag! -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 20.37 (CEST)

Får jag fråga varför det alltid är så himla bråttom att ta bort röda eller "konstiga" kategorier? /Grillo 20 augusti 2010 kl. 23.09 (CEST)

1:a, 2:a, 3:e

Jag har ställt en fråga här. - (d) Green Yoshi (b) 21 augusti 2010 kl. 14.29 (CEST)

Kvalitetsmätningen - augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Tyvärr har antalet artiklar med åtgärdsbehov ökat stort. Vi behöver fler som engagerar sig i Wikipedias kvalitet och kontinuerligt ser över dessa artiklar. Det håller inte att massor märker upp artiklar och sen bara nån handfull personer som försöker åtgärda dem. Kom med idéer hur vi ska åtgärda artiklarna, åtgärda, skriv på sammanfattningsraden när du åtgärdar, inspirera andra att åtgärda artiklar, skapa tävlingar, delta i projekt etc. / Elinnea 1 augusti 2010 kl. 22.31 (CEST)

Okej, okej. Jag ska sluta märka upp när jag ser något fel och inte har tid (för jag gör en del wikifiering mm när jag har tid). Du har säkert rätt, det är bättre att låtsas som att det regnar och mörka för kvalitetsmätningssiffrornas skull. Tids nog åtgärdas nog de artiklarna ändå, med eller utan mall. Vivo 2 augusti 2010 kl. 06.23 (CEST)

Jag har inte påstått att man ska strunta i att märka upp artiklar, låtsas som det regnar för mätningens skull, vad jag försöker säga är att det behövs fler som åtgärdar artiklar. Att vi behöver fler insatser som leder till det, som t.ex tävlingar eller projekt där man peppar varandra. Tänk dig en evighetslång fest där det är två personer i köket som diskar och hundra som käkar och hela tiden bär ut fat. Diskberget växer. Lösningen är ju då inte att gömma smutsdisken under sängen och låtsas som det regnar för att det inte ska bli ett diskberg i köket, utan att man sorterar disken och att fler personer ställer sig och diskar, att man byter av varandra etc så det inte är samma personer som står där år efter år under ett växande diskberg. Diskmaskin vore ju bra, men dessvärre kan inte botar åtgärda artiklar i särskilt hög grad, det behövs människor. Som jag skrivit många ggr förr, det är så viktigt att man skriver vad det är man anser bör göras när man sätter en mall, så de som går igenom dem vet vad som bör göras och när det är gjort. Ser man artiklar med fel så bör man givetvis märka upp dem, men det jag försöker ha sagt är att det är viktigt att man även åtgärdar artiklar ibland också. / Elinnea 2 augusti 2010 kl. 09.44 (CEST)

Kanske borde vi prioritera ganska mycket här. Några i plagiat-kategorin har varit där länge, och det är katastrof. Jag har försökt med Arvid Lindman, hjälp gärna till. Tanzania 2 augusti 2010 kl. 18.38 (CEST)

Man behöver inte jobba så mycket med plagiaten. Det är bara att kolla när de lades in och återställa till en version innan det. Man kan inte rättfärdiga ett plagiat med att man exempelvis blir av med artikeln om ämnet. /Grillo 2 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

Sedan så finns det ju en del användare som lägger in en mall istället för att åtgärda felet direkt, fast det tar ungefär lika lång tid.--GO 4 augusti 2010 kl. 21.52 (CEST)

Jag tycker det här är jättesvåra frågor. Så kommentarerna är högst tentativa. På en fest finns ofta ett ansvar hos deltagarna att bidra där det behövs. Wikipedia är mycket annorlunda. Ungefär en procent av de användarna (läsarna) bidrar till innehållet. Det är bara att acceptera (tror jag). Bland dem som bidrar är det nog vanligast att lägga till text. Jag tycker det är en viktig princip att man får göra det man vill göra (så länge det är konstruktivt). Viktigt för att entusiasmen är den enda (?) drivkällan. Att lägga in en mall som uppmärksammar en dålighet är ett bidrag. Det ska tacksamt tas emot. Sen är det förstås bra om vi kan tänka kreativt för att dra verksamheten mot de värdefullaste insatserna. Vi bör kanske också diskutera avvägningen mellan mängd och kvalitet. Är det möjligen bättre att ta bort en artikel som varit dålig länge? I den tyska versionen tycks man ha uppnått bra resultat genom att skära hårt i dåligt material. Min favorit till stimulans är en mer intelligent edit count: En räknare som väger in mängd, artikelns läsfrekvens etc. En sådan skulle kanske stimulera vissa deltagare till stordåd. --Ettrig 13 augusti 2010 kl. 13.45 (CEST)

Ett av problemen med att uppnå god kvalité på artiklarna är att vi inte har någon bra betygsskala. Som vi har det nu så får korta och usla artiklar åtgärdsmallar som ingen bryr sig om, och långa välskrivna artiklar får stjärna. Ett "simborgarmärke" för artiklar vore bra. Kan man simma 200 m så drunknar man inte på djupt vatten. Sedan kan man gå vidare och ta fler märken. En lägsta nivå för en godkänd artikel kan ju alltid diskuteras. Men några krav skulle kunna vara att det finns minst en källa, styckesindelning, minst en illustration (om det är nödvändigt), vettigt språk, inte vara föräldralös osv. Skulle simskolan hantera sina elever på samma sätt som vi hanterar artiklar så skulle många ledsna och inte lära sig simma. Alla simskoleelever som inte lärt sig simma 10 m efter första terminen buntas ihop och sätts åtgärdsmall på. Om eleverna blir bättre eller sämre mallen är det ingen som bryr sig om. Alla de bästa eleverna får åka på simläger, ställa upp i DM och ta medaljer som de kan stoltsera med. Om övriga 90 % kan simma 10 m eller simma Vansbrosimmet är det ingen som bryr sig om. Kort och gott, det skulle behövas en bättre skala för medelbra "godkända" artiklar. Nasko 15 augusti 2010 kl. 11.52 (CEST)

Ett sätt att göra det vore att införa något liknande kvalitetsbedömningen på Wikisource, där behöriga användare kan kryssa i en ruta med vilken grad som texten är korrekturläst. Tanzania 15 augusti 2010 kl. 12.17 (CEST)

En mycket bra idé som jag själv tänkt men inte vågat yttra. Ett rullande ettårsbetyg vore kanske att föredra. Artiklarna förändras ju över tiden, så gamla betyg borde inte räknas in. På prisjämförelssajter systemet mycket bra. Om 10 användare tycker en mobiltelefon är bra och 2 tycker den är dålig, så är nog telefoner rätt så bra trots allt. Att nominera artiklar är bökigt och byråkratiskt. Något man bara gör för det absolut bästa Wikipedia har att erbjuda. Nasko 15 augusti 2010 kl. 19.52 (CEST)

Såhär kanske? Sertion (>disusksion) 15 augusti 2010 kl. 19.56 (CEST)

Andra versioner än den svenska Wikisource, har möjligheten att markera texter som 25%/50%/75%/100% genomarbetade. Det bygger inte på ett parserfunktioner, till skillnad från de "knappar" Tanzania talar om. -- Lavallen 15 augusti 2010 kl. 19.58 (CEST)

Om detta införs - jag tycker verkligen att det är en bra idé - tycker jag ändå inte att nomineringarna bör tas bort. Att bara gå på folks allmänna åsikt skulle göra att okända väldigt bra skrivna artiklar inte kanske skulle bli "utvalda" lika lätt. Men ett komplement vore det utmärkt som (tycker jag). Om vi gjorde som engelska wikipedia, fast någon slags "allaprojektsmall" eller liknande, skulle vi lösa problemet på ett lätt sätt. Fast svenska wikisources sätt är nog lättare för den oinvigde. Tanzania 15 augusti 2010 kl. 22.50 (CEST)

Enwiki:s lösning med en "kvalitetsmall" på diskussionssidan är enkel och vettig. En skala för hur viktig artikeln är för Wikipedia och en annan skala som visar hur utvecklad artikeln är. Det vore kul att testa någon form av kvalitetsindelning av artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia. Finns det någon med kunskap och engagemang nog att dra igång ett sådant projekt. Det finns snart 400 000 artiklar, så det blir ett hästjobb om det inte blir någon form av samarbetsprojekt. Nasko 15 augusti 2010 kl. 23.10 (CEST)

Jag håller med Nasko, skulla vara kul men vet inte hur man gör, men kommer det ett lätt sätt så är jag med! -Josve05a ^{(d | b)} 15 augusti 2010 kl. 23.30 (CEST)

Ett samarbetsprojekt vore ju roligare och smidigare.. Det finns redan ett antal inom projekt mat, se Mall:Projekt mat granskning. Detta skulle kanske tas upp i en ny rubrik längst ner? I så fall kan man tänka sig att man delar in det efter ämnesområden. Inte nödvändigtvis efter projekt, men säg att man har ett gäng möjliga parametrar, "Geografi", "Historia" och så vidare, och att resten läggs i en kategori utan parametrar likt städmallarnas "utan datum". Det kunde då bli "Denna geografiartikel är "så här relevant" och "så här bra". Tanzania 15 augusti 2010 kl. 23.32 (CEST)

Idén är mycket bra. Det blir mycket lättare att sortera fram artiklar av olika kvalité och göra någonting åt dem. En liten anmärkning jag har på Mall:Projekt mat granskning, och det är att det i kvalitetsskalan finns betyget stub och kort. Längden på artikeln har i stort sett inget med kvalitén att göra. Kan följande vara en vettig skala? Kvalitet: 0=Usel 1=Dålig 2=Svag 3=Godkänd 4=Väl Godkänd 5=Rekommenderade 6=Bra 7=Utmärkt. Där 3=Godkänd är en riktig artikel med källor, länkar och kategorier, som täcker in det viktigaste, är illustrerad (om det är till någon fördel) och inte innehåller några allvarliga brister. Vad som är lämpliga kriterier kan ju alltid diskuteras. Det finns många artiklar som skulle hamna i kategori 0 - 2. Att ha en tävling om vem som höjer nivån på flest artiklar skulle vara roligare än vem som gör den längsta förlängningen. Poängen får sedan multipliceras med relevansskalan (1=låg, 2=mellan, 3=hög, 4=Oumbärlig). Jag tror det skulle sporra till att förbättra många relevanta artiklar. Nasko 16 augusti 2010 kl. 18.27 (CEST)

Det du skriver som kriterier för "godkänd" (riktig artikel med källor, länkar och kategorier, som täcker in det viktigaste, är illustrerad (om det är till någon fördel) och inte innehåller några allvarliga brister) upplever jag inte skiljer sig särskilt från kriterierna för "rekommenderad". Vad är det som skulle skilja en "godkänd" en "väl godkänd" och en "rekommenderad" artikel åt om kriterierna för dem är samma? Jag tror att vi inte bör ha alltför många kvalitetssteg som i stort sett är likadana. Tycker redan nu att stegen mellan rekommenderad, bra och utmärkt inte skiljer sig särskilt mycket åt, utan många går efter längd när de bedömer dessa, trots att det inte ska ha någon betydelse. En artikel på några meningar ska kunna få utmärkt status om den uppfyller kriterierna, men tyvärr blir det sällan så, folk tror att artiklarna måste vara över 10 sidor långa för att ens kunna nomineras. Kvalitetsmätningen ovan handlar dock inte om de artiklar som är hyfsade utan de artiklar som har problem som behöver åtgärdas. Jag håller med Ettrig ovan att vi faktiskt måste våga att ta bort material som märkts som dåliga under en längre tid, men dessvärre är det få av oss som har det modet att stå emot det ramaskri som brukar följa om artiklar tas bort. Jag tycker att man kan ge artiklar en viss tid, t.ex ett år, men är de kvar i det dåliga skicket då så raderas de. / Elinnea 22 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

Tolkningshjälp - Användardiskussion:Thuresson

Är det någon som kan hjälpa mig att tolka Användare:Thuressons kryptiska svar? Jag har försökt dra ur honom vad han egentligen menar, men han föredrar att leka kurragömma. Han raderade en uppgift och hävdade att den saknar källa, men han vägrar att svara på vad det är för fel på de källor som finns och som jag hänvisar till. Beteendet förefaller minst sagt lite originellt. Här är konversationen: Användardiskussion:Thuresson#Förklaring. Rex Sueciæ 8 augusti 2010 kl. 22.52 (CEST)

Antar att det just handlar om missnöje över den typen av kategoriseringar. Själv tyckar jag nog inte att det här är den värsta utan har egentligen svårare med vissa andra - som Hackman som anses grundat i samband med att en ättling till grundarna öppnar ett handelshus, Länsförsäkringar som anses bildat i samband med grundandet av det första länsförsäkringsbolaget 1801, eller Lidingöbro värdshus som anses grundat i samband med att någon någon startade verksamhet i en angränsande, nu riven byggnad.--FBQ 8 augusti 2010 kl. 23.24 (CEST)

Nej, förlåt... Det handlar tydligen om något annat, känner inte Thureson tillräckligt väl för att svara. Tydligen en väldigt strikt tolkning av källkrav.--FBQ 8 augusti 2010 kl. 23.36 (CEST)

Thuresson svarar aldrig så ge upp. --NERIUM 9 augusti 2010 kl. 00.03 (CEST)

Den facklitteratur som refereras i artikeln hävdar inte att tidningen bildades då. Den stiftelse som publicerar tidningen bildades på 1940-talet. Den som påstår något annat bör ange källa och om jag önskar sådan ska inte det beskrivas som "Beteendet förefaller minst sagt originellt". Thuresson 22 augusti 2010 kl. 09.28 (CEST)

Det originella i beteendet var inte att du bad om källa. Det var att du inte förtydligade att det var en annan källa och vilket fel det var på den befintliga när Rex Sueciæ bad om förtydligande men fortsatt fick kryptiska svar.

Vilket du säkert förstod.--LittleGun 22 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

Jag är osäker på vad du menar med "den befintliga". Thuresson 22 augusti 2010 kl. 09.49 (CEST)

Köp av wikipediaartikel

Det sades i en artikeldiskussion nyligen att artikelsubjektet hade blivit kontaktad av en konsultfirma som erbjöd sig att för det facila priset av 30 000:- skriva en artikel om henne på Wikipedia. Hon ska ha avböjt, och låtit en närstående skriva artikeln gratis istället. Den närståendes skrivande är ju gammal hederlig wp:IK, men konsultfirmans verksamhet väcker en del funderingar. Hur ser ni andra på den typen av affärsverksamhet? Lsj 19 augusti 2010 kl. 15.33 (CEST)

Vem som helst kan naturligtvis erbjuda sig att skriva en artikel som uppfyller Mediawiki-syntaxen och använder sig av för ögonblicket aktuella mallar, kategoritaggar och liknande från exempelvis svenskspråkiga Wikipedia, det tror jag inte någon kan säga något om. Däremot kan ju inte en konsultfirma utan att ljuga erbjuda sig att se till att artikeln faktiskt publiceras på Wikipedia (och får ligga kvar). - Tournesol 19 augusti 2010 kl. 15.39 (CEST)

Helt oproblematiskt om Wikipedias riktlinjer följs i artikelns utformning. Däremot låter det helt orimligt dyrt, och en köpare är korkad om man inte i avtalet har en klausul om icke-betalning ifall artikeln raderas. :-) Tomas e 19 augusti 2010 kl. 15.41 (CEST)

Jag tycker verkligen inte det låter orimligt dyrt, se nedan, men en sådan klausul är förstås ett måste. --Petter 19 augusti 2010 kl. 15.44 (CEST)

(konfl.*3) Det låter troligt. Om en konsult har varit på Wikipedia ett bra tag, vet hur det funkar och kanske är administratör har denne en mycket större sannolikhet att kunna producera en bestående artikel. Värdet i detta kan säkert vara mer än 30000 i vissa fall, till exempel frilansande författare/talare/entrpenörer. Wikipedias Page rank är skyhög. --Petter 19 augusti 2010 kl. 15.43 (CEST)

OK, jag tänkte i timprissättningstermer, inte i värdet - vilket man så klart bör göra om man är slug konsult i en marknadsekonomi. Jag kunde inte se att det är mer än en timmes arbete för en erfaren skribent att utforma en rätt bra och wikipediakorrekt utformad artikel om någon person som det inte finns alltför mycket att skriva om av encyklopediskt intresse. Och så ska man debitera en-två timmar för bevakning av artikeln under någon månad. 30 papp kändes mer som konsulttaxan för att skriva en utvald artikel om Napoleon eller så. Vad tar förresten IP-troll betalt per timme nuförtiden? :-) Tomas e 19 augusti 2010 kl. 15.49 (CEST)

Det är väl med dem som det är med musikern i Restaurangen vid slutet av universum, att man ger dem betalt för att gå någon annanstans istället. -- Lavallen 19 augusti 2010 kl. 16.43 (CEST)

Historien låter som Jeliffeincidenten. Microsoft erkände att man försökte betala IT-experten Rick Jelliffe för att redigera Wikipediaartiklar till fördel för Microsofts öppna dokumentformat, och fick svidande kritik av bland annat Jimmie Wales för det. Se även Jelliffes egen artikel.Mange01 19 augusti 2010 kl. 17.33 (CEST)

Det vore intressant att veta vilket konsultföretag det rör sig om. Och vilken artikel. För även om jag håller med om att det inte spelar någon större roll vem som skriver artikeln så länge Wikipedias regler följs, så tror jag att många kommer att granska de artiklarna lite, lite närmare än många andra. (Förresten rör det sig inte om köp av Wikipedia-artikel, utan om köp av arbetsinsats, fast det är en detalj i sammanhanget.)//Hannibal 20 augusti 2010 kl. 00.29 (CEST)

Konsultföretaget namngavs aldrig i diskussionen. Artikeln avstod jag från att identifiera, för jag ville ha en principdiskussion här utan att hänga ut en viss användare. Men som erbjudandet beskrevs i diskussionen var det verkligen en wikipediaartikel som förespeglades vara till salu, inte bara arbetsinsatsen: "fått erbjudande från ett konsultbolag att för 30.000:- ”komma med i Wikipedia”." Lsj 20 augusti 2010 kl. 07.53 (CEST)

Belyser inte detta även hur svårt folk verkar tro att det är att redigera på Wikipedia, om man kan ta 30 000 spänn för att skriva en artikel -Laxskinn 20 augusti 2010 kl. 10.04 (CEST)

Jag ser ingen skillnad på detta och "gammal hederlig" intressekonflikt. Om en VD eller anställd skriver/får i uppdrag att skriva om sitt företag eller om personer kopplade till det eller om en konsult gör det. Det är klart en fördel om användaren berättar att den är anställd/inhyrd men inte tvingande. PÅ wikipedia är det artikeln som gäller. Hur som helst tror jag inte man kan ta 30 000 som konsult för det jobbet. Att någon (eventuellt) försökt och misslyckats betyder inte att det också hänt.--LittleGun 20 augusti 2010 kl. 10.19 (CEST)

Jag tycker inte det verkar så konstigt. Jag tror att jag som etablerad användare och administratör skulle ha lättare att driva igenom att en artikel skall behållas än en mer okänd användare. Jag tycker också att det är ganska klart att marknadsföringsvärdet i en Wikipediaartikel överstiger 30.000 kronor. --Petter 20 augusti 2010 kl. 15.52 (CEST)

Jag råkar veta att det förekommit tidigare, och med ännu summor inblandade, även om inte vill ge några detaljer. Det handlar om företag som främst fått wikilänkar från angränsande sidor, fått artiklar om företagets branschoråde modifierat så att det indirekt gynnat företaget osv. Det här handlar om något som är omöjligt att stoppa eller veta när det sker om det sköts diskret. Den bästa metoden att förhindra att det blir för utbrett är glasklara relevanskriterier.--FBQ 20 augusti 2010 kl. 16.02 (CEST)

Vi har inget sätt att veta om Mange01 skriver här som privatperson, eller om han redovisar sin Wikipedia-tid som kursförberedelser vid Mitthögskolan, alltså om han redigerar Wikipedia som oavlönad eller som avlönad. Vi har överhuvud taget inget sätt att veta vem som är betald eller inte, eller betald av vem eller varför. En del skriver under eget namn, andra är helt anonyma. Vill man ge sin paranoia fritt spelrum, så kan man lika gott anta att FBQ är drottning Silvia som är betald av CIA för att skriva här. Antag detta, och granska sedan vad FBQ skriver. Är det bra, låt det vara och/eller ge beröm. Är det dåligt, ifrågasätt det. Det enda vi kan bedöma är vad som skrivs, för vi vet ändå inte vem som skriver och vem som betalar.

Jag är förvisso konsult, men har (hittills) inte erbjudit mig att skriva Wikipedia-artiklar mot betalning. Summan 30.000 kronor motsvarar 2-10 arbetsdagar (beroende på timarvode: 300-1500 kr/timme + moms), och det kan nog en del artiklar vara värda, speciellt om man ska gräva fram källor till uppgifter som är svåra att belägga. Som konsult åstadkommer man aldrig underverk, men man bidrar med sin professionella bedömning av vad som är rimligt. En bra Wikipedia-konsult är ju inte en som skriver bra reklamtext, utan en som skriver artiklar som inte blir ifrågasatta, sådana som är neutrala och redovisar källor. Däremot är det väl tveksamt om någon skulle betala bra för att bli med i svenskspråkiga Wikipedia. Det är inte bara "konkurrensen" (en bekant gör det gratis) som pressar priset, utan också den högst tveksamma nyttan av att ha en artikel. En känd person eller företag får ju med tiden en artikel i Wikipedia, som brukar vara kort. Vilket ekonomiskt utbyte får de av en längre och bättre artikel? Överstiger detta utbyte kostnaden för konsulten? Köper folk fler produkter av företag som står med i Wikipedia? --LA2 20 augusti 2010 kl. 17.14 (CEST)

Vad kostar en helsidesannons i en stor dagstidning? Vilken nytta gör den för ett bilmärke (med lämplig målgrupp) jämfört med en bra artikel? Man kan lägga in en hel del positiv information, med acceptabla källor och rätt neutral ton. Att uppdatera artikeln i samma anda i fortsättningen torde inte vara alltför svårt (om artikeln lämnas ifred så att man inte behöver kämpa för sin version). Om märket är känt finns det sannolikt en artikel, men i omskriven form kan den vara marknadsföringsmässigt mycket bättre, till exempel med vikten på nya modeller istället för historia. Jag kan tänka mig flera branscher där Wikipedia-artiklar är värda hyggliga belopp. --LPfi 22 augusti 2010 kl. 19.16 (CEST)

La ut min mejladress på Wikisource:Mötesplatsen. Fick ett intressant, men inte särskilt lockande erbjudande om att avsändarens webbadress skulle läggas upp som länk på gärna en strategisk plats. -- Lavallen 22 augusti 2010 kl. 19.38 (CEST)

Gruvor i närheten av Pajala

Tänkte skapa en artikel om den planerade gruvbrytningen i Pajala kommun. För närvarande står det viss information på Tapulivuoma och Sahavaara, men det skulle enligt mig vara bättre att samla allt under en artikel. Vad borde artikeln heta? Gruvbrytning i Pajala kommun, Planerade gruvor i närheten av Pajala eller dylikt. Blåmes 21 augusti 2010 kl. 17.48 (CEST)

Det låter vettigt att ha en sådan artikel. Förslag: Gruvdrift i Pajala kommun, vilket i så fall skulle vara en konsekvent namngivning utifrån den redan existerande artikeln Gruvdrift i Sverige. Som vitt jag förstår (jag har ingen expertis inom ämnet) det är det en viss, om än liten, skillnad mellan gruvbrytning och gruvdrift, där gruvbrytning handlar om själv processen med att få mineralerna ur marken, medan gruvdrift är ett vidare begrepp som även innefattar senare steg i processen från mineral i marken till anrikning. / Sarnalios 21 augusti 2010 kl. 23.35 (CEST)

Engelska ord för svenska företeelser

Svenska uppslagsverk, och därför även Wikipedia, är fulla av termer som är hemmasnickrade på svensk mark. Våra offentliga institutioner, rättsväsende, myndigheter, skolor, karriärvägar har utvecklats med vissa influenser från Tyskland och Skandinavien, men i stort sett självständigt. Detta utgör en utmaning när man ska översätta till engelska.

• Exempel 1: Alla svenskar vet nog vad ett "fornminne" är, men inte hur man översätter termen. Det tog en stund innan jag funderade ut att kategori:Fornminnen faktiskt direkt motsvarar en:Category:Archaeological sites (arkeologiska fyndplatser). Vi är kanske inte vana att tänka på pyramider och grekiska tempel som "fornminnen", men om Stonehenge redan finns i den kategorin så nog platsar våra runstenar och domarringar där också.
• Exempel 2: Nyligen försökte jag att använda Google Translator Toolkit för att översätta en svensk Wikipedia-artikel till engelska. Jag förbluffades då av att "folklivsskildring" översattes med "picture of street life". Men när jag slår upp "folkliv" i Norstedts stora svensk-engelska ordbok, så nog står där "folkliv (gatuliv) = street life".

Detta är inte bra, "street life" fångar verkligen inte alla innebörder av ordet "folkliv", och då är Norstedts stora ändå den mest omfattande svensk-engelska ordbok jag känner till. Det känns som om jag bor i ett u-land. Hur kan vi ta oss ut ur detta armod? Finns det någon bok (ordbok, uppslagsbok, faktabok) som beskriver Sverige (eller Skandinavien) och på god engelska förklarar alla dessa häradshövdingar, folkskoleinspektörer, brygghus, loftgångar, sommarbeten, fjällvandringar och varggropar? Det borde kanske vara Wikipedias och Wiktionarys sak att fylla denna viktiga uppgift. Hur kommer vi framåt? --LA2 12 augusti 2010 kl. 22.03 (CEST)

Kanske dags för ett nytt projekt för engelskintresserade? Ponera att en lista skrivs med alla svåröversättbara ord till engelska samt åt andra hållet, och att folk hjälps åt för att översätta det. Visst finns Wikipedia:Översättningsfrågor, men den här listan skulle i så fall vara enklare att söka i (alfabetisk) och kanske även enklare för intresserade att jobba med. För jag är säker på att någon professor i arkeologi vet en korrekt liknande benämning av fornminne på engelska. Lika mycket som att det kan vara svårt att hitta att en skolas upptagningsområde på engelska har samma namn som en flods, nämligen catchment area. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 09.27 (CEST)

Frågan är om detta är ett wikipedia- eller wiktionaryprojekt. Oväsentligt är det inte; och inte minst åt andra hållet (från engelska till svenska). Jörgen B 13 augusti 2010 kl. 17.55 (CEST)

Det skulle förmodligen vara ett delprojekt med hemvist inom engelska Wikisource och med förgreningar till svenska Wiktionary och båda språken av Wikipedia; där man kan förklara att när "district court" används om Sverige så avses det som på svenska heter tingsrätt och som före 1970 hette rådhusrätt respektive häradsrätt, och att "district court judge" därför är en förekommande översättning av häradshövding. Men jag försökte söka av intresset för frågan här på Bybrunnen, eftersom jag tror chansen för insiktsfulla kommentarer är störst här (sade han insmickrande). --LA2 13 augusti 2010 kl. 21.01 (CEST)

Jag skulle uppskatta ett sådant initiativ mycket. Tanzania 13 augusti 2010 kl. 21.04 (CEST)

Skulle bara inflika som jag noterade på diskussionssidan - en:Category:Archaeological sites åtsyftar det som på svenska kallas "fasta fornlämningar". Kategorin kategori:Fornminnen har även en underkategori kategori:Artefakter. Enkelt är det ju inte.--FBQ 16 augusti 2010 kl. 13.19 (CEST)

Jag påbörjar en lista om ett tag och lämnar en notis här när så är gjort. Jag publicerar den här på Wikipedia först. Det skadar väl inte om den finns här och att man sedan har samma sak på annat passande projekt. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 17.02 (CEST)

Svenska Wikipedia - varför?

Ibland hamnar jag på svenska wikipedia via sökresultat på Google eller på andra sätt, och varje gång så byter jag till den engelska artikeln som i princip utan undantag ALLTID är längre, utförligare, bättre skriven och mer neutral. De svenska artiklarna känns som att någon bara slarvigt har översatt den engelska originalartikeln men inte orkat slutföra jobbet riktigt.

Tappade hakan när jag läste att det finns hundratals svenskar som lägger flera timmar i veckan på denna sajt - varför?!? Känns tämligen meningslöst, varenda svensk som använder Internet kan åtminstone läsa hjälplig engelska.

Jag förstår dock syftet med en lokal Wikipedia i länder som t ex Tyskland eller Frankrike där det inte är självklart att majoriteten av befolkningen förstår engelska.

Mitt förslag: Släng skiten och placera en Google Translate-knapp på den engelska Wikipedia istället, en automatiskt översatt artikel från engelska är ändå bättre än de man finner här. :) FiskarensFiende (diskussion) 14 augusti 2010 kl. 15.47 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För vissa ämnesområden stämmer det du skriver, för andra inte (se tex på artiklarna om geografi i Sverige). Och även om du gärna länkar vidare (ingen skada skedd) så finns det läsare som genererar 900 miljoner accesser om året som är glada läsa här, vilket ger oss en sjundeplats bland alla webbplatser som svenskar använder. Du är ogenerös om du bara för att du har mindre nytta, missunnar de 100.000 tals skolungdomar som har stor nytta av den att ha tillgång till svenskspråkiga Wikipedia.Yger 14 augusti 2010 kl. 15.56 (CEST)

Jag tycker Yger sammanfattar det ganska bra, men vill ändå svara på ett lite annat sätt:

Hej FiskarensFiende,

Kul att du engagerar dig i utvecklingen av svenskspråkiga Wikipedia. Jag misstänker att du är en av dem som tycker att damfotboll är sämre än herrfotboll, att Nationalencyklopedin är sämre än Encyclopaedia Britannica, och att Cambridge är bättre än Uppsala universitet, enbart av storleksskäl. Det är en synvinkel. Men det finns andra synvinklar. För svenskspråkiga är domänförlust en synvinkel. En annan är lust. Det är roligt att hålla på med Wikipedia. Det är därför inte alltid så viktigt att vara bäst. Korpfotbollslag kommer aldrig att bli lika bra som lagen i Allsvenskan, men det finns tusentals korpfotbollslag. Ska de också läggas ner? Med vänliga hälsningar, //Hannibal 14 augusti 2010 kl. 16.01 (CEST)

Det finns intressant information på många mindre språkversioner som inte finns på engelskspråkiga Wikipedia, så trots att den språkversionen är så stor kan den inte ersätta de mindre. Om en artikel på en mindre språkversion är kortare och inte lika bra som motsvarande artikel på en större språkversion så kan man ju hjälpa till att förbättra dem om man vill genom att översätta, eller om man inte vill det, nöja sig med att läsa den version man tycker ger en mest behållning. Engelska är ett världsspråk och har många gånger fler människor som talar och skriver det än t.ex svenska. Jag tycker därför inte det är så konstig att den engelskspråkiga versionen är störst, men det är inget som behöver utesluta andra språkversioner. Höstblomma 14 augusti 2010 kl. 16.18 (CEST)

Även om det finns undantag, så för områden som berör Sverige över huvud taget är svenskspråkiga wikipedia bättre. Skulle nog säga att vi är bättre när det gäller de övriga nordiska länderna också, även om det är mindre påtagligt där. Norska och Danska artiklar är i mitt tycke inte så svåra, men där finns ju olika uppfattning, Danskspråkiga wikipedia är dessutom fortfarande ganska lite utbyggt. --FBQ 14 augusti 2010 kl. 16.22 (CEST)

NÅgon Google Translate-knapp vill inte jag tillråda, annat för att försöka gissa vad artikeln handlar om i ett helt okänt språk, annars brukar google translate klanta till det rejält.--FBQ 14 augusti 2010 kl. 16.25 (CEST)

Svwp har massvis av information om en massa gamla svenskar främst som inte är så kända i den engelskspråkiga världen. Att hävda att google translate-översättningar är bättre än svwp:s material är bara dumheter. Automatöversatta artiklar är i princip alltid oläsliga. Mer text är inte detsamma som bättre. /Grillo 14 augusti 2010 kl. 17.06 (CEST)

Jag ser egentligen ingen anledning till att försvara svenskspråkiga Wikipedia inför en enskild användare som tycker hela innehållet "suger" (eller som alternativt ägnar sig åt trollande). Tveklöst är engelskspråkiga Wikipedia mycket mer innehållsrik, och därför birar jag ibland till den inom vissa ämnesområden där det skulle kännas halvt bortkastat att skriva på svenska. Så om du föredrar den språkversionen, använd den! Men den som nöjer sig med en Google translate-version kan väl inte ha särskilt högt ställda krav på kvalitet? Lär dig engelska istället, och läs artiklarna på det språk de är skrivna! Och den som påstår att de engelskspråkiga Wikipedia-artiklarna alltid är längre, utförligare o.s.v. kan inte ha sökt särskilt mycket på ämnesområden med anknytning till Sverige (och motsvarande för många andra europeiska länder, där landets språk har mer utförliga artiklar). Att få information om Sverige-anknutna ämnen på svenska, via Google Translate från en engelsk text, som i sin tur är baserade på Google Translate från en svensk originaltext, och i värsta fall ytterligare misstolkade av icke-svenskkunniga enwp-användare, är inte världens bästa idé, för att uttrycka det försiktigt. Egentligen är väl förhållandet mellan svwp och enwp inte så mycket konstigare än mellan läroböcker på olika språk inom utbildning på olika nivåer? På grundläggande nivåer finns böcker på svenska, men på högre nivåer är det förr eller senare engelskspråkiga böcker skrivna för en internationell läsekrets som gäller inom många ämnesområden. Jag skulle vilja påstå att Wikipedia som helhet blir bättre av att ha många språkversioner, för det är just tack vare detta som det finns språklänkar som möjliggör för användare att söka på ett svenskspråkigt begrepp och sedan ledas vidare till en artikel inom samma ämnesområde på ett annat språk om de vill läsa mer än det som står i den svenskspråkiga artikeln. I många "nationellt anknutna" ämnesområden matas också enwp av användare med annan nationalitet, så utan en svenskspråkig Wikipedia skulle täckningen av "svenska" ämnesområden vara ännu sämre där (och motsvarande för alla andra icke-engelska språkområden). Så i någon mån är kommentaren ett exempel på hur lyckat det totala Wikipedia-projektet är, snarare än hur usel och poänglös den 11:e största språkversionen är. Tomas e 14 augusti 2010 kl. 17.20 (CEST)

För att svenska talades i Edens lustgård, givetvis! Vi som lägger ned flera timmar i veckan är i hemlighet rudbeckianer hela bunten. Skämt åsido: denna typ av inlägg förtjänar inte att tas på allvar. Den som inte förstår vitsen med att få information på sitt eget modersmål (om nu det ordet är NPOV) slipper ta del av den. Det finns ämnesområden där engelska wikipedia är betydligt bättre, men andra där det är sämre än gamla ugglan. Allt handlar om vad användarna har för intressen och hur många de är. Färöiska wikipedia hade när jag var där senast en aktiv. Det är inte konstigt att det tar tid att utveckla en sådan språkversion! Fernbom2 14 augusti 2010 kl. 18.30 (CEST)

Människor utan visioner tycker naturligtvis att svenska wikipedia bör jämnas med fotknölarna. Vi andra har stora planer. Mason 14 augusti 2010 kl. 19.48 (CEST)

Jag tänker stjäla kopiera det uttalandet. :) /^Fluff?_Fluff! 14 augusti 2010 kl. 19.51 (CEST)

Varsågod, det är skrivet under en fri licens. :) Mason 14 augusti 2010 kl. 21.11 (CEST)

Wikipedia är ett onlinespel. Ledaren är den som är störst i förhållande till hur många talande språket har, och svenska Wikipedia ligger bra till!

Annars så föredrar jag svenska Wikipedia helt enkelt för att jag i likhet med det absoluta majoriteten av svenska folket kan svenska bättre än engelska. Naturligtvis kan jag engelska, men det är klart att ens modersmål sitter ännu bättre, så om informationen finns på svenska så är det mycket bekvämare att läsa den där. Sen får man ju ha i åtanke att många yngre använder Wikipedia och de kanske inte alltid är lika bra på engelska. -Laxskinn 15 augusti 2010 kl. 01.44 (CEST)

"Wikipedia är ett onlinespel.", ojdå, berätta inte det för fru Lavallen. För då vill hon att jag ska börja spela med henne istället för med er! :) -- Lavallen 15 augusti 2010 kl. 12.18 (CEST)

När det kommer till komplexa och specialiserade områden (som en encyklopedi gärna täcker) så räcker faktiskt inte de flesta svenskars engelskakunskaper särskilt långt. Jag tänker spontant på tv-nyheternas "proffs" som inte får in så många rätt när de har engelskspråkiga politiker och professorer framför sig. Själv är jag glad för att allt naturvetenskapligt finns på svenska, även om jag kan läsa det på engelska finns det inte en chans i världen att jag skulle kunna omsätta terminologin till begriplig svenska om jag vill berätta för någon annan vad jag nyss har lärt mig. Att översätta artiklar kan också vara skojigt, ibland behöver inte hjulet uppfinnas en gång till. --Mercurial 15 augusti 2010 kl. 14.05 (CEST)

Engelska är ett degenererat språk, kontaminerat av det franska inflytandet -- det kan aldrig bära en intellektuell kunskapstradition. En sann german skriver på svenska, det som talades i Atlantis. Eller möjligtvis gotiska. /Julle 15 augusti 2010 kl. 19.00 (CEST)

Japp, där satt den. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 15 augusti 2010 kl. 19.20 (CEST)

Exakt, hade det inte varit så att engelska trots allt talas av så många, borde vi av intellektuella skäl lägga ned enwi. Skämt åsido, så var nog det svaret i ungefär samma slags humoristiska stil som FiskarensFiende:s förslag och kunde säkert räcka ensamt som svar även om det nu kom några väl genomtänkta passningar som ledde diskussionen i mål.
/WeRon 15 augusti 2010 kl. 21.23 (CEST)

Julle ska inte få all ära för idén. Sertion (disusksion) 15 augusti 2010 kl. 22.00 (CEST)

Användare:FiskarensFiende är inte ensam om sin uppfattning. En 12-åring sa ironiskt till mig "Man kan lita på Internet, det har jag läst på Wikipedia", en journalist frågade mig nyligen om Wikipedia någonsin kommer att bli tillförlitlig, och min kära hustru muttrar "Vad tänker ni göra åt att Wikipedia är så dåligt". Jag tror kritikerna syftar på svwp, och att många svenskar aldrig har upptäckt hur fantastisk enwp och dewp är pga att de Googlar på svenska uttryck. Sedan finns det andra som säger att de är imponerade av svwp och tycker det är ett värdefullt verktyg, t.ex. journalister som skriver om typiskt "svenska" ämnen, där svwp:s artiklar ofta är välskrivna.

Jag tycker att vi Wikipedianer alltför ofta intar försvarsposition. Istället borde vi ta till oss när vi får kritik och försöka (a) få fler svenskar att upptäcka enwp (Kan man markera välskrivna språkversioenr tydligare, t.ex. med fet stil eller genom att lägga dem först i listan över interwikilänkar?), (b) få dem att upptäcka alla välskrivna guldstjärnemärkta svwp-artiklar (c) merga eller radera stubbartiklar som varit stubbar allt för länge, och radera text som markerats med kb-mall allt för länge (d) lära fler Wikipedianer att hitta trovärdiga källor, och att referera, för det är ofta där det brister i våra artiklar, (e) ersätta dåliga hemmabyggda artiklar med bra översättningar av enwpartiklar, samt (f) identifiera och granska bidrag av POV-pushare. Dessutom behöver vi bli betydligt fler. Mange01 15 augusti 2010 kl. 22.34 (CEST)

Jag tycker att det är trevligt att frågan om hur vi sakll få wikipedia att bli bättre kommer upp, känns som det trots allt är ganska sällan :-) Har dock lite annan syn på hur problemen bör lösas.

• (a) - jag tror faktiskt att de flesta känner till engelskspråkiga wikipedia, och vet att artiklarna är interwikilänkade, åtminstone de flesta. Nästan alla jag känner använder andra språkversioner parallelt, en del går som fiskarn till engelskspråkiga först och kanske går till svenskspråkiga versionen därifrån - alternativt läser den tyskspråkiga. Använder man det inte så är det ju för att trots att svenskar är ett av de folk i världen som är bäst på engelska, är vi inte särskilt bra. Får vi en för komplicerad engelsk fackspråkstext tappar vi lätt bort oss. Samtidigt som vi gärna underskattar våra kunskaper i fårhållande till andra icke-engelskspråkigas, överskattar vi oftast drastiskt våra egna kunskaper. Sedan kanske den nya utseendet med dolda interwikilänkar, som jag som så många andra inte använder, har gjort det svårare att hitta dem.
• (b) - Tror inte att det fungerar något vidare. Det är nog bra att försöka få fler utvalda artiklar, men söker man på wikipedia en artikel om Rembrandt vill man inte hitta en om kattraser. Det är bra att arbeta på att försöka få fler utvalda artiklar, men om de inte handlar om de ämnen man söker, är det nog inte stort lönt att få fler att läsa dem. Att arbetet med att skapa fler utvalda artiklar nu går långsamt och att få röstar har nog att göra med att det finns ganska tydligt utarbetade strukturella krav. Däremot har det inte fungerat helt klockrent med den faktamässiga kollen, och det har saknats personer som kunnat göra den - mer om det nedan.
• (c) Återigen, jag tycker inte det är någon bra idé. Om jag söker en artikel om Christian Bjelland blir jag ju inte gladare av att inte hitta någon, eller omdirigeras till en helt annan artikel, mot att hitta en bristfällig KB-märkt.
• (d) låter bra - men det största problemet är snarast kunskapsbristerna bland artikelförfattarna och skribenterna. För utom att få fler skribenter, måste vi få fler duktiga skribenter. Igår upptäckte jag en artikel om en medeltida person som ursprungligen skrivits med Äldre svenska frälseätter som källa, som generellt sett är det mest tillförlitliga källan som finns på området. Av någon anledning hade därefter den blivit nedpetad till att fungera som "vidare läsning" medan hela artikeln skrivits om med en privat näthistoriesajt helt utan angivna källor som nuvarande källa. Det lustiga var att ett flertal administratörer hade varit in och redigerat i artikeln, utan att märka detta. Här är grundförutsättningen kunskap, och inte noter, för problemet var inte att bristen på noter, problemet som inte kommer från ÄSF är förmodligen baserat uppdiktade genealogier, nyare som äldre, och att mer information inte nödvändigtvis är mer rätt.
• (e) bra om vi fortsätter jobba på att förbättra svenska wikipedia, och förbättra sämre artiklar. I många fall kan nog en översättning från engelska wikipedia var en lösning. Jag anser dock inte att det är den bästa lösningen - dels för att jag inte tycker vi skall vara en speglingssida av engelskspråkiga wikipedia, dels för att engelskspråkiga wikiepedia absolut inte heller är felfritt. Visst - de har nästan 10 gånger så många artiklar som vi, betydligt längre och bättre källbelgda, men det finns stora missar även där. Om man inte har läst källorna, utan bara översatt artikeln, med de försämringar som naturligt kommer med en översättning, så är en från direkta källor författad artikel att föredra.
• (f) Här anser jag däremot att wikipedia måste bli bättre - det här är ett jätteproblem, som grillo har pratat om länge. Problemet är dock att det inte kan ge sig på enfrågekonton, eller nyregistrerade användare som intresserar sig för ett ämne. Då bekräftar vi bara myten av wikipedia som ett slutet sällskap, som inte vill släppa in nya användare. En POV-are kan ha gjort 100.000 redigeringar på wikipedia, och vara administratör sedan flera år. Personen behöver inte nödvändigtvis bara redigera på det område man POV-puschar. Skall vi angripa problemet handlar det istället om att inte söka konsensus, att försöka föra fram åsikter som inte går i linje med etablerad forskning och ifrågasätta den, anse att det finns konspirationer för att dölja sanningingen osv. Sedan finns det områden där det finns flera olika skolor, och ibland bör flera av dem nämnas, men det bör då också framgå vilket stöd de har. POV-pusharen borde ju egentligen vara medveten om detta, och kunna vara ärlig med sin ståndpunkts ställning. Sedan finns det ingen som är 100 % objektiv, men det bör inte vara något problem om det finns genuint intresse att söka konsensus. Men det här är något som skulle behöva slipas på. Det bygger också på att det finns kunskaper på wikipedia som gör att communityn kan avgöra var forskningsläget ligger.
• Vi behöver som sagt bli fler, och jag tror att ända sättet att bli det är att låta tusen blommor blomma. Ingen skriver perfekta artiklar från början, och ganska få kommer att vara intresserade att bidra om det finns tusen skrivregler redan fastslagna kring hur en artikel bör se ut. Om nyskrivna artiklar inte är perfekta påverkar det inte de artiklar som redan finns - och en dålig artikel är fortfarande bättre än ingen. Ju fler aktiva det finns ju större är chansen att någon upptäcker felaktigheter och förbättringar som går att göra i artiklar som redan existerar. Jag vet att den här åsikten skiljer sig från hur flera andra här ser på problemen, men det här är alla fall min syn hur svenska wikipedia skulle kunna förbättras. --FBQ 16 augusti 2010 kl. 12.06 (CEST)

Fina ord, FBQ. Och särskilt de två-tre sista punkterna. :) /Mvh Vostok 16 augusti 2010 kl. 13.18 (CEST)

En liten kommentar maa FBQ:s avslutande tanke, att "...en dålig artikel är fortfarande bättre än ingen". Jag tycker att det är ett vanskligt sätt att resonera. Min utgångspunkt är att alla artiklar, i alla faser av deras existens, måste klara grundläggande krav på saklighet och innehållsmässig relevans. Den informationssökande som läser en artikel med innehållsmässiga brister, skev balans, märkligt faktaurval och kanske rena felaktigheter, drabbas av dessa brister eftersom uppslagsverket helt enkelt inte ger den information som den som söker informationen kunde vänta sig. Det är kontraproduktivt i förhållande till WP:s ädla mål och visioner. Då hjälper det inte att felaktigheterna rättas med tiden. Den som tar del av ett fel eller en brist blir inte hjälpt av att det hela korrigeras en minut senare. Felaktigheter, obalans och osaklighet ska helst inte komma in här överhuvudtaget. Och om de ändå finns där borde det finnas en ordning som innebär att de åtgärdas omedelbart - genom korrigeringar, raderingar eller tillfälliga lösningar som gör att artikeln inte är tillgänglig under tiden som bristerna utreds och rättas. Tyvärr saknar WP en tillräckligt god och effektiv redaktionell ordning för detta (det strider s a s mot den praktiska hanteringen av grundprinciperna). Det är ett av projektets största problem, men SVWP är nog varken så mycket bättre eller sämre än andra språkversioner. Janders 16 augusti 2010 kl. 13.52 (CEST)

Det beror på hur man defininerar "dålig artikel". --NERIUM 16 augusti 2010 kl. 14.18 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Visst, mitt inlägg blev rejält långt ändå, så jag valde att inte utveckla mig. Janders har poänger med det han säger. En felaktig eller rejält vinklad artikel är möjligen inte bättre än ingen alls. Sedan är problemet att höjda källkrav tyvärr inte nödvändigtvis hjälper att stoppa POV-pushare - det finns alltid sätt att ta sig kring detta. Ett för komplicerat regelverk riskerar i stället att stänga ute sådana som skulle kunna bidra med att upptäcka felaktigheter. Att wikipedia kunnat växa såsom det gjort har ju byggt på att alla kunnat vara med och redigera. Sedan är problemet ju problemet inte lätt, det ser jag också. Massor med bedrövliga artiklar har legat i åratal, och om man vill försöka bidra med att skriva några av de 50.000 NE-artiklarna (2000 års utgåva, vi saknar garanterat fler av nätupplagans) vi fortfarande saknar, eller närmare 80-90.000 Svensk uppslagsbok/Nordisk familjeboksartiklarna, så finns det ingen chans att bevaka alla ariklar som riskerar att omredigeras av särintressen. Oavsett måste ju wikipediaskrivandet vara roligt för de som håller på - annars kommer allt fler skibenter att tröttna. Jag önskade jag hade en enkel lösning på dilemmat, men tyvärr tror jag inte att någon sådan finns. En bra struktur för att ta tillvara wikipediaskribenternas är något jag tror kanske skulle underlätta.--FBQ 16 augusti 2010 kl. 14.21 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jo det förstås, Janders. Fast det är väl en sak om en artikel ser bedrövlig ut och har grymt mycket brister. Då är det ju inte alls bra. Men däremot om någon skriver artikel med "halvdan" kvalitet kan ju då vem som helst sedan gå in och rätta till de bristerna, om h*n kan. Då anser iaf jag att "en dålig artikel är bättre än ingen". För då finns ju artikeln ändå (som folk sedan kan utföra ett bra samarbete med). Annars kommer kanske ingen att påbörja den (som då SvWP går miste om helt - en som i stället hade kunnat blivit bra, relevant och korrekt till slut). För även om det råder en drös av ivriga skrivare här tror jag det samtidigt råder en hel del "lathet" hos vissa också, som inte vill/orkar/vågar påbörja. Alltid finns det väl nån som kan vara modig nog (samt har lite kunskap/kännedom av ämnet) att påbörja skriveri iaf. Samtidigt ska man inte behöva vara rädd för att göra fel, och framförallt inte som nybörjare! :) /Mvh Vostok 16 augusti 2010 kl. 14.40 (CEST)

Ja, jag tror nog att alla aktiva och seriösa bidragsgivare i princip är överens om strävan att allt ska vara så korrekt som möjligt. Jag snuddade vid en annan tanke i mitt inlägg ovan: Skulle man kunna tänka sig en liknande (men omvänd) lösning som den som idag tillämpas för skrivskydd? D v s att man helt enkelt tillfälligt lyfter ut bristfälliga artiklar ur artikelrymden, och håller dem "lässkyddade" under den tid som det tar att bearbeta, korrigera och balansera upp artikeln? Janders 16 augusti 2010 kl. 14.44 (CEST)

Jag skulle vilja vända på FiskarensFiendes resonemang och fråga vad artiklar som en:Strindbergs Intima Teater, en:Kanholmsfjärden och en:Kräppladiket över huvud taget har på engelskspråkiga wikipedia att göra? /Kemikungen 18 augusti 2010 kl. 07.29 (CEST)

Svenska wikipedias "utmärkta artiklar" är i alla fall löjligt dåliga, jämfört med "featured article" på enwp. Titta bara på dagens artikel Magdeburgs domkyrka (som i princip är en översättning av en artikel som var featured på enwp 2004-2008, och nu är klassad som c-klass), och jämför med dagens artikel på enwp en:ANAK Society P. S. Burton 23 augusti 2010 kl. 11.39 (CEST)

Jag menar inte att svwp är dåligt, utan bara att kraven på utmärkta artiklar borde höjas till att motsvara de krav som ställs på enwp. Vi ligger cirka två-tre år efter på den fronten. --P. S. Burton 23 augusti 2010 kl. 11.42 (CEST)

{{sofixit}} Inget förbättras av att man gnäller över det. Det du framför vet vi redan mycket väl. /Grillo 23 augusti 2010 kl. 12.16 (CEST)

Nja, fullt så illa som att vi skulle ligga flera år efter i kraven på våra utmärkta artiklar vågar jag med bestämdhet avfärda. Ta gärna en titt på de artiklar som blivit utvalda den senaste tiden, och som inte är översättningar från engelskspråkiga Wikipedias förlagor (ex. Anthonyrullen, Choklad, Bergart eller Isbrytning i Sverige!).

Däremot går det inte att sticka under stolen med att vi ännu har en del utvalda artiklar som valdes för flera år sedan, men som helt klart inte uppfyller dagens höjda krav. För att ta bort dem måste de dock avnomineras av någon vilket görs på Wikipedia:Artikelnomineringar#Avnominerade artiklar. Vänligen Jopparn 23 augusti 2010 kl. 12.45 (CEST)

Se gärna även artiklar som Sömn hos djur. I det specifika fallet fanns den artikeln inte på någon annan språkversion än svenska, men har använts som förlaga till de övriga. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 12.56 (CEST)

Mea culpa, dessa har jag missat (även om Anthonyrullen nog är en översättning, och en mycket god sådan). Men att föreslå att kraven höjs på utmärkta artiklar, kallar jag inte gnäll, utan snarare konstruktiv kritik. Det vore nyttigt med en diskussion om de nuvarande kraven, och vad som i framtiden ska krävas för att förtjäna en stjärna i hörnet. --P. S. Burton 23 augusti 2010 kl. 13.56 (CEST)

Kul att jag kunde överraska dig med något positivt! Anthonyrullen är för övrigt skapad av användaren Peter Isotalo på både engelska och svenska och är därför inte vad som vanligtvis räknas till översättningar, jag tyckte därför att den var värd att ta upp. Det är dock ett sidospår (men jag tyckte att han ska ha ett erkännande för det :).

En diskussion om kraven förs lämpligen under en ny rubrik på Wikipediadiskussion:Artikelnomineringar. Jag uppfattar det dock som att de nuvarande kriterierna (Wikipedia:Kriterier för utvalda artiklar) redan i dagsläget stämmer rätt väl överens med dess engelskspråkiga motsvarighet (en:Wikipedia:Featured article criteria). Om det är något som du tycker bör ändras är det alltid fint med konkreta förslag (vilket jag tror var vad Grillo menade). Men det var en rätt onödigt brysk kommentar. Jopparn 23 augusti 2010 kl. 14.40 (CEST)

Vårt problem gäller nog inte kriterierna. De artiklar som nu får guldstjärnan idag håller ofta samma kvalitet som engelska Wikipedia. Problemet är de som är en kvarleva från äldre tider, och som inte avnominerats. Det gäller framförallt mindre besökta artiklar, som exempelvis kyrkor och gamla historiska personer. Det är därför viktigt att man avnominerar dåliga artiklar. Det är ganska många artiklar som inte får någon stjärna vid nomineringarna idag, och det är många som går in för att ordentligt analysera artiklarna. Jag har föreslagit att artiklar automatiskt återupptas för nominering efter två år eller något sådant, men det förslaget föll inte i jättegod jord. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 14.48 (CEST)

Plugget och politiken

Vill bara informera om lite aktuella saker, precis som i augusti 2009.

• Skolan börjar i Sverige igen. Har vi någon ny taktik mot klottrarna?
• Svenska valrörelsen 2010 slutspurtar den kommande månaden. Bevaka politiska artiklar extra noga, så att ingen kan vinkla dem till höger och vänster efter eget tycke.
• Till sist (något vi inte kan bestämma). Under svenska vintern 2009-2010 var det kallt och mycket snö i hela Sverige. Det verkar ha påverkat aktiviteten positivt. I så fall kan vi hoppas på en liknande vinter för Wikipedias skull. J 1982 16 augusti 2010 kl. 15.01 (CEST)

1. Tja, det är väl bara att göra som vanligt. Borde vi kanske sammanställa någon lista med ofta nedklottrade artiklar? Man skulle då kunna göra en "senaste ändringar"-lista med dessa artiklar för att förebygga att de klottras i.
2. Bland annat så har ju Ainali bokat in ett wiki-lan med tema val veckan före, och en tävling. I övrigt är det väl bara hoppas att vi har några eldsjälar som kollar.
3. Jag hoppas redan på en kall vinter! Tanzania 16 augusti 2010 kl. 15.17 (CEST)

Svar på fråga 3: Nä, det var snö här i Falköping, ända till april, maj!!! -Josve05a ^{(d | b)} 16 augusti 2010 kl. 15.50 (CEST)

Själv tillhör jag dem med dåligt tålamod med skolklottrare och har själv kört med att ge "hopplösa" fall terminsavstängningar. Det innebär då för de jag blockerat att de "kommer igen" nu vid skolstart. Och jag skulle vilja rekommendera en bredare tillämpning av terminsavstängning av återkommande skolklottrare så vi åtminstone efter en tid kan få det något lugnare. Tournesol har jag sett brukar köra än längre avstängningar dvs läsårsvisa, vilket också kan vara ett alternativ.Yger 16 augusti 2010 kl. 16.08 (CEST)

Läsårsavstängning är bra, men ger alltid mer effekt i augusti än i juni... J 1982 16 augusti 2010 kl. 17.04 (CEST)

Det är lite svårt bara tycker jag, för många adresser som uppenbarligen är skolor varvar klotter med bra redigeringar. Visst kan folk registrera sig, men den där spontana redigeringen medan man sitter med ett skolarbete som kan leda till att man fortsätter bidra är så värdefull att jag inte tycker om att långtidsblockera skoladresser. På flera ställen nu har det diskuterats hur viktigt det är att vi får fler bra bidragsgivare, och jag tror att skolorna är viktiga – de stora brukarna är de som har potential att bli stora bidragsgivare tänker jag. Då kanske det vore mer effektivt att blockera tidigare, kanske direkt när klottret visar sig (en van klottersanerare kan för det mesta känna igen skolrastklottret vid första anblicken), med korta blockeringar? Jag hoppas hur som helst på en produktiv och god Wp-höst, och jag hoppas att Philippa Gregory och the Tudors o.s.v. lockar många läsare till Tudorartiklarna! /--Idunius 16 augusti 2010 kl. 17.13 (CEST)

Jag är lite inne på Idunius linje. Det är inte så himla jobbigt att blockera någon, och jag blockerar hellre 20 personer och får en riktigt bra bidragsgivare än blockerar 10 och får ingen bra bidragsgivare. Tanzania 16 augusti 2010 kl. 17.23 (CEST)

Terminens tjat: Ip-adresser ska aldrig långtidsblockeras annat än i undantagsfall. Vilka undantagsfallen är bör avgöras av administratörer som har kunskaper och tar sig tid att kolla upp vad som kan tänkas finnas bakom ip-adresserna, eller av ip-kontrollanter. Klotter hanteras bäst genom återställning och korta blockeringar. /NH 16 augusti 2010 kl. 19.19 (CEST)

Redovisar min statistik över tillbakarullade artiklar. Den är inte komplett till hundra procent men borde indikera artiklar som ofta utsätts för klotter eller vandalism. Topp 30 sedan mätningen startade den 18 november 2008.

+---------------------+----------+
| article             | COUNT(*) |
+---------------------+----------+
| Sverige             |      347 |
| Michael Jackson     |      193 |
| Wikipedia:Sandlådan |      189 |
| USA                 |      170 |
| World of Warcraft   |      156 |
| Zlatan Ibrahimović  |      145 |
| Cristiano Ronaldo   |      141 |
| Andra världskriget  |      137 |
| Wikipedia           |      135 |
| Adolf Hitler        |      128 |
| Jesus               |      116 |
| FC Barcelona        |      115 |
| Selma Lagerlöf      |      112 |
| Barack Obama        |      104 |
| Göran Persson       |      102 |
| Fotboll             |      101 |
| Lionel Messi        |      100 |
| Fjortis             |      100 |
| Korv                |       97 |
| Fredrik Reinfeldt   |       97 |
| Norge               |       92 |
| Tokio Hotel         |       90 |
| Judendom            |       87 |
| Gustav Vasa         |       85 |
| Lady GaGa           |       84 |
| Kina                |       83 |
| Kristendom          |       82 |
| Islam               |       77 |
| Wikipedia:Bybrunnen |       72 |
| Australien          |       72 |
+---------------------+----------+

Total har 27874 olik artiklar rullats tillbaka. Mer utförlig statistik går att få. ;) /^Fluff?_Fluff! 16 augusti 2010 kl. 23.19 (CEST)

Se upp nu. Skolan börjar. Kollade på Jönköpings kommun, de började i fredags enligt http://www.skola.jonkoping.se/oxnehagarektorsenhet/oxnehagarektorsenhet/lasarstider.4.2d821378121e05d145a80009144.html men på allvar blir det i morgon. Jag fasar för skolklotret saknar redan den gamla goda tiden när en skola hade svarta tavlan, karta över Sverige-Norden, Europa, världen och Palestina på Jesu tid i klassrummet och information var något man hämtade i uppslagsboken, precis som mina första skolår... (var först när jag gick i 7:an eller så (1995/1996) som dagens Internet började sprida sig, jag kommer ihåg världen före det). Inte för att jag tycker det var bättre (jag tycker faktiskt det är bättre som det är nu), men vi hade sluppit en hel del skolklottrare. J 1982 22 augusti 2010 kl. 23.37 (CEST)

Intresse för schackprojekt?

De flesta språkversionerna av Wikipedia har ett schackprojekt. Exempelvis har det engelska projektet inte långt ifrån 100 deltagare. Jag tänkte det vore dags för ett schackprojekt här på svwp. Men först ville jag höra om det finns intresse för ett sådant projekt. Man behöver givetvis inte vara stormästare eller dylikt för att skriva schackrelaterade artiklar. Tyvärr saknar vi många grundläggande schackartiklar, och de som finns är inte heller alltför bra. Ett schackprojekt skulle verkligen behövas här. Bounce1337 21 augusti 2010 kl. 23.31 (CEST)

Om man vid uppstartandet av ett projekt lägger fokus på att sammanställa vad det är som faktiskt saknas (artiklar, mallar och kategorier) och vad som måste åtgärdas för att projektet skall bli komplett så spelar det i mitt tycke ingen roll om man är den enda som arbetar med projektet då den sammanställningen har ett värde för Wikipedia som helhet. Detta även om den som varit aktiv slutar och det kanske dröjer flera år tills dess att projektet åter vitaliseras.

Däremot är det mindre genomtänkt att som ensam påbörja sådant arbete som kräver kontinuerligt underhåll (typ uppmärkning av artiklar efter kvalité (som de aktiva projekten WP:Projekt mat och WP:Projekt datorspel håller på med, detta då det är något som kräver rätt mycket kontinuerligt arbete och underhåll)). Det blir förstås problem med att sätta upp standarder då man är själv, men det går säkerligen om man bara tänker igenom det hela (och kanske hämtar inspiration från de andra språkversionerna). Av den anledningen tycker jag att det bara är att köra igång om det känns som något du vill fördjupa dig i. Jopparn 22 augusti 2010 kl. 19.42 (CEST)

Tack för svaret! Alla är glatt välkomna till det nyskapade Wikipedia:Projekt schack, även du.

Jag tror dock att en sorts kvalitetsmall behövs för att hålla igång projektet. Det borde inte vara ett större problem att kvalitetsmärka de 400 schackartiklarna som finns på svwp, särskilt med tanke på att dessa redigeras mycket sällan. Visserligen finns risken att subjektiva standarder kommer sättas upp, men kvalitetsmallarna kommer endast synas på artiklarnas diskussionssidor samt projektsidan. Dessutom kommer det vara fritt fram för vem som helst att ändra kvalitetsmärkena. Bounce1337 22 augusti 2010 kl. 21.08 (CEST)

De flesta aktiva projekt har ju inte någon mall (ex. WP:Projekt astronomi, WP:Projekt kyrkobyggnader, WP:Projekt EU, WP:Projekt film etc.). Det är ju inte dåligt att ha en sådan mall, men knappast det viktigaste för att det skall lyckas. Men du gör förstås som du vill. Jag har tyvärr inte tid att engagera mig i något ytterligare projekt utan ville mest ge dig några tips, men önskar dig lycka till! Vänligen Jopparn 22 augusti 2010 kl. 23.16 (CEST)

WP:Projekt astronomi har ngn form av mall, men sedan jag kom hit har jag inte sett ngn använda dem. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 16.17 (CEST)

Kategorifråga

Efter att ha stött på patrull när jag kategoriserat ideologier för en tid sedan vill jag öppna upp en fråga här innan jag går vidare. Idag om man tittar på de olika grundkategorierna, såsom Kategori:Konservatism, Kategori:Socialism och Kategori:Liberalism finns underkatergori som är exempelvis Kategori:Konservatism i Sverige, och konservatism i andra länder. Jag undrar om det kan vara en god idé att sätta alla länders i respektive katergori i en underkategori som heter Kategori:Konservatism i olika länder (förslag på bättre kategorinamn efterfrågas om någon har det). Tanken är här att det skall bli lättare att hitta det man söker och minska "stöket" som idag råder i de olika kategorierna. Det innebär förvisso ett extra klick, men ett bra mycket mindre sökande och en större överblickbarhet. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 16.10 (CEST)

efter land är en vanlig kategori-typ, se Kategori:Politik efter land tex. -- Lavallen 22 augusti 2010 kl. 16.15 (CEST)

Så kategori Kategori:Konservatism efter land kan alltså vara en OK lösning? Iofs kanske det kan vara svårt att förstå. Eller? dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 16.16 (CEST)

Jag skulle precis skriva det Lavallen skrev! Så mitt svar är ja. Att det skulle vara svårbegripligt har jag svårt att förstå! Fernbom2 22 augusti 2010 kl. 16.19 (CEST)

Lavallens förslag är inget jag ifrågasätter. Jag känner bara intuitivt att Kategori:Konservatism i olika länder och Kategori:Politik i olika länder är något tydligare men förespråkar inte ett byte. Finns redan en struktur kör jag på den. Tack för svaren! dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 16.21 (CEST)

BTW, jag undrar en sak. Jag har sett detta på flera ställen men vad har det för funktion: [[Kategori:Konservatism|Danmark]]? Ibland är det även ett mellanslag efter | innan landets namn eller annat anges. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 16.40 (CEST)

Det är för att ställa in sorteringen. Så att det sorteras under d som "Danmark" och inte under k som i "Konservatism i Danmark". Moberg 22 augusti 2010 kl. 17.02 (CEST)

Ah, ok. Då försvann ytterligare ett WP-frågetecken. Tack! dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 17.10 (CEST)

När vi bygger kategoriträdet, skriver vi Kategori:Liberala partier i Nordirland eller Kategori:Liberala partier på Nordirland? Samma fråga blir ju relevant om Island och andra "öriken" (i Island eller på Island). För just nu heter en kategori Kategori:politiska partier i Nordirland. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 18.00 (CEST)

"På Irland" syftar på hela ön, "i Irland" på republiken. På motsvarande sätt skulle "på Nordirland" syfta på hela det geografiska norra Irland och inte den politiska enheten. Fernbom2 22 augusti 2010 kl. 18.15 (CEST)

Jag vet att det är en skillnad men aldrig riktigt fäst så mycket uppmärksamhet och tanke vid det. För mig använder jag i och på beroende på om det är ön (geografiskt område) eller inte som avses. I media och allmänt brukar man tala om Konflikten på nordirland i större utsträckning än i nordirland och vilken av dessa som är korrekt har jag som aldrig fäst jättemycket tanke vid, men jag provade att flytta den om konflikten och misstänker att jag kommer få ett meddelande om detta i min diskussion. Men jag kanske borde köra I Nordirland som kategori då? dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 18.25 (CEST)

Jag var så osäker ett tag att jag kontaktade Språkrådet. Jag fick svar, och de sa något i stil med att om landet avses är det alltid i, medan om ön avses är det alltid på. Tanzania 22 augusti 2010 kl. 21.21 (CEST)

Då måste säkert några kategorier döpas om. Har iaf nu slutfört en omkategorisering av liberala partier. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 23.57 (CEST)

15 största städer

Vill återigen påminna om Användare:Tanzania/15_största_städer där vi listar dem 15 största städerna i varje land. Nu har varje land till och med L alla städer. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 17.04 (CEST)

Fantastiskt jobb, men vad menas med klart till L? Barbados och Belize har ju tex bara 10. /Hangsna 23 augusti 2010 kl. 20.50 (CEST)

Om du kollar på storleken på Barbados och Belize så har du nog svaret :) Det finns helt enkelt inte 15 dokumenterade städer i källorna som det har utgåtts ifrån. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 21.07 (CEST)

En verktygslåda istället för två

Jag försöker få gehör en gång till. När man läser en artikel kan det vara så att man vill komma åt lite funktioner kopplade till artikeln. Som att citera den, se inlänkar, se statistik, lägga in i en bok, se vad som skett sedan ens senaste redigering, et c. Dessa funktioner finns i dagsläget uppdelade på två ställen, dels i vänsterspalten under "Verktygslåda" och dels i överkanten under nedåtpilen. Det finns ingen riktig logik i vilka länkar som ligger på vilken av dessa två platser; man vet inte vilken stans man ska leta.

Jag yrkar för:

1. att alla verktyg som kopplar till artikeln läggs på samma ställe,
2. att "Specialsidor", som inte inräknas ovan, flyttas upp en sektion i vänsterspalten. Moberg 21 augusti 2010 kl. 15.08 (CEST)

Grundprincipen bör vara att sådant som riktar sig till nybörjare ska vara väl synligt, och annat kan döljas. Sådant som vissa avancerade användare ofta använder kan samlas i Verktygslådan i vänstermenyn som ju är dold för nybörjare. Ditt förslag kan vara okej, med undantag för flytt av specialsidor (som ju knappast riktar sig till nybörjare). Det som talar emot förslaget är att vi bör inte skilja oss från andra språkversioner om det inte finns goda skäl, så att man känner igen sig.

Jag föreslår en länk till Wp:Sandlådan långt upp i nybörjarmenyn till vänster. Det kanske kan minska klotter experiementerande lite.

En regel man lärde ut förr vid design av användargränsnitt är att man högst bör ha 9 alternativ i en meny eftersom korttidsminnet klarar av ungefär 9 objekt. Nu är det åtminstone ett alternativ för mycket i menyn. Länkar som sällan öppnas skulle kunna flyttas från vänstermenyn t.ex. till Huvudsidan. Finns det statistik för vilka länkar som verkligen används? Jag gissar att Slumpartikel, Kontakta wikipedia, Stöd Wikipedia samt Deltagarportalen sällan används, och att några av dessa kan flyttas t.ex. till Huvudsidan. Mange01 23 augusti 2010 kl. 18.46 (CEST)

Slumpartikel tror jag att jag har sett högt upp i besöksstatistiken. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 19.32 (CEST)

För mer information, se WP:Projekt Wikipedia.//Hannibal 24 augusti 2010 kl. 10.15 (CEST)

Behövs Mall:Referenser?

Provade att använda mallen Mall:Referenser i några artiklar för ett tag sedan. Resultatet blev inte snyggt och efter ett tag hade erfarna wikipedianer ändra på referenserna i de flesta artiklarna jag redigerat. Min fråga är: Om ingen använder mallen, för den ger ett oönskat resultat, borde den i sådana fall finnas över huvud taget? Vore det inte en bättre idé att lägga en dylik funktion i verktygsfältet. Tyvärr är verktygsfältet inte grupperat, så redigeringsfunktioner är blandade med referenser och lite annat smått och gott så man inte hittar funktionerna direkt, utan måste leta. Saknar även Mall:Bokref och Mall:Webbref bland verktygen. Fler oerfarna användare skulle med säkerhet ge fler referenser om de var mer lättillgängliga. Nasko 21 augusti 2010 kl. 18.49 (CEST)

Mallen {{Referenser}} tycker jag verkar vara överarbetad. Det är bara riktigt långa artiklar med massor av referenser som behöver källorna uppstrukturerade på det viset. Sedan är väl själva poängen (om jag inte har missförstått något) med substade mallar att man ska kunna putsa på resultatet i efterhand? /Kemikungen 22 augusti 2010 kl. 11.20 (CEST)

Instämmer. Vi bör främst anvädna fotnoter, och de kan inte delas upp på detta vis. Mange01 22 augusti 2010 kl. 16.26 (CEST)

Om det går att skapa en mall som gör [detta] automatiskt så vore det önskvärt, enligt mig. Det blir en snygg och tydlig uppdelning och minskar ner på antalet rubriker i artikeln till en enda rubrik om källor istället för idag som minst två stycken. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 16.31 (CEST)

Då föredrar jag noterna före de tryckta källorna. Jag stör mig inte på två underrubriker till Källor. Här finns funtionen med mall:bokref/webbref att lägga till i sina js-inställningar. Det har dock inte gjorts till default än. Tanzania 22 augusti 2010 kl. 18.25 (CEST)

Jo det är en smaksak. I artiklar med få noter spelar det ingen roll vilken ordning det kommer. Däremot i artiklar med många noter kan det vara bättre att ha referenslistan före noterna. Men som sagt, ingen jätteviktig grej. Däremot är det ju bra om man kan få en mall som styr det där automatiskt. Jag presonligen förstår mig inte på sådant där du länkade till. Behövs det något externt program för det där (som bilden visar i din länk) eller finns det för alla? dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 18.35 (CEST)

Vi kanske lämnar ämnet en aning med denna fråga, ni får ursäkta. Är det vi på svenskspråkiga wikipedia som bestämmer huruvida detta skall göras till default eller inte? Om så är fallet är jag klart positiv till detta. Det tog mig väldigt mycket klickande innan jag ens förstod mig på att det fanns mall-funktioner på wikipedia, och ännu mer klickande innan jag insåg att de kunde användas för att ange referenser. Zaijaj 22 augusti 2010 kl. 23.02 (CEST)

Det här är ingen mall för att ange referenser. Det är en mall som skriver ut några rubriker, samt lägger till <references /> under en av dem. Om man vill ha en uppdelning men inte minns vilka rubriker som brukar användas, så fungerar väl denna bra för att fräscha upp minnet.

Mange01: Det är ingen som sagt att vi inte ska använda fotnoter, ej heller dela upp dem. Men visst går det att dela upp dem! Moberg 24 augusti 2010 kl. 11.10 (CEST)

Stötande bilder

Var går gränsen för stötande bilder? Om man läser om artiklar relaterade till brottsoffer, djurplågeri eller olyckor, är det då nödvändigt med stötande bilder för att man ska tro på att det förekommer? Sådana bilder är enligt mig enbart till för förnekare eller förespråkare och mer hänsyn bör visas åt känsliga tittare.--Buggwiki 19 augusti 2010 kl. 23.42 (CEST)

Wikipedia är inte censurerat. Att en bild kan uppfattas som stötande är alltså inget giltigt skäl att ta bort en bild om den är relevant i artikeln. Däremot kan man förstås ta bort bilden om den är integritetskränkande mot en enskild person i enlighet med WP:BLP eller om den bryter mot upphovsrätten. Den sistnämnde är dock inte våran sak att bedöma. Så länge en bild finns på commons finns det ingen anledning för oss att manuellt ta bort en bild härifrån, utan man bör föreslå bilden för radering på commons. Blir bilden raderad på commons tas den automatiskt bort härifrån. Obelix 19 augusti 2010 kl. 23.47 (CEST)

Ett alternativ kanske kunde vara att göra någon slags dold bild, typ som på vissa navboxar, att man kan dölja/visa dem? Fast då dyker ju också frågan upp om vad som är stötande och inte, vilket kanske ställer till mer bekymmer än det löser. Intressant hur som helst! //Mippzon 20 augusti 2010 kl. 08.15 (CEST)

Sådana boxar används för vissa typen av bilder på Commons, och fungerar inte på alla datorer. Sedan finns det olika synpunkter på vad som är stötande, vilket krånglar till det... -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 08.37 (CEST)

Gillar man inte bilder kan man lägga in img{display:none !important} i sin personliga CSS antingen för webbläsaren eller för sitt wikikotno. Utöver det, tycker jag, behöver vi inte bry oss. Sertion (disusksion) 20 augusti 2010 kl. 08.47 (CEST)

Sertion sammanfattar det bra. Ghostrider ♠ 20 augusti 2010 kl. 09.32 (CEST)

Jag tycker förvisso inte att vi skall vara så känsliga när det gäller bilder, men ingenting som kräver inloggning kan räknas som en lösning på ett problem som har att göra med att läsa artiklar här: den stora majoriteten Wikipedialäsare läser oinloggat och har förmodligen knappt noterat att man kan skapa en användare. /Julle 20 augusti 2010 kl. 11.30 (CEST)

Att redigera sin webbläsares inställningar kräver inte ett konto på Wikipedia. Sertion (disusksion) 20 augusti 2010 kl. 12.51 (CEST)

Nej, jag läste alldeles för slarvigt. Mina ursäkter. Det är fortfarande inte en lösning, dock: för tekniskt avancerat för den stora massan användare, som inte ens känner till möjligheten. Att det går att göra någonting är inte ett bra argument när vi försöker göra någonting som skall vara lätt att använda för i princip alla som kan läsa på svenska och har tillgång till internet. /Julle 20 augusti 2010 kl. 13.04 (CEST)

Finns också en (vanlig) inställning i de flesta webbläsare som gör att man får välja vilka bilder som ska laddas. Sertion (disusksion) 20 augusti 2010 kl. 13.13 (CEST)

Att Wikipedia inte är censurerat betyder inte att vi inte skall överväga lämpligheten i det vi lägger in eller låter vara kvar. Vad som finns på Commons har inget att göra med huruvida bilden är lämplig.

Vårt mål bör inte vara att ha med alla relevanta bilder om något som helst tema. Vi hoppas att Commons skall ha ett tillräckligt urval för att vi skall kunna välja de ändamålsenligaste. Vilket knappast någonsin betyder de äckligaste eller mest stötande. Ofta är världen hemsk, och vi får inte släta över det, men vi skall heller inte frossa i det.

Stötande bilder kan få läsare att ta avstånd från problematiken via diverse försvarsmekanismer. De kan ofta också överbetona någon viss sida av saken (NPOV). Ingendera är ändamålsenligt. Tänk på vad bilden skall berätta. Offrens lidande kan man ofta lämna helt åt läsarens fantasi. (Och nej, vi skall inte införa ett system med olika bilder beroende på hur känslig läsaren registrerat sig som.)

--LPfi 20 augusti 2010 kl. 11.36 (CEST)

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk som använder de bilder som illustrerar ämnet bäst, inte ett ofritt uppslagsverk som använder de bilder som illustrerar ämnet bäst förutsatt att de inte är stötande. Det är dessutom fullständigt omöjligt att definiera vad som är stötande utan att bryta mot WP:NPOV och WP:Globalt perspektiv.--Ankara 20 augusti 2010 kl. 11.33 (CEST)

Ja, vad som anses stötande och kränkande förändras med tiden. Det liknar frågan om vad som anses integritetskränkande info om nu levande person, eller om WP ska berätta detaljerat om hur man gör en bomb, tar sitt liv eller gör ett brott, och då tycker jag vi ska hantera denna fråga på liknande sätt. Vi bör helt enkelt följa den standard media och uppslagsverk för tillfället har valt. Det är en enkel princip som ger något slags "objektivt" kriterie vi kan hänvisa till - vi överlåter alla svåra avväganden till redaktionerna, och slipper ändlösa diskussioner om huruvida Muhammedkarikatyrer, karikatyrer av folkgrupper, skivkonvolut och filmomslag med explicit innehåll, mm, är nödvändiga. Media läses också av barn och av känsliga läsare, men kan inte censurera allt för mycket för att kännas trovärdiga och förlora läsare, så de är i samma båt som vi. WP:s artiklar ska inte förvåna läsaren, och det gör de inte om vi lägger oss på samma nivå som källorna.

Om vi skulle sjunka till Flashbacks nivå när det gäller integritetskränkande info skulle läsaren inte uppfatta Wikipedia som en seriös och trovärdig encyklopedi. Om vi kan vara försiktig med integritetskränkande innehåll, borde vi väl vara lika försiktiga med bilder som i onödan kränker läsaren på annat sätt.

Förslag till riktlinje: Om en illustration av en artikel kan uppfattas som kränkande eller stötande, och det inte är uppenbart att den är nödvändig för artikelns förståelse, bör man följa den publiceringsstandard som för tillfället är etablerad inom media, fackuppslagsverk och annan litteratur med bred läsekrets. En sådan bild bör endast inkluderas om en liknande bild finns i artiklar om samma ämne i ett flertal tidningar, uppslagsverk, etc. Om en enstaka tidning går längre än andra bör Wikipedia i allmänhet inte följa den nivån.

Mange01 20 augusti 2010 kl. 15.05 (CEST)

Nej, jag är skeptisk till det förslaget. Jag tycker att bilderna i artiklar som vulva (särskilt den översta) är helt klart motiverade, men har svårt att tänka mig en dylik illustration i typ NE. Det finns utrymme mellan var de flesta uppslagsverk ligger och onödigt stötande bilder. Det är ett utrymme vi bör utnyttja. (Och jag tycker att stötande bilder bör skiljas från den om integritetskränkningar. Vi är ingen skvallerblaska. Jag tycker inte att vi bör ha med bilder på Britney Spears utan trosor om sådana finns fria att använda -- men det är mycket en annan diskussion, eftersom det handlar om respekt för artikelsubjektet, medan stötande bilder i allmänhet handlar om läsaren.) /Julle 20 augusti 2010 kl. 18.56 (CEST)

Jag är också skeptisk till det förslaget, dels för att det låter som en krånglig definition samt att jag ser inte att det finns något problem idag, så inget at ändra. Ghostrider ♠ 21 augusti 2010 kl. 01.51 (CEST)

Jag skriver under på LPfis motivering. Jag sa aldrig att jag ville införa censur. Ingen fakta skall förnekas, men känsliga ämnen lämpar sig bättre i textform än i bildform, om vissa människor (beroende på vem man är) ska kunna ta till sig känslig information så att de kan klara av att aktivt motverka det och inte stänga in sig i en skyddande bubbla och ignorera. Otecknade bilder på vulvor eller penisar kan jag också tycka är lite onödiga, men det är inte i närheten av den hängda elefanten i Djurplågeri. Jag stödjer även Mippzons förslag om att stötande bilder kan klickas fram från beskrivande text. Jag ser inga problem i bedömningen av vad som är stötande. Jag tycker att det är underförstått att åtminstone otecknad lidande och död (om man nu väljer att acceptera porr) är stötande. Om det råder olika uppfattningar om en enskild bild kan man annars diskutera eller rösta om det på diskussionssidan.--Buggwiki 21 augusti 2010 kl. 17.18 (CEST)

Uppenbarligen är inte gemenskapen här särskilt enig, därför föreslår jag omröstning vid diskussionens slut, och eftersom jag är så dålig på WP-mallar så överlåter jag det gärna till någon annan.--Buggwiki 21 augusti 2010 kl. 17.45 (CEST)

Vi är inte eniga, men en omröstning förutsätter klara alternativ. Situationen varierar i hög grad från artikel till artikel och i fråga om enskilda bilder kan det vara att det finns en klar majoritet för att ha med den eller inte ha med den. Därför tycker jag det är bättre att skriva ner allmänna riktlinjer i WP:Illustrationer, med kommentarer om i hurudana fall åsikterna går isär. Jag gjorde ett försök i den riktningen. --LPfi 22 augusti 2010 kl. 18.54 (CEST)

Instämmer med LPfi om att riktlinjer är bästa vägen att gå, men instämmer inte i förslaget till sådana. Jag har ändrat i WP:Illustrationer för att tydligare betona att wp inte är censurerat. Lsj 25 augusti 2010 kl. 21.47 (CEST)

Damma av undersidor till artiklarna

Vad säger ni om att börja med undersidor till artiklar, för t.ex. fördjupning inom ett ämne eller något som har stark anknytning till artikeln som på tyska wikipedia här: de:Shakira/Diskografie? Ghostrider ♠ 23 augusti 2010 kl. 08.27 (CEST)

För mig ter det sig lika bra att döpa dem till Shakiras diskografi. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 08.33 (CEST)

I huvudnamnrymden finns inte undersidor, eftersom snedstreck ska kunna användas i artikeltitlar. Därför brukar vi göra enligt Tanzanias exempel. /Grillo 23 augusti 2010 kl. 11.16 (CEST)

Precis, 3D/Biela ska inte ses som en undersida till 3D. Finns ingen koppling alls! -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 11.23 (CEST)

Men det viktiga kanske inte är att det är en undersida, det är väl en intern teknikalitet. Läsaren lär ju aldrig märka om det är en undersida eller om "/" ingår i artikelnamnet. Och det är ganska snyggt att sidorna heter nåt mindre otympligt än Shakiras diskografi. Tyskarna har ju också "de:Shakira-Diskografie". För att inte tala om "de:AC/DC-Diskografie". Å andra sidan verkar de inte vara helt övertygade om att diskografierna ska ligga som de gör (här). Deepak 23 augusti 2010 kl. 22.07 (CEST)

Vad är otympligt med Shakiras diskografi? Det är lätt för mallar också. Tanzania 23 augusti 2010 kl. 22.14 (CEST)

Jag kan inte heller se det otympliga. Mängder av snedstreck blir däremot svåröverskådligt! Fernbom2 23 augusti 2010 kl. 22.18 (CEST)

Nej, jag tycker absolut inte att man ska skapa undersidor! Den hierarkiska strukturen mellan artiklar markeras med kategorier, som inordnas i ett kategoriträd, inte med ett namn påminnande om en adress i ett filsystem. Har ingen åsikt om namngivning av diskografier, men om artiklar får krångliga namn för entydighetens skulle, se till att de länkas från lämpliga ställen och att lämpliga omdirigeringar finns. Tomas e 23 augusti 2010 kl. 22.19 (CEST)

Ja, det är förstås svårt att övertyga någon om att "Shakiras diskografi" inte är så himla smidigt. Det är lite fult, helt enkelt. "Shakiras skivor" eller "Skivor utgivna av Shakira" skulle fungera bättre, men "Shakira – diskografi", "Shakira/diskografi" eller annan konvention tyckte jag faktiskt var en riktigt bra idé. Där kan man haka på listor och annat som har karaktären av bilagor. Och blir det inte ännu enklare för mallar, så slipper man problem med "Wizex' diskografi" eller "Thorleifs diskografi" osv? Deepak 23 augusti 2010 kl. 22.49 (CEST)

Det här var kanske ett bra exempel på att man inte skall hänvisa till artiklar som exempel. Det var kanske inte just i diskografierna som jag menade först och främst. Det jag egentligen menade var t.ex. för en fördjupning om ett ämne, som kanske skulle bli för tungt i en artikel. Nu skall jag motsäga mig själv igen, men i artikeln om Ölandsbron passar kanske inte riktigt allt under Övrigt in, men det är ändå roliga fakta och då var ett förslag att man kunde flytta in det i en undersida. Ghostrider ♠ 23 augusti 2010 kl. 23.12 (CEST)

T.ex. Vinter-OS 2006/Backhoppning? Moberg 23 augusti 2010 kl. 23.15 (CEST)

Precis, diskografier var inte min poäng heller. Vinter-OS 2006 – Backhoppning e.d. är mycket bättre än Backhoppningarna under vinter-OS 2006. Deepak 23 augusti 2010 kl. 23.22 (CEST)

Eller Ishockey vid olympiska vinterspelen 2006/Poängligor eller Världsmästerskapet i fotboll 2010/Grupp H istället för Världsmästerskapet i fotboll 2010 (grupp H) Ghostrider ♠ 23 augusti 2010 kl. 23.27 (CEST)

Jag tycker personligen det låter som en bra grej med undersidor. dnm ^{(d | b)} 23 augusti 2010 kl. 23.41 (CEST)

Jag håller helt med Tomas e ovan, "strukturen mellan artiklar markeras med kategorier", en artikel kan ju s a s vara "undersida" till en mängd olika artiklar, vilket då bäst anges genom att den ingår i flera olika kategorier. BiblioteKarin 23 augusti 2010 kl. 23.56 (CEST)

Det finns som sagt inte i programvaran stöd för undersidor i artikelnamnrymden, och därför ska vi inte heller låtsas om att det gör det. Att ha artiklarna under något som ser ut som ett filsystem må vara snyggt och lättbegripligt för de som arbetar mycket med datorer, men för övriga (majoriteten, även om vissa kanske inte tänker på det...) blir det obegripligt och bara ett hinder i navigationen. Använd omdirigeringar och lättbegripliga namn så blir det bäst så. /Grillo 24 augusti 2010 kl. 03.19 (CEST)

Det funkar på tyska wikipedia?Ghostrider ♠ 24 augusti 2010 kl. 07.41 (CEST)

För den som bara kommer hit och läser kunde det nog inte spela mindre roll om det är "riktiga" undersidor eller inte, oavsett om man är van vid datorer eller inte. Om man kollar här så har det gjorts åtminstone ett misslyckat försök med att göra bilagesidor enligt ett bättre system än "Ishockey vid olympiska vinterspelen 1932". Synd att det inte gick vägen, tycker jag. Om man sen använder snedstreck eller något annat har väl inte så stor betydelse. Deepak 24 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

Jag kan inte se på vilket sätt vårat nuvarande sätt att namnge artiklar skall vara ett problem. /-nothingman- 24 augusti 2010 kl. 10.02 (CEST)

Nej, men där jag främst tänker mig att det skulle vara användbart är till fördjupningar om ett ämne/artikel. Där information tas bort med kommentaren att det är för detaljerat. Ghostrider ♠ 24 augusti 2010 kl. 10.11 (CEST)

Men för sådana tillfällen (detaljerade saker som försvinner) så är det antingen för att det är just för detaljerat och inte passar på Wikipedia, eller så kan man skriva ett fullständigt artikelnamn. (T.ex. Lore i Warcraft) Jag säger inte vad som är rätt, bara att det går. Moberg 24 augusti 2010 kl. 11.16 (CEST)

Att det går att göra på ett visst sätt innebär inte att det är en bra idé. I övrigt har jag nog förklarat min position tillräckligt noga. Vad gäller den typ av fördjupningar passar de ofta inte bättre på "undersidor" än i huvudartikeln. Wikipedia är inte en plats för all världens information. /Grillo 24 augusti 2010 kl. 11.19 (CEST)

Men det är egentligen inte konstigare än att vi (för det mesta) använder parenteser för att särskilja begrepp: vi skriver till exempel Aida (flyktingläger) och Aida (film), istället för Aida i betydelsen flyktingläger och Svenska operafilmen Aida. Om man använder ett skiljetecken (kanske inte snedstreck då) kan man på ett rätt elegant sätt göra bilagor till artiklar utan att behöva använda tio ord i artikelrubriken. Deepak 24 augusti 2010 kl. 15.46 (CEST)

Jag tycker Grillo förklarar det bra. Programvaran stödjer inte undersidor i huvudnamnrymden. Det finns därmed ingen anledning att använda just "/" som separator. Det tecknet är relativt ovanligt som avgränsare (förutom UNIX-sökvägar) och det finns bättre tecker för det ändamålet. --Petter 25 augusti 2010 kl. 21.21 (CEST)

Men det handlar ju inte enbart om /-tecknet. Diskussionen nämner ju även bindestreck. Moberg 25 augusti 2010 kl. 21.36 (CEST)

Socken/Församling

I sv:wp barndom för 4-5 år sedan verkar det som man etablerade församlingsbegreppet som den minsta territorielle enheten, dvs som en synonym till det äldre sockenbegreppet. Efter den tiden har sammanslagningar av kyrkans församlingar accelererat (vilket lär fortsätta) och dagens församlingars utbredningar skiljer sig alltmer från de tidigare socknarna. Och jag uppfattar ett nytt konsensus finns sedan något år, nämligen att reservera församlingsbegreppet till en kyrklig adm enhet och låta sockenbegreppet återkomma som utgångspunkt för beskrivning av Sveriges minsta geografiska enheter.

Men medan jag uppfattar huvudprincipen är klar så är det mycket oklart och olika åsikter om genomförandet av denna stora förändring. Och när man ser omkring är också konsekvenserna större än man först kan tro, tex beskrivs nu de flesta härad som bestånde av socknarna, dd församling, ff församling etc. Vi har också många listor som beskriver en hierarki med församling och ej socken i botten vilket blir allt rörigare. Och hur bör omdirigeringar gå, nu pekar fd församlingar ibland på sockenartikeln och ibland på den sammanslagna församlingen (helst borde det vara en hel artikel, men många sådan har för en tid sedan (olyckligt) systematiskt omdirigerats när församlingen upphörde). Och det finns fullt med mallar som listar församlingar per huvudområde (kommun, stift etc) som alls inte stämmer längre, mallarna har inte uppdaterats i takt med att församlingarna slagits ihop. Jag undrar om vi inte borde lägga ner ett mer systematiskt arbete på att fixa till dessa saker som jag uppfattar nu snabbt degenererar.(Och flytta gärna denna diskussion till annan "projekt"plats där diskussionen kan utvidgas). Yger 19 augusti 2010 kl. 10.01 (CEST)

Att vilja ha de "ursprungliga" socknarna som minsta geografiska enhet är bara konservativt tänkande från hembygdsforskare i sammanslagna socknar. Visst kan vi ha artiklar om socknarna, men vi kan självklart inte få det att låta som att de formellt fortfarande existerar som statistiska enheter, för det gör de inte... Lika illa är det att flytta en artikel från "x socken" till "x församling", bara för att den upphört, som jag sett förekomma på vissa ställen. /Grillo 19 augusti 2010 kl. 10.07 (CEST)

Sammanslagna socknar? Är inte själva poängen när historiker och andra använder sockenbegreppet att det är stabilt och således lämpligt när man gör indelningar som man vill slippa göra om?

andejons 19 augusti 2010 kl. 10.26 (CEST)

Jo, sockenbegreppet är stabilt. Jag menar förstås "sammanslagna församlingar". Problemet är att vissa hembygdsforskare inte verkar vilja acceptera att deras församling inte finns längre, och därför försöker få det att se ut som att deras socken fortfarande är gångbar som både kyrklig och statistisk indelning, vilket den ju inte är. Socknarna är ju bara historiska områden, och ska beskrivas som sådana. Det har också som sagt förekommit att folk flyttar artiklar från "x socken" till "x församling", av någon anledning. /Grillo 19 augusti 2010 kl. 10.30 (CEST)

Det är ofta man vill beskriva geografi etc inom en socken/Församling. Tidigare skedde detta i församlingsartikeln, men jag har uppfattat att det är vanligt (praxis?) att när församlingen upphör, byta namn på artikeln till "socken", men jag tycker det då är synd det inte blir kvar en kortartikel om den tidigare församlingen., att fel att kategorisera den nya artikeln (med sockennamn) med Historisk församling. (att byta namn från "a socken" till "a församling" ser jag som Grillo, ingen vits med).Yger 19 augusti 2010 kl. 10.51 (CEST)

Så här skriver den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen /Nesse 19 augusti 2010 kl. 11.11 (CEST)

Jag vill minnas att vi har haft den här diskussionen tidigare, åtminstone för Gotlands del. En församling är en administrativ enhet inom svenska kyrkan eller något annat samfund. En socken är en geografisk enhet som bland annat används när det gäller registrering av fasta fornlämningar och arkeologiska fynd. Se artikeln om socknar. På Gotland är sockenbegreppet högst levande och används även i många andra sammanhang, exempelvis vid rapportering i lokaltidningen och inom idrott. Sockenbegreppet har också stor betydelse för invånarnas självidentifikation. Om vi ska skriva om vilka fornlämningar och sevärdheter som finns i ett område bör vi därför göra det i sockenartikeln, men om vi ska räkna upp vilka kyrkor (tillhöriga Svenska Kyrkan) som är i aktivt bruk i ett område bör man göra det i församlingsartikeln. Eftersom SCB använder församlingarna som folkräkningsenhet kan vi förstås också göra det. Jorva 19 augusti 2010 kl. 11.14 (CEST)

Socknen består av flera byar och bruksorter, som i sin tur består av gårdar och fastigheter. Så socknen är inte minsta gografiska enhet. Men om du menar att alla socknar bör ha artiklar, men inte alla byar, så håller jag med.

Konkret förslag till aktionsplan:

Steg 1: Vi skapar omdirigeringar så att X socken och X församling existerar som uppslagsord för samtliga socknar och församlingar, och identifierar vilka som helt saknar artikel. För vissa landskap är det gjort, men kanske inte alla.

Steg 2: Se till att ortslistor hänvisar till socken ist för församling.

Steg 3: Mindre brådskande är att (om artikeln är tillräckligt lång) dela upp den och placera ortsinfo i sockenartikeln, och kyrkliga aspekter i församlingsartikeln.

Det finns stadsförsamlingar (t.ex. Sundsvalls Gustav Adolfs församling som fortfarande saknar artikel (eller där artikeln raderades för en tid sedan). Kan omdirigeringar till staden då skapas, eller är det bättre att skapa en substub?

Socknen kan en period ha varit Köping, landskommun, etc, med samma geografiska gränser. Då är det logiskt att ha en gemensam artikel för dessa borgerliga styresformer, och namnge artikeln efter socknen, eftersom köping- och landskommunperioden var förehållandevis kort, och eftersom sockenbegreppet fortfarande lever kvar på vissa kartor och används i andra sammanhang. Omdrigeringar från X Köping och X landskommun till X socken kan gärna skapas om dessa uppslagsord saknas. Mange01 19 augusti 2010 kl. 11.29 (CEST)

Jag är inne på liknande tankegångar, men där också landskommunerna bör blandas in (vilka oftast är mindre komplicerade). Punkten 2 är som jag ser den viktigaste att nå konensus om, nämligen att sockenartikeln skall vara mest grundläggande (och substantiell), och som ju också Jorva för fram. Sedan kan landskommunartiklen peka på sockenartiklen (men ha egna kategorier) om man vill.Yger 19 augusti 2010 kl. 11.59 (CEST)

Socknarna har inte existerat sedan 1862, att få det att framstå som något annat är ren POV-pushing. Och nej, ortslistor ska inte hänvisa till socknar, låt socknarna få vila i frid i sina sockenlistor. --Vogler 19 augusti 2010 kl. 12.40 (CEST)

Det senaste påståendet är fel. Jordregistersocken har använts under större del av 1900-talet. Se Socken. Källan ovan var bra, men hade också fel på den punkten. Socknarna frystes i praktiken inte förrän 1995. Därefter saknar de administrativ funktion, men används i många register. Församlingen används endast i folkbokföring samt i kyrkliga sammanhang.

Tanken med mitt förslag (som vi diskuterade på bybrunnen redan för ett par år sedan) är att sockenartiklarna främst ska handla om ortens historia, vilka byar och samhällen som har funnits på orten under historiens gång, hur många som bor på orten idag, mm. Församlingsartikeln ska handla om kyrkobyggnadernas historia, präster som verkat på orten och om svenska kyrkans verksamhet idag på orten. Mange01 19 augusti 2010 kl. 12.58 (CEST)

Jag antar att jag är en av de här POV-puscharna, så jag tänker inte försöka driva min linje mer. Min överygelse är dock att det kommer att bli kaos om socknarna som minsta sorteringsenhet plockas bort och ersätts med kommuner, för ingen kommer att veta vilken av det 7-8 byarna eller herrgårdarna med samma namn kommunen artikeln syftar på. Det finns normsocknar som skapades 1950 i samband med första kommunsammanslagningsreformen som går att använda om man vill ha fixerade gränser för socknarna. Men om det nu finns konsensus för att hitta ett annat system så visst - varsågoda att försök.--FBQ 19 augusti 2010 kl. 13.10 (CEST)

Jag tror att jag håller med Yger och Mange. Socknarna har ett värde som lokal identifikation på samma sätt som landskapen har det. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 19 augusti 2010 kl. 13.17 (CEST)

Jag tror att jag också håller med. Jag har egentligen ingen åsikt om socken eller församling som indelningsgrund i olika beskrivningssammanhang, men eftersom socknarna har existerat som borgerliga administrativa enheter med eget styre, skilda från församlingarna, har de relevans nog för att motivera egna artiklar - ifall det nu är ett tvisteämne. Således ser jag inget problem med att ha separata artiklar för alla socknar och församlingar som någonsin existerat, förutsatt att korrekt terminologi används och de förses med källhänvisningar. :-) Basdata bör väl framför allt vara läge (överordnad geografisk enhet) samt bildande- och upplösningshistorik? Att slå fast en gång för alla vad som utöver det bör finnas och inte finnas i artikeln, vet jag inte om jag tror på som arbetsmodell. Tomas e 19 augusti 2010 kl. 15.38 (CEST)

Det finns dock fortfarande församlingar som motsvarar den gamla socknen. När sådana församlingar upphör kan det, om det funnits en socken med samma namn, vara en idé att flytta artikeln till motsvarande sockennamn och skriva om i texten. Vad som däremot skett är att artiklar flyttats på det här sättet utan att se till att socknen någonsin existerat, och på det sättet skapat en ren Wikipediakonstruktion. Sådant är förstås inte bra. Det finns heller ingen anledning att ha både en artikel om en osammanslagen församling och om socknen som behandlar samma område. Dessa kan man behandla i samma artikel. På samma sätt behöver vi inte ha en artikel om både Burlövs kommun och Burlövs socken, åtminstone inte förrän kommunen slås samman med Malmö kommun... /Grillo 19 augusti 2010 kl. 15.59 (CEST)

Jag instämmer i att ortens historia bör stå under socken och inte församling. Detta menar jag bör gälla även när de är identiska. Däremot håller jag med Grillo om att det i de sällsynta fall där kommunen alltjämt har sin gamla utsträckning räcker med den artikeln. Däremot bör givetvis det kyrkliga livet behandlas för sig. Är någon beredd att skriva separasta artiklar för alla historiska församlingar har jag inget emot det, men annars menar jag att nutiden bör behandlas i den sammanlagda enheten, medan det historiska kan stå under socknen. Fernbom2 19 augusti 2010 kl. 16.13 (CEST)

Jag håller också med Grillo. --79.138.193.14 19 augusti 2010 kl. 17.02 (CEST)

Frågor:

1. Jag uppfattar i det närmaste koncensus för att i högre grad använda socknar istället för församlingar i geografiartiklar på Wikipedia, och att successivt börja dela upp i separata församlings- och sockenartiklar. Fantastiskt. Någon däremot?

2. Vilka källor bör vi använda för att kontrollera vilka socknar som finns idag (efter 1995 års "frysning"), och vilka som har funnits under historien? På samma sätt för församlingar, landskommuner, stadsförsamlingar, socknar, municipalsocknar, etc?

3. Vilka listartiklar, kategorier eller mallsidors "sidor som länkar hit"-listor bör vi främst kontrollera dessa mot, för att se om en socknen etc är rödmarkerad, saknas, eller om påhittade socknar, etc, finns? Helst vill man jobba landskap för landskap.

Mange01 19 augusti 2010 kl. 17.25 (CEST)

För tiden fram till 1988 borde skatteverkets lista vara den givna källan: Sveriges församlingar genom tiderna.--Edaen 19 augusti 2010 kl. 17.30 (CEST)

Och för perioden 2000 - 2010 finns det ett excelblad att ladda ner från SCB. här.--Edaen 19 augusti 2010 kl. 17.40 (CEST)

För att bli mer konkret har jag börjat med socknar/församlingar i Sunnerbo kontrakt (Sunnerbo härad) där nästan all info saknats tidigare (ni kan se vad jag gjort på de tom Berga). Jag har skapat tre uppslagsord för varje socken och samlat den grundläggande administrativa historien i den för socknen (kompletterat i visa fall med mer i den för landskommunen och församlingen). Jag ser det hela görbart och jag jag agerar i enlighet med diskussionen här. Jag har två frågor än så länge. Jag har som källa till 80-90% använt Herlén Sverige från A till Ö, vilket i sig är andrahandskällor, skall ändå den källan anges? Den andra frågan rör mallen {{Ljungby kommun}}, bör andra radens rubrik Församlingar ändras till Socken/församlingar, och primärt sockenartikeln länkas?.Yger 19 augusti 2010 kl. 17.42 (CEST)

Det är i såfall snarare {{Navbox kommun}} som får ändras. Det finns idag 148 st kommunmallar med samma struktur för församlingar. --Civilspanaren 19 augusti 2010 kl. 18.02 (CEST)

Jag håller med om att vi skall skilja på församling och socken. I artiklarna om respektive församling skall vi fokusera på kyrkliga förhållanden. Efterhand som kyrkan slår samman församlingar får vi uppdatera församlingsinformationen. I artiklar om socknar har vi borgerliga administrativa och geografiska uppgifter. I delar av landet, t.ex. Skåne, har ofta socknarna samma namn som den by socknen består av. Jag menar att det i sådana fall räcker med en artikel som beskriver både byn och socknen. I andra fall finns uppenbart anledning att ha artiklar både för en socken och de orter som ligger i socknen. --// jorchr 19 augusti 2010 kl. 21.54 (CEST)

För sockenserien vore det en fördel om man använde samma indelning som Ortnamnsregistret och Lantmäteriets Historiska kartor. Båda har info om byar. Vilka principer de använder för sockenindelningen är jag dock inte säker på.--Edaen 19 augusti 2010 kl. 22.08 (CEST)

De använder "normsocknarna" som jag nämnde ovan. Vi har tagit socknar så många turer här på bybrunnen och andra ställen, så jag känner att jag upprepar mig lite. Tidigare kunde socknarna lite och det hände att de ändrade sig över tid. Jordebokssocknarna och Kyrksocknarna stämde inte alltid överens. Under början av 1900-talet försökte man arbeta för att få jordebokssocknar, kyrksocknar och i allmänhet landskommuner att stämma överens. När första kommunsammanslagningarna skedde 1950-52 hade redan Lantmäteriverket, men även i stort sett alla museer, ortsnamnsregistret och riksantikvarieämbetets fornminnesinventeringar baserats helt sockenvis. Lantmäteriets kartor byggde ju också på att bynamnen kunde identifieras utifrån vilken socken de låg, och därför kom man att köra vidare med en slags socknar, frysta vid 1950. Lantmäteriet har visserligen i sin ekonomiska karta sedan 1993 gått ifrån socknarna som norm, men för att identifiera byarna behövs de fortfarande, och alla museer och riksantikvariämbetet kör vidare - även om FMIS och jag tror även historisk kartsök är sökbart via kommuner. Däremot blir det nog ofta svårt att hitta det man skall om man inte vet vilken socken objektet man söker ligger i. Fornminnesregistret har fornlämningarna katalogiserade sockenvis.

Jag förstår att det kan finnas regionala skillnader, tittade lite på äldre skattelängder och såg flera Skånska socknar som på 1500-talet innehåll Två (sic!) byar, varav en var kyrkbyn och över 95% av sockeninnevånarna i kyrkbyn! Då är det ju knappast något problem. --FBQ 19 augusti 2010 kl. 22.41 (CEST)

Som jag ser det skulle det nog vara bättre att ha olika artikel för socken, församling och kommun, även om området är samma. Kommunartiklarna mår ju bäst av att de har en enhetlig infobox med befolkningsstatistik mm. Sedan bör den ju ha information om kommunal omsorg, infrastruktur, politisk situation med mera liknande. Att ha helt olika infoboxar och helt olika information, inklusive artikel i de olika socknarnas/kommunernas/församlingarnas artiklar tror jag skapar onödig förvirring. Sockenartiklarna bör vara fokuserade på historik. Tvärtom behöver kommunartiklarna inte vara särskilt orienterade på historik, i många fall har området före 1971 ingen gemensam historia över huvud taget möjligen beskrivs geografin också bäst i sockenartiklarna. Jag fick en idé att faktiskt historieavsnittet i kommunartiklarna kan länka till socknarna i kommunen. Om socken/kommun är samma går det ju fortfarande att länka till en artikeln om XXX kommuns historik och nämna att den tidigare var en socken med samma namn (eller att socknen har samma omfattning, om man nu får säga så). Jag tycker fortfarande att församlingsartiklarna bör begränsas till att endast handla svenska kyrkans verksamhet inom området, och det som kan vara viktigt att nämna för att beskriva den. Men visst, det kan ju vara värt att vänta med att dela upp artiklarna tills det finns något att skriva i dem.--FBQ 20 augusti 2010 kl. 11.23 (CEST)

Så hur ska vi nu göra för att få lite struktur på informationen i artiklarna? Jag föreslår något liknande detta, baserat på vad som framkommit i diskussioner:

• Socken: Bör mestadels vara inriktad på historia, geografi och natur. Historia-delen bör innehålla information om kyrkan (då denna har del i socknens tillkomst) och dessutom var oftast kyrkoherden ordförande vid sockenstämmorna. Även eventuell ekonomisk och demografisk information för tiden innan socknen omvandlades till landskommun.
• Församling: Bör innehålla kyrkliga administrativa uppgifter (kyrkor, församlingsgård, medlemmar osv.) samt själva församlingens historia (bildande, sammanslagningar, huvud-/annexförsamlingar m.m.). En lista över kyrkoherdar genom tiderna är också relevant här.
• Landskommun: Bör fokusera på den kommunala administrativa historiken. Kommunens tillblivelse och upphörande (sammanslagning i storkommun) med mera. Även eventuell ekonomisk och demografisk information för den tid då landskommunen existerade.
• Storkommun: För de nuvarande storkommuner som består av ett flertal socknar, församlingar och tidigare landskommuner bör information inom till exempel geografi, natur och demografi för hela nuvarande området tas med. Historia-avsnittet kan dock behandlas lite annorlunda. Om till exempel storkommunen bildats genom att flera landskommuner slagits samman med en stadskommun bör historiken fokusera på stadskommunens historia, då landskommunernas/socknarnas historia behandlas separat. Dock hade en översiktlig historia av dessa varit bra i kommunartikeln.

Med alla dessa olika enheter, plus artiklar om byar/tätorter kommer det däremot troligen bli en del dubblerad information. Dock kan man ju försöka länka mellan de olika artiklarna så gott det går. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2010 kl. 14.18 (CEST)

Dagens kommuner bör inte kallas "storkommuner". Det begreppet bör reserveras för perioden 1952-71. Fernbom2 26 augusti 2010 kl. 17.59 (CEST)

Den här och tidigare diskussioner bör sammanfattas på Wikipedia:Att skriva om geografi eller någon sida länkad därifrån, i form av klara riktlinjer och varningar för fallgroparna. Detta framförallt med tanke på nya användare, men det är också lättare att se problemen i en välformulerad riktlinje än i en sådan här diskussion. Riktlinjerna måste säkert finslipas allteftersom man stöter på nya varianter av de krångliga fallen.

Jag känner inte den svenska problematiken som diskuteras här, men jag kan ana att det är lät att generalisera för mycket utgående från de socknar, kommuner och församlingar man själv känner, i den tid man känner. Jag vill i synnerhet varna för att direkt överföra svenska riktlinjer på Finland (här verkar det att vara mindre virrigt, kanske för att kommunsammanslagningarna tagit fart senare).

--LPfi 20 augusti 2010 kl. 11.14 (CEST)

Vore verkligen bra om något i stil med det Jsdo1980 skriver kunde dokumenteras på en sida, så vi framöver inte behöver upprepa denna diskussion, utan kan fokusera oss på kniviga tillämpningar utifrån dessa grundprinciper.Yger 20 augusti 2010 kl. 15.02 (CEST)

Kategoriordning

Hur kommer det sig att Ä kommer före Å i kategorilistorna? --Civilspanaren 24 augusti 2010 kl. 10.16 (CEST)

Kategorisidorna sorteras efter Unicode tabellen (varning, sida på 1 175,26 KB) där Ä kommer före Å. Sertion (disusksion) 24 augusti 2010 kl. 10.29 (CEST)

Går det att ordna? Moberg 24 augusti 2010 kl. 11.20 (CEST)

Det finns en bugg om problemet. Sertion (disusksion) 24 augusti 2010 kl. 11.58 (CEST)

Grundproblemet är att alfabetisk ordning är allt annat än trivialt. Se länkar från en:Unicode collation algorithm. Om man begränsar problematiken till att gälla latinska tecken i ett språk (t.ex.) svenska, och låter resten sortera sig mer eller mindre godtyckligt så är problematiken hanterlig, men det är inte vettigt att koda skilt för varje enskild Wikipedia. Senast jag läste om buggen verkade man vilja lämna problematiken åt MySQL, som man använder som databas. Men där är stödet begränsat i den version som nu används: sortering är ihopkopplat med huruvida databasnycklar är unika, vilket kunde ställa till med elände med sådant som Geneve och Genève.

Summan av kardemumman var sist när jag läste om buggen att man väntar tills Unicode fungerar fullt ut i MySQL i en version som Wikipedia använder. Då kan man (efter visst testande) helt enkelt börja sortera enligt Unicode istället för enligt de byte orden består av. Nu verkar det som om man försöker lösa det hela med extra nycklar för sortering (à la DEFAULTSORT). Hann inte sätta mig in i det.

--LPfi 24 augusti 2010 kl. 15.05 (CEST)

MySQL sköter inte sorteringen själv (såvida man inte har stängt av localization) utan använder sig av en:gettext som i sin tur har en tabell med hur tecken ska sorteras i olika språk. /Kemikungen 26 augusti 2010 kl. 09.40 (CEST)

Pseudokändisar Wikipedia ??

Det är skrämmande att sk pseudo-kändisar tilldelas så stort utrymme på Wikipedia. Det är inte seriöst. Vem är intresserad att läsa sån här skit ? Försök göra intressanta artiklar om människor som haft en historisk betydelse och inte såna här nollor. 81.0.148.82 26 augusti 2010 kl. 09.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av none.)

Tråden är även skapad på Diskussion:Carolina Gynning. Det räcker att hålla den där.--LittleGun 26 augusti 2010 kl. 11.36 (CEST)

Statistik från central källa

Jag har gjort ett test i {{Kommunfakta}}. Jag har där under "antal invånare" lagt in en länk till den nyskapade {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning}}.

Resultatet är att alla artiklar om svenska kommuner har fått en uppdaterad siffra från juni 2010 på antal invånare med datum och referens. (Nackdelen är förstås att inte alla artiklar har en <references/>, varför ett syntax-fel skapats i dessa, men se detta som ett tillfälligt experiment, så länge.)

Nu har jag "tvingat" in dessa siffror i alla artiklar vilket jag inte upplever som optimalt. Jag tycker systemet ska vara valfritt, tex genom att skriva "invånare=stat" i mallen.

Synpunkter? -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 08.28 (CEST)

Fantastiskt fint. Jag visste inte att man kunde göra så. Finns det något liknande nån annan stans?

Om det är ett problem att ändringen inte syns i historiken så skulle en bot kanske kunna lägga in en dold kommentar före eller efter mallen på alla berörda sidor, t.ex. "Uppgfiter i denna mall uppdaterades automatiskt <datum>." Eller ett inlägg på den berörda sidans diskussionssida. Eller är det onödigt?Mange01 20 augusti 2010 kl. 10.32 (CEST)

Låter bra, och förslaget med att ha med det på diskussionssidan att siffrorna uppdateras från en central plats låter också bra. Kanske tillsammans med Mall:Kommunvapen överst när den ska införas? Kan inte samma ska även ske med artiklarna om tätorter? Och även förklara att befolkningsinformationen gäller kommun respektive tätort och att dessa inte är samma vilket gör att siffrorna skiljer sig, något som bland annat (om än kort) diskuterats på Luleås diskussionssida. Kanske minskar risken för fel lite i alla fall. Pillerillern 20 augusti 2010 kl. 11.21 (CEST)

Det var min botuppdatering av vissa mallar som gjorde att jag insåg att man skulle kunna göra ngt sådant här. Sedan såg jag en variant på tekniken hos no:, vilket jag delvis kopierat.

Ngt liknande finns i {{WTCC-uppdatering}}.

Det går att göra ngt liknande för tätorterna, men eftersom namngivningen SCB relativt Wikipedia är ngt korrupt, så måste vi sannolikt använda oss av tätortskoderna där.

Man kan lägga in "invånare=stat<!-- automatisk uppdatering -->" i mallen i artikeln så blir det tydligt för redigeraren. Om ni tittar i en kommunartikel nu så ser ni att det finns nu en datumuppgift för befolkningen (juni 2010).

Man skulle även kunna använda tekniken i de list-artiklar som finns. De fotnoter som finns om att siffrorna är från SCB, från 2006 behöver göras ngt åt. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 11.36 (CEST)

Ännu bättre vore det väl om man i stället kunde skriva "invånare={{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|kommun=0126}}" och få rätt siffra på en gång, utan att behöva vänta på att en bott ska komma och ändra? /Kemikungen 20 augusti 2010 kl. 13.29 (CEST)

Ähum, nu ser jag ju att det är så du har gjort. Vad är problemet? /Kemikungen 20 augusti 2010 kl. 13.32 (CEST)

Inget problem, men jag ville ha stöd från gemenskapen innan jag sjösätter något som omfattar en så stor del av våra artiklar. Jag hoppas kunna använda den här tekniken för en lång rad av artiklar. Håller för ögonblicket på att samla info om USA's county's, de är några tusen. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Ser ett till litet problem, flera kommuner har i {{Kommunfakta}} i parametern fotnot inprentat en rad om när och var invånarantalet är hämtat. Dessa behöver också tas bort, i övrigt så tycket jag denna ändring ser jätte bra ut och hoppas på något likande när det gället tätorter. --Civilspanaren 20 augusti 2010 kl. 14.02 (CEST)

Jag skulle föredra "invånare=automatisk_uppdatering" istället för "invånare=stat<!-- automatisk uppdatering -->". Lika tydligt men kortare. AlphaZeta 20 augusti 2010 kl. 14.07 (CEST)

Bra tanke, jag måste i vilket fall gå igenom alla artiklar för att lägga in den här invånare=automatisk_uppdatering, jag kan ta bort fotnoterna samtidigt. Lägg gärna in <references/> när ni springer förbi en kommunartikel. Att jag inte tycker om att (som jag gjort nu) att tvinga i den här infon automatiskt i mallarna, är att det kan finnas artiklar som använder mallen, men som egentligen inte passar för det här systemet, tex Ölands kommun. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Jag är bestämt emot att något magiskt ord får en bot att komma och skriva in ett värde utan att man har någon aning om varifrån värdet kommer. Kommer värdet från en mall ska det framgå genom att man ropar på mallen med {{ och }}. /Kemikungen 20 augusti 2010 kl. 14.57 (CEST)

Det är ingen bot som lägger in någonting, det läggs in med mallen som kommer att uppdateras manuellt. Problemet som jag ser med att lägga in invånare={{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|Borås}} istället för med "magiskt ord" i artikeln om Borås kommun är att det inte per automatik samtidigt lägger in invånare_datum={{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|datum}} och invånare_ref={{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|ref}}, vilket det finns möjlighet för när man använder ett "magiskt ord". -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 15.06 (CEST)

En variant så att alla fattar är: "invånare=auto<!-- hämtas automatisk från Mall:Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning -->". AlphaZeta 20 augusti 2010 kl. 15.21 (CEST)

Ordentlig dokumentation i {{Kommunfakta}} krävs absolut, en moder-mall som heter {{Stat}} som beskriver hur undermallarna anropas har jag för avsikt att skapa. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 15.28 (CEST)

"auto" är när jag tänker efter inte ett bra namn på ett "magiskt ord", det används redan av Mall:Geobox för att räkna ut folktätheten. Att här använda samma ord skulle antyda att Geobox skulle vara inblandad här också. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 17.03 (CEST)

Bra jobbat! --Petter 20 augusti 2010 kl. 15.59 (CEST)

Det du har gjort är principiellt intressant. Du ger ju varje värde eller parameter en unik adress. PÅ så sätt kan uppgifter återanvändas och sammanställas på en rad olika sätt, t.ex. i olika tabeller, mallar, diagram såväl som i löpande text. Finns det några begränsningar där? Kan man säga att det nästan är ett steg mot den semantiska wikin, som bland annat ska möjliggöra att användare kan sammanställa egna listor och tabeller utifrån en mängd artiklar?

Nackdelen mot statiska uppgifter och bottar är att det blir svårare för nybörjare att redigera uppgifterna (vilket också ger ett visst skydd mot klotter), att en kunnig användare på kort tid kan sabotera ett mycket stort antal artiklar, och (som sagt) att ändringarna inte syns i historiken. Mange01 20 augusti 2010 kl. 16.25 (CEST)

Jepp, ponera att jag även hittar bra källor för alla kommunareor, och jag lägger in dem på samma sätt. Det finns redan en funktion som utifrån detta gör att mallen själv räknar ut folktätheten!

Jag förstår om spårbarheten och historiken blir svår att spåra, blir det för stort motstånd mot tekniken finns fortfarande möjlighet för en bot att lägga in siffrorna. Mallen som nämns ovan är substbar, vilket gör den användbar för en bot.

Risken för vandalism finns absolut och är i mina ögon den största faran. Våra svenska kommuner bevakas väl, men det gäller inte alla artiklar. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 16.36 (CEST)

Det var nog något i den här stilen som jag tänkte när jag började lägga in attributet sjöid i {{Insjöfakta}}, men jag visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta. Med den här metoden borde det bli ganska enkelt. Tabellfaktan finns ju att hämta som PDF från SMHI:s hemsida. /Kemikungen 20 augusti 2010 kl. 16.59 (CEST)

Vi behöver mer diagram av olika typer som uppdateras automatiskt. Man bör enkelt kunna skapa stolpdiagram för befolkningsutvecklingen för varje ort utifrån dina mallar.

Nu är mallens uppgifter dolda om man inte står i redigeringsläge. En tabell är mer översiktlig än wikikoden. Kan man lägga in en mall som visar en tabell över uppgifterna i själva mallen, eller (om tabellen blir för stor) länka till en eller flera tabellvyer?

Vandalism av populära mallar är alltid ett problem. Fördröjd "purge" av mallar som används i många artiklar vore önskvärt, så att man hinner återställa vandalism och misstag innan de blir synliga. Inom X minuter eller timmar efter en ändring purgas mallen, och har då någon hunnit revidera den igen sedan dess så är det den senare versionen som visas. Själv är jag förespråkare av fördröjd publicering av vissa redigeringar via försiktigt införande av Flagged revisions, och den tekniken kanske även skulle kunna fixa fördröjd mallpurge.Mange01 20 augusti 2010 kl. 17.07 (CEST)

Känn er fria att lägga in mallen i Lista över Sveriges kommuner. Använd då gärna {{#formatnum:}} för att få till tusenavgränsare snyggt. Mallen skriver "saknas" om den anropas med en okänd parameter, typ "Fjollträsks kommun", dessutom dyker det upp en kategori. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 17.15 (CEST)

"Statistik från central källa" är för långt. Finns det ett kortare och mer rättvisande namn på din teknik? Parameterlänkning? Värdeadressering? Parameteridentifierare? Annat förslag? Mange01 20 augusti 2010 kl. 17.23 (CEST)

Hitt på ett! :) -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 17.59 (CEST)

Pseudo-databas används i Wikipediadiskussion:Mallar. /90.229.129.137 20 augusti 2010 kl. 18.30 (CEST)

Är det möjligt att lägga sådana här mallar så centralt att de är nåbara från andra språkversioner? Min tanke är att man lagrar datat på en version, ex. Commons, och alla språkversioner hämtar informationen därifrån. På så sätt så uppdateras uppgifterna om Sveriges kommuner på alla språkversioner när vi uppdaterar med ny info från SCB. Vi på svwp slipper på så sätt leta statistikinformation om norska kommuner, schweiziska kantoner, amerikanska countyn osv. // Castrup 20 augusti 2010 kl. 17.39 (CEST)

Det går idag inte att anropa mallar från andra projekt. Eftersom artiklar kan heta lite olika på olika projekt så vet jag inte om det finns så mycket nytta. För att inte tala om risken för vandalism, avsiktlig eller oavsiktlig. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 17.59 (CEST)

Jag är som alltid stum av förundran över vad folk kan göra. Bravo!

En sak som jag tänkte på är att det i diskussionen ovan verkar som att datan från SCB kommer från pdf. Hur vore det att kontakta dem och be om data i ett format som passar oss? Namnet Wikipedia öppnar dörrar... Jag vet inte vad som behövs, så jag kan tyvärr inte göra det, men var bara artiga så brukar ni få hyggliga svar, som ni snart kommer att få se... (teaser trailer...) //Hannibal 20 augusti 2010 kl. 18.44 (CEST)

Det jag hittills tagit från är XL-sheet från SCB och rena webbsidor från NACo. Så länge det går att klistra över till XL och Notebook är det lätt att modifiera till ett lämpligt format. Måste man plocka siffra för siffra är det inte mödan värt. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 18.48 (CEST)

Vad gör "safesubst"? Går det inte lika bra utan? --LA2 20 augusti 2010 kl. 19.55 (CEST)

Beror på hur man använder den. Nu går det att länka dynamiskt OCH att substa hela mallen, utan att få med hela tabellen i det senare fallet. -- Lavallen 20 augusti 2010 kl. 20.21 (CEST)

Finns i sjön

Jag har nu lagt in funktionen i Mall:Kommunfakta, tvångsinläggningen är därmed borttagen. Det magiska ordet: automatisk_uppdatering i parametrar: invtotalt och areatotalt gör att siffror hämtas från mallar för Befolkning, Areal totalt, Areal vatten och Areal land. En rad parametrar blir som en konsekvens inaktiva, vilket förklaras på mallens dokumentation. -- Lavallen 21 augusti 2010 kl. 13.07 (CEST)

Om båda parametrarna (areatotalt och invtotalt) nu är givna som "automatisk_uppdatering" kommer även folktätheten att räknas utifrån dessa siffror. -- Lavallen 21 augusti 2010 kl. 14.12 (CEST)

290 svenska kommuner har nu fått denna funktion aktiverad. Trögt som a###n med ett trasslande nät. - Brukar aldrig ta två dar att fixa knappt 300 sidor. -- Lavallen 22 augusti 2010 kl. 21.13 (CEST) (Som från September har jag ny ISP.)

Grymt! Innebär det lika mycket arbete om du skulle göra samma sak på en.Wikipedia, de.Wikipedia etc. eller är det svåra arbetet redan gjort? Jopparn 22 augusti 2010 kl. 23.19 (CEST)

Jag har ganska dålig koll på svensk geografi på en:wp och kollen är urusel på de:wp, då jag inte kan språket alls. Jag ska kika runt lite. Nowp kör redan med ngt liknande system så där är det grönt. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 08.21 (CEST)

Enwp har en enhetlig mall för alla svenska kommuner, vilket underlättar. (Saknade Bräcke kommun ett tag, men artikeln var vandaliserad till oigenkänlighet.)

Jag har ingen aning om var man initierar en diskussion i ämnet på enwp. Det finns lite olika möjligheter:

(1) Att jag springer över alla artiklar med AWB och lägger in siffrorna med källor.

(2) Lägger in det utan möjlighet att uppdatera siffrorna manuellt. Detta gjorde jag först i de svenska kommunerna för att visa, men det gör att det inte går att på ett vettigt sätt använda mallen för ngt som inte är en svensk kommun. Ta Ölands kommun som exempel. Det stoppar dessutom alla möjligheter att uppdatera "oftare" i sin favoritkommun än vad kanske Mall:Stat gör. (Det fanns ett par svenska kommuner som hade källor från 2010)

(3) Gör som vi har gjort här, lägger en "opt in" i mallen som ett "magiskt ord".

Jag skulle föreslå nummer 3, men det tycker jag kräver en principdiskussion på enwp. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 09.17 (CEST)

P.S. När ni är inne i en svensk kommun på enwp: Lägg in kommunkoden! D.S.

Version (1) kan jag göra utan principdisk. Allt jag behöver är ett godkännande att använda AWB på enwp och det har jag nu. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 13.15 (CEST)

Av ren nyfikenhet, hur lång tid uppskattar du att det tar med AWB då? Är det inte bättre att vänta så att det går att uppdatera automatiskt sedan (version 3 alltså)? Utan att vara allt för hemmastad på en.Wikipedia utgår jag från att det skall göras på en av undersidorna på deras motsvarighet av Bybrunnen. Village pump är uppdelad i fem delar men den som är aktuell är vad jag förstår en:Wikipedia:Village pump (proposals), om inte så lär säkerligen ditt inlägg flyttas :). Jopparn 23 augusti 2010 kl. 13.51 (CEST)

Tidåtgången beror först och främst på hur mycket nätet strular. Jag kan utan botflag troligen köra som snabbast med 2 redigeringar per minut. Efterkontroll överallt behövs, men det går att fixa inom den tiden. De mallar som innehåller datan är redan överflyttade till min egen namnrymd.

För variant 1 behöver jag en mall som AWB använder, och jag kan i princip börja så snart den är färdig. Jag finputsar på den nu.

Behöver vi översätta km2 och inh/km2 till "sq mi" och "inh/sq mi", så att båda siffrorna syns? (Inget stort jobb att lägga till.)

För variant 3 behöver artiklarna också fixas till, förutom själva kommuninfoboxen, och det behöver också en AWB-mall, även om den är mindre komplex, komplexiteten där blir istället att programmera kommuninfoboxen.

Så för att sammanfatta tidsläget: För alla varianter behöver alla artiklar tittas igenom (med AWB) i vilket fall (för att ta bort parametrar och lägga till magiska ord). För variant 2 och 3 behövs dessutom mallen arbetas med rejält.

Det är nu bara smådetaljer innan jag är färdig för att köra variant 1 (som det här med "sq mi"). -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Så här blir det med nummer 1. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 16.53 (CEST)

Systemet verkar i ngn form redan finnas. Se en:Category:Data templates, men hur man får in våra siffror i det systemet har jag inte lyckats utröna. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 15.02 (CEST)

Ok, nu har jag skapat en:User:Lavallen/Infobox Kommun2, som jag är beredd att byta ut den befintliga mallen med. Därmed är enwp färdigt för variant 3. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 18.48 (CEST)

Dewp har redan systemet: Se de:Vorlage:Metadaten Einwohnerzahl SE. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 16.04 (CEST)

Nlwp likaså. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 08.04 (CEST)

Försöker strula med fr: och pt:. Allt är där färdigt för variant 1, men lite trögt med kommunikationen. Man måste vara godkänd för AWB där. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 14.15 (CEST)

Jag har gett upp pt:, de har regler som hindrar. Jag är tvungen att ansöka om bot-konto, och det är jag inte sugen på för bara 290 artiklars skull. -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 06.57 (CEST)

90 artiklar på dawp har fått nya siffror. Alla artiklar hade dock inte mall. (Och alla kommuner hade inte artiklar.) Dalarna hade en egen variant på skabelon där, men det är nu standardiserat. -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 16.33 (CEST)

Finns på enwp

en:Template:Infobox Kommun3 är den mest komplexa mallen jag bidragit till, den tar nu data från en "Pseudodatabas" till 290 kommuner. Mallen går även att använda för gamla historiska och nya föreslagna kommuner, men då får man skriva sina siffror själv! -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 20.20 (CEST)

Kurs pågår, var lite vänliga

Hej,

Just nu har jag en kurs i att skriva på Wikipedia för gymnasieelever. De får träna att lägga till källor, bl.a. Jag vet att vissa av dem lade till webref-mallar direkt i artiklarna, men hoppas att ni har överseende med vissa felaktigheter och kanske till och med hjälper dem till rätta istället för att rulla tillbaka deras redigeringar. Det gäller till exempel redigeringar gjorda med IP-adressen 81.235.239.194 (bidrag). Jag begär inga undantag för den här kursens deltagare, utan bara att ni som patrullerar Senaste ändringarna tar det lite lugnt med dem, eftersom jag har pratat med dem och ska försöka se till att de redigerar rätt i fortsättningen.//Hannibal 26 augusti 2010 kl. 12.13 (CEST)

Då kan jag passa på att nämna att sommarens Wikipediakurs på universitetsnivå nu är slutförd. I år har kursdeltagarna haft Wikipediaidentiteter som börjar på M0 (förkortning för Mittuniversitetet 2010). De har fått mycket vänlig men tydlig och snabb återkoppling från er Wikipediaanvändare - stort tack! Att de blir behandlade minst lika tufft som alla andra är värdefullt. Drygt 20 aktiva kursdeltagare har skapat 26 nya artiklar, och gjort ett stort antal redigeringar. De har bland annat utökat artikeln Wikipedia med forskningsreferat. Jag har åtgärdat en del problem som uppstod där så långt jag har hunnit, men den artikeln tror jag skulle må bra av om fler putsade på den. Det är ju en av Wikipedias absolut mest lästa artiklar. Mange01 26 augusti 2010 kl. 23.31 (CEST)

Matartiklar

Vet väl inte riktigt var jag ska ta upp det här.. men det står på WP:Robothjälp att det ska finnas konsensus för allt man gör. Jag är ganska engagerad bland matartiklarna här på Wikipedia, och skapar och redigerar ganska många. Jag har ett granskningsindex, se Wikipedia:Projekt mat och dryck/Granskningsindex, där alla artiklar som har en {{Projekt mat granskning}} på diskussionssidan hamnar. Dock är det ganska segt att lägga in den mallen i artiklar, och därför har granskningsindexet bara drygt 250 artiklar i listan. Jag undrar om det är möjligt, önskbart, eller inte uppskattat om en robot kunde lägga in {{Projekt mat granskning}} på alla diskussionssidor där den ej inte finns. Detta skulle då göras utan några kvalitetsparametrar (vilket gör att artiklarna hamnar i kategorin "behöver kvalitetsmärkas" eller "relevansmärkas"). Tanzania 24 augusti 2010 kl. 22.23 (CEST)

<flummigheter> Något jag stör mig på är när det är såntdär, just för att jag kollar nästan på en gång jag går in på en artikel om det finns en diskussionssida eller inte, lite som "vad tänker folk om detta" eller "undrar vad det har varit debatt om med denna artikel?". Dels av nyfikenhet, dels för att det kan vara bra att ha läst (eller iaf skummat igenom det) om man ska redigera artikeln. Något jag då stör mig enormt på, framförallt på den engelska wp är att det ligger såntdär på var och varannan artikel. Så när jag ser "ååå, det finns en diskussion om detta" och sen bara ser såntdär så blir man ju enbart lack. Men det är förmodligen jag som måste tänka om. :) </flummigheter> /Hangsna 24 augusti 2010 kl. 23.31 (CEST)

Vad är fördelen med det då? Mallen ger väl egentligen bara något när en ordentlig bedömning gjorts? Varför skapa blåa sidor med en mall som inte visar något? Sparar det någon egentlig tid än att manuellt lägga in den när man ändå bedömer den? Jopparn 25 augusti 2010 kl. 00.15 (CEST)

Tanzania - är tanken att du själv sedan kommer att återkomma till artiklarna, t.ex. inom några veckor eller så, och fylla i parametrarna? Om svaret är ja, så borde det hela vara okontroversiellt. Om svaret är nej, är det hela kanske lite mer tveksamt. En möjlighet är ju att märka upp ett rimligt antal (50-100?, d.v.s. några underkategorier) med bot snarare än alla på en gång och se om åtgärden visar sig vara till någon praktisk nytta. Tomas e 25 augusti 2010 kl. 13.20 (CEST)

Hade nog räckt med en konsensus-diskussion på projektsidan... -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 08.50 (CEST)

Tanken var huvudsakligen att få fler artiklar i Wikipedia:Projekt mat och dryck/Granskningsindex men såhär i efterhand går det givetvis att göras på andra sätt. Tanken är att jag efterhand ska föra in granskningsmallen på allt fler sidor, men det är svårt att veta vilka som inte redan har parametrar. En fördel vore då att ha en kategori/lista med alla som inte har parametrar, för att underlätta vid bedömningen. @Lavallen: Det tenderar vara få som svarar på projektsidan. Tanzania 25 augusti 2010 kl. 14.09 (CEST)

En bot borde väl kunna skapa en lista över alla matartiklar som inte har mallen?--Ankara 25 augusti 2010 kl. 14.12 (CEST)

Går det? Jag är dålig på vad bottar kan göra.. Tanzania 25 augusti 2010 kl. 14.43 (CEST)

Bottar kan göra mycket, beror på ägarens intresse och kunskaper. Hur en bot ska hittar Matartiklar som inte finns i en Mat-kategori eller som inte har en Mat-mall, vet jag dock inte. (Och brist på svar på en projektdisk är också ett svar.) -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 16.31 (CEST)

Det ska ju då bara gälla artiklar i kategorier under Kategori:Mat. Om jag lade diskussionen fel kan jag flytta den till projektsidan. Tanzania 25 augusti 2010 kl. 17.05 (CEST)

Alla sidor som idag finns under Kategori:Mat ligger nu här ca 4300 stycken. Jag har med AWB sökt igenom hela kategoristrukturen så långt det går.

Vill man bara gå till artiklar en nivå under Kategori:Mat, så har du en lista på drygt 1100 artiklar här. Känn dig fri att kopiera dessa listor om du vill. Med AWB kan du också själv skapa dem när du vill. -- Lavallen 26 augusti 2010 kl. 11.56 (CEST)

Jag hör till dem som, på precis samma grunder som Hagnsna, är mycket skeptisk mot massmallning av diskussionssidor. Låt oss primärt hålla dessa sidor för just diskussioner! /FredrikT 25 augusti 2010 kl. 18.19 (CEST)

Även jag instämmer med Hangsna! Jag tycker det är tråkigt när jag måste lägga in en SFFR-mall utan att det finns något egentligt samtal - vilket f ö är totalt fel, diskussionen bör alltid börja vid artikeln. Att gå via kategorierna måste räcka för att hålla ordning på sidor. Fernbom2 26 augusti 2010 kl. 07.53 (CEST)

Alla rutinerade wikipedianer borde prova på att köra en bot (en robot). Det betyder ju inte att man blir bot-körare för evigt sedan. Det räcker att man har provat på, så att man vet lite mer om vad en bot klarar av. Även i fortsättningen kan man ju alltid be om hjälp med krångliga ingrepp.

När man redigerar Wikipedia på vanligt sätt, använder man ett program som kallas webbläsare. Webbläsaren skickar anrop till Wikipedia-servern, som hämtar eller uppdaterar sidor. En bot är också ett sådant program, som gör saker med Wikipedia på uppdrag av sin användare. Det är inte ett kärnkraftverk vi talar om här, utan ett vanligt enkelt program som du kör på din dator. Om bot-programmet bara hämtar information från Wikipedia, så spelar det ingen roll om det är inloggat eller ej. Om bot-programmet ska uppdatera Wikipedia, så kan det också vara anonymt eller inloggat. Om man laddar hem ett bot-program, kan man lämpligen prova programmet genom att använda sitt egna vanliga konto och lösenord. Då blir bot-redigeringarna synliga i Senaste ändringar, precis som dina vanliga redigeringar.

Det är i ett senare skede, när man känner sig säker i sadeln och vill göra hundratals ändringar inom några minuter, som man behöver ett särskilt bot-konto. Bot-kontot är också ett vanligt användarkonto, men 1) det bör ha "-bot" i sitt namn (som LA2-bot) och 2) när bot-kontot är godkänt (efter en Robotansökan) så döljs dess redigeringar i Senaste ändringarna (för alla som inte uttryckligen väljer att "visa robotredigeringar"). Detta är alltså ett rätt så stort förtroende. Men som nybörjare, som bara provar på, behöver man inte fundera på att skaffa ett särskilt bot-konto.

Två vanliga bot-program heter AWB (Auto Wiki Browser) och Pywikipedia (Python Wikipedia Bot). Den första sägs vara enklast. Den senare körs från kommandoraden och är det som jag använder. Läs mer om robotar på sidorna Wikipedia:Robotar, m:Pywikipediabot och Wikipedia:AutoWikiBrowser. Lycka till och återkom gärna med frågor. --LA2 26 augusti 2010 kl. 22.06 (CEST)

Ur Wikipedia-serverns synvinkel är alltså roboten som vilken som helst webbläsare. Poängen är att den hämtar sidor och redigerar utan att för varje sidhämtning eller redigering behöva mänskligt ingripande. I allmänhet ger man alltså anvisningar i förväg eller trycker ok när roboten analyserat situationen och föreslår en åtgärd.

Det är inte alltid man inser vad de instruktioner man ger roboten eller det förslag man godkänner egentligen innebär och därför är robotar farliga. Så länge man inte redigerar med dem kan man högst åstadkomma några tusen onödiga sidhämtningar (och väluppfostrade robotar håller en kort paus mellan dem, så att de inte stör för mycket och man hinner inse att något är på tok). Om man däremot i misstag gör några tusental tokiga redigeringar är det ju mindre bra.

Jag misstänker alltså att man bör ha viss förståelse för datorer, eventuellt någon liten programmeringserfarenhet, för att kunna hantera roboten. Alternativt tillräckligt intresse för att avkoda rätt kryptiska förklaringar. Eller är instruktionerna begripliga för lekmän? För icke engelsk-kunniga?

--LPfi 27 augusti 2010 kl. 11.08 (CEST)

Vi tycks vara av olika åsikt. Jag tycker att dina varningar för "farliga" bottar är överdrivna. Kan du berätta om några incidenter där bottar har gjort skada, och som dina varningar skulle hjälpa emot? Bör en rutinerad användare som Tanzania prova en bot eller inte? --LA2 27 augusti 2010 kl. 19.19 (CEST)

AWB är ett utmärkt redskap för att samla information också: Vilka artiklar finns i underkategorier till Kategori:Ditt och Datt? Vilka artiklar använder till Mall:Si och Så? Vilka artiklar länkar till Grensidan:Upp och Ner? Vilka kategorier är gjorda som omdirigeringar? etc etc.... -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 20.17 (CEST)

Har laddat hem AWB och testat lite. Det verkar inte övergå mitt förstånd, men det tar ett tag att lära sig allt. Tanzania 28 augusti 2010 kl. 09.41 (CEST)

Kategoridiskussion

Jag vill uppmärksamma Kategoridiskussion:Musikstycken efter framförare. Jag vet inte hur man anmäler en kategori till diskussion för andra gången. J 1982 28 augusti 2010 kl. 23.05 (CEST)

Du klickar på den röda länken i mallen på kategorisidan och skapar en diskussion på samma sätt som du skulle gjort första gången. /90.229.129.137 29 augusti 2010 kl. 10.05 (CEST)

"Topplista" över artikelskapande

Jag har hittat topplistan över aktiva användare och jag har hittat verktyget för att se hur många och vilka artiklar en enskild användare har skapat, men jag har inte hittat någon kombination där det går att se vilka som har skapat flest artiklar. Är det någon annan som känner till ett verktyg som får fram det eller har kommit på något bra sätt att leta fram det i statistiken? /Haxpett 23 augusti 2010 kl. 09.47 (CEST)

Kompletterar din första länk med denna. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 10.01 (CEST)

Finns många roliga statistik sidor, synd bara att det är så svårt att hitta dem. Tycker att alla bra länkar borde finnas med på t.ex. wikipedia:statistik. Ghostrider ♠ 23 augusti 2010 kl. 10.32 (CEST)

Rolig länk Lavallen bjöd på. Dock kommer man ju att undra om det finns nån anledning att texten är på engelska på den sidan? /Hangsna 23 augusti 2010 kl. 20.36 (CEST)

Författaren är ägaren till boten som gör uppdateringen. Hens svenska är nog lite svag, så förbättra gärna. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 20.47 (CEST)

Gjort! Det var lite lättare när jag fick dendär länken, jag fattade inte riktigt vad jag skulle redigera innan :) /Hangsna 23 augusti 2010 kl. 21.09 (CEST)

Det bör poängteras att statistik över antal redigeringar är ett klent verktyg för att mäta användares aktivitet och att man absolut inte bör eftersträva många redigeringar för att klättra i en lista. Som exempel kan jag nämna ett par ytterligheter bland förra veckans nya artiklar. Mr. Nicco använde 100 redigeringar för att skapa artikeln Mushroom World på 30 kB. Samma vecka behövde Historiker en enda redigering för att skapa Ritstriden i Kina på 70 kB. Den förstnämnde använde alltså 233 gånger så många redigeringar per byte. Jag säger inte att den ena eller andra metoden är bättre, men det är klart att om detta speglar ett mönster hos användarna kommer den sistnämnde att behöva vara ofantligt mycket mer produktiv än den förstnämnde för att nå samma plats på en statistiklista. Funderar man sedan kring kvalitet blir listan förstås än mer intetsägande (även om det är rimligt att tro att de som har många redigeringar snappat upp en hel del kvalitetstänkande på vägen). /Dcastor 23 augusti 2010 kl. 22.38 (CEST)

Med en opålitlig uppkoppling är Niccos metod absolut att föredra! :) -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 08.02 (CEST) (Som vet vad han talar om.)

Instämmer i Lavallens påpekande! Mitt redigeringsmönster kan just därför vara något ojämnt, beroende på var jag befinner mig. Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 08.16 (CEST)

Givetvis! Men för att spara på artikelhistoriken kan det i sådana fall kanske vara bättre att arbeta fram artikeln på en undersida till sin användarsida för att sedan flytta texten till rätt plats. /-nothingman- 24 augusti 2010 kl. 09.03 (CEST)

Jag har gjort detta! Men erfarenhetsmässigt fungerar det dåligt för mig. Jag glömmer bort att lägga ut sidorna som jag har "Preliminära versioner" av. Plötsligt förvånas jag över att se en röd länk i en annan artikel. "Har jag inte skrivit om vederbörande?" frågar jag mig. Senast gällde det Philip Massinger. Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 12.16 (CEST)

Nu är vi lite vid sidan om ämnet, men jag har ofta en textredigerare öppen och kopierar över materialet dit med jämna mellanrum för att slippa fadäser. /Dcastor 24 augusti 2010 kl. 12.34 (CEST)

På min användarsida finns en tabell över hur många artiklar jag skapat per månad. Den är uppdaterad fram till februari 2010, men sedan har det toolserverkontot (byrial) upphört, som jag använde och jag vet inte om det har kommit något nytt verktyg som ger samma information. Det går ju att räkna fram ur en databasdump, om man bara orkar skriva ett litet program för det. All statistik kan vara missvisande. Exempelvis har några användare skapat väldigt många stubbar, medan andra har lagt enormt mycket arbete på att utöka dessa stubbar. Räknar man antalet skapade artiklar, ger man poäng till stubbskaparen, men inte till utökaren. --LA2 23 augusti 2010 kl. 23.14 (CEST)

Försök med [1]. Det är visserligen tyvärr inte daterat, men kan vara till hjälp! Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 08.26 (CEST)

Antal redigeringar är ett uselt mått på produktivitet och antal skapade artiklar är inte bra. Ett hyfsat mått skulle vara antalet tillförda bytes, vilket i princip är möjligt att räkna fram från databasdumpar, men vad jag vet finns det inget verktyg som gör detta. --Petter 24 augusti 2010 kl. 14.18 (CEST)

Jag tror inte vi bör ställa detta mot vartannat! Svenska Wikipedia behöver både personer som skapar många artiklar och sådana som skapar långa artiklar. En annan sak är att vi alla bör anstränga oss att slarva så litet som möjligt. Om vi undviker det leder detta automatiskt till totalt färre redigeringar, alldeles oavsett vem som har utfört städarbetet! Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 20.39 (CEST)

Eftersom jag omnämns i diskussionen vill jag tillföra följande: Mitt redigeringsmönster är helt klart få redigeringar, då jag arbetar enligt principen "ju färre redigeringar, desto bättre", det vill säga när jag tryckt "spara" skall artikeln vara korrekturläst, wikiformaterad och klar och justeringar från min sida skall inte behövas, vilket jag skrev på min diskussionssida i samband med skapandet av Ritstriden i Kina. Samtidigt irriterar jag mig mycket på de personer som inte använder "Visa förhandsgranskning", utan trycker "Spara" mellan varje liten ändring. Antalet redigeringar är helt klart ett dåligt mått på produktiviteten. Sedan har vi de användare som tror att WP är en tävling i att skapa så många artiklar som möjligt och därför slänger upp totalt intetsägande artiklar i form av sub-stubbar, trots att de har mer information att tillgå. Ett sådant beteende skapar bara onödigt ifrågasättande av artikelns relevans och diskussioner, vilket tar tid från artikelskapandet. Se till exempel Diskussion:Eva Möller. Dessutom ger det en felaktig bild av produktiviteten hos de författarna - många artiklar, men till vilken nytta? Sedan kräver jag naturligtvis inte att artiklar måste vara fullständiga och extremt långa, men en artikel skall ge läsaren tillräcklig och relevant information.--Historiker 30 augusti 2010 kl. 22.44 (CEST)

Att fuska med Wikipedia

I måndags så gjordes denna redigering i artikeln om Wilma Rudolph. Efter en snabb check på engelska Wikipedia så konstaterade jag att redigeringen var felaktig och brydde mig inte mer om det, utan rullade tillbaka. När jag slösurfade på Aftonbladet idag så hittade jag en historietävling där fråga två handlade om just Wilma Rudolph, även om hon inte var namngiven, och ett av svarsalternativen var exakt det som ovanstående redigering försökt knö in i artikeln och samma dag som tävlingen publicerades. Nu gick nog inte fusket så bra, då felaktigheten endast fanns i artikeln i 20 minuter och dessutom stod det korrekta svaret fortfarande i ingressen. Kreativiteten är stor när man ska vinna tävlingar tydligen. // Castrup 26 augusti 2010 kl. 09.49 (CEST)

Användare:Myth (passande namn!) som är skyldig till detta fusk har redigerat i ett antal andra artiklar också. Man bör kanske systematiskt titta igenom dessa för att se om vederbörande spridit fler osanningar? (Hinner dock inte själv just nu) /FredrikT 26 augusti 2010 kl. 10.55 (CEST)

Jag har tagit en titt. Övriga bidrag är från 2007. De är uteslutande i ekonomiartiklar och förefaller seriösa. /Dcastor 26 augusti 2010 kl. 11.18 (CEST)

Jag är ju förespråkare för försiktigt införande av flagged revisions (fördröj offentlig visning av ändringar). Om inte Castrup hade agerat så snabbt så hade jag fått ytterligare ett argument för införandet. Mange01 26 augusti 2010 kl. 23.05 (CEST)

Min erfarenhet från tyska wikipedia får mig att avstyrka förslaget! Inloggade användare får lätt intrycket att en artikel är opålitilig p g a varningen som utfärdas, vilket jag betraktar som synnerligen olyckligt. Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 08.09 (CEST)

Dessutom är väl risken stor att många redigeringar aldrig kollas, samtidigt som faktamässigt helt felaktiga redigeringar godkänns. Systemet kan hindra uppseendeväckande sabotage, à la porrbilder på sidor med hög trafik. Sådant är störande och skapar lätt rubriker, men har rätt liten betydelse för Wikipedias trovärdighet. --LPfi 27 augusti 2010 kl. 11.15 (CEST)

Jag försöker ofta kolla namn jag inte känner igen eller bara klottrat eller bara skrivit få inlägg då jag inte är säker på om det är en korratk ändring. Personer som är van användare och varit här en lång tid har nog sällan fel, jag skriver aldrig fel medvetet. /AleWi 28 augusti 2010 kl. 14.50 (CEST)

Också i de fall där en synbarligen saklig uppgift tillförs och du inte har en källa tillgänglig? Stryker du uppgiften och begär källa eller citat? Det borde vi antagligen alla göra, men åtminstone jag släpper igenom det mesta som är en hel mening utan språkfel, om jag inte har skäl att tvivla på det. Å andra sidan kollar jag främst artiklar jag bidragit till och där jag alltså har chans att genomskåda faktafel. --LPfi 30 augusti 2010 kl. 12.50 (CEST)

När är det rätt med radering av enskilda sidversioner?

Idag raderade jag några sidversioner som jag ansåg vara skadliga för projektet. Detta då upprepade marionettkonton lagt in länkar till externa sidor där förolämpande material om olika användare här på sv.Wikipedia lagts in (och inläggen kan därtill likställas med spam). Jag har dock inte funnit igen någon information om mitt förfarande varit korrekt. Är tänkt att radering endast skall ske när det gäller riktigt grovt klotter (som exempelvis ett direkt utlämnande av privata uppgifter här på Wikipedia etc.)? Eller borde det göras rätt ofta av alla möjliga struntinlägg? När är det egentligen ok? Vi borde försöka enas om detta och skriva ihop en sammanställning då det i dagsläget saknas information om detta nya verktyg för administratörer. (Åtminstone saknas information i dagsläget på Wikipedia:Manual för administratörer, Wikipedia:Klottersanering och Wikipedia:Radering av artiklar). Jopparn 28 augusti 2010 kl. 14.41 (CEST)

Jag har inte exakt koll på vad du raderade, men med tanke på vad jag sett hända de senaste dygnet, så är jag övertygad om att du helt korrekt har agerat i enlighet med WP:ÅBG. Med tanke på hur enkelt det blivit att göra dylikt, borde reglerna ses över, ja!

På WS kan vi med det låga inslaget av klotter till och med nu tillåta oss ta bort enskilda oförskämdheter som lagts in. -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 18.41 (CEST)

Det viktigaste är att inget som kan ses som seriös kritik eller seriösa åsiktsyttringar censureras i onödan. Det är förstås problematiskt, då vissa troll verkar vara specialiserade på att kritisera hur Wikipedia administreras. Så länge inläggen inte är (integritets)kränkande och inte innehåller länkar räcker väl i allmänhet radering? En stor mängd raderade struntinlägg gör det lätt att gömma seriös kritik – eller åtminstone att anspela på att kritik systematiskt skulle gömmas. --LPfi 30 augusti 2010 kl. 13.12 (CEST)

Datummärkning av mallar vid översättning

Jag har redan ställt frågan på J 1982s diskussionssida en gång, men eftersom J 1982 återigen har lagt in en gammal datummärkning från enwp i samband med översättning så skulle jag vilja veta vad som är lämpligt i dessa fall. Att åtgärda de som varit märkta längst tid blir lite konstigt tycker jag om mallen egentligen lagts in i augusti 2010 och inte i en del fall flera år tidigare, även om det finns en poäng i det svar jag fick tidigare av J 1982. Pillerillern 29 augusti 2010 kl. 15.29 (CEST)

OK, skall jag lägga in "augusti 2010" då i stället? J 1982 29 augusti 2010 kl. 15.38 (CEST)

Det är min åsikt, det är ju då mallen läggs in. Men du har en poäng i att källan efterfrågades tidigare på annan språkversion så jag skulle vilja få fler personers åsikt. Pillerillern 29 augusti 2010 kl. 15.41 (CEST)

Frångå gärna helt enwp's bruk att skriva ut namnet på månaden. Det fungerar i {{Källa behövs}} för vissa månader, närmare bestämt de månader som har samma namn/stavning som på engelska, men inte generellt. Det är formatet: "2010-08" som är att föredra! -- Lavallen 29 augusti 2010 kl. 18.13 (CEST)

Jo, men frågan handlade inte om det. Med "augusti 2010" menar jag självklart "2010-08". J 1982 29 augusti 2010 kl. 19.38 (CEST)

Jo, vist, men jag tyckte jag såg "november" utskrivet i en av de diffar som hänvisas ovan. Det funkar alltså att skriva {{källa behövs|månad=November 2009}}, men det är inte lämpligt eftersom de flesta andra månader inte fungerar. Detta då de parser-funktioner som tolkar texten, bara klarar engelsk text. (Vilket förklarar varför allting fungerar lättare på enwp.) -- Lavallen 29 augusti 2010 kl. 20.23 (CEST)

Det behövs inte fler "källa behövs"-mallar på svenska wp. De gånger jag översatt text med sådan mall har jag försökt ta bort de meningarna. AlphaZeta 29 augusti 2010 kl. 21.09 (CEST)

Bra initiativ! Tyvärr är import av mallar och problem i artiklar mycket vanligt. Jag ser det vid nästan varje botkörning. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 08.28 (CEST)

Det här är mycket enkelt: det är oansvarigt att översätta okällbelagda meningar, speciellt sådana som har ifrågasatts med en kb-mall, till svenska. Då överför man eventuellt felaktig information utan någon ambition att kolla upp om det stämmer eller inte. Wikipedia-arbetet får aldrig gå så fort att man tappar bort ambitionen att det man gör är korrekt. /Grillo 30 augusti 2010 kl. 09.05 (CEST)

Jag hittar ingen källa. Jag kan ju inte lägga ut You Tube-klipp av lagliga skäl och visa båda versionerna. J 1982 30 augusti 2010 kl. 13.23 (CEST)

Poängen var att om du inte hittar någon källa ska du inte skriva det... Om du själv har jämfört två versioner av en musikvideo exempelvis (jag har inte kollat vad de aktuella fallet handlar om) har du genomfört en egen analys vilket går under egen forskning. /Grillo 30 augusti 2010 kl. 17.33 (CEST)

Jag har översatt om låten "I Swear", där olika artister sjunger lite olika text. Det är ren fakta, ingen egen forskning (i så fall var allt egen forsknning innan vi överhuvudtaget började med källor). Jag har inte jämfört två versioner (det har den person) I Swear. J 1982 30 augusti 2010 kl. 21.06 (CEST)

Jag har nu fixat en av dem, så svårt är det faktiskt inte. Bra om vi bygger ut med fler artiklar men att bara översätta och inte lägga ner de få sekunderna... Pillerillern 30 augusti 2010 kl. 22.04 (CEST)

Verifiering av levnadsår

Någon som kan verifiera att den här personen avlidit? Allt gott, /Urbourbo 30 augusti 2010 kl. 09.03 (CEST)

Tills vidare har jag tagit bort påståendet att han är död. Det värsta man kan skriva om en levande person är att den har avlidit. /Grillo 30 augusti 2010 kl. 09.06 (CEST)

OK du har rätt, tack. /Urbourbo 30 augusti 2010 kl. 11.03 (CEST)

Undrar om det ändå inte vore värre att skriva att han/hon var levande död. /NH 30 augusti 2010 kl. 11.12 (CEST)

Om man vill kan man alltid ringa upp numret som anges på denna sida och se var man hamnar... Kollar man numret på Hitta dyker namnet på den påstått döde fortfarande upp... /Grillo 30 augusti 2010 kl. 12.33 (CEST)

Svag källa att gå efter. En släkting till mig var kvar i telefonkatalogen 30 år efter sin död. Hade hitta.se funnits då, så hade hon varit vid liv där med. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 13.30 (CEST)

Det känns verkligen inte lämpligt att som okänd ringa upp en familj/arbetsplats där en person just avlidit bara för att se om ett rykte stämmer. Jag avråder starkt från det. Jopparn 30 augusti 2010 kl. 13.50 (CEST)

Enligt birthday.se finns en Johan Rådberg, född 1942, bosatt i Stockholm, i livet. Den aktuella personen kan ju tänkas ha återvänt dit./Annika 30 augusti 2010 kl. 14.12 (CEST)

Birthday.se har minst en veckas eftersläpning när det gäller nyligen avlidna. Jorva 30 augusti 2010 kl. 14.23 (CEST)

Ingen dödsruna i Sydsvenskan vad jag kan hitta. Hade varit rimligt med en sådan eftersom han var professor i Lund. /FredrikT 30 augusti 2010 kl. 15.13 (CEST)

Den person som enligt birthday.se är i livet är uppenbart rätt person, se här. /Annika 30 augusti 2010 kl. 15.28 (CEST)

Socknar och härader - än en gång

"Angereds socken ingick i Vättle härad" heter det i en nyskapad artikel och om sistnämnda enhet heter det "var" i dess artikel. Visst kan man skriva att "Västergötland var ett landskap under medeltiden", men alla som bor där skulle med rätta reagera mot ett så byråkratiskt synsätt. Det är möjligt att den i Göteborg inkorporerade tidigare landskommunen är ett undantag, men i de bygder där jag bor är den historiska indelningen i hög grad levande bland invånarna. Varför då tala om detta i imperfekt? Fernbom2 26 augusti 2010 kl. 19.32 (CEST)

Hmm, inte helt lätt att sätta sig in i vad man lokalt har för referenser till sitt landskap/härad. Här i Norrland är "Landskapskänslan" svagare än söderut. Istället är "Länskänslan" starkare. På samma sätt var "Landskänslan" (eller vad man ska kalla den) och "Häradskänslan" ganska stark i Småland där jag är uppvuxen, men här har jag aldrig stött på de senare begreppen över huvud taget. -- Lavallen 26 augusti 2010 kl. 19.45 (CEST)

Ett svepande uttalande för hela Norrlands räkning, som verkligen inte gäller Jämtland eller Härjedalen, där landskapskänslan är mycket stark. /Nesse 26 augusti 2010 kl. 21.19 (CEST)

Ah, från republiken i väster! :) Den tänkte jag inte på. Sorry! -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 08.50 (CEST)

Landskapen är väl en sak, men häraderna? Frågan är om man inte borde betona Älvsborgs län starkare i den artikeln.--Edaen 26 augusti 2010 kl. 22.11 (CEST)

Ett småknivigt fall. För den administrativa enheten som formalitet kan man förstås tycka att det är logiskt med imperfekt sedan den legalt sett avskaffats, men detta innebär ju inte att platsen/orten/bygden i sig försvunnit, och så länge som den i sig utgör ett levande begrepp och identifikationsfaktor tycker jag nog att man kan kosta på sig att använda presens. /FredrikT 26 augusti 2010 kl. 22.20 (CEST)

Det är mycket knivigt. Bör västgötadelarna av Göteborgs och Bohus län gråmarkeras på kartorna och till vilken överordnad kategori bör artiklarna om Lundby, Partille med flera socknar föras, Bohuslän/Västergötland eller GBGoBohus län?

Vad menas med västgötadelarna av Göteborgs och Bohus län? --NERIUM 26 augusti 2010 kl. 23.51 (CEST)

Sävedals, Askims och Östra Hisings härader./Annika 27 augusti 2010 kl. 00.00 (CEST)

Det löser sig automatiskt om man inte blandar län och landskap. --NERIUM 27 augusti 2010 kl. 00.09 (CEST)

Jag vet att Skaraborgs län hade en stark samhörighet, men detta gällde vad jag vet aldrig om Älvsborgs län. Någon dragning till Vänersborg i trakterna söder om Borås har i varje fall aldrig jag förmärkt. De avskaffade länen i Västra Götaland och Skåne bör omtalas i imperfekt. De var en byråkratisk konstruktion, i motsats till härader och socknar. Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 06.11 (CEST)

Det är väl inte så konstigt. Älvsborg var enligt min uppfattning ett utpräglat gränslän. Det är klart att ett län som sträcker sig från Dalslands skogsbygder vid norska gränsen ner till Halland får svårt med sammanhållningen. Däremot har jag fått för mig att man skilde på norra och södra Älvsborg ganska ofta och att det eventuellt fanns mer samhörighet på den nivån. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 27 augusti 2010 kl. 10.34 (CEST)

Den uppdelningen lever kvar i Västra Götalands valkretsar. Västra Götalands västra, norra, södra och östra är Bohuslän, Norra Älvsborg, Södra Älvsborg och Skaraborg. Men socknar bör väl indelas i landskap? --NERIUM 27 augusti 2010 kl. 11.08 (CEST)

Socknar indelar i härader som i sin tur indelas i landskap. /Kemikungen 27 augusti 2010 kl. 14.38 (CEST)

I norra delen av Älvsborgs län tror jag man identifierar sig med landskapet Dalsland, i södra finns begreppet "sjuhäradsbygden", men jag vet inte hur det uppfattas av lokalbefolkningen. Däremellan finns också Trollhättan/Vänersborg. -- BoİviE  27 augusti 2010 kl. 12.07 (CEST)

Trestad! -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 12.26 (CEST)

Sjuhäradsbygden är ett begrepp med folklig förankring, betydligt mer än "Södra Älvsborg". Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 14.48 (CEST)

Jag är född i Bohuslän och har bott här hela mitt liv (förutom en tripp till Sollefteå på 10 månader betalad av försvaret en gång i tiden). Jag betraktar mig som Bohusläning inte som Göteborgs och Bohusläning eller en Västra Götaläning.--GO 27 augusti 2010 kl. 16.11 (CEST)

Det må så vara, men betraktar du dig som Vettehäradsbo, Tanumhäradsbo eller tillhörig något annat härad? Eller känner du också att det här med härader och socknar hör gågna sekel till? Själv har jag under största delen av mitt liv varit lyckligt ovetande om att jag har bott i Svartlösa härad. /Kemikungen 27 augusti 2010 kl. 16.15 (CEST)

Men känns det inte glädjande att äntligen ha fått veta det? Och en lätt börda att bära är väl den kunskapen? :) /Nesse 27 augusti 2010 kl. 19.15 (CEST)

Känslan man får av att vara från Östra är att världen är rätt liten ändå, som att det bara finns två härader i hela världen, och så förstås Utgård... -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 20.59 (CEST)

Som bohusläning måste man också ha kollen på vilket syssel och vilken skeppsreda man kommer ifrån. --NERIUM 27 augusti 2010 kl. 21.08 (CEST)

Ska man vara riktigt noga så bor jag i det som en gång kallades Viken, men som även kallades Ranrike och Inland närmare bestämt i Inlands Nordre härad. Å andra sidan så bodde jag mina första år i Tunge härad (tack Kemikungen för uppslaget) och döptes i Svarteborgs kyrka som enligt vissa ligger på platsen där Kung Rane hade sin borg. --GO 27 augusti 2010 kl. 23.10 (CEST)

Det här var både intressant, lärorikt, och faktiskt roligt att läsa för en norrlänning. Det ger lite perspektiv på vilka problem man kan ställas inför i södra Sverige. Gillar särskilt informationen om Ranrike - och kung Rane. :) Minns att Evert Taube gav ut en bok, Strövtåg i Ranrike (1955?), som också gavs ut i pocket på 80-talet. /Nesse 29 augusti 2010 kl. 15.22 (CEST)

Tolkar jag diskussionen rätt, så är konsensus att härader och socknar skall omtalas i presens i artiklarna?--Edaen 30 augusti 2010 kl. 22.50 (CEST)

Det vore helt befängt ur ett besökareperspektiv, vilket denna sajt endast handlar om, inte varken enskilda eller grupperingar av användare som söker försvara sina ståndpunkter. Att i samma artikel hävda att exempelvis; "Vättle härad (tidigare skrivet bl.a. Vätle, Vettle och Wädtle), var ett härad i västligaste Västergötland och f.d. Älvsborgs län. Det bestod av socknarna Angered, Bergum, Lerum, Skallsjö och Stora Lundby. Tinget låg i Lerum. [...]" strider mot alla principer om hur historisk forskning ska redovisas. Avstå från dessa artiklar eller välj rätt tempus. Ymer 30 augusti 2010 kl. 23.13 (CEST)

Befängda är också alla de församlingsartiklar som börjar som exempelvis artikeln om Offerdals församling: "Offerdal är en socken och församling i Härnösands stift. Huvudort i socknen är Änge." För att slippa såna här dumheter är det väl bäst att det börjar tillverkas separata sockenartiklar som redovisar socknarnas historiska sammanhang och avhåller sig från historierevision. --Vogler 31 augusti 2010 kl. 00.19 (CEST)

Årstider på norra respektive södra halvklotet

Nedanstående diskussion har efter samråd med berörd användare flyttas hit från Användardiskussion:J 1982. Den gäller alltså huruvida man bör särskilt markera att en angiven årstid (t ex höst, vår) avser norra respektive södra halvklotet. /FredrikT 29 augusti 2010 kl. 14.20 (CEST)

Hej! Den här redigeringen gör mig litet förbryllad. Tolkar jag Dig rätt att Du menar att vi framför namn på årstider konsekvent bör sätta ut vilket av det södra respektive norra halvklotet angivelsen avser??? Är inte det i så fall att driva globalt perspektiv litet väl långt - på svenska språket är väl "hösten" helt enkelt synonymt med perioden c:a september-november, och det alldeles oavsett om vi talar om händelser som inträffar här hemma eller i Australien? Att sätta in "norra" respektive "södra" framför årstidsangivelser tror jag bara kommer att förvirra våra läsare (precis som jag själv ju först trodde att det var ett rent redigeringsfel)/FredrikT 29 augusti 2010 kl. 13.25 (CEST)

Händer det i ett land (som den gången) kanske det inte behövs, men tänk en mer global händelse, som till exempel när en låt blir en världshit kan det verkligen ställa till problem? Hur skulle du tolka en svensk eller svenska som säger så här till dig "-Jag var i Nya Zeeland en höst, det var 1997.". J 1982 29 augusti 2010 kl. 13.30 (CEST)

Om personen talade svenska skulle jag tolka det som att det avsåg de månader på året vi kallar höst här hemma, var det en engelsktalande australier skulle jag däremot troligen utgå från att han menade "tvärtom" (men gissningsvis ställa kontrollfråga). Jag har aldrig förr sett språkbruket norra/södra + årstid. Finns det som vedertaget bruk någon annanstans än i de fall som finns här på svwp? /FredrikT 29 augusti 2010 kl. 13.41 (CEST)

En sökning på google på "norra hösten" ge väldigt få träffar, och verkar med undantag för två artiklar på Wikipedia röra sig om fotbollssidor där norra syftar på en serie. Finns det risk för missförstånd verkar det rimligare att skriva i början/mitten/slutet av 20XX istället för något hemsnickrat.--Ankara 29 augusti 2010 kl. 13.48 (CEST)

Om personen talade svenska skulle jag tolka det som att det avsåg de månader på året de kallar höst där händelsen ägde rum. Det är tydligen farligt att använda årstider eller tidsangivelser också då det gäller lokala händelser (utom då händelsen äger rum i Sverige eller, ifråga om årstid, den norra tempererade zonen). --LPfi 30 augusti 2010 kl. 13.25 (CEST)

Tänk dig då att svensken bor i Nya Zeeland några år, snart skulle han eller hon bli van vid nyzeeländska väderförhållanden. Jag googlade lite på halvklotet + årstid och hittade i alla fall uttrycket i artikeln Corot, men det verkar ganska spritt utanför Wikipedia:

• • http://www.cyclingforums.com/sv/archive/index.php/t-60011.html
  • http://www.raymond.cc/forum/sv/general-forum/6710-big-news-bevis-p%C3%A5-is-som-finns-p%C3%A5-planeten-mars-av-nasa-s-phoenix-lander-3.html
  • http://www.sanmarcoinlamisweb.it/sv/2010/07/20/lestate-meridionale-di-legambiente/
• http://www.pentaxforums.com/forums/sv/general-talk/35317-bucket-list-2.html J 1982 29 augusti 2010 kl. 13.54 (CEST)

Ganska spritt? "norra sommaren" 53 träffar, "södra sommaren" 102 träffar. Två av länkarna ovan verkar förresten vara maskinöversatta sidor.--Ankara 29 augusti 2010 kl. 14.24 (CEST) (Alla fyra är maskinöversatta Moberg 29 augusti 2010 kl. 17.01 (CEST))

Är det ett skämt? "Uppslagsorden i Wikipedia ska vara etablerade, helst i det svenska språket eller åtminstone i fackspråk, och välrenommerade källor (facklitteratur, nationell press etc) ska gå att finna." Rex Sueciæ 29 augusti 2010 kl. 15.20 (CEST)

För att undvika global-tvetydigheter ska vi undvika att använda årstider för att definera när saker inträffade, åtminstone för händelser som har skett på båda halvkloten. Men att uppfinna egna (eller sällan använda) uttryck är inte Wikipedias uppgift. -- BoiViE 29 augusti 2010 kl. 15.34 (CEST)

Vi kan självklart inte hitta på egen terminologi. Vad som avses får framgå av sammanhanget. --Petter 29 augusti 2010 kl. 19.49 (CEST)

Det enklaste är förstås att ange månad eller nöja sig med år. I vissa fall kan man förstås avstå från årstiden och i stället benämna perioden hösten t.ex. "andra halvåret" eller "tredje kvartalet". Rex Sueciæ 29 augusti 2010 kl. 20.47 (CEST)

De fyra årstiderna är nog inte som begrepp heller helt globala. I Bibeln kan man hitta begrepp som "under det tidiga" regnet, vilket alltså är en slags årstid. Alla som vet när "det tidiga regnet" inträffar räcker upp en hand! Nej, inte ens jag kommer ihåg det. -- Lavallen 29 augusti 2010 kl. 20.55 (CEST)

I artikeln som J 1982 och FredrikT diskuterar kan man utan utan problem skriva "hösten" (det gäller en kabaré som spelades i Sverige ett visst år, vilket framgår av texten). I artikeln Översvämningen i Moçambique 2000 ska man inte skriva att händelsen ägde rum om vintern/sommaren. Svenskspråkiga Wikipedia skrivs på svenska för svensktalande, och 99% av våra läsare skulle göra rätt tolkning i det första exemplet, och möjligen fel i det andra. "Norra sommaren" etc är egna påkomster. /NH 29 augusti 2010 kl. 21.44 (CEST)

EMRÅ så är årstiderna "vår", "sommar", "höst" och "vinter" uttryck för regelbundna klimatförändringar som beror på att jordaxelns lutning ändrar sig i förhållande till solen. Sommar inträffar alltså juni–augusti på norra halvklotet och december–februari på södra halvklotet. De är därför lämpliga att använda för fenomen som är knutna till just klimatväxlingarna, t.ex. när växter blommar eller när folk tar semester, i övriga fall är det bättre att använda månader. /Kemikungen 30 augusti 2010 kl. 07.00 (CEST)

De fyra årstiderna är olika starkt markerade på olika latituder, ibland finns kanske bara två "årstider". Indelningen av året kan också göras med beteckningarna torrperiod och regnperiod, perioder som ibland inte ens är lika för olika platser i samma land beroende på geografiska förhållanden. Instämmer i övrigt med Kemikungens synpunkter. --Xauxa 30 augusti 2010 kl. 09.50 (CEST)

I det aktuella fallet känns det dock litet konstigt att skriv aatt Beppe Wolgers satte upp en revy "regnperioden 1965" (eller vilket år det nu var)... /FredrikT 30 augusti 2010 kl. 15.08 (CEST)

I det aktuella fallet borde man ange orten där kabarén framfördes (eller landet, om den gick på turné). Då är "hösten" helt ok. Om den framförts under regnperioden i Moçambique kan man skriva just så. En svensk läsare måste kanske kolla landsartikeln för att veta om det var under norra halvklotets sommar eller vinter, men om redaktören tycker att det var årstiden och inte tidpunkten som var det väsentliga så är det inte så farligt. (I det här fallet saknas informationen i landsartikeln på svenska, men inte på finska, den är utmärkt som utmärkt.)

Jag blir alltid irriterad då det i nyheterna rapporteras att något hände vid ett visst klockslag finsk tid. Nästan alltid är det väsentligare vid vilken tid på dygnet något inträffade, alltså lokal tid.

--LPfi 31 augusti 2010 kl. 04.59 (CEST)

Politikers politiska åsikter

Politiska åsikter och medlemskap i politiska partier betraktas som känsliga personuppgifter och vår policy om levande personer säger att de inte får publiceras om de inte "officiellt" bekräftats av personen ifråga. För politiker torde partitillhörigheten bekräftas officiellt då han eller hon ställer upp i val, men det är alltså inte tillåtet att publicera något om var politikern står ideologiskt inom sitt parti.

Jag tycker detta är väl strängt. Det bör gå att beskriva ett partis utveckling och därvid beskriva den linje olika partiledare och andra riktgivande personer inom partiet företrätt. Och att alltid vid sidan om den egentliga källan hitta en källa där politikern erkänner att analysen träffat prick är svårt. Ofta kanske politikern kanske vill se sig som något annat än vad litteraturen anser.

Det borde alltså för politikers del räcka med tillräckligt goda källor.

Mer problematiskt blir detta för politiskt aktiva som inte offentligt definierar sin politiska hållning överhuvudtaget. För att förstå deras gärning är deras politiska åsikter ofta relevanta, men å andra sidan är det svårt att dra någon gräns för vem som är "politiskt aktiv" och vad som är tillräckligt goda källor. Det är lätt att vi glider över till t.ex. åsiktsregistrering av journalister.

Jag tror att det finns goda skäl att personuppgiftslagen anser politisk åsikt och partitillhörighet vara känsliga uppgifter. Vi bör respektera det också om vi inte binds av lagen. Men finns det möjlighet att dra en gräns någonstans, så att vi kunde redogöra för åsikter och bindningar som är välkända och centrala för en persons verksamhet?

(Se även Wikipediadiskussion:Artiklar_om_nu_levande_personer#OCH personen har själv officiellt bekräftat uppgifterna från förra veckan)

LPfi (diskussion) 30 augusti 2010 kl. 13.52 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

(Redigeringskonflikt)Det är en en svår bedömning detta. Vilket parti en politiker tillhör ska såklart vara med här, men mer omtvistat är kanske om man också ska ta med vilken falang de hör till. Jag har precis läst Torbjörn Nilssons bok om fraktionsstriderna i SSU och ett stort antal aktiva sossar beskrivs där i termer som höger- respektive vänstersossar. Däremot är det mer tveksamt i vilken grad de själva offentligt har beskrivit sig så.

När det gäller ickepolitiker (som inte är folkvalda eller har något uppdrag för något parti eller organisation) så är det nog bättre att skriva om vad de faktiskt gör och inte vad de förutsätts ha för motiv. Därefter får var och en dra sina egna slutsatser. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 30 augusti 2010 kl. 14.08 (CEST)

Den här sortens frågeställningar kommer aldrig till någon slutsats om man inte konkretiserar med vilka fall det är man menar. Handlar det om termerna höger- och vänstersosse, så är saken lätt avgjord: Dessa termer har inga officiella definitioner och är ovetenskapliga, rent subjektiva uppfattningar. De platsar inte i Wikipedia av den anledningen. Däremot kan det vara intressant att notera vilka ställningstaganden olika personer har gjort i specifika frågor (vilka socialdemokrater var för respektive emot EU-medlemskapet) och karaktäriserande uttalanden (P beskyllde K för att tillhöra "kanslihögern"). Men då ska man förstås ange källor. --LA2 30 augusti 2010 kl. 19.02 (CEST)

Det som gjorde att jag lyfte diskussionen är ifall det var rätt eller fel att belysa Carl Lundström kopplingar till diverse högerextrema/rastistiska organisationer han bidragit stora summor pengar till och hans medlemskap i BSS under 1980-talet. Frågan blev aktuell då han var på gång att strykas ur mallen "nationella rörelsen" likt så många före honom blivit. Nu vidgas frågan till en större av principiell natur och jag tror detta är bra. Reglerna behövs se över för att göra dem mer tillämpbara och för att undvika onödigt snäva och knasiga tolkningsmöjligheter som kan framkomma vid redigeringskonflikter. dnm ^{(d | b)} 30 augusti 2010 kl. 19.48 (CEST)

Vid sidan om det dnm lyfte fram tänker jag på omdömen som kan förekomma i litteratur om politisk historia. Typ "X efterträddes av den mer konservativa Y" eller "Till skillnad från sin företrädare ställde sig X positivt till ...". Policyn godkänner att man istället skriver "X arbetade aktivt för ..." eller dylikt (då talar man ju inte om åsikter), men om källan använder den förra formuleringen måste man söka sig en annan källa eller låta bli att analysera politiken i sådana termer.

Personligen tycker jag att man genom att inte beskriva politikers åsikter förlorar en väsentlig möjlighet att göra politiken förståelig. Jag uppfattar inte att vetenskapen skulle ta avstånd från sådana subjektiva omdömen. Det kan kanske vara bra att låta statsvetaren/historikern själv stå för omdömet och inte här framställa det som neutral sanning.

Framförallt tycker jag att framträdande politikers åsikter inte i första hand är känsliga personuppgifter utan i högsta grad samhälleligt angelägen information. Politiker väljs (bland annat) för sina åsikter och då bör åsikterna kunna granskas offentligt. Om åsikterna misstolkas i skenet av personens gärningar, så är det något personen får stå ut med. Ribban måste förstås sättas högt vad gäller källorna (omdömet skall t.ex. inte hämtas från debattinlägg).

--LPfi 31 augusti 2010 kl. 19.55 (CEST)

Pseudodatabas för svenska tätorter

I {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal}} och {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning}} finns nu en databas med SCB's areal-siffror respektive befolknings-dito för svenska tätorter.

Hur man kan anropa mallarna med tätortskod, syns i artikel: Bispgården.

Jag hade tänkt lägga in funktionen med automatiskt anrop i {{Ortsfakta Sverige}}, men pga tidsbrist får det dröja lite. Det fungerar troligen dock inte på ett enkelt sätt för orter som Bispgården, varför jag tog just denna ort som exempel. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 14.53 (CEST)

Hur man kan göra i en Geobox-mall, finns att beskåda i Östersund. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 15.15 (CEST)

Detta borde införas med robot i alla tätortsartiklar så vi slipper de eviga egenpåhittade folkmängderna. Då får vi bara se till att ingen ändrar i databaserna (var ligger de?). /Grillo 30 augusti 2010 kl. 17.29 (CEST)

Förresten heter det folkmängd när man pratar om antal personer i en ort, och befolkning när man pratar om hur folkmängden är sammansatt :) Vill passa på att påpeka (har sett det här och där) att "befolkningsmängd" inte är något etablerat begrepp. Bra jobbat! /Grillo 30 augusti 2010 kl. 17.30 (CEST)

I mallarna ovan. De bygger på att man vet tätortskoden. Då SCB och Wikipedia inte är eniga i vad man ska kallar orterna så var detta i mina ögon det bästa alternativet.

Jag har hittat ytterligare några orter som bygger på Geobox direkt: Umeå, Skelleftehamn, Ursviken. Det är inga problem, men det vore bra om jag får reda på det eftersom de inte påverkas av en ombyggnad av {{Ortsfakta Sverige}}. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 17.34 (CEST)

Nu ser jag var det är lagrat! Underbart. Bara att hålla koll på mallens innehåll då, och det blir lätt att uppdatera artiklarna då 2010 års siffror släpps. Det vore bra om denna databas även kunde exporteras till andra språkversioner. /Grillo 31 augusti 2010 kl. 02.07 (CEST)

Vi har liknande i Mall:Census 2006 AUS ser jag när jag skulle fortsätta kategorisera mallarna, borde inte den och mallarna ovan vara i samma kategori så man lättare kan hitta liknande och uppdatera? Pillerillern 31 augusti 2010 kl. 07.54 (CEST) Tolkade mallen fel. Pillerillern 31 augusti 2010 kl. 07.56 (CEST)

Min erfarehet av att försöka jobba på liknande sätt med svenska kommuner på enwp gör att jag inte är överdrivet optimistisk. Att inte SCB och Wikipedia har samma namn är ett problem, ännu större är differensen när man kommer till andra språkversioner. Tex så sorterar Excel och AWB olika, varför siffrorna för "Upplands-bro" och "Upplands Väsby" var förväxlade ett tag. Samma sak när Göteborg heter ngt annat på engelska och Stockholm på portugisiska. Det går an med 290 kommuner, värre med 1900 tätorter. Jag har även försökt lägga in kommundatan i ptwp, men jag fick helt enkelt inte. Jag var tvungen att ha gjort 500 redigeringar på portugisiska för att få AWB-access.

Nowp, dewp och nlwp har liknande system för svenska kommuner redan. -- Lavallen 31 augusti 2010 kl. 09.11 (CEST)

Både seriös och oseriös användare

Vad gör man med Användare:81.232.116.150, som dels lägger dit oseriöst i musikdelen av 2000-talet (decennium), som att ingen brydde sig, typ, när Michael Jackson dog (man bara hörde låtarna på radio igen stup i kvarten och alla pratade om det), men också seriöst som att Eminem fått flera priser. Jag vill inte varna, för användaren verkar ju utnyttja riktiga kunskaper också. J 1982 30 augusti 2010 kl. 15.34 (CEST)

Jag ser inga andra bidrag alls från den här adressen. - Tournesol 30 augusti 2010 kl. 15.35 (CEST)

Tja, seriösa bidrag rättfärdigar inte oseriösa bidrag, anser jag. Alltså, hantera oseriösa bidrag på det sätt de förtjänar och bidragsgivarna likaså. Varning och blockering om inte bättring sker, med andra ord. Stigfinnare 30 augusti 2010 kl. 15.38 (CEST)

Men vi ser bara ett enda oseriöst bidrag, och inget annat alls. -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 15.52 (CEST)

Att Eminem vann priser är inte oseriöst. J 1982 30 augusti 2010 kl. 16.35 (CEST)

Men vilka priser då? "Butsjöböleskolans pris för bästa video" eller vad? Det är "noll-information" när det är skrivet på det viset! -- Lavallen 30 augusti 2010 kl. 16.53 (CEST)

Det stod att "Without Me" fick pris. Läs en:Without Me. Det är så här många börjat på Wikipedia, så det försöket var faktiskt seriöst, även om jag helst skulle vilja se lite mer. J 1982 30 augusti 2010 kl. 16.56 (CEST)

Då är det väl bara att skriva ett personligt meddelande istället för att använda en mall. Någonting i stil med: "Hejsan! Vad trevligt att se att du vill bidra till Wikipedia! Tänk bara på att inte lägga in information som inte är allmänt accepterad eller felaktig såsom det du skrev om Michael Jackson. Jag hoppas att du vill fortsätta att bidra här med dina kunskaper om musik. Det finns mycket att göra! Vänligen ~~~~".

Jopparn 31 augusti 2010 kl. 03.59 (CEST)

Böcker på begäran

När man skriver artiklar, bör man hänvisa till källor. För en del ämnen fungerar det med äldre litteratur som källor, sådan man hittar på antikvariat och bibliotek. Men dessutom finns chansen att digitalisera en del äldre litteratur. Jag tror alla är medvetna om att Nordisk familjebok ("ugglan"), Svenskt biografiskt handlexikon och några andra liknande verk ur Projekt Runeberg har varit till stor direkt nytta för svenska Wikipedia, inte bara som textunderlag och källhänvisning utan även för illustrationer. Sedan flera år är även Wikisource igång och gör böcker digitalt tillgängliga. Nyligen lades exempelvis Svenska industriens män in i Wikisource och kom till direkt nytta i Wikipedia.

Men vilka är nästa boktitlar som borde digitaliseras? Och/eller av det som redan är digitaliserat, vad är mest angeläget att korrekturläsa färdigt? Vad skulle vara till störst nytta för Wikipedia? Det måste förstås vara tillräckligt gammalt för att klara upphovsrättens 70-årsgräns. Men om det är 65 år, så kan vi anteckna det på en kölista och i en del fall kanske man kan förhandla loss rättigheterna i förtid. Är det fler uppslagsverk, telefonkataloger, tidskrifter, dagstidningar, bildverk, böcker om teknik, böcker om hantverk eller vad behövs? --LA2 31 augusti 2010 kl. 13.54 (CEST)

Även om jag själv är en sucker för personhistoria får jag konstatera att vi börjar bli ganska väl försedda på den punkten av både Runeberg och Wikisource. Vad det kanske skulle behövas mer av är böcker som beskriver och förklarar olika typer av facktermininologi, tekniker, metoder och dylikt inom olika speciella yrken, vetenskaper eller andra discipliner samt historiska specialencyklopedier (typ Medeltidens ABC, fast den i sig är alldeles för nyutkommen för att vara aktuell). Mer utläggning av originalutgåvorna av litterära klassiker (t ex diktsamlingar i originalutgåva) vore också välkommet. /FredrikT 31 augusti 2010 kl. 16.30 (CEST)

Jag tycker ju som sagt fortfarande herdaminnena saknas, liksom Elgenstierna (vet inte om den fortfarande är skyddad - annars är ju Anrep ett alternativ - mycket felaktigheter, men bättre än inget), även om det som sagt finns en del biografiskt redan. Facklitteratur som jag saknar är ju annars exempelvis Josef Alms vapenböcker. Uppmarks silverbibibel är ju ett annat bra referensverk, även om jag nu har en senare utgåva - den finns ju i modernare upplagor. Det gör vad jag vet däremot inte Albert Lövgrens Svenska tenngjutarhantverkets historia. Svenska gods och gårdar brukar ju också vara ganska svåra att få tag i - de vore välkomna. Samma sak med svenska slott och herresäten.

Oscar Montelius finns det redan något av på Runeberg, men jag skulle gärna se hans fornsaksatlaser - även om texten är helt föråldrad finns det trevliga bilder att använda. Härliga typologiska kataloger :-) Sedan har jag tänkt att passa på att fråga - jag har funderat på att fota av några bilder ur antiqua suecian och ladda upp till commons, men egentligen är det ju bättre att någon duktig tar itu med detta - vet att en del redan gjorts för länge sedan, men ungefär hälften av bilderna saknas - är det ett projekt som någon håller på med?--FBQ 31 augusti 2010 kl. 17.03 (CEST)

Elgenstierna blir inte fri förrän 2019, men jag tycker nog att det är bättre att vänta på den än att läga upp Anrep - betänk att denne av Riddarhuset tvangs att ta med en del uppgifter som redan han själv på sin tid ansåg var tvivelaktiga. /FredrikT 31 augusti 2010 kl. 17.05 (CEST)

För all del, då kanske det är lika bra att avvakta. Annars en sak till - att flera personer har okänt dödsår beror på luckorna i Vem är det?-serien. Några fler årgångar på 1930-talet kunde vara bra.--FBQ 31 augusti 2010 kl. 17.12 (CEST)

Håller med om att lite fler Vem är det? vore ett bra tillägg till denna redan fantastiska källa. Även fler upplagor av Statskalendern kunde vara av visst värde. Tomas e 31 augusti 2010 kl. 18.26 (CEST)

Det kanske inte riktigt hör till saken, men jag skulle gärna ha klarare hjälpsidor för hur man gör. Det är inte helt lätt att sätta sig in i. Tanzania 31 augusti 2010 kl. 18.36 (CEST)

Den betydande könsobalansen har ju livligt kritiserats av en del användare. Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914) och Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924) hade kanske varit något för Runeberg att satsa på för att försöka medverka till en förbättring på detta område. Jag har för övrigt använt den den förstnämnda som källa för ett antal artiklar (som till exempel FredrikT:s släkting Ann Margret Holmgren). /Annika 31 augusti 2010 kl. 18.53 (CEST)

Tidiga årgångar av Thalia eller liknande skulle också kunna vara användbara också - det är ju inte ovaligt att skådespelare från imdb utan uppgifter om annat än deras filmkarriär dyker upp på sffr.--FBQ 31 augusti 2010 kl. 20.03 (CEST)

Vad är det egentligen som avgör när ett uppslagsverk blir fritt för digitalisering? Är det när den senast avlidna medarbetaren varit död i 70 år? Det kan ju vara ganska svårt att ta reda på med redaktioner som bestått av mängder av personer, eller finns det någon tumregel? Rex Sueciæ 1 september 2010 kl. 10.23 (CEST)

Runeberg brukar räkna 70 år från publicering, då det oftast inte går att identifiera vem som skrivit vad i ett dylikt verk och betraktar det som anonym publicering. Wikisource har inget prejudicat i det avseendet vad jag vet, men där kompliceras läget av att det ska vara fritt ur amerikanskt perspektiv också. Varför publicering före 1923/6 ofta är ett krav. -- Lavallen 1 september 2010 kl. 11.31 (CEST)

Om status för artiklar om Sveriges geografi

Jag har nu arbetat igenom de geografiartiklar som är relaterade till Sunnerbo härad - 23 socknar, 3 kommuner (Ljungby, Markaryd, Älmhult). Området motsvarar knappt 1% av Sveriges församlingar/socknar och detta är vad jag lärt mig om olika artikeltyper:

• kommunerna - bra, även om lite felaktigt runt Municpalköpingar, municipalsamhällen och köpingar (svåra frågor)
• landskommuner som funnits efter 1952 kompletta och bra (tack vare Andhanq som skapade alla dessa för ett år sedan för hela riket). Landskommuner som upphörde 1951 saknades info helt om
• Församlingar(kontrakt) mindre än en tredjedel fanns, och fel i kontraktsmallen då församlingar upphörda 2006 inte tagits bort
• Socknar (områdesbeskrivningar) saknades till 80% och adm historik helt
• Tätorter finns då basinfo lagts upp systematiskt, men med något undantag dåliga artiklar (värst var Traryd där huvuddelen handlade om historiken för en idrottsförening med lag i div 6)
• Småorter finns bara sporadiskt och dåliga artiklar. Nl:wp har betydligt bättre täckning och artikelinnehåll för dessa smålandsorter!
• Kyrkor kanske en tredjedel finns, mycket enbart tack vare Ullk. Bilder saknas nästan helt, även av mycket kända kyrkor.

Min reflektion är att det verkar väl optimistiskt tro att vi får full täckning genom att hoppas på lokala entusiaster som skribenter (jag såg bara en hembygdsförening aktiv, och den artikeln (Tannåker/Tannåkers socken var rysligt dålig). Reella resultat verkar bara uppstå när mer vana (Andhanq, Ullk) systematiskt lägger in info.Yger 21 augusti 2010 kl. 10.14 (CEST)

Dina tankar stämmer med vad jag noterat - bara med tillägget att samma avsaknad gäller landkommunerna som försvann fram till årskiftet 1973/74.--FBQ 21 augusti 2010 kl. 12.46 (CEST)

1971 menar du väl? J 1982 21 augusti 2010 kl. 13.46 (CEST)

Beslutet kom 1971 om jag inte minns fel, men det var till årsskiftet 73-74 alla kommunsammanslagningar skulle vara genomförda. Jag valde den tidpunkten för jag har för mig att det gjordes en del sammanslagningar mellan 1952 och 1971 också.--FBQ 21 augusti 2010 kl. 14.39 (CEST)

Inte för att lägga mig i eller så, men om det är viktigt för arbetet så har jag för mig att beslutet togs i början av 1960-talet. Men härom kan mitt minne kraftigt svika. dnm ^{(d | b)} 22 augusti 2010 kl. 03.29 (CEST)

Ingen fara - det kan ju vara intressant med det exakta årtalen :-) Det verkar som årsskiftet 1973/74 var när alla reformer skulle vara klara. De flesta sammanslagningarna i andra vågen skedde 1971-74, men det verkar som beslutet kom redan 1962, men att det dröjde innan processen startade, det skedde som jag vet en del sammanslagningar redan i slutet av 1960-talet. Skall leta lite till se om jag hittar mer konkret information. Måste försöka komma ihåg vad jag läst i ämnet...--FBQ 22 augusti 2010 kl. 18.30 (CEST)

Aha, så där - 1962-69 var reformer frivillig och först 1969 inleddes tvångssamanslagningarna, antagligen trädde de första besluten i kraft först 1971, eftersom det är då den stora sammaslagningsvågen sker. Kan vara bra att få tillfälle att läsa på lite ibland :-)--FBQ 22 augusti 2010 kl. 19.15 (CEST)

Jag ska över tiden försöka peta lite på Gotlands socknar så att det blir konsekventa artiklar. I nuläget länkar den sockenmallen till lite av varje (församlingar, sammanslagna församlingar, tätorter och småorter), men sällan till rena sockenartiklar. Jorva 22 augusti 2010 kl. 02.45 (CEST)

Jag tror det vore mycket bra. Systematiska genomgångar per härad/kontrakt och stift/län tror jag är bästa sättet att successivt få ordning på dessa basartiklar.Yger 22 augusti 2010 kl. 08.23 (CEST)

Inspirerad av Yger m.fl. funderar jag på att försöka mig på min hembygd, Västerås/Västmanland. Är boken Harléns "Sverige från A till Ö" en bra utgångspunkt? När den först kom på tal här på BB visade det sig ju att den innehöll en del felaktigheter. Hur kan man exempelvis verifiera vad som är rätt och vad som är fel? Undrar --MagnusA 22 augusti 2010 kl. 11.35 (CEST)

Jag fann den var en mycket god bas, och möjligt använda fullt ut för socknar/församlingar som inte förändrats geografiskt från 1862. För socknar som delats, bildat köpingar/städer under perioden var det en del luckor.Yger 22 augusti 2010 kl. 15.23 (CEST)

Sammanslagning av landskommunsartikel med sockenartikel?

Roligt att geografiartiklarna vidareutvecklas. Tack för allt arbete. Dock stödjer jag inte att det nyligen har skapats separata artiklar för Landskommuner och Köpingar, för småorter som redan har både en församlingsartikel och en socken- eller ortsartikel, och som aldrig har ändrat gränser. Tre artiklar för exakt samma geografiska område är för mycket! Jag syftar exempelvis på Sköns socken (med omdirigering Skön), Sköns landskommun (med omdirigering Sköns köping) samt Sköns församling. Jag syftar även på Alnö landskommun, Alnön (med omdiringering Alnö socken) och Alnö församling.

Förslag till riktlinje: Om en ort har haft samma gränser under årens gång så bör socken-, landskommuns-, köping- eller ortsartikeln vara en och samma artikel. Endast om gränserna har förändrats behövs separata artiklar för de olika borgergliga styresformer. Idag finns inga orter som kallar sig landskommun eller köping, och landskommunerna var bara em parentes i historien. Därför bör artikeln i allmänhet uppkallas efter sitt ortsnamn eller sockennamn.

Frågan är bara vilken mall som ska används i en artikel som är gemensam för ortens borgerliga styrelseformer. {{Sockenfakta}}, {{Ortsfakta Sverige}} eller {{Historisk kommun}}? Jag röstar på någon av de två första, eftersom det är vad man kallar orten idag.

För det mesta är jag anhängare av Mergism (att en stor artikel i handen är bättre än tio stubbar i skogen). Dock förespråkar en delning av samtliga församlingsartiklar i en separat icke-kyrklig artikel om orten, socknen, staden, etc. Församlingsartikeln bör handla om Svenska kyrkans verksamhet, och har därför mycket litet överlapp med motsvarande borgerliga artikel.Mange01 23 augusti 2010 kl. 19.38 (CEST)

{{Ortsfakta Sverige}} ska nog främst användas när det tydligt är frågan om en SCB-ort. (Tätort, småort.) En sådan har geografiska begränsningar (x antal meter från permanent bebodda hus) och har inget öht med administration att göra. -- Lavallen 23 augusti 2010 kl. 20.27 (CEST)

Jag är fortfarande av den bestämda uppfattningen att socken och köping bör sammanslås till en och samma artikel, om de har haft samma gränser - särskilt om de är korta artiklar. Se exemplet Skön ovan. HÅller ni med?

Jag tycker också att sockenartikeln i allmänhet bör infogas i ortsartikeln, för att undvika överlappande info och underlätta för läsaren att hitta informationen. Vem söker efter socknen om orten har samma namn och betecknar samma geografiska område?

En fråga: En artikel om en ö (såsom Alnön), handlar den enbart om tätorten Alnön, eller om hela Ön - vilken har samma gränser som socknen? Mange01 24 augusti 2010 kl. 17.36 (CEST)

Alnön är ingen tätort, Vi, Sundsvalls kommun är en tätort på Alnön och deras gränser överenstämmer ganska dåligt. Det finns tom fler SCB-orter på Alnön. Jag är av princip emot alltför knepiga sammanslagningar av den typen, men har egentligen inget att invända när köping och socken överenstämmer, det handlar väl då egentligen bara om ett namnbyte. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 18.25 (CEST)

BTW Söcknen och Köpingen har förvunnit sedan länge medan ön finns kvar, om inget hänt sedan senast jag var däråt. Det finns därför en ganska väsentlig skillnad. -- Lavallen 24 augusti 2010 kl. 18.28 (CEST)

Socknar kan omfatta ett flertal tätorter och det finns ingenting som säger att socknen har samma namn som den största eller mest kända tätorten. Se till exempel Eslöv, Sollebrunn eller Lilla Edet. Så socknar är inte orter till skillnad från köpingar..--Edaen 24 augusti 2010 kl. 18.58 (CEST)

Nja, sentida köpingar var en slags kommun, vilket man kan kalla även socknarna. Vi är dock vana att förknippa köpingar med orter, till skillnad från socknar. -- 24 augusti 2010 kl. 19.15 (CEST)

Sköns köping hade uppenbart inte samma gränser som den tidigare landskommunen. Detta till trots kan jag tänka mig att det räcker med en artikel. Att socknar och landskommuner (1862-1951) bör stå tillsammans är rent av önskvärt, som jag ser det. Församlingsbegreppet bör reserveras för kyrkolivet, det är även min uppfattning. Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 20.31 (CEST)

Självklart! Att sammanfoga in artikel: Sveriges geografi under artikel: Katolska kyrkan i Sverige är aldrig något alternativ, och därför inte heller en annan geografisk artikel under en församling i ett samfund, även om det samfundet råkar vara Svenska kyrkan. Historiskt har det dock sett annorlunda ut och det är bara att acceptera, oavsett vad man gillar det. -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 06.37 (CEST)

Församlingsgränser och sockengränser (gränser för borgerlig och kyrklig kommun) sammanföll på landsbygden normalt fram till 1952, det är sant, men församlingsbegreppet var i sig reserverat för kyrkolivet (medan sockenbegreppet kunde täcka båda). Det som är absurt är dock att Svenska kyrkans nuvarande församlingar används i officiella sammanhang ännu idag. Det vore på tiden att avdamma socknarna som beständiga enheter (de som fastställdes inför frn första stora kommunsammanslagningen). Fernbom2 25 augusti 2010 kl. 06.52 (CEST)

Att "församlingsbegreppet var i sig reserverat för kyrkolivet" är väl inte riktigt sant. Församlingarna skötte väl folkbokföringen förr i tiden? Och än i dag är församlingsindelningen den enda som används officiellt. Typ i SCBs statistik, och vid namngivning av valkretsar och annat. Själv tycker jag att i de fall där församlingsgränser och sockengränser sammanfaller, för att slippa massa dubblerad information och korta artiklar, så kan man ha en gemensam artikel där sekulära och religiösa uppgifter kan finnas under olika rubriker. Det handlar inte om att särbehandla ett religiöst samfund, utan att beskriva verkligheten så som den är, efter att Svenska kyrkan varit statskyrka i många hundra år och i den rollen varit högst inblandad i indelningen av Sverige i geografiska områden. -- boiVIE 25 augusti 2010 kl. 09.49 (CEST)

Vi måste inte följa allt SCB gör, i synnerhet inte när det är urbota korkat. (Och som ni räknat ut så betalar jag inte inte tionde till Svenska Kyrkan.) -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 09.58 (CEST)

Om man har en ateistisk POV eller religionsfientlig POV, så kan det verka korkat. Men om jag förstått Wikipedias riktlinjer rätt så är inte vår uppgift att visa information bara ur en ateistisk eller sekulär synvinkel. -- bOiviE 25 augusti 2010 kl. 12.08 (CEST)

Min POV är definitivt varken ateistisk eller religionsfientlig, inte ens avståndstagande från Svenska kyrkan som organisation, men jag anser ändå att det är fullständigt absurt att församlingsindelningen anno 2010 används i officiell statistik. Och jag modifierar mig gärna: församlingen är en kyrklig enhet, som sekundärt haft en funktion i folkbokföringen, på grund av att denna till 1991 var kopplad till kyrkobokföringen. Men jordebokssocknarna kvarlevde länge. Fernbom2 25 augusti 2010 kl. 14.17 (CEST)

Men en strikt SCB-synvinkel är helt OK? -- Lavallen 25 augusti 2010 kl. 12.18 (CEST) (som inte är ateist)

Skriv gärna på diskussion:Sköns köping eller genomför sammanslagningen så vi kommer någon vart här. Likadant diskussion:Alnö landskommun. Mange01 25 augusti 2010 kl. 10.55 (CEST)

Som jag ser på det så är socknen, (lands)kommunen/köpingen/staden respektive församlingen tre olika begrepp, som gör sig bäst i form av tre olika artiklar. En artikel om en socken behandlar det historiska område som både kommunen och församlingen har sitt ursprung utifrån. En artikel om en (lands)kommun/köping/stad å andra sidan behandlar en modern kommunbildning, antingen en sådan som upphört att existera eller en som fortfarande finns till. En artikel om en församling till sist behandlar den moderna kyrkliga enheten. Det förekommer i många fall att dessa överensstämmer i frågan om geografisk utbredning, men så är inte alltid fallet. Den större delen av kommunerna kom ju genom 1900-talets reformer att till en allt större grad omfatta flertalet gamla socknar. Många av de moderna församlingarna har också genom sammanslagningar kommit att bestå av mer än en gammal socken.

Om artiklar som behandlar socknar respektive historiska kommuner skall sammanfogas, vad gäller då för historiska kommuner som kommit att omfatta mer än en socken? Skall dessa artiklar då fortfarande få finnas, medan artiklar gällande tidigare kommuner som bara omfattat en gammal socken skall upphöra?

För övrigt finns det ju också exempel på nuvarande kommuner som omfattar samma område som en gammal socken. Skulle man då följa principen kring omfattandet av samma geografiska område så kan ju även där argumentera för att kommunartikeln bör sammanfogas med sockenartikeln, eller? Vad gäller då för fallet Gotland/Gotlands län/Gotlands kommun/Visby stift? RoMex 26 augusti 2010 kl. 02.29 (CEST)

Jag är helt inne på RoMex linje här. Det blir fler artiklar (vilket jag inte ser som ett problem i sig), men det gör kategorisystemet mycket mer överskådligt och lättnavigerat. Jorva 26 augusti 2010 kl. 09.33 (CEST)

Håller med; det är absolut inget problem att det blir fler artiklar! Överskådligheten har högsta prioritet. Wikipedia skulle kunna göra en viktig insats här. För många storkommuner är det en riktig snårskog att lättläsligt få fram historiken, med alla sammanslagningar av de gamla socknarna/landskommunerna till läget idag. Detsamma kommer inom några få år att gälla Svenska kyrkans församlingshistorik. /Nesse 26 augusti 2010 kl. 11.11 (CEST)

Det är inget problem i sig med fler artiklar, men vad är poängen med skilda artiklar för socknar och landskommuner 1862-1951? Den kan jag över huvud inte se, eftersom de i princip sammanfallet totalt vad gäller det geografiska området. Den sammanslagningen har givit namn åt detta samtal och det är den jag ställer mig bakom, även om det finns specialfall. Kommuner som bildades 1952 och fick leva kvar efter 1971/74 kan jag inte heller se behöver mer än ett uppslag. Fernbom2 26 augusti 2010 kl. 17.54 (CEST)

Som det ser ut nu sa verkar sockenartiklar innehalla information relaterat till dagens lage. Dvs. dagens befolkning/forsamling/kommun/kyrkor/sportforeningar. Ibland inehaller de aven historisk information sa som tidigare industrier samt geografisk/geologisk information. Landskommunartiklarna fokuserar sig istallet pa den (administrativa) historiken och information om dagens befolkning etc. skulle inte hora hemma i den artikeln. Pa samma satt fokuserar forsamlingsartiklarna (nu) sig pa den kyrkliga aktiviteten och sportforeningar etc. hor inte hemma dar. Visst landskommunerna fanns enbart under en begransad tid 1862-1951 (aven om flera artiklar ar relevanta fram till 1973) men det ar aven en av styrkorna med artiklarna, det att de har ett klart definerat "scope" till skillnad fran socken artiklen. Vist det blir fler artiklar men overskadligheten okar drastiskt och den som ar intresserad over t.ex. kommunsammanslagningar som ledde till dagens kommunutformning eller nedlagda forsamlingar kan pa ett latt satt hitta just den informationen utan att behova vada igenom artiklar som behandlar liknande men inte samma amne. For mig ar anda det viktigaste att man ska hitta den information man soker efter. Om jag foljer lanken till Sköns landskommun fran stycket om administrativ historik i Sundsvalls kommun sa ar jag troligen intresserad av just den administrativa historiken och vill inte hamna i en artikel om forsamlingen, dagslaget i omradet (sockenartikeln), eller en ort med samma namn (alla dessa ar varianter av omdirigeringar jag stott pa). /Lokal_Profil 27 augusti 2010 kl. 14.06 (CEST)

Sockenkarta

Baserad på kartbladen Borås och Ulricehamn

Finns det någon standard för socken och häradskartor? Jag håller på att ta fram kartor för åtminstone delar av Västergötland och skulle gärna få återkoppling, både vad gäller kartornas utformning, m.m., och om det är något som rör Inkscape som behöver förbättras. Och för att vara på den säkra sidan, det är katalogskyddet som gäller? Och i det här fallet från 1885?--Edaen 24 augusti 2010 kl. 21.15 (CEST)

Det finns kartor (i raster format) pa Commons (bl.a. File:Marka_socken_i_Vilske_härad.jpg), men dessa anger inte kalla for datan och verkar inte vara kategoriserade som sockenkartor. Problemet som jag stott pa ar att kartgrunderna oftast ags av Lantmäteriet vars standardlicens ar att material inte far anvandas kommerciellt (utan extra tillatelse). Jag har t.ex. tillgang till en vektorgrafik karta over hela Sverige med alla sockengranser... men far inte ladda upp den har p.g.a. icke-komersiell biten (ska undersoka detta vidare men troligen ar min källas källa annu en gang Lantmäteriet). Det ar samma problem med forsamlingsgranser dar de anda kartor jag hittat ar fran Lantmäteriet [2]. /Lokal_Profil 27 augusti 2010 kl. 13.36 (CEST)

Men gäller LMV:s licens även infon i de gamla kartorna? Eftersom det är så svårt att hitta kartor som grundar sig på generalstabskartan blir jag lite fundersam. Finns det något problem med den karta som visas vid detta inlägg?--Edaen 30 augusti 2010 kl. 22.10 (CEST)

Om datan ar fran 1880 so borde den vara fri. Om den sedan digitaliserats av nagon annan sa vet jag inte om det gett dem ytterligare skydd av natt slag. Hittar ingen klar info, kanske ar bast att skriva och fraga. /Lokal_Profil 31 augusti 2010 kl. 11.21 (CEST)

Mejlade en fråga och fick svar.

”

Anhåller om medgivande att för Wikipedia/Wikimedia Commons få framställa översiktliga socken-/häradskartor baserade information från de Generalstabskartor som Lantmäteriet tillhandahåller via tjänsten "Historiska kartor". De ursprungliga kartorna torde vara för gamla för att skyddas av upphovsrätt.

„

”

Ja vi kräver inte att man ska ha Medgivande från oss för att publicera våra karrtor som är 70 år eller äldre. Skriv © Lantmäteriet vid kartbilderna så att man ser att det är våra bilder. [...] Partnersupport Lantmäteriet Gävle [...]

„

--Edaen 2 september 2010 kl. 09.31 (CEST)

Det ar bra =) Trevligt med goda nyheter ibland. Aven om det ar lite lustig med © symbolen samtidigt som det ar Public Domain. Ska forsoka forfatta ihop ett mail ock se varfor sockenkartan jag har ar icke-kommersiell. /94.193.242.248 3 september 2010 kl. 01.47 (CEST)

Länk till artikel på annat språk

Hej, jag undrar lite varför det inte finns någon funktion som ger resultat på engelskspråkiga wikipedia ifall man inte får några träffar på den svenska. Bara en tanke. --Bjotn 30 augusti 2010 kl. 21.20 (CEST)

Hej Bjorn!

Jag har just lagt ut ett oppet erbjudande om att hjalpa till med Svensk oversattning av vissa sidor, borde va bus-enkelt...eller...men det ar lite tomt? Hmmm...Formodligen sa har din webblasare sparat "cookies" sa att du alltid hamnar pa de svenska sidorna. Rensa ut alla Cookies, och sokhistoria, stang ner webblasaren (!!!) Tom skrapet, och helst starta om..men det borde inte behovas.....

Resultat- "viola!" - Ga till Wikipedia.org....(inget sv innan!!)...da kommer helt plotsligt alla "matches" upp (Eng./Sv.mm)

Hoppas det hjalper. Kram!

Matilda

Inte helt säker på vad du syftar på ovan, men går man till http://www.wikipedia.org kommer man alltid till portalsidan. Att man kommer till en tom sida om man söker på en sida som inte finns är helt medvetet: det är meningen att man då ska uppmuntras att skapa sidan på svenska. Det är så Wikipedia utvecklas. /Grillo 31 augusti 2010 kl. 03.21 (CEST)

Björn har dock en poäng i att det inte vore en helt dum funktion att bygga in som ett alternativ i vår interna sökfunktion. Typ en ruta man kan kryssa i, något i stil med: "Sök efter artikel på samtliga språkversioner" (rutan skulle då ligga här någonstans). Då skulle man slippa lämna Wikipedia, vilket man i dagsläget måste, och göra en Google-sökning för att se om den saknade artikeln finns på någon annan språkversion. Nu när det är så mycket snack om användarvänlighet vore det väl så att säga i tiden... Jopparn 31 augusti 2010 kl. 03.53 (CEST)

Det Jopparn beskriver ovan har jag önskat mig i många år! /FredrikT 31 augusti 2010 kl. 10.07 (CEST)

Jopparns förslag låter kanoners! Säkert något som alla språkversioner vill ha.--LittleGun 31 augusti 2010 kl. 11.08 (CEST)

Det finns en sådan funktion. Jag använder den varje dag. Den heter Google. /Kemikungen 31 augusti 2010 kl. 12.48 (CEST)

Ta en titt på mitt inlägg igen.. :P Jopparn 31 augusti 2010 kl. 13.32 (CEST)

Kan man få google att bara söka på wikipediaprojekt?--LittleGun 31 augusti 2010 kl. 13.52 (CEST)

Ja, genom att söka på sökord och skriva "site:wikipedia.org". /Jssfrk 31 augusti 2010 kl. 14.25 (CEST)

Coolt. Fast det finns fortfarande en poäng att filtrera så att bara de språk som har sökordet som artikel listas. Och då bara de artiklarna. Inte artiklar där sökordet ingår.--LittleGun 31 augusti 2010 kl. 14.41 (CEST)

Jag läste en gång att det finns ett förslag, som brukar tas upp varje år men alltid röstas ner, som handlar om att knyta samman alla språklänkarna. J 1982 31 augusti 2010 kl. 16.04 (CEST)

För att söka på alla språkversioner kan man använda sidan Global Wikipedia Article Search. Thoasp 31 augusti 2010 kl. 17.15 (CEST)

Precis vad jag tänkte mig! När nu verktyget redan finns så kanske det inte är så svårt att inkludera som ett alternativ direkt i vår sökfunktion så att man slipper lämna sidan och komma ihåg adressen dit? Jopparn 31 augusti 2010 kl. 17.47 (CEST)

Rödlänkarna har en viktig funktion för oss som bidrar till uppslagsverket, men för de användare som inte är intresserade av att vara redaktörer kan det som nu skisseras vara bra. Men länkar i texten till andra språkversioner är normalt ett oskick. Lägg däremot gärna den presumtiva artikeln i en av våra önskelistor! För min del ser jag heller inget problem med preliminära (sub)stubbar vars främsta funktion är att erbjuda interwiki, men den åsikten vet jag är kontroversiell. Fernbom2 31 augusti 2010 kl. 16.11 (CEST)

Funktionen är inte tänkt att ersätta rödlänkar. Bara en extra sökfunktion för att kunna hitta en artikel, som är rödlänkad på svwp, på en annan språkversion. Till gagn för användare, som har möjlighet att hitta infon på annat språk, och redaktörer, som kan hitta en version att börja översätta från.--LittleGun 1 september 2010 kl. 07.02 (CEST)

Jag skulle vilja kunna göra en sökning i alla wikimediaprojekt på ett visst språk. När man söker i NE och BE får man ju upp såväl uppslagsverksartikel, ordboksartikel som ev annat material om uppslagsordet. Wictionary, wikiversity, wikibooks, commons, etc, är ju väldigt okända bland allmänheten. Mange01 1 september 2010 kl. 10.15 (CEST)

Eftersom jag normalt ser översättning som en nödlösning har jag inte så stort intresse av funktionen, men jag har som sagt inga invändningar mot att den införs. Fernbom2 1 september 2010 kl. 17.21 (CEST)

Vi kan väl alltid lägga till [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3ASearch&search=$1 Sök efter "$1" på engelska Wikipedia] i MediaWiki:Searchmenu-new. --Petter 1 september 2010 kl. 23.32

Referensmeny

Jag föreslår att det här görs till default. Det är nu översatt från engelska till svenska helt och hållet, och det är helt klart mer användarvänligt att kunna föra in källor genom menyraden ovan. Tanzania 24 augusti 2010 kl. 18.23 (CEST)

Det har mitt fulla stöd. Verkar praktiskt och bra. dnm ^{(d | b)} 24 augusti 2010 kl. 18.24 (CEST)

Ingen protesterar. Det är bara att man ska veta var det skall in. *Forskar* Tanzania 25 augusti 2010 kl. 14.44 (CEST)

Nej, jag får inte ihop det. Lika bra att gge upp och hoppas att någon som kan fixar :P Tanzania 25 augusti 2010 kl. 15.02 (CEST)

Detta låter lysande. --Petter 25 augusti 2010 kl. 20.05 (CEST)

Förslaget har mitt stöd.//Hannibal 25 augusti 2010 kl. 20.15 (CEST)

Även mitt stöd. Zaijaj 25 augusti 2010 kl. 20.48 (CEST)

Nu har den funnits ett tag och den är väldigt bra. --Petter 4 september 2010 kl. 10.34

Ska man göra något för att få fram ikonen/funktionen? Jag ser den inte bland ikonerna i redigeringsfönstret, varken högst upp eller under "Avancerad". Jag hittar inget i "Mina inställningar" heller.--LittleGun 4 september 2010 kl. 11.36 (CEST)

Det kan hända att du måste rensa cahen för att få fram den. Sedan hamnar det en länk som heter Källor längst till höger i redigeringslisten, alltså bredvid länken Hjälp. --Ainali 4 september 2010 kl. 15.37 (CEST)

Japp, nu kom den fram! Verkar kanoners. Ett litet förbättringsförslag: Går det att få fältet "Läst den" ifyllt med dagens datum. Jag tror det är det vanligaste, i varje fall att källan är läst nära dagens datum. Stort tack för hjälpen--LittleGun 4 september 2010 kl. 18.43 (CEST)

Projekt

Tja, jag undrar hur man blir deltagare i ett projekt ,det var bara det tack i förhand!!

Det är enkelt! Bara gå in på projektsidan, klicka på [redigera] under "Deltagare", och skriv *~~~~ längst ner! Tanzania 3 september 2010 kl. 16.28 (CEST)

Sedan bör man sätta projektsidan på sin bevakningslista genom att klicka på den vita stjärnan, så att den blir blå. När man sedan regelbundet kollar sin bevakningslista (länken högst upp till höger) och en vacker dag upptäcker att någon mer har skrivit upp sig i projektet, så tar man kontakt och hälsar välkommen. --LA2 3 september 2010 kl. 18.16 (CEST)

Och det självklara såklart , man deltar i projektets arbete. Om man skriver upp sig som deltagare eller ej eller hälsar på folk är ju egentligen mindre viktigt, det viktiga med ett projekt är att man kollar på projektsidan, ser vad som behövs göras och gör det, svårare än så är det inte. /Elinnea 4 september 2010 kl. 10.27 (CEST)

Trasiga externa länkar

Hej.

Har sett att externa länkar till SKUD är trasiga. Exempel: Klockmalva. 83.233.121.30 4 september 2010 kl. 08.48 (CEST)

Jag får "Connection refused" (telnet skud.ngb.se http) och "Destination Host Prohibited" (ping). Har servern varit oåtkomlig länge? Annars kan det vara frågan om ett tillfälligt problem. --LPfi 4 september 2010 kl. 09.02 (CEST)

Denna funkar http://www.skud.se/ ;) 83.233.121.30 4 september 2010 kl. 09.06 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Om man ser i artikeln SKUD har Tommy Kronkvist redigerat länken http://skud.ngb.se till http://www.skud.se/ med redigeringskommentaren "SKUD byter URL.". Är Skud-länkar utbredda, kanske värt att fixa med bot eller liknande? Zaijaj 4 september 2010 kl. 09.07 (CEST)

Ja, det är i 793 artiklar. Kan vara läge för en bot. //Knuckles...wha? 4 september 2010 kl. 09.27 (CEST)

Ny mall för fackförbund

Hejsan! Jag har påbörjat en mall som är tänkt att lista samtliga fackförbund. Jag har än så länge tagit fackförbunden inom LO och TCO och slagit ihopa dessa två till en enda mall. Dock vet jag att det ska finnas fler fackförbund och undrar om ni andra på wikipedia kunde hjälpa mig att utöka mallen med resterande kända fackförbund. Antingen kan ni utöka det själv eller så kan ni tipsa mig på artikelns diskussion. Glöm dock inte i det senare fallet att meddela vilken organisation förbundet ingår i(om den nu gör det förstås). Målet är förstås att vi ska göra oss av med diverse mallar och underlätta att hitta övriga fackförbund. Hoppas ni nappar på min idé och vill hjälpa mig med detta. Ni hittar artikelns sida här: Användare:Dh8b/Fackförbund i Sverige. Hälsningar --Dh8b-Bidrag 4 september 2010 kl. 19.20 (CEST)

http://www.allaannonser.se/jobb_tips/fackfoerbund.php kanske kan vara till hjälp /Hangsna 4 september 2010 kl. 21.12 (CEST)

Glöm inte att beakta att det varit en hel del sammanslagningar av fackförbund de senaste åren. Skapar man en mall bör man således överväga om den skall omfatta endast nu existerande förund eller även "historiska". /FredrikT 4 september 2010 kl. 22.18 (CEST)

Uppdatera till varje pris?

Ser här att det skulle behövas en uppdatering, jag var påväg att göra det själv. Dock ser jag att det är noterat "(VR) betyder att tiden vid utförandet var världsrekord" vilket ju kanske kan vara en trevlig info. Betyder detta att jag ska skippa att uppdatera i detta fallet, om jag inte kan presentera den infon? Att bara uppdatera listan och ta bort noteringar om huruvida det var världsrekord när det gjordes skulle ju vara enkelt. Dock tycker jag inte det är så bra med en icke uppdaterad lista heller. /Hangsna 4 september 2010 kl. 21.52 (CEST)

Konfliktdatabas

Nyligen fick jag reda på att Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet har en stor databas över världens konflikter som finns tillgänglig gratis på nätet. Den som är intresserad av till exempel vad som hänt i konfliktväg i Tchad kan få det sammanfattat. Jag har inte sett någon licens, men de vill att vi anger "Uppsala Conflict Data Program (Date of retrieval: yy/mm/dd) UCDP Database: www.ucdp.uu.se/database, Uppsala University", och jag tror också att de skulle uppskatta en länk. I vilket fall en bra källa för såväl historia och geografi, och säkert andra områden.//Hannibal 31 augusti 2010 kl. 19.52 (CEST)

Randanmärkning: Hur källor anges på Wikipedia bestämmer skribenterna själva. Det krävs heller ingen "licens" för att använda t ex en viss databas som källa. /NH 1 september 2010 kl. 14.34 (CEST)

Jag vet att skribenterna bestämmer. Vad jag skrev var "de vill". När det gällde licensen så håller jag med om att databaser är fria, men den här databasen består till stor del av skriven text i artikelform. Jag har svårt att se att det skulle gå att hävda att vi kan göra som med en statistisk databas då. Men i huvudsak rätt.//Hannibal 3 september 2010 kl. 09.29 (CEST)

Databaser, böcker och hemsidor får användas som källor utan vidare. Åtminstone i Sverige får man också citera text under vissa förutsättningar. Tillstånd eller fria licenser behövs snarare när man ska återge verket. /NH 3 september 2010 kl. 17.47 (CEST)

Eller delar av det, om man använder mer än isolerade citat. Dessutom finns katalogskyddet, som förbjuder kopierande av avsevärda delar av informationen i en databas. Men visst kan man använda texten som källa också då det gäller "text i artikelform". Det gör vi ju hela tiden ifråga om egentliga artiklar och böcker.

En licens som tillåter användande av texten rakt av, anpassad bara i den mån vi här har lust, skulle förstås göra det enklare att använda databasen. Men hur som helst måste vi ju bedöma textens utgångspunkter och väga den mot åsikter i andra källor.

--LPfi 5 september 2010 kl. 19.23 (CEST)

Hjälp med en märklig kategorisering

Kategori:Utgångna bäst före 2000-01 finns i artikeln KKS. Datumformen i den mall som skapat den kategorin verkar helt felaktig. Det gör att jag inte blir klok på hur det ska vara, annat än att jag förstår att det just nu är fel. Någon som vet vad som är rätt här?--Bruno Rosta 4 september 2010 kl. 12.44 (CEST)

Genom att jämföra med de andra i "rätt" kategori borde rätt anrop av mallen vara "{bäst före|20100101}". Se exempelvis Härlövs församling, Wschowa och Guo Jinlong, vilka alla ligger i rätt kategori. Zaijaj 4 september 2010 kl. 12.56 (CEST)

Användaren borde ha lagt in {{uppdateras-mening}} istället eftersom det redan verkar vara en gammal uppgift.

{{Bäst före}} tillåter lite olika datumformat. Se dokumentationen. -- Lavallen 4 september 2010 kl. 13.04 (CEST)

Ok. Jag kände inte till den andra mallen (och gav mig inte tid att söka/kolla) och var inte helt säker, men antog att den mall jag satt in skulle räcka för att uppmärksamma läsare och redaktörer på problemet. Jag har för mig att det var evigheter sedan som finska sjöfartsverket och andra myndigheter gick över från KKS/KKJ till WGS84 men minns inte detaljerna. Minns någon annan (någon lämplig källa)? --LPfi 4 september 2010 kl. 13.48 (CEST)

KKS på finska wikipedia säger enligt Google Translate "Systemet används för att kartlägga havet fram till 2003, och terräng kartläggning av 2005." och har källa. Det finns säkert någon finskspråkig här som kan bekräfta översättningen. AlphaZeta 4 september 2010 kl. 14.20 (CEST)

Tack, ungefär så står det. Ofta är maskinöversättningar till och från finskan erbarmliga eller helt hejdlösa, eftersom språket skiljer sig så mycket från de indoeuropeiska, men här gick det alltså rätt. Jag kompletterade artikeln till den delen. Om någon finskkunnig (helst med någon koll på geodesi) har lust finns det mycket mer i artikeln som kunde vara intressant att lägga in. --LPfi 5 september 2010 kl. 20.50 (CEST)

Wikipedia:Vanliga frågor lite omgjort

Med risk för att slå något rekord i att starta diskussioner i rad här på bybrunnen så ville jag bara säga att jag gjorde om inledningen till Wikipedia:Vanliga frågor så att den använder mall:frågor för att det skulle bli lite mer enhetligt. Hoppas det var OK. /Hangsna 5 september 2010 kl. 09.26 (CEST)

Ser bra ut! En sådan uppenbar förbättring är dock knappast något du måste ta upp för principdiskussion här på Bybrunnen. Om någon ogillar det får du snart ett inlägg på din diskussion, men det betvivlar jag i det här fallet :). Jopparn 5 september 2010 kl. 10.22 (CEST)

Ny mall

svtplay är en ny mall som är tänkt liknande Mall:commons för att enkelt göra länkar till filmer på SVT Play, ex. deras öppna arkiv. Pillerillern 1 september 2010 kl. 14.04 (CEST)

Är det inte så att SVT Play är av icke beständig karaktär? I de flesta fall raderas filmer därifrån efter en period. Detta kanske inte gäller deras arkiv? Om det är så att det är obeständigt rekommenderar jag att man inte länkar dit, utan istället skriver när programmet sändes. Ska man länka till SVT Play bör denna information ändå ingå, så att man kan källbelägga på ett ordentligt sätt. Rekommenderar alltså att mallen utformas i stil med mall:webbref men för tv-program. /Grillo 1 september 2010 kl. 17.49 (CEST)

Ett år brukar de köra med, men de har ett stående arkiv. J 1982 1 september 2010 kl. 17.52 (CEST)

Vissa program finns bara i två veckor, vissa i trettio dagar, andra längre det enda som finns kvar är det som ligger i Öppet arkiv. /AleWi 1 september 2010 kl. 17.59 (CEST)

Borde begransas till Oppna arkivet i sa fall. Det kan aven vara battre att utforma mallen sa att den bara tar identifikationsnumret som parameter (t.ex. 1474714 [3] for den video som lankas till i Greta Garbo#Externa länkar). Pa det sattet ar det latt att i framtiden uppdatera ifall svt andrar sitt adressystem for filmerna. /Lokal_Profil 1 september 2010 kl. 18.31 (CEST)

Ja den borde bara användas för arkivet insåg jag efter att ha börjat konvertera en del länkar, det var flera som försvann då det inte gick att se dem längre. Tanken är inte att den skall vara istället för Mall:Cite video, även om man självklart kan göra en sådan mall också för referenser, användningen här är för att göra de externa länkarna mer enhetliga och lättare att underhålla om SVT flyttar på alla filmerna. Pillerillern 2 september 2010 kl. 12.37 (CEST)

{{Svtplay}} är i dagsläget alldeles för innehållslös för att den ska vara lämplig i en källförteckning. Upphovsman, typ av program (t.ex. nyheter, underhållning), datum, osv, är viktigt, inte minst för att man ska kunna värdera källans trovärdighet. Programnamn, avsnittsnamn, klockslag, hämtdatum, och längd är användbart bl.a. om länken upphör, och man vill beställa källan på fysiskt medium från SVT för att kunna kontrollera den. Men inget hindrar att man vidareutvecklar mallen, t.ex. genom att utgå från {{cite video}}.Mange01 6 september 2010 kl. 22.10 (CEST)

Socknar igen igen

Och Ullared är kategoriserad som Tätort och som Socken och som Församling, cheesus! Då är det en bit kvar... - Lavallen 5 september 2010 kl. 20.16 (CEST)

För att gå från ämnet och återgå till lite av problematiken runt socknar, i Leksands socken ingick fram till 1875 Siljansnäs socken. Betyder det att ingen artikel behövs om Siljansnäs socken, utan att informationen kan beskrivas i Siljansnäs församling? Djura kapellförsamling ingick också i Leksands socken, betyder det att Djuras historik kan beskrivas i historiken över Leksands socken och Djura församling förbihållas den moderna församlingen i svenska kyrkan?--FBQ 5 september 2010 kl. 20.54 (CEST)

Infon borde väl stå i den artikel som rör kapellförsamlingens socken. Samma problem finns på västkusten med bland andra Rönnängen och Klädesholmen.--Edaen 5 september 2010 kl. 21.09 (CEST)

Jag utgår från de socknar som fanns 1866 och då sågs som del av härad. Enligt mina källor fanns Siljanäs socken 1866, att sedan Siljanäs församling bara bildades 1875, bör då nämnas i den sockenartikeln. Jag lägger enbart in nutida förhållanden i församlingar och all adm historik i sockenartiklarna som inte passar in i landskommunartiklar, dvs data om uppkomna och nedlagda församlingar i sockenartiklarna.Yger 5 september 2010 kl. 21.17 (CEST)

Vilken är din källa? Siljansnäs kyrksocken bildas 1875 det är jag tämligen säker på varken kyrka eller pastor fanns dessförinnan. Enligt artikeln Siljansnäs landskommun bildas jordebokssocknen 1888. Tyvärr utan källor, men det förefaller rimligt, jag kan undersöka saken.--FBQ 5 september 2010 kl. 21.28 (CEST)

Min källa kan nog vara fel. Och om socknen inte fanns 1866, så skulle jag rekommendera historiken beskrivs i artiklarna om Leksands socken och Siljanäs landskommun, och inte i artikeln om församlingen.Yger 6 september 2010 kl. 09.01 (CEST)

Jag såg just att svensk Uppslagsbok skriver att socknen bildas 1866, så din källa kan ha rätt. Det verkar oklart vilken typ av socken som menas, om det handlar om fattandet av beslutet eller möjligen landskommunen. Att kyrkbesöken i Leksand fortsatte fram till Siljansnäs kyrka var klar 1875, det har jag nu fått bekräftat hos bland annat K. E. Forsslund. Nå, nu blev det kanske en avvikelse från en mer generell diskussion - ett problem i sådana fall blir ju Bo socken som bildas 1923, FMIS använder ju som sagt normsocknarna så det kan ju bli ett problem [4]. Av samma skäl tycker jag inte heller att kapellförsamlingar skall brytas ut, kapellförsamlingar är ju inga socknar i egentlig mening, och har aldrig brukat beskrivas som sådana.--FBQ 6 september 2010 kl. 09.38 (CEST)

Tillbakarullning

Jag hoppas att detta är ett felaktigt intryck, men jag skulle ändå gärna vilja höra efter vad andra berörda tycker.

Tillbakarullning är, vad jag förstår, ett verktyg som är avsett för att bekämpa klotter och andra uppenbart oseriösa redigeringar. Jag brukar därför undvika att använda tillbakarullning när jag gör en, enligt min bedömning, dålig redigering ogjord utan att jag uppfattar den som avsiktligt oseriös. I sådana fall lämnar jag normalt en motivering i redigeringskommentaren.

Mitt intryck är att en del tillbakarullare använder verktyget för att ta bort allvarligt menade redigeringar som de, inte sällan med rätta, uppfattar som dåliga. Enligt min bedömning bör man inte använda tillbakarullning i sådana fall. Det kan vara onödigt provocerande mot den som har gjort den tillbakarullade redigeringen.--Vatten 26 augusti 2010 kl. 10.56 (CEST)

Din tolkning av hur tillbakarullning skall användas stämmer väl överens med Wikipedia:Tillbakarullning. Ibland kan det förstås vara en bedömningsfråga vad som är klotter och inte, men ser du att användare regelbundet använder tillbakarullningar på fel sätt kan det vara bra med en vänlig påminnelse på vederbörandes diskussionssida. /Dcastor 26 augusti 2010 kl. 11.21 (CEST)

Jag föreslog för ett tag sedan att göra sidan till en riktlinje, eftersom att det är viktigt att denna funktionen fungerar korrekt och tas seriöst. Dock har detta inte givit mycket resultat; endast två andra användare har uttalat sig inom frågan. – GeMet [gemet|ʇǝɯǝƃ] 26 augusti 2010 kl. 16.24 (CEST)

Jag har strävat efter att aldrig rulla tillbaka seriösa redigeringar, men det är ofta en bedömningsfråga och jag är medveten om att jag gjort misstag. Huvudsaken är givetvis att alla som har verktyget är medvetna om hur det skall användas. Den mänskliga faktorn kommer vi som väl är aldrig ifrån i sammanhanget. Fernbom2 26 augusti 2010 kl. 17.48 (CEST)

Jag delar Vattens, Dcastors med fleras uppfattning, och skulle som administratör aldrig själv använda tillbakarullning för annat än uppenbart klotter eller flagranta redigeringskrigsredigeringar. /FredrikT 26 augusti 2010 kl. 22.16 (CEST)

Jag hoppas dock reglerna används med förnuft. Att rulla tillbaka egna feltryck eller redigeringar bör anses okej...Obelix 26 augusti 2010 kl. 22.17 (CEST)

Som ny tillbakarullare kan jag säga att jag ahr försökt använda verktyget som Vatten avser. Ibland ser man besvärliga gränsfall. Kanske har jag felbedömt någon gång. Om jag ser något jag ogillar (undermåligt, etc.) så använder jag ogörningsknappen istället. ᛗᚯᚱᚴᛖᚱᛘᚨᚾ 26 augusti 2010 kl. 22.22 (CEST)

Håller också med ovanstående. Är man det minsta tveksam bör man använda göra-ogjord. Enstaka missbedömningar tror jag att alla har gjort. Påpeka gärna när ni ser det, det kan stämma till eftertanke.--Ankara 26 augusti 2010 kl. 22.24 (CEST)

Det finns dock fall med i grunden seriösa ändringar där tillbakarullning kan vara motiverad och det är då det uppstått ett redigeringskrig. Tyvärr hamnar en del ovana användare lätt i sådana innan de lärt sig arbetssättet här. Jag vet inte hur vi bäst skall hjälpa nybörjare som brinner för ett visst ämne att undvika detta. Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 08.05 (CEST)

Hur menar du nu? En välmenad ändring bör e.m.m. återställas med någon form av kommentar så att diskussion kan uppstå. Det enda undantag jag kan tänka mig är om man snabbt måste återställa något problem som uppstått under bot-arbete eller liknande, eftersom man kan rulla tillbaka direkt från sidan med användarbidrag. Under redigeringskrig bör man absolut inte använda ett verktyg som främst är till för att bekämpa klotter. Det är bara att strö salt i såren.

andejons 27 augusti 2010 kl. 08.19 (CEST)

Ja, att redigeringskriga ska man alltid undvika, och att göra det med tillbakarullningsverktyget är extremt olämpligt. Det är så långt ifrån att söka samförstånd som man kan komma. --boıvİe  27 augusti 2010 kl. 08.30 (CEST)

Den som själv deltar i ett redigeringskrig eller riskerar att göra det bör givetvis inte använda redskapet där. Det måste vara en utomstående som tar till det, det trodde jag inte behövde påpekas. Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 08.53 (CEST)

Om en utomstående gör en återställning så blir den direkt en del av redigeringskriget, i synnerhet om den använder tillbakarullningsverktyget. 1) Sök samförstånd. 2) Om återställning ändå måste göras, motivera väl i redigeringskommentaren. -- boİvİe 27 augusti 2010 kl. 09.57 (CEST)

Den femte återställningen behöver ingen motivering! Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 19.04 (CEST)

I mitt tycke är det självklart att man även då måste motivera sig! Om ingen motivation förts fram tidigare så att det tydligt framgår vad som är problemet, ja, då är det ju extra viktigt (även om man kommer dit som "neutral" tredjepart och snabbt kan identifiera ena partens inlägg som felaktiga). Om det däremot redan finns en påbörjad diskussion men parterna struntar i det och fortsätter redigeringskriga är nästa steg att ge en varning om att de riskerar blockering på respektive parts diskussionssida. Om de inte lyssnar då är det ju bara att blockera alt. att skydda sidan om man är en administratör, eller begära hjälp med det på WP:Begäran om åtgärder om man inte är det. Att istället ge sig in i ett redigeringskrig och rulla tillbaka ena sidan leder garanterat till upprörda känslor som så lätt skulle ha kunnat förhindrats. anser Jopparn 28 augusti 2010 kl. 00.35 (CEST)

Om någon inte tar till sig argumenten i den diskussion utan återställer ogjorda versioner gång på gång är tillbakarullning en rimlig markering, tillsammans med åtgärder som varning. En administratör har andra befogenheter och kan därför agera smidigare, men en enkel tillbakarullare får ta till vad vederbörande har till förfogande. Fernbom2 7 september 2010 kl. 14.07 (CEST)

Jag har själv avstått från verktyget då jag märker att rutan "är i vägen" och är alltför lätt att komma åt av misstag. Klotter jagar jag så sällan att jag inte har någon nytta av verktyget för den skull, men för att återställa botens misstag hade det varit praktiskt. -- Lavallen 27 augusti 2010 kl. 08.48 (CEST)

Den erfarenheten har jag inte för egen del. Jag skulle, som tidigare anfört, önska fler befogenheter kopplade till det, som radering av nya artiklar. Fernbom2 27 augusti 2010 kl. 08.53 (CEST)

Jag instämmer med Vatten ovan. Ghostrider ♠ 7 september 2010 kl. 13.39 (CEST)

Flaggor i infoboxar om personer

I dagsläget lägger många in flaggor intill nationalitetsbestämningen på personer i infoboxar. Detta kommer väl förmodligen från sport-tv där flaggor alltid används intill namnen i exempelvis friidrott, där man ska förkorta landsnamnet och behöver ett snabbt sätt att identifiera var personen är ifrån. På Wikipedia är detta dock inte ett problem, och det här eviga flaggandet i artiklar tycker jag har gått för långt. Speciellt noterade jag det för ganska längesedan i drottning Silvia där någon lagt in hakkorsflaggan, eftersom Silvia råkade födas under Nazitysklandperioden... Det visar på tanklösheten bakom att strössla med flaggor. Man lägger in rätt flagga utan någon fundering på vad den flaggan kan tänkas stå för, som landets namn i sig inte gör. Det finns dessutom säkerligen gott om antinationalister som kanske inte har lust att få landets flagga placerad i artikeln om den personen. Nu tar vi iofs inte hänsyn till vad folk tycker, men det blir absurt att hävda att en person var emot nationalstatsidén samtidigt som man sätter in en flagga som identifierar var personen är född.

Mitt främsta argument för att inte använda flaggor är dock att det är meningslöst: det står i text vilket land personen var född i, och om det inte görs, ska det göra det. Det får aldrig bli så att man ersätter ett landsnamn med en flagga, som jag också sett förekommit. Dessutom är alla flaggor en onödig belastning för långsamma nätverk, eller för nätverk där man betalar per megabyte, som vissa mobila bredbandsuppkopplingar. Alltså: använd inte flaggor i onödan och tänk efter innan ni bestämmer er för att använda er av någon flaggbildmall istället för att skriva landets namn i klartext. Hur vi ska göra med flaggor som redan finns i infoboxar vet jag inte riktigt, men om vi får konsensus att ta det lugnt med flaggorna tycker jag nog att de kan tas bort.

Fler åsikter? /Grillo 5 september 2010 kl. 20.38 (CEST)

Miniatyrflaggor i infoboxar tycker jag är både funktionella och tjusiga; att drottning Silvia fick hakkorset är ett exempel i absurdum som hellre ska jämställas med klotter; är man antinationalist så framgår det av texten (eller redan i infoboxen) så det finns ingen anledning att dölja födelselandet, det är faktainformation som ska framgå och flagga eller text blir bara en smakfråga. Tycker jag. Samtidigt som jag avskyr användandet av stora flaggor som illustrationer eller som fyller infoboxar till bredden. --Mercurial 5 september 2010 kl. 20.57 (CEST)

Som Mercurial. Flaggor kan komplettera texten på samma sätt som en illustration eller bild. Dessa tynger dessutom ner nätverket ännu mer.--LittleGun 5 september 2010 kl. 21.01 (CEST)

Antingen ska de bort allihop eller så ska de kunna finnas i alla boxarna. Det innebär att den nuvarande drottningen av Sverige i så fall skulle ha en riktigt ful flagga med ett hakkors på i sin box. Den som tror att en flicka på 16 och en halv månad var skyldig till hemska brott får tänka om. Hon föddes i ett land vars flagga 1943 såg ut så, men det gör henne inte till ond för det. Om man inte kan sätta ut den flaggan så kan man inte heller sätta ut Sovjetunionens flagga eller Folkrepubliken Kinas flagga heller. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 21.12 (CEST)

Vad ska flaggorna visa? Födelseland? Nuvarande medborgarskap? Tidigare medborgarskap? Dubbelt medborgarskap? Land där man bor? Upplevd nationalitet? Land inom nuvarande gränser? Land inom historiska gränser? Nej, det blir nog bara förvirrat, och därmed information av tveksamt värde. Janders 5 september 2010 kl. 21.17 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Sovjetunionens flagga är förstås tveksam, men folkrepuliken kina existerar ju nu? Oavsett är ett sånt strikt konsekvenstänkande som Calle Widmann beskriver inte förenligt med wikipedia och riktlinjer som wp:var djärv, wp:strunta i reglerna och wp:brukar du fiska?. Det finns alltid undantag och gränsfall och tillfällen när det är bättre att inte ha någon flagga. Världsmedborgaren och republikanen LittleGun 5 september 2010 kl. 21.21 (CEST)

Jag tycker att flaggor är både funktionella och snygga och ett bra komplement till att skriva ut namnet i klartext. Ghostrider ♠ 5 september 2010 kl. 21.27 (CEST)

Mitt inlägg gällde naturligtvis bara de flaggor jag har sett vid födelse- och dödsort. Janders har rätt, det är helt onödigt och i många fall omöjligt att sätta ut en enda flagga för en person. Men om det ska finnas flaggor så ska även de hemska flaggorna sättas ut. Där måste vi vara konsekventa. Sovjet och Kina togs upp på grund av de brott dessa stater har begått. De begicks inte i rasismens namn, men det var många som blev mördade, precis som i Tyskland en gång i tiden. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 21.30 (CEST)

Mitt korta svar är att jag skulle önska dessa nationalitetsflaggor försvann i alla fall där det inte är ett landslag inblandat. Det längre svaret är att jag skulle vilja få en större förändring till stånd när det gäller syn på nationalitet etc. Jag själv ser mig som LittelGun som världsmedborgare och kan erkänna jag är född i Sverige, men att associeras med en nationssymbol som svenska flaggan skulle jag protestera starkt emot. Jag är också emot hur det i idrottsartiklar står att Sverige slog Ryssland etc, när det är frågan om landslag. Jag tror jag inte ens skulle vilja bli kallad svensk, bara för jag har det medborgarskapet - vad är då min son som har två medborgarskap, men är född och uppvuxen i Sverige? Yger 5 september 2010 kl. 21.31 (CEST)

Nu har jag läst wp:var djärv, wp:strunta i reglerna och wp:brukar du fiska? och det är ju personliga tolkningar att det jag beskriver inte är förenligt med dem. Jag tolkar dem som om det är förenligt. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 21.38 (CEST)

Undantagen bekräftar regeln - inte behöver vi ha dåligt samvete för att vi inte sätter hakkors brevid judars födelseår, till exempel.--Mercurial 5 september 2010 kl. 21.46 (CEST)

Förstår inte problemet riktigt. Jag tycker det är ett estetiskt och smidigt sätt att enkelt erbjuda information. Jag tror inte att flaggorna tar så värst mycket för mobilanvändare, och oavsett så bör man inte anpassa sig till minoritetsanvändare, och vidare att andra saker som fullkomligt onödiga kartor eller stora feta problemmallar tar mer plats.

Ygers invändning förstår jag inte riktigt heller. Man väljer ju inte var man föds. Föds man i Sverige föds man i Sverige, och sen kan man tycka vad sjutton man vill om det. Att då sätta en flagga före det land som man inte kan välja att man föds i men ändå föds i gör det ju bara lättare för användaren att identifiera vilket land det faktiskt är. Om man råkar vara en världsmedborgare nämns det i texten; infoboxen är till för att förmedla snabb information och inte uttrycka personliga åsikter. Tanzania 5 september 2010 kl. 21.54 (CEST)

Innebär det att flaggorna ska visa "var man föds" - d v s en geografisk bestämning? Inte medborgarskap? Inte nuvarande hemland? Eller? Är i överens om det? Och hur ska man som läsare veta att det just är land där man är född som gäller som symbol? Janders 5 september 2010 kl. 21.57 (CEST)

Det torde väl inte vara så svårt att förstå med tanke på att flaggorna står efter "Född" och "Död"? Tanzania 5 september 2010 kl. 22.01 (CEST)

Nu var det så att Grillo inledde denna diskussion genom att hänvisa till flaggor "intill nationalitetsbestämningen" i infoboxen - inte till flaggor vid uppgiften om platsen för födelse och död. och det är i det sammanhanget som det uppstår problem. Janders 5 september 2010 kl. 22.06 (CEST)

Jag kan inte alla länders flaggor och inte alla länders flaggor som de någonsin haft och det måste finnas fler än jag som inte kan det så landets namn i text är bäst. --NERIUM 5 september 2010 kl. 21.59 (CEST)

Det som avses är som det ser ut i till exempel Michael Douglas. Landets namn står där och det är uppenbart att det enbart är födelseplatsen som avses. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 22.03 (CEST)

Men eftersom det är den enda flaggan är symbolverkan ändå stark. Om personen inte har annat att göra med landet än att han är född där är det för starkt. För den personen kan det vara korrekt, men gör många andra skulle det bli helt fel. --LPfi 5 september 2010 kl. 22.12 (CEST)

Nej, jag förstår inte heller Ygers invändning och kan inte annat än instämma i vad Tanzania skriver: "Föds man i Sverige föds man i Sverige, och sen kan man tycka vad sjutton man vill om det." Sedan tror jag nog att jag gillar det bättre när ikonen kommer efter nationsnamnet. Ghostrider ♠ 5 september 2010 kl. 22.08 (CEST)

Jag ser en flagga bredvid mitt namn att jag är en representant för kungariket Sverige, som en ambassad eller ett landslag, och det ställer jag inte upp på. Och om det skall vara en symbol för min födelseort, varför inte St Erik eller EU flaggan, varför skall just den svenska flaggan associeras med Enskede/Årsta där jag är född?Yger 5 september 2010 kl. 22.16 (CEST)

Kanske för att Enskede ligger i Sverige? Ghostrider ♠ 5 september 2010 kl. 22.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt)För att Årsta/Enskede ligger i landet Sverige? Din biografiska artikel skulle då bryta mot all praxis och kategoriseras efter "Wikipediaanvändare" och inte "Svenska Wikipediaanvändare", bara för att du "inte ville associeras med Sverige"? Den svenska flaggan associeras väl med Sverige som är det land som Enskede/Årsta ligger i? Tanzania 5 september 2010 kl. 22.20 (CEST)

Att kategoriseras som svensk Wikipedian är OK för mig, då jag tolkar detta som att jag primärt är verksam inom det svenska samhället. Men det etniska begreppet svenskar vänder jag mig emot som begrepp (diskussionen om den är också mycket råddig) och än mer att säga jag tillhör denna grupp. Yger 6 september 2010 kl. 07.06 (CEST)

Men Thomas Jefferson då. Skall det vara den nuvarande amerikanska flaggan eller någon variant som var på tapeten när han föddes eller gäller denna diskussion bara nutida personer eller författare/skådespelare? --NERIUM 5 september 2010 kl. 22.11 (CEST)

Min uppfattning är att det skall spegla historien och den bild som gällde då och för han borde det kanske vara Virginias när han föddes. Visst kan det bli problem med historiska personer, men ingen regel utan undantag. Ghostrider ♠ 5 september 2010 kl. 22.14 (CEST)

Det stämmer att Grillo inte tog upp det, men här är exemplet som han anförde: [5]. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 22.18 (CEST)

Ghostrider har helt rätt, varken Karl den store eller Karl V föddes i Belgien. Calle Widmann 5 september 2010 kl. 22.19 (CEST)

Systemet med flaggor lär bli alldeles för komplicerat. Vissa länder har bytt flaggor otaliga gånger och det saknas mallar för så gott som alla äldre flaggor. --NERIUM 5 september 2010 kl. 22.23 (CEST)

Finns det mallar kan man sätta ut dem, annars så struntar man i det. Men å andra så tycker iaf jag att det är intressant att se de gamla flaggorna och fördjupa mig. Ghostrider ♠ 5 september 2010 kl. 22.27 (CEST)

Flaggorna länkar till commons och där finns det oftast inte så mycket att läsa. --NERIUM 5 september 2010 kl. 22.47 (CEST)

Kul att det blev en debatt av det här! Jag tycker precis som Yger, att vi främst bör använda flaggor då en person verkligen representerar ett land. I övriga fall är det oftast överflödigt. Att säga att en person är född i Sverige är inte detsamma som att förknippas med landets flagga, speciellt inte då landet ibland kan ha bytt flagga flera gånger till olika flaggor som exempelvis kan förknippas med en viss regim. Några exempel är Sovjetunionen, Sydafrika under apartheid, USA:s sydstatsflagga och Norge (eller Sverige) under unionstiden. Det känns som att det eviga flaggandet bara är just något som är "snyggt" men som inte tillför något och som i värsta fall kan vara missvisande. Det är bättre att helt enkelt sluta använda flaggor till annat än personer som representerar länder i sitt värv, än att behöva dra jobbiga gränsdragningar (Vi vill inte se hakkors i infoboxar, förstås, men vilka andra flaggor ska vi låta bli att visa? Moçambiques nuvarande flagga innehåller ett automatvapen exempelvis.). /Grillo 6 september 2010 kl. 01.34 (CEST)

+1 Grillo. Wikipedia är ett uppslagsverk, inte en bilderbok. Plrk 6 september 2010 kl. 07.27 (CEST)

Grillo har mer eller mindre rätt, men den här debatten har handlat om flera olika saker. Alla föddes i ett visst ögonblick på en viss plats och dör sedan i ett visst ögonblick på en viss plats (nästan alla i alla fall, jag läste om någon som dog på en kryssning). Grillo, hakkors vill jag förstås se i infoboxar, om de är relevanta där. Jag tycker inte om när någon skriver vad vi vill. Grillo, jag förstår att du inte vill se hakkors, men skriv inte vi, är du snäll. Jag undrar hur länge folk kommer att sluta tänka och bara känna då de ser ett hakkors. Det är uppenbarligen inte 2010. Kanske är det 2110 eller 2210. Sedan har vi frågan om nationalitet, som är minst tre saker. Där håller jag med Yger och Grillo, det är högst tveksamt med flaggor där. Dessa tre saker kan jag identifiera: politisk nationalitet, etnisk nationalitet och vad man själv identifierar sig som (och det kan ingen utomstående veta eller lägga sig i). Man skulle kunna räkna in en fjärde sak, vad man uppfattas som av omgivningen. Alla dessa fyra kan vara multipla och skifta från dag till dag och därför bör vi inte sätta ut flaggor på folk. Om vi inte ska ha flaggor från stater som har begått brott mot mänskligheten, då kan vi i stort sett skippa dem alla. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 07.41 (CEST)

Sveriges flagga innehåller också ett kors, säg inte att färre dumheter har gjorts i det korsets namn... -- Lavallen 6 september 2010 kl. 07.47 (CEST)

Förutom min syn att flaggor bör reserveras för officiella representanter för en stat, så finns det andra nackdelar med att använda dem. För Sverige är distinktionen mellan landområde och stat och etnicitet liten varför det är lätt förbise de skillnader som faktiskt är mellan de begreppen. Men tänk bara på vårt grannland Danmark, där Grönland ingår i staten Danmark (de har ledamöter i riksdagen) men inte i landet Danmark. Och så länge vi hänvisar till artiklar med klartextnamn, så kan distinktionerna beskrivas i dessa artiklar, men med en flagga så tar vi bort denna möjlighet och "tvingar" på en viss tolkning av namnet. Vilken flagga bör en person född på Grönland ha, Danmarks eller en senpåfunnen grönländsk flagga? Genom att skriva född på (i?) Grönland så slipper vi det dilemmat. Yger 6 september 2010 kl. 08.23 (CEST)

Instämmer. Exemplet Silvia visar att det är lätt att något som fungerar i många fall börjar tillämpas även i mer komplicerade situationer. Mallar är dåliga nog på att spegla mångtydiga förhållanden som de är, och behöver inte ytterligare förenklingar av verkligheten av denna typ.

andejons 6 september 2010 kl. 08.29 (CEST)

Jag vet inte om jag tycker fallet med Silvia är så komplicerat, hon föddes i Tyskland under andra världskriget. Visst kommer det att finnas exempel där det blir svårt, men i vissa fall fungerar det så allt behöver inte vara lika. Däremot så kan jag hålla med om att man inte skall skriva ut dem när t.ex. nationalitet, utan min uppfattning är att de bara skall vara med som komplement till födselplats och eventuell dödsplats, men givetvis skall landet skrivas ut också. Och det kan visst finnas skäl med att ha med information bara för att det är snyggt, vi måste skapa en produkt som är attraktiv. Ghostrider ♠ 6 september 2010 kl. 09.16 (CEST)

Någon var inne på otillbörlig vikt och det kan jag hålla med om. Det blir lite väl utmärkande (och missvisande) med en Grekland-flagga om det var en kines som föddes där för att föräldrarna var på semester. Moberg 6 september 2010 kl. 09.38 (CEST)

Tycker yger har en viktig poäng, och det finns flera liknande. Skall en person född på Irland före 1921 ha Storbritanniens flagga i sin infobox, Irlands riksvapen eller något annat? Risken är ju att man på det sättet snarare skapar förvirring än information. --FBQ 6 september 2010 kl. 10.35 (CEST)

@Moberg. Varför skulle det vara mer missvisande att ha en grekisk flagga än att skriva Grekland? Jag vill i motsats till många verkligen understryka vikten av bilder. Bilder och ikoner underlättar för läsaren även om det inte tillför någon extra information. Oftast är det lättare att upfatta bildens budskap än texten. Även i de fall bilden huvudsakligen är dekorativ så gör det sidan mer inbjudande att läsa, och att få människor att läsa sidan måste vara en mycket viktig uppgift. Ett uppslagsverk behöver inte vara trist! När det gäller problemet med historiska flaggor så löses det enklast genom att alltid använda den senaste flaggan. Ifall ett land upphört så kan man använda den historiska flaggan. I de flesta fall är det uppenbart vilken flagga som ska användas, finns ingen anledning att ta bort dem för att det finns några få tveksamma fall. I de veksamma fallen kan man ju helt enkelt skippa flaggan helt. AlphaZeta 6 september 2010 kl. 10.37 (CEST)

Det jag tänker på är att flaggan syns utan att man läser i vilket sammanhang den står.

Fler bilder är inte ekvivalent med snyggare. Flaggbilderna har en tendens att bli lite plottriga tycker jag. Moberg 6 september 2010 kl. 10.40 (CEST)

Att bilderna underlättar att uppfatta ett budskap är det centrala problemet. Bilderna bör väljas så att de illustrerar centrala poänger. Födelse- och dödsland är sällan det centrala i biografier. Vilket land man representerar kan vara det. Vi bör noga kunna överväga vad vi skall framhäva genom bilder. Jag har inget emot att man använder flaggor i mallar för statsöverhuvud, militärer och landslagsidrottare, men vill gärna bannlysa dem från författare med flera, då element i mallar läggs med automatisk, utan tanke på om uppgiften är väsentlig.

Och att använda den senaste flaggan är nästan alltid problematiskt. Skall vi byta flaggorna då en nationalflagga byts efter en statskupp? Skall medeltida Marseille-bor ha trikoloren? Än Bordeaux-bor? Skall de ha den brittiska, engelska eller franska flaggan? Kinesiska kejsare det kommunistiska Kinas flagga? Nationaliteten bör anges i samtida termer och skall man ha en flagga bör den representera den historiska verkligheten.

--LPfi 6 september 2010 kl. 11.32 (CEST)

Som jag sa så måste förstås historiska riken ha sin historiska flagga. Jag tycker också att även om du skulle ha problem med att hitta rätt flagga åt en medeltida Marseille-bo, så finns det ingen anledning att ta bort den svenska flaggan från Carl Larsson. Jag tycker inte man ska införa någon rekommendation att inte använda flaggor bara för att det finns tveksamma fall. Vid tvekan undvik flagga, i annat fall använd flagga om man så önskar. AlphaZeta 6 september 2010 kl. 11.58 (CEST)

@AlphaZeta, absolut! Ghostrider ♠ 6 september 2010 kl. 12.03 (CEST)

@Moberg. Är en kines född i Grekland så är han född i Grekland, eller? Däremot anser jag inte att flaggan skall ersätta att landet skrivs ut, utan som ett komplement. Däremot anser jag inte att nationalitet skall illustreras med flagga. Ghostrider ♠ 6 september 2010 kl. 12.03 (CEST)

När Carl Larsson föddes användes unionsflaggan (åtminstone som örlogs- och handelsflagga, Sveriges flagga är lite oklar), men i artikeln om honom används den vanliga svenska. Inkonsekvens direkt alltså... Som jag tidigare nämnt är det en sak att nämna en nationalstat, men en helt annan att använda en flagga. En flagga är laddad som symbol på ett helt annat sätt än ett konstaterande om en nationalstat. Tänk bara på vilken laddning den svenska flaggan har i vissa högerextrema grupperingar och att man till och med diskuterat att byta flagga (läste om en tävling i Sydsvenskan, har ingen källa direkt just nu, för så relevant är det inte) för att svenska flaggan är "kapad" av rasister. Dessutom, om vi skippar flaggor kan vi ange regioner som inte är nationalstater där det passar, exempelvis Kurdistan eller Pommern. Vilket land är Nicolaus Copernicus född i och vilken flagga ska han ha i sin infobox, exempelvis? Den här typen av förenklingar vinner vi som sagt inget på och ger snarare ett intryck av tabloid, där alla namnangivelser följs av en ålder. Verkligheten är inte enkel och vi vinner inget på att förenkla den i onödan. Flaggor hör hemma i artiklar om Melodifestivalen och sporttävlingar, inte i varenda biografi. /Grillo 6 september 2010 kl. 12.12 (CEST)

Instämmer. Jag tycker att dessa småflaggor är plottriga och fula i infoboxarna och gör att de ser oseriösa ut och förstår inte varför folk har börjar lägga in dem där på sistone. Är det för att det skapades flaggmallar för att användas i sportartiklar eller nåt? Vi bör förutsätta att de som läser uppslagsverket är läskunniga och förstår ordet "Sverige", utan att det måste förtydligas med en svensk flagga. / Elinnea 6 september 2010 kl. 12.32 (CEST)

Jag har ogillat alla dessa små flaggbilder länge. I artiklar om tävlingar mellan länder (det må vara medelst krig, sport eller melodifestival) har de kanske ett värde som en sorts förkortning där man vill undvika att skriva ut landsnamn upprepade gånger, men i nästan alla andra sammanhang är de visuell pratighet. Diskussionen här har hittills handlat mest om biografiska faktarutor, och det är kanske där flaggbilderna är mest problematiska, men jag tycker inte heller att det är nödvändigt med flaggbilder i geografiska faktarutor (mall:geobox lägger till och med in dem automatiskt) – som Elinnea skriver måste vi förutsätta att våra läsare kan läsa, och bilderna drar bort uppmärksamheten från viktigare saker i artikeln, till exempel mer betydelsebärande bilder. //Essin 6 september 2010 kl. 13.13 (CEST)

Vi ska inte leta problem i onödan, men heller inte blunda för dem. Ett intressant exempel, där problematiken är tydlig, är Johan Ludvig Runeberg, som i sin infobox presenteras som född i "Jakobstad, Sverige (nu Finland)". Hans nationalitet beskrivs som "finsk", åtföljd av en nutida finländsk flagga. Det är kanske ett modernt sätt att se på honom, men knappast helt självklart i det perspektiv som gällde under hans livstid. Han föddes i en av de svenska landshalvorna (lika mycket Sverige, som Sverige är idag) och levde i det ryska storfurstendömet Finland. Han var av finlandssvensk släkt samt svenskspråkig. Även om han tydligare än många andra lyfte fram det finländska, och idag ses som representeant för Finland som nation, är jag inte så säker på att han hade känt igen sig (även om han nog hade uppskattat det) som inordnad i en modern finsk nationalitet, illustrerad med Finlands flagga (som f ö antogs år 1918, d v s i en helt annan tid än när Runeberg var verksam). Janders 6 september 2010 kl. 13.16 (CEST) Kompletterad/förtydligad Janders 6 september 2010 kl. 13.38 (CEST)

För militärer så är det vanliga i våra artiklar att flaggbilder bara används för att visa vilka stater denne har varit i tjänst för. Ett antal militärer har faktiskt bytt lojalitet mellan rätt olika stater, något som kan vara värt att uppmärksamma med en bild. Plats för död blir för militärer rätt lustig att illustrera med en flagga, då personen ifråga kan ha varit i tjänst för ett land i strid med ett andra land på ett tredje lands territorium.--Magnus242 6 september 2010 kl. 13.41 (CEST)

Flaggor ska inte användas som någon onödig utsmyckning. Det tillför absolut ingenting att lägga till en svensk flagga efter "Sverige" i en faktaruta. I artiklar om idrottsevenemang med landslag eller personer som representerar ett land kan de möjligtvis vara relevanta och användbara eftersom det är vanligt att de används på det sättet. Men annars är de onödiga och riskerar t.ex. att ge en persons födelseland onödig betydelse. Jag rekommenderar alla här att läsa enwp:s riktlinjer om detta: en:Wikipedia:Manual_of_Style_(icons)#Flags. Och jag tycker vi borde ha en liknande riktlinje här. --Kildor 6 september 2010 kl. 18.18 (CEST)

Jag håller med om det mesta som står där. Jag har till att börja med tagit bort den brittiska och den franska flaggan ur Oscar Wilde... /Grillo 6 september 2010 kl. 19.24 (CEST)

Jag tror att vi är en bra bit från konsensus i den här frågan ännu så det är ingen bra idé att börja ändra i artiklar. Kan lätt leda till ett mindre wikipediakrig. AlphaZeta 6 september 2010 kl. 19.29 (CEST)

Jag ansluter mig helhjärtat till alla de som kritiserat bruket av flaggor vid födelse- och dödsorter. Utöver alla de historiska problem det medför (glöm inte att det egentligen först är på 1800-talet man börjar flagga "civilt" i västvärlden; innan dess är flaggor främst militära och marina igenkänningstecken) så är det ointressant att koppla en födelseort till en viss nation om man inte samtidigt får information om personens nationalitet - att en svensk medborgare får en spansk flagga bara för att vederbörande råkar ha fötts när föräldrarna var på Mallorca är mer förvirrande än upplysande. Begränsa därför flaggbruket till de situationer där en person (eller organisation) verkligen officiellt representerat ett visst land - som statschef, ambassadör, fältherre, melodifestivaltävlande, landslagskapten etc. /FredrikT 6 september 2010 kl. 19.42 (CEST)

AlphaZeta, menar du att det är en god idé att illustrera författaren Oscar Wilde med den brittiska och den franska flaggan? Notera att han inte ens var britt utan irländare (och lägg nu inte in den irländska flaggan, för den staten fanns inte när han föddes!)... /Grillo 6 september 2010 kl. 20.06 (CEST)

Grillo, jag tycker att du är fånig nu. Wilde föddes på en plats som politiskt var brittisk. Det vet du och flaggan stod vid födelseplatsen. Det är dock det enda jag kritiserar, så missförstå mig inte. Jag tycker det är OK om flaggorna tas bort. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 20.23 (CEST)

Jag stödjer borttagandet på den engelska stilguiden, där Wilde används som specifikt exempel (varför jag kollade upp hur vi gjort på svwp): "Flags should not be used to misrepresent the nationality of a historical figure, event, object, etc. Political boundaries change, often over the span of a biographical article subject's lifetime. Where ambiguity or confusion could result, it is better not to use a flag at all, and where one is genuinely needed, use the historically accurate flag. For example, writer Oscar Wilde, a native of Ireland while that island was entirely part of the United Kingdom, should have neither an Irish flag nor a British flag, as either would confuse readers." Jag håller med om detta resonemang. Vi behöver inte förvirra i onödan. Utöver detta är enwp-riktlinjen extremt tydlig med vad som gäller i anslutning med födelse- och dödsdata: "Flag icons should never be used in the birth and death information in a biographical article's introduction and/or infobox, as flags imply citizenship and/or nationality. Many people born abroad due to traveling parents never become citizens of the countries in which they were born and do not claim such a nationality. For example, actor Bruce Willis was born on a U.S. military base in Germany, so putting a German flag in his infobox, for any reason, might lead the casual reader to assume he is or was a German citizen. Similarly, many people die on foreign soil due to war, vacation accidents, etc. without any effect on their actual citizenship or nationality." Håller med även om detta. /Grillo 6 september 2010 kl. 20.33 (CEST)

Jag håller inte med för jag låter mig inte förvirras av flaggor. Det tror jag är ett svepskäl för jag har svårt att tro att någon blir det. Men, om folk inte vill ha flaggor så kommer jag inte att bråka om det. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 20.38 (CEST)

Nu saknar denna artikel Anneli Alhanko infobox men det skulle se lite konstigt ut med en flagga från Colombia bara för att hon råkade vara född där.Janee 6 september 2010 kl. 20.48 (CEST)

Håller inte med, om det vore så att vi satte ut flaggor vid födelseplatser. Jag tycker att det inte skulle se konstigt ut. Jag tycker att det skulle se bra ut. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 20.51 (CEST)

Jag instämmer med Grillos ursprungliga förslag ovan: Stryk flaggorna! Jag är ju ingen vän av infoboxarna ö h t - om vi nu är inne på brandbedd måste de ta mycken sådan i anspråk - men om de nödvändigtvis skall finnas bör de inte innehålla onödiga bilder. Det blir bara rörigt och plottrigt. Fernbom2 6 september 2010 kl. 21.05 (CEST)

Och om dessa illustrationer skall finnas går de bra med aktuell flagga för det land där födelseorten nu ligger. Det är informativt och bra (vissa anakronismer kan rent av ha en poäng)! Fernbom2 6 september 2010 kl. 21.08 (CEST)

Fernboms förslag verkar mycket illa genomtänkt. Skall en äkta finne från Viborg få rysk flagga och en tysk från Breslau polsk? Det blir ju rent tokigt./Annika 6 september 2010 kl. 21.15 (CEST)

Det var inget förslag, det var ett andrahandsalternativ. Helst vill jag ha bort dem helt! Men eftersom jag anser att man inte bör skriva i klartext vilket land orten nu ligger, utan detta skall framgå när man klickar på länken dit, har det värde som upplysning om man gör som jag, inte förespråkar, men ser som en möjlighet. Fernbom2 7 september 2010 kl. 14.01 (CEST)

Absolut är det tokigt, ska vi sätta en svensk flagga på Tycho Brahe? Det kan leda till ganska grova redigeringskrig... Calle Widmann: det är definitivt konstigt att sätta ut flaggor för födelseplatsen. Som sagt gör flaggan att landet framhävs än mer, och flaggor är automatiskt en symbol för nationalstaten som vi inte har någon anledning att framhäva. Det gör att personen automatiskt anknyts hårdare till staten personen är född i än vad som är nödvändigt. Att konstatera att någon är född i Barcelona i Spanien, är en helt annan sak att säga att personen är född i Barcelona i Spanien. I det senare exemplet framhäver man Spanien, vilket inte alls var syftet och ger otillbörlig vikt till nationalstaten i fråga. Vad finns det för fördelar med flaggor? Jag tycker att det har kommit ganska många argument emot, men de enda för att behålla dem verkar vara att "det är så" eller att det är snyggt. De argumenten tycker jag inte håller mot motargumenten som lagts fram. /Grillo 6 september 2010 kl. 21.27 (CEST)

Bäste Grillo, jag accepterar att du tycker att det är konstigt. Jag gör det och jag har inga problem att göra det och jag kommer alltid att göra det. Men jag vill att även du accepterar att jag tycker att det inte är konstigt. En sak till är bra att veta i det här sammanhanget: Ibland tycker man saker. Det har man rätt att göra, men man bör då även kunna säga att man just tycker det. Själv är jag inte alltid rationell. Ibland tycker jag om någon och ibland inte. Så även med klädesplagg. Men det är inte något man kan förklara med logisk argumentation för då skulle modet aldrig förändras. Jag tycker inte det är konstigt med flaggor vid födelseplatser. Du kan skriva att det är det en miljon gånger, men jag kommer antagligen inte att hålla med dig ändå. Jag har aldrig blivit förvirrad av flaggor, jag blir det inte idag och jag kommer inte att bli det heller i framtiden. Jag förstår, en del vill inte ha flaggor. Jag tycker det är tråkigt, men jag accepterar det och kommer inte att försöka övertyga dem heller. Jag är ledsen att de blir förvirrade av flaggor och jag kan bara hoppas att de inte kommer att bli förvirrade av att det står att Henry Kissinger föddes i Tyskland. Detta är nu ingen argumentation, men jag tycker att det är snyggt vid födelse- och dödsplats och jag tycker dessutom att det kan skapa en nyfikenhet för flaggor och politisk historia, speciellt om det där finns flaggor som inte längre är i bruk. Jag säger dock rakt ut att jag tycker det. Jag kommer inte säga att det konstigt att inte tycka som jag gör. Var nu snäll och låt mig få tycka det. Grillo, alla argument i ditt senaste inlägg är saker som du tycker. Det tycker jag att du har all rätt att göra, men jag håller inte med dig i något av dem. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 22.03 (CEST)

Jag håller med Calle Widmann. Den stora fördelen med att sätta ut flaggor tycker jag är att det är allmänbildande. Ok, Sveriges flagga på svenska Wikipedia kanske inte är så allmänbildande men för t.ex. Nyamko Sabuni skulle det åtminstone för mig tillföra något. Argumentet att flaggor förvirrar borde, om man hårddrar det, medföra att vi ska dölja sådan information som kan förvirra läsarna. Det gränsar mot censur. Jag tror de flesta läsare är smartare än så. Att flaggorna stör vissa är förståeligt, men om vi tog bort allt som störde någon blev det nog inte mycket kvar av Wikipedia. --Mgr 6 september 2010 kl. 22.08 (CEST)

Jag försöker argumentera för varför flaggor i många fall är onödiga, inte berätta för någon vad de bör tycka. Jag förklarar i generella termer många av nackdelarna med att ha med flaggor, inget annat. Vem har sagt att jag är åsiktspolis och att ingen får tycka något annat? Att tycka utan argument är dock ganska meningslöst om man vill försöka komma överens om något. Mgr: det handlar inte om att "förvirra" främst, det kan ha varit ett dåligt ordval från min sida. Läs gärna igenom länken som Kildor la in till engelska Wikipedias riktlinjer vad gäller flaggor, så förstår du nog närmare vad det handlar om. Det handlar alltså om att inte i onödan framhäva nationalstater, eftersom det ger otillbörlig vikt till platsen där personen är född. /Grillo 6 september 2010 kl. 22.43 (CEST)

En möjlig kompromiss skulle kanske kunna vara att flaggor ej rekommenderas för födelse-/dödsplats men kan användas för nationalitet, som är av mer beständig karaktär. Se till exempel Anders Zorn AlphaZeta 6 september 2010 kl. 23.02 (CEST)

Grillo, jag reagerade på detta: Calle Widmann, det är definitivt konstigt att .... Ingen har sagt att du är åsiktspolis. Var nu vänlig och förstå att vad som är otillbörlig vikt är en persolig åsikt. Jag har nu läst länken, men jag förstår inte mer nu för jag förstod redan före jag läste den. Jag tycker naturligtvis inte att vi ska ge otillbörlig vikt åt något (det är ju inbyggt i själva uttrycket), men jag tycker inte att en flagga ger otillbörlig vikt till platsen där personen är född. Jag tycker att flaggan tillför positiva saker. Det är snyggt med en flagga där och det kan sporra folk att vilja lära sig mer om det landet. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 23.04 (CEST)

Jag anser att vi absolut inte ska ha flaggor för nationalitet. Nationalitet är flera olika saker och inte alls beständigt. Folk byter ju nationalitet och vad någon identifierar sig som är högst personligt och omöjligt för andra att veta. Calle Widmann 6 september 2010 kl. 23.08 (CEST)

Tja, vad skulle Burundus flagga tillföra Nyamko Sabuni? Det står redan att hon är född där, det räcker gott och väl för förståelsen. Som sagt, att ange flaggor framhäver nationalstater där det antingen inte är lämpligt eller är helt onödigt. Nu har jag sagt det ett antal gånger, och jag känner inte för att upprepa mig mer. Det här är inte en diskussion mellan mig och Calle Widmann, utan en med hela wikigemenskapen. Jag behöver inte förklara mig för en enstaka användare, utan fortsätter att uttala mig allmängiltigt. /Grillo 6 september 2010 kl. 23.27 (CEST)

Jag ser inget hinder för att ha en finländsk flagga i artikeln om Wava Stürmer, men att tilldela henne eller anser jag skulle bli förvirrande./Annika 6 september 2010 kl. 23.38 (CEST)

Burundis flagga i artikeln om Nyamko Sabuni skulle tillföra just flaggan. Jag tror att en majoritet av svenska Wikipedias besökare inte vet hur den ser ut. Att lägga in den i artikeln är ett enkelt sätt att sprida information om den. Det kanske även gör folk mer nyfikna på Burundi. --Mgr 6 september 2010 kl. 23.45 (CEST)

Vill man veta hur Burundis flagga ser ut kollar man rimligen i Burundi, som också länkas från Nyamko Sabuni... All information har sin plats. /Grillo 7 september 2010 kl. 00.44 (CEST)

Jag håller med om att det är information som inte är direkt relaterad till henne, men om man tittar på artikeln så innehåller den flera exempel på annan orelaterad information. Hennes företrädare, Jens Orback är relaterad till ministerposten och inte till henne. Likaså är boxen med regeringsmedlemmarna inte direkt relaterad till henne utan till regeringen. Det är ändå information som tillför något för läsaren, pss som en Burundisk flagga skulle göra. --Mgr 7 september 2010 kl. 08.22 (CEST)

Konsensus saknas

Verkar inte som att vi kommer att bli helt eniga här. Ghostrider ♠ 7 september 2010 kl. 08.38 (CEST)

Det är sant. Men enighet är sällan möjligt att uppnå. De måste finnas någon form av relevanta argument bakom åsikterna. Jag vill framhäva ett exempel från de engelska riktlinjerna: Bruce Willis. Om vi skulle sätta ut en tysk flagga där skulle det framhäva hans födelseplats framför hans nationalitet, vilket blir missvisande. Bruce Willis är trots allt en amerikansk skådespelare. Jag tycker att det finns många tunga argument i den engelska riktlinjen, och de argument som framförts här för användadet av flaggor väger oerhört lätt i jämförelse. --Kildor 7 september 2010 kl. 09.58 (CEST)

Några tycker precis tvärtom. Men frågan är om det är kreativt att fortsätta denna diskussionen, känns inte som att vi kommer att komma överrens? Vissa förknippar flaggorna med nationalstaten, vissa gör det ej, men ett faktum är att om man är född i Tyskland så är man, det kan man inte ändra på. Sedan kan man ha vilken nationalitet som helst. Ghostrider ♠ 7 september 2010 kl. 10.26 (CEST)

Kildor har helt rätt: Det måste finnas någon form av relevanta argument bakom åsikterna. Sedan är det naturligtvis tycke och smak vad som är relevant och vad som inte är relevant. Ghostrider har också rätt, nu har alla framfört sina åsikter och vi kommer inte längre, just nu. Jag ser gärna ett avgörande på något sätt, men jag vet inte hur det i så fall går till. Calle Widmann 7 september 2010 kl. 10.55 (CEST)

Vad jag har sett är det bara de som vill ta bort flaggorna som baserat sina åsikter på argument, medan de som vill ha kvar dem bara hänvisat till att "de är snygga" och "de gör ingen skada". Det känns som extremt lättviktiga argument i jämförelse, och kommer det inte med bättre tycker jag helt klart att nackdelarna överväger fördelarna. Det är inte konsensus saknas för att någon ställer sig i ett hörn och håller för öronen. /Grillo 7 september 2010 kl. 11.20 (CEST)

Grillo, du har fel då du säger att den som inte håller med dig inte baserar sina åsikter på argument. Och ingenstans i diskussionen går det att finna uttrycket de gör ingen skada, det hittade du bara på just nu. Rätta mig nu gärna om jag har fel om det! Jag ska ge exempel på ett par relevanta argument till varför jag tycker att vi bör ha flaggor vid födelse- och dödsplats. Det är snyggt (ja, det är ett argument, vi vill inte ha ett fult Wikipedia utan ett Wikipedia som sporrar och inbjuder till mer användande) och det kan sporra folk att läsa mer om landet som flaggan tillhör eller tillhörde. I de allra flesta fall är det även det landet i vilket personen var verksam under sin levnad. Vi framhäver inte något framför något annat, vi sätter ut en bild på en flagga. Argumentet att vi framhäver något framför något annat väger extremt lätt eftersom det inte är det vi gör. Det är inte heller missvisande eftersom flaggan sätts ut i anslutning till födelseplatsen. Om det är så att det skulle vara missvisande, kan man lika väl kalla det missvisande att skriva Västtyskland eller Tyskland vid Bruce Willis. Det är det dock naturligtvis inte, det står ju bara att han är född där och den som läser det förstår ju naturligtvis att det är just det det står och inget mer. Kommer inte någon med något bättre argument än att flaggorna framhäver fel saker eller förvirrar tycker jag helt klart att fördelarna överväger nackdelarna. Calle Widmann 7 september 2010 kl. 11.49 (CEST)

Grillo, jag instämmer med Calle W ovan, vi vill inte ha ett ful wikipedia, men frågan är hur länge vi skall diskutera detta? Det är inte heller konsensus när samma åsikter från båda sidorna upprepas i all evighet. Ghostrider ♠ 7 september 2010 kl. 12.25 (CEST)

Jag uppfattar faktisk diskussionnen lett till konsensus i två frågor:

• vi bör inte dogmatiskt och oreflekterat sätta på flaggor på födelseort mm, (Silvia och naziflagga)
• I samband med nationstävlingar (och motsvarande)är det OK med flaggor på personer

Yger 7 september 2010 kl. 13.12 (CEST)

Klokt! Ghostrider ♠ 7 september 2010 kl. 13.43 (CEST)

Veckans tävling: Val 2010

Hjälp till att städa i alla valrelaterade artiklar denna vecka. Trafiken till de artiklarna kommer säkert att öka stadigt ända fram till valet, så vi har chansen att snygga till i dem innan. --Ainali 6 september 2010 kl. 19.06 (CEST)

Vill bara påpeka att många valartiklar är ganska kassa. Fler, hjälp till! Tanzania 7 september 2010 kl. 21.06 (CEST)

Veckans samarbete

Upplyser om samarbetet denna veckan, artikeln biologi. Hjälp gärna till! Tanzania 7 september 2010 kl. 21.34 (CEST)

Rullstolsbunden eller rullstolsburen?

Såg att en person hade ändrat från det ena till det andra i en artikel. Har vi nån policy för vad det heter? Rullstolsbunden ger 23 resultat här (82 600 på google) och rullstolsburen ger 31 resultat här (282 000 på google). Jag kan tänka mig är att rullstolsbunden låter lite förlegat och att det mer politiskt korrekta nu är rullstolsburen. /Hangsna 5 september 2010 kl. 08.02 (CEST)

Rullstolsburen är precis som du misstänker det korrekta begreppet nuförtiden. Dock behöver du inte ta upp sådant som rör en specifik artikel på Bybrunnen. /Grillo 5 september 2010 kl. 11.23 (CEST)

Nja, min tanke var egentligen inte på den specifika artikeln utan det var bara det som fick mig att reagera. Bra att du bekräftade att det var som jag trodde, då kan jag gå in på de andra artiklarna som har rullstolsbunden i sig och redigera om det. Det var därför jag undrade :) /Hangsna 5 september 2010 kl. 11.27 (CEST)

Nja II: ne.se anger (uppslagsord) Rullstolsbunden, men även alternativet rullstolsburen. D.v.s jag anser inte att rullstolsbunden måste ändras till -buren, då båda benämningarna ännu tycks vara korrekta. Ymer 5 september 2010 kl. 14.22 (CEST)

Båda formerna är korrekta enligt SAOL, trettonde upplagan 2006.--Historiker 5 september 2010 kl. 14.32 (CEST)

Även om båda är korrekta, i betydelsen lika språkligt riktiga, så rullstolsburen korrektare i betydelsen "mindre pejorativ". EMRÅ.--LittleGun 5 september 2010 kl. 14.39 (CEST)

Det beror väl på graden av handikapp. Saknar du helt förmåga att röra dig själv är du så att säga bunden till stolen (=rullstolsbunden) medan om du endast använder den som ett hjälpmedel för att transportera dig men fortfarande kan gå eller stå är du rullstolsburen. Ordvalet bör alltså vara kontextbaserat skulle jag säga. Jopparn 5 september 2010 kl. 14.59 (CEST)

De handikappades riksförbund verkar använda rullstolsburen konsekvent (jämför [6] med [7]). Pavl 5 september 2010 kl. 19.39 (CEST)

Rullstolsbunden uppfattas av de rullstolsburna som mycket nedlåtande, och bör undvikas. John T. Lindborgh 5 september 2010 kl. 19.42 (CEST)

Wikipedia skrivs inte för en speciell grupp och är inte bundet till några politiskt korrekta normer för vilka termer som får/måste används. Eftersom vi inte talar om exempelvis vetenskaplig fackterminologi är SAOL en mer auktoritativ källa för rimligt korrekt svenska än något av de övriga som det hänvisas till. Tomas e 5 september 2010 kl. 22.48 (CEST)

Är det då ok att skriva t.ex neger också? Willy Wheelie 6 september 2010 kl. 12.02 (CEST)

Att skriva neger istället för rullstollsburen verkar helsnurrigt.--LittleGun 6 september 2010 kl. 19.57 (CEST)

Wikipedia skrivs inte för en speciell grupp och är inte bundet till några politiskt korrekta normer för vilka termer som får/måste användas. Således ska vi inte bry oss om att mörkhyade afrikaner inte vill kallas negrer. Eller? John T. Lindborgh 7 september 2010 kl. 18.30 (CEST)

En rent semantisk skillnad. En fullt frisk person som åker rullstol är rullstolsburen men han/hon är inte rullstolsbunden. Nu är det å andra sidan extremt ovanligt att fullt friska personer åker rullstol, så det kan väl gå på ett ut? /Kemikungen 6 september 2010 kl. 13.46 (CEST)

Avindenterar: Jag vill fortsatt hävda att skillnaden är mer än semantisk. Att vi inte skriver för en viss grupp innebär inte att vi ska undelåta att visa lite hygglighet.--LittleGun 6 september 2010 kl. 13.52 (CEST)

Som LittleGun, även om en term är fullt sakligt korrekt innebär inte det att den är lämplig att använda. Då de handikappades riksförbund konsekvent använder rullstolsburen bör vi göra detsamma. /Grillo 6 september 2010 kl. 14.06 (CEST)

Medhåll. /Julle 6 september 2010 kl. 15.26 (CEST)

Jag tycker det är självklart att följa det språkbruk som används av handikapporganisationer m.fl. Om man av stilistiska skäl vill betona bundenheten kan man skriva om det. Rex Sueciæ 6 september 2010 kl. 15.44 (CEST)

Språkbruket måste vara anpassat till samhällets terminologi i övrigt. Läs [8] "Nu är det beslutat. Rullstolsburen ska heta rullstolsbunden igen. Man har konstaterat att personer som sitter i rullstol faktiskt är bundna till stolen. Rullstolen kommer alltså inte längre att klassas som ett fordon utan precis på samma sätt som ett par helt fungerande ben." (2007). Låt oss alltså vara lite försiktiga med att "över en natt" ändra etablerade begrepp. Ymer 6 september 2010 kl. 23.55 (CEST)

Jag tycker inte att Ymers länk kan anses vara en bra källa till vad som är "samhällets terminologi" i ämnet. Pavl 7 september 2010 kl. 07.40 (CEST)

Bloggar är ingen bra källa. John T. Lindborgh 7 september 2010 kl. 18.30 (CEST)

Ser med intresse fram emot Pavls argument för sitt inlägg. Det handlar ändå om länsstyrelsen i Stockholm. Bloggen är bara en passage till källan. Notera att även NE anger "rullstolsbunden" och som andraalternativ -buren. En hypotes kring det kan vara att det faktiskt speglar två olika tillstånd; ohjälpligt bunden vid stolen resp. mer fritt använder den som ett stöd i handikappet. Med all respekt, vad de rullstolshänvisade själva anser vara lämpligt, har liksom inget med principerna för wikipedia att göra. Ymer 7 september 2010 kl. 18.45 (CEST)

Och därmed förblir också en neger en neger? -- Lavallen 7 september 2010 kl. 18.55 (CEST)

Uppslagsordet Neger på wikipedia förblir troligen detsamma oavsett utgången av denna disk. Är det något speciellt som du vill utveckla? Ymer 7 september 2010 kl. 21.03 (CEST)

Rullstolsbunden är en nedsättande benämning för den handikappade. Rullstolen är ett hjälpmedel på samma sätt som en krycka ofta är ett hjälpmedel för mig när jag ska ta mig fram. Jag är inte till skams bunden till kryckan... -- Lavallen 8 september 2010 kl. 11.35 (CEST)

Hade bloggen haft en bättre referering än "Bengt Bergbom på länsstyrelsen säger:" hade den varit en bättre källa. Som den är nu går det inte att på något sätt att bekräfta att det som står där var sant 2007 (när bloggen skrevs), och än mindre att det är sant idag. Och även om det skulle gå att bekräfta uppgiften tycker jag inte att länsstyrelsen i Stockholms län är en särskilt bra representant för hela samhällets språkbruk. Däremot tycker jag, precis som LittleGun m.fl., att det inte skadar att vi visar lite hyfs genom att undvika att använda termen "rullstolsbunden", om den nu kan uppfattas kränkande. Pavl 8 september 2010 kl. 17.21 (CEST)

Kategorin/kategoriträdet komplett

När jag nu jobbar med socknar etc, så kommer motsvarande kategorier och kategoriträd så småningom bli kompletta (typ Kategori:Socknar i Halland) och jag börjar undra om det kunde vara av värde för läsare att skriva något i kategorin/toppen av kategoriträdet att detta är komplett? Och då en sådan märkning kunde ju vara intresse för flera ämnen, så är frågan om det kunde vara intressant med någon mer genomtänkt markering?Yger 5 september 2010 kl. 16.32 (CEST)

Bra idé med en övergripande mall. Förbättra gärna {{Komplett}}. --Petter 5 september 2010 kl. 18.59

Skulle nog vara bra med en liten förklarande text i mallen som beskriver vad det egentligen innebär när ett kategoriträd är komplett, vilket för mig känns lite oklart. Är det komplett när alla kategorier i en gren skapats eller alla kategorier inom ämnet? Det borde även läggas till lite info i dokumentationen om på vilken höjd i kategoristrukturen det är tänkt att den skall läggas till och vad riktigt är det för mervärde som nås av den (jag antar att det skall motsvara att listan är komplett så att säga). Jopparn 5 september 2010 kl. 19.45 (CEST)

Text i mallen vore bra, något i stil med (man kortare) objekten i denna kategori och dess underkategorier utgör en komplett lista över alla objekt som kan ingå. Jag har redan funnit nytta, då det kändes naturligt ersätta ett avsnitt ur en lista (lista över socknar i Halland) med referens till kompletta kategorier, och där faktiskt listan var fel (den saknade några socknar).Yger 5 september 2010 kl. 20.11 (CEST)

Jag tycker det låter bra, då vet man att inget saknas när man tittar i en kategori. För att en kategori med underkategorier ska kunna bli komplett måste rimligtvis alla underkategorier vara kompletta. Hur är det med kategorier som kan tänkas komma att utökas (Kategori:Stor grabb, Kategori:Spiel des Jahres-vinnare)? Moberg 6 september 2010 kl. 09.21 (CEST)

Jag är tveksam. Kategorier kan precis som artiklar ibland försämras över tid, men till skillnad från en artikel är det svårt att övervaka en kategori. Utan att regelbundet besöka kategorin är det svårt att avgöra om artiklar lagts till eller tagits bort. Ibland kan man i artiklar hitta mallar (t ex kvalitetsmallar) som inte verkar stämma med innehållet i artikeln. Det är då lätt att gå tillbaka i historiken till den version då mallen lades in och se om artikeln förändrats sedan dess. Detta går inte att göra i en kategori, det finns ingen sammanhållen historik. En möjlighet kan ju vara att lägga in en källa så att läsaren kan kontrollera påståendet att kategorin är komplett. Jag har aldrig sett källor i kategorier, men det kanske inte är en omöjlighet att införa. Carnot 7 september 2010 kl. 19.11 (CEST)

Håller med med om att en referens till en mer beständig källa behövs, och har lagt till den parametern och text i mallen. Yger 8 september 2010 kl. 10.32 (CEST)

Angående filmradering

Om det finns en godtarbar källa/källor för filmbeskrivningar - varför ska då handlingstexter bort från dessa sidor? Jag menar, i sådant fall måste ju även faktarutan bort, eftersom den är ju heller inte källbelagd. Och i sådant fall måste ju hela artiklar bort eftersom det inte finns källor för ATT dessa filmer har gjorts. Det blir hopplöst. Jag kan förstå att man måste skriva om - dvs. inte plagiera. Men om det finns källa + att man skriver om beskrivningarna - då kan väl handlingen få vara kvar? Jag undrar om det är någon som idag eller imorgon eller igår har satt igång en massradering av dessa uppgifter? /Hollac16 6 september 2010 kl. 21.06 (CEST)

För oss som inte är så insatta i frågan. Kan du ge exempel på någon eller några av dessa artiklar som du talar om. AlphaZeta 6 september 2010 kl. 21.14 (CEST)

Om en text är ett plagiat så bör den tas bort så snart som möjligt, inte ligga kvar i flera dagar för ev. omskrivning. Handlingen med egna ord kan ju läggas till även om plagiattexten är raderad, eller hur? / Elinnea 6 september 2010 kl. 21.59 (CEST)

Bland annat visade sig alla filmbeskrivningar i Kurt Wallander (filmer) och Martin Beck (filmer) vara plagiat (det återstår fortfarande att gå igenom några av underartiklarna och rensa ut det), därtill hade Hollac kopierat in material i artiklarna Grannfejden och Lista över avsnitt av Lyxfällan.

Att det inte är tillåtet har förklarats för Hollac16 bland annat här 1 och här 2. Lustigt nog verkar vissa anses att det ligger något sorts ansvar hos den som raderar sånt här att göra det som de själva inte orkar, nämligen att skriva egna texter.--Ankara 6 september 2010 kl. 22.20 (CEST)

Vad är det du inte förstår? Plagierad text skall tas bort. Egna texter ska inte tas bort. Det som raderats är de texter du har snott från andra sidor och klistrat in på Wikipedia i strid med svensk lagstiftningen och våra riktlinjer. Det är bara att skrivna egna handlingsbeskrivningar om du vill.--Ankara 6 september 2010 kl. 22.09 (CEST)

Många som skriver här är skolelever. Det är vanligt att skolelever inte förstår betydelsen av ord som citera (=kopiera enstaka ord eller meningar, och sätta inom citattecken eller indraget blockcitat), plagiera (=kopiera långa textstycken, oavsett man uppger källa eller ej), referera (=att sammanfatta och skriva om med egna ord) och recensera (=referera plus skriva ett eget omdöme) trots att lärare försöker förklara om och om igen. På Wikipedia refererar vi källor, vi citerar mycket sällan, och vi recenserar och plagierar aldrig.

Det kanske är så att pirate bay-generationen inte vill förstå. De är inte mottagliga för tanken att plagiat skulle vara stöld och få allvarliga konsekvenser. På grundskolor och gymnasier tror jag att lärare ofta ser mellan fingrarna. (Råkade höra en gymnasielärare som stolt berättade för sin kollega att han gav en tjej VG istället för MVG för att hon kopierat en uppsats, och att hon sa att hon förstod och gav honom en kram! Varför fick hon inte IG?) På svenska universitet relegeras däremot mängder av studenter cirka 6 veckor för att man plagierat uppsatser. En och annan forskare som plagierat forskningsartiklar möter en akademisk död. Uppsatser och forskningsartiklar kontrolleras numera regelmässigt med program för plagiatkontroll.

Även på Wikipedia råder nolltolerans mot plagiarism. Wikipediartiklar kontrolleras emellanåt med verktyget copyscape.com. Är det inte så att Jimbo kan bli stämd om Wikipedia låter otillåtet material ligga kvar länge på WP, och att det är därför han har befogenhet att köra över wpsamfundet ibland? I vart fall skulle WP:s anseende raseras om det visade sig att vi avsiktligt lät en massa plagierade info ligga kvar här.

Många Wikipedianybörjare har problem att förhålla sig till källor på fler sätt. Det tar lång tid för många att inse att det som mer än något annat utmärker en bra artikel är att den har många bra källor i form av fotnoter, och att det är med källor man vinner fajter på Wikipedia. Inte främst genom att diskutera, radera och återställa det man vet är fel. Många bryr sig inte om att lära sig skapa fotnoter, och har ingen koll på var man hittar trovärdiga källor. Den vanligaste kvalitetsmallen på svwp är {{Källa behövs}}, och antalet artiklar som fått den mallen växer ständigt. Detta är svwp:s viktigaste kvalitetsfråga e.m.ö.m.

Det skulle behövas något slags infokampanj riktad till unga wp-författare och andra nybörjare gällande källor, källkritik, plagiat, hur man skapar fotnoter, var man hittar trovärdiga källor, mm. Redan idag finns sådan information under Hjälp, i "Skapa en ny artikel" och i välkomstmallar på användarsidan. Kan man förenkla och förtydliga informationen? Kan vi förbättra varningsmallarnas dokumentation så att den inte bara riktar sig till den som behöver hjälp att lägga in mallen, utan även ger förslag på åtgärder riktade till den som har fått mallen i en artikel man skapat? Kan man använda huvudsidan på något sätt, t.ex. lägga in artiklar om Källkritik, Plagiatkontroll, mm, efter att de har förbättrats? Kan man lägga ut nya meddelanden regelbundet på användarsidorna, t.ex. "månadens tips"? Mange01 6 september 2010 kl. 23.02 (CEST)

Juridiskt har han ingen sådan befogenhet. Wikimedia Foundation är rimligen i slutändan ansvariga, även om varje användare tar ansvar för sina egna bidrag. /Grillo 6 september 2010 kl. 23.23 (CEST)

Juridiskt? Wikimedia Foundation och därmed Jimbo har vissa särskilda befogenheter enligt enwp:s riktlinjer, vilket borde bero på att de har ett juridiskt ansvar. Mange01 6 september 2010 kl. 23.46 (CEST)

Vad får dig att jämställa WMF med Jimbo? Jimbo Wales sitter inte ens i WMF:s styrelse. /Grillo 7 september 2010 kl. 00.36 (CEST)

Jag syftar på en:wp:Role of Jimmy Wales. (Någon reaktion på mitt förslag om förbättrad info om källor på wp?)Mange01 7 september 2010 kl. 00.47 (CEST)

Vem det nu var som sa att jag hade kopierat in material till Grannfejden och Lyxfällan. Det är utrett. Jag gjorde det, MEN andra gjorde det också. Nu försöker jag skriva om. Vad jag pratar om är Martin Beck och Wallander-filmernas handlingssidor som raderats helt och hållet. Det är ju förbannat enkelt att kunna gå in och lägga in en källa för vilken filmsajt som helst för detta. Varför gjordes inte detta, om man nu ska referera? Alltså: den som raderade alltihopa (handlingen), varför la den användaren inte bara en källa eller två istället för att radera handlingen? /Hollac16 7 september 2010 kl. 00.07 (CEST)

Nu vet jag inte riktigt vad det handlar om här, men som jag fattat det har du plagierat handlingsavsnitt från någon sida. Då löser man förstås inte det genom att källhänvisa... Eller har jag missförstått situationen? /Grillo 7 september 2010 kl. 00.38 (CEST)

Det handlar om exempelvis det här. Hollac, att källhänvisa förändrar inte faktumet att texterna ord för ord inte är skrivna av dig, utan stulna från ett annat ställe. Om Mange01:s funderingar tror jag det ligger ett värde i att pedagogiskt förklara skillnaderna mellan orden vi svänger oss med, och förklara de etiska och juridiska konsekvenserna om man trots allt plagierar. //Knuckles...wha? 7 september 2010 kl. 08.03 (CEST)

Icke desto mindre plagiat, men här var det väl inte Hollac utan Användare:MartinAsplund som lagt in texterna i fråga. Moberg 7 september 2010 kl. 09.21 (CEST)

Ah, det missade jag. Sorry, Hollac16. //Knuckles...wha? 7 september 2010 kl. 11.17 (CEST)

Varför diskuterar vi det här? Ta bort plagiaten och blockera Hollac16 och MartinAsplund i någon månad var, så att de lär sig att de inte kan sno text. Båda har hållit på så pass länge och verkar vara gamla nog att man kan räkna med att de ska känna till det. /Grillo 7 september 2010 kl. 11.23 (CEST)

Grillo nu har du missförstått igen! Jag har inte ENSAM lagt in dessa texter. Varken på Wallander eller Beck-filmssidorna. Det har funnits där innan jag la in det. Det har bara varit på vissa filmer som jag har lagt in handlingen. Därefter undrar jag en sak; vi referar ju på Wikipedia. Om man nu lägger in handling (med egna ord) med källa från en filmsida eller två så borde det väl vara okej? För annars vore ju ingen artikel på Wikipedia "okej". Eller är det särskilda regler för de ämnen som jag lägger in fakta i? /Hollac16 7 september 2010 kl. 17.15 (CEST)

Ja, det är helt ok, under förutsättning att du använder egna ord och att det finns en länk till filmsidan under rubriken Källor eller motsvarande. /Kemikungen 7 september 2010 kl. 17.27 (CEST)

Bara för att andra också lagt in upphovsrättsbrott gör det inte okej för dig att göra det (jag har också noterat att det inte bara är du...). Eftersom det dyker upp fler och fler sådana här fall gör det att din trovärdighet sjunker. Upptäcker vi att det här händer igen kan jag inte se någon annan lösning än blockering. Försvaret att någon annan också gjorde så känns som på mellanstadiet där mobbarna skyller på att andra också var med på det. /Grillo 7 september 2010 kl. 19.30 (CEST)

Jag ställde ju bara frågan, men du verkar vara snabb på lösningarna. Vad jag har gjort kan jag stå för. Det var fel och jag ber om ursäkt. Men jag ville bara säga det att jag var inte själv ansvarig för det hela. Men om det är så att man inte får lägga in någonting alls på Wikipedia oavsett källa - varför finns då Wikipedia? Nej, så är det ju inte. Det förstår ju även "ett mellanstadiebarn" som jag tydligen är - inte. Varför är du så hård i dina kommentarer för Grillo? Vad gynnar dig att stänga av mig? Vad har jag gjort för fel? Av alla de år jag har varit här på Wikipedia (både svenska och engelska) har jag BARA gjort bra redigeringar. Ibland har det blivit tokigt, men ibland har det blivit bra. Samma sak med dig. Bara för att du har varit här längre än mig betyder inte det att du är bättre än någon annan. Du kanske kan formulera dina meningar på ett sätt, men så länge jag gör lika bra saker som du gör så har du ingen rätt att stänga av mig! Men du kanske tar dig den rätten? Vi har ju varit på varandra förr med sådana här diskussioner, min fråga är - vad har du emot mig? /Hollac16 8 september 2010 kl. 00.36 (CEST)

Jag har inget emot dig men du måste lära dig att läsa vad andra skriver ordentligt innan du svarar på inläggen. Du har missförstått mitt inlägg på mer än en punkt (jag har inte skrivit att du är ett mellanstadiebarn och jag har inte sagt att du ska stängas av). Du får inte kopiera annat material. Du får skriva material och basera detta på en källa. Du måste ärligt talat lära dig skillnaden snart, för det är knappast bara på Wikipedia det här är viktigt. När du kopierar material som andra personer skrivit gör du dig skyldig till lagbrott och kan dömas till böter. Detta säger jag inte för att hota dig, utan för att försöka få dig att förstå hur allvarligt det här faktiskt är. Det är allt. Jag vill att du ska bidra på ett bra sätt, men för att göra det måste du också göra uppoffringar. I det här fallet är de uppoffringarna väldigt lätta att göra: du måste göra som alla andra och skriva egna texter, baserat på källor. Den andra uppoffringen är att börja läsa vad andra skriver i sina diskussionsinlägg och inte se varenda inlägg som en attack mot din person. Läs nu igenom det här ordentligt och svara inte från ryggmärgen utan att tänka igenom vad jag faktiskt försökt förmedla först. /Grillo 8 september 2010 kl. 03.31 (CEST)

Tack för ett bra svar. Nu vet jag att i fortsättningen skriver jag med egna ord i "handlingsbiten" och källbelägger det hela. /Hollac16 8 september 2010 kl. 09.44 (CEST)

Kategorisera skådespelare

Eftersom det nyligen skapades lite underkategorier i t.ex. Kategori:Amerikanska skådespelare har jag så smått börjat gå igenom dessa. I kategorin finns det exempelvis skådespelare som endast arbetat med film och andra som endast arbetat med teater. Då kan dessa kategoriseras som amerikanska filmskådespelare eller amerikanska scenskådespelare. Samma system finns också för t.ex. svenska skådespelare. Eftersom det finns ca 3500 artiklar i kategorin amerikanska skådespelare, vore det kul om fler hade lust att hjälpa till! Några synpunkter eller förslag på arbetet mottages också tacksamt! //Mippzon 8 september 2010 kl. 11.11 (CEST)

Håll an! Denna fråga var nyss uppe för diskussion på Wikipedia:Wikipediafrågor#Kategorier om film- och teaterregissörer, och där fanns det definitivt ingen konsensus för att det är en bra idé att dela upp skådespelare (till skillnad från regissörer) på just detta sätt, bl a för att så många skådespelare är både och. Med tanke på att basen för väldigt många av våra skådespelartiklar är IMDb och SMDb ser jag också en stor risk att folk blir felaktigt kategoriserade bara som "filmskådespelare" fast de kanske haft sin huvudsakliga gärning på teatern (men att detta inte syns i artiklarna p g a det finns färre lättillgängliga källor till det senare). /FredrikT 9 september 2010 kl. 09.22 (CEST)

Ah, jag kanske förhastade mig lite då! De artiklar jag hittills gått igenom har jag noggrant jämfört med andra språkversioner för att se om det finns någon information om de arbetat med teater eller liknande. Man ser ett ganska tydligt mönster, nämligen att många skådespelare faktiskt börjat sin karriär på teaterscenen, vilket inte alls nämns i våra svenska artiklar. Men det är bara en parentes i sammanhanget. Jag pausar kategoriseringen och inväntar fler synpunkter. //Mippzon 9 september 2010 kl. 09.29 (CEST)

Tycker inte att vi bör göra indelning i teater- resp filmskådespelare, de flesta är (eller har varit) både och. / Elinnea 9 september 2010 kl. 10.58 (CEST)

Då kanske man inte bör göra skillnad på skådespelare inom TV och film heller? Blir kanske för bra att gå en nivå till i kategoriträdet eftersom så pass många verkar/har verkat inom flera områden... //Mippzon 9 september 2010 kl. 11.02 (CEST)

Även film-/Tv-uppdelningen känns onödig, i vart fall ur ett europeiskt perspektiv. Ser man t ex en brittisk film brukar man känna igen 75% av skådisarna från brittiska TV-serier och jag gissar att ett stort antal av dem däremellan uppträder med Royal Shakespeare Company eller liknande. Och även en Hollywoodfilmstjärna som Charlie Sheen gör ju även TV-serier. /FredrikT 9 september 2010 kl. 13.04 (CEST)

Så sant! Då kan man alltså konstatera att man inte bör kategorisera "längre ner" än t.ex. Amerikanska skådespelare eller Svenska skådespelare osv? Det finns ju också kategorier som amerikanska röstskådespelare och amerikanska barnskådespelare, men de kanske är en mer rimlig typ att behålla? Vad säger ni? //Mippzon 9 september 2010 kl. 13.29 (CEST)

Om avsnittet "Förekomst i Sverige" i artiklar om djur

Det har uppstått en intressant diskussion på Wp:Artikelnomineringar om huruvida avsnitt som "Utbredning i Sverige" och liknande ska få vara med i artiklar om djur. Nedanstående är kopierat därifrån. Pavl 28 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

---

Jag förstår. Jag funderar också kring stycket "Utbredning i Sverige", som jag tog bort men du lade tillbaks, AHA. Är det vanligt att liknande stycken finns med i artiklar om djur? I mina ögon bryter det mot WP:Global. (Det känns inkonsekvent att ha med ett stycke om djurets utbredning just i Sverige, men inte i andra länder. Detta är svenska Wikipedia, inte Sveriges Wikipedia.) Pavl 27 augusti 2010 kl. 16.55 (CEST)

De flesta artiklar om vanliga svenska fåglar har det avsnittet. Med det inte sagt att så ska det vara. Tanzania 27 augusti 2010 kl. 19.04 (CEST)

Min uppfattning är att många som just väljer att läsa på svenska wikipedia är intresserade av artens svenska utbredning och status och det vore väl bara kontraproduktiv att inte ha med denna information!? Det viktiga är att den globala informationen om arten finns i artikeln - och att det största fokuset i artikeln har ett globalt perspektiv. Sen blir den specifika informationen om artens svenska utbredning och status etc en bonus. Wikipedia:Globalt perspektiv säger ju bland annat:”Globalt perspektiv handlar inte om att radera information med anknytning till den svenskspråkiga zonen”. ”Artiklar och ämnen med för starkt fokus på förhållanden i Sverige bör istället utökas med information om förhållanden i andra regioner.” ”Man bör tydligt markera när något handlar om Sverige”. Mvh --AHA 28 augusti 2010 kl. 11.38 (CEST)

Håller med om vad AHA säger ovan. Det är för övrigt ungefär vad FBQ sade i denna nominering efter att ett helt avsnitt hade tagits bort, som den absoluta majoriteten av svenskspråkiga kan tycka vara läsvärt i sitt sammanhang. En sak är ju att flytta överflödig info till egna artiklar om fokus skulle bli snedvridet, en helt annan är ju att radera information som specifikt invånare i den nämnda zonen kan ha nytta av – baserat på globala principer.

Den relaterade skrivningen WP:GP är inte tänkt att stödja raderingar så fort som Sverige nämns, utan mer om att inte ge t.ex svenska förhållande otillbehörligt mycket plats och förstås att detta inte är Sveriges Wikipedia, utan svenskspråkiga Wikipedia (eller populärt: svenska Wikipedia). De utvalda fågelartiklarna är EMM föredömen i att kunna nämna svenska förhållanden, utan att förutsätta att läsaren bor just där (här :).
/WeRon 28 augusti 2010 kl. 13.14 (CEST)

Jag är inte generellt emot att det tas upp ett stycke om svenska förhållanden. Jag funderar dock om det inte vore att föredra en samlingsartikel över ex. alla ärlor och piplärkor och deras förekomst i Sverige, ex. med namnet Förekomsten av ärlor och piplärkor i Sverige (eller kanske något lite mindre klumpigt) istället för att det tas upp i varje enskild artikel? Samtidigt så löses ju inte riktigt problemet med det, men en sådan artikel har iaf lite mervärde över att alla fåglarna inom en art har informationen samlad.

Gällande ditt exempel, WeRon, måste jag säga att efter alla dina konflikter med Ace tycker jag ärligt talat att det är förbannat onödigt att du tar upp en redigering här på det sättet du gör. Ingen har protesterat mot redigeringen på den aktuella diskussionssidan och undertecknad tyckte iaf helt klart att det var en förbättring (se nedan). Du har ju gjort så mycket bra här under åren så det smärtar mig att se dig falla in på den här stigen igen...

Detta är en parentes men jag känner att även om jag inte är någon direkt expert på tuberkulos vill jag bryta in till Ace90:s försvar. Även om jag som sagt inte är någon expert så har jag läst en del om sjukdomen under åren (bland annat som en del av en kurs om bakteriologi och virologi) och jag har svårt att se det urval av länder som gjorts där och varför just de var lämpliga (för tanken kan väl ändå inte vara att alla världens länder skall stå med?). Det blir inte tydligare om man läser texten i artikelns kapitel om epidemiologi... Tuberkulos var dock en sjukdom som hade oerhört stor påverkan på Sverige och det skulle kunna vara intressant med en egen artikeln (Tuberkulos i Sverige) om någon vill skriva den. Jopparn 28 augusti 2010 kl. 13.43 (CEST)

Jopparn; du har totalt missuppfattat situationen och om du verkligen vill kritisera mig för detta inlägg, så ta upp det på min diskussion istället (det smärtar även mig att du som brukar kunna gjuta olja på vågorna, nu själv hetsar upp dig på detta vis). Eftersom mitt inlägg var avsett att kommentera avsnitt som specifikt vänder sig emot svenska förhållanden, så behöver vi inte blanda in vem som har gjort vad.

När det gäller sakfrågan så uppfattade iaf jag att FBQ invände emot tolkningen och att Tanzania hade tagit med två länder till, enkom för att undvika global kritik. Nu hjälpte ju inte detta och Ace90 verkar ju inte ha ngt emot det svenskrelaterade stycket i denna artikel iaf. Jag håller annars med om att man mycket väl kan flytta ut svällande info till egna artiklar (långt innan hela världen kommer med), men det jag menar att man inte ska göra är: att radera information med stöd av WP:GP, när supplementsidan tydligt säger att det inte är meningen.
/WeRon 28 augusti 2010 kl. 18.21 (CEST)

Jag tänkte ungefär så här när jag tog bort stycket: Det faktum att artikeln har ett speciellt stycke om sädesärlans utbredning i Sverige men inget motsvarande för Spanien, Saudi-Arabien, Kazakstan, etc. gör faktiskt att artikeln inte till hundra procent kan anses skriven ur ett globalt perspektiv. Det kan väl alla hålla med om? Alternativet till att ta bort stycket hade varit att placera ut en global-mall, vilket hade varit synd på en så fin artikel.

Å andra sidan är det sant att många av de som läser artikeln kan tänkas vara intresserade om sädesärlans utbredning just i Sverige, och det verkar som att majoriteten för tillfället lutar för att ha med sådana här stycken i artiklar. Jag lägger tillbaks motsvarande stycke i artikeln Talgoxe, som jag också tog bort. I mina ögon är det här en fråga om huruvida man ska följa Wikipedias principer fullt ut eller om man ska sträva efter att göra Wikipedia så användarvänligt som möljigt. Det är inte en fråga som ska diskuteras vidare här. Jag kopierar de berörda inläggen till Bybrunnen, så kan diskussionen fortsättas där. Pavl 28 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

---

Vad anser wikigemenskapen? Pavl 28 augusti 2010 kl. 18.43 (CEST)

Min del av wikigemenskapen () anser att det är att vara "överglobal" att ta bort sådana stycken och att det förstör för användarvänligheten. Lägg möjligtvis till hur det är i Finland (så som vi gjorde med namnsdagar på huvudsidan) men ta för Guds skull inte bort det! Tanzania 28 augusti 2010 kl. 19.18 (CEST)

(redigeringskonflikt)

Jag vet att vi har ett krav på oss att vara globala, och det är absolut ingenting som jag normalt har problem med. I en del diskussioner av det här slaget riskerar emellertid WP:Global att tolkas, har jag märkt tidigare, som att vi inte får ha någonting med om svenska förhållanden om vi inte har med motsvarande om utländska d:o, och det tycker jag är olyckligt. I och med att vi är Wikipedia på svenska tenderar de allra flesta av våra läsare att komma från svenskspråkiga områden, och då är det naturligt att man vill veta så mycket som möjligt om en djurarts utbredning i deras (läsarnas, alltså) närområde. Att då hindra dem det för att vi inte kan hitta lika mycket uppgifter från alla delar av världen tycker jag vore synd. Inte heller är det särskilt meningsfullt; avsaknad av information gör knappast Wikipedia mer globalt.

Däremot är det en annan sak som slår mig. Vi är svenskspråkiga Wikipedia, inte svenska. Många av våra användare och, får man förmoda, även läsare är svenskspråkiga finländare. Då är det rimligt att redovisa förekomsten även i Finland. De flesta svenskspråkiga källor brukar redovisa förekomsten i alla de nordiska länderna; i så fall tycker jag det kan vara rimligt att inkludera hela den informationen. / Law_D 28 augusti 2010 kl. 19.22 (CEST)

Frågan är ganska enkel, om man försöker sätta läsaren - den som söker information - i centrum. Det svenska språket brukas huvudsakligen av nio miljoner personer i Sverige och några hundratusen i Finland. Som Law anför här ovan: Huvuddelen av dem befinner sig geografiskt inom det svenska språkområdet, lever i ett svensk (eller finländskt) samhälle och har referenser som är kopplade till Sverige och Finland. Då kan man nog vänta sig att publikens flertal har ett speciellt intresse för förhållanden som gäller just här. Om man vill att läsaren ska få möjlighet att få del av relevant information som hon/han kan relatera till, så är det i mina ögon självklart att vi kan tillåta oss att beskriva lokalt svenska/finländska förhållanden på ett så utförligt sätt som möjligt. Janders 28 augusti 2010 kl. 19.44 (CEST)

Användarvänligheten och nyttan för användarna ska IMO ha stor vikt. Det är IMO att överglobalisera artiklar om man tar bort lokal information därför att det saknas motsvarande för andra länder. Med det sagt, är det samtidigt självklart att många svenskspråkiga användare är från Finland och att bara ha med uppgifter om Sverige och inte Finland är olämpligt. Det är dock ett lättare problem att lösa bristen på uppgifter om t.ex. talgoxens utbredning i Finland än att lägga in motsvarande uppgifter om "alla" andra länder. Lavallens synpunkt om de nordiska länderna tycker jag är rimlig.Sjö 28 augusti 2010 kl. 19.52 (CEST)

Jag har nog aldrig sett en djurartikel där rubriken "Utbredning i Sverige" är så stor att det utgör ett problem i sig. Finns det material om utbredningen i Yttre Mongoliet också, så skriv det, men vi har nog inte lika ofta källor om det. -- Lavallen 28 augusti 2010 kl. 20.07 (CEST)

Efter att ha tittat på den aktuella artikeln tycker jag stycket "Utbredning i Sverige" är dåligt placerat och klumpigt. Informationen kan lika gärna skrivas direkt under "utbredning". Som det är nu finns det en uppgift om att den är ortstrogen i stycket om Sverige, men inget liknande nämns på annan plats i stycket.

Jag skulle tro att det går att ordna liknande sätt i andra artiklar: skriv inte i första hand om "Utbredning i Sverige". Måste man gå in på olika bestånd, försök att använda mer naturliga områden (Skandinavien, Nordeuropa, etc.) Är det svenska beståndet unikt på något sätt kan man kanske tänka sig en separat underrubrik. Det finns inget som säger att läsarna inte skulle söka efter information om utbredning i Sverige under en rubrik som heter bara "utbredning".

andejons 28 augusti 2010 kl. 21.18 (CEST)

Känner att jag vill hoppa in lite i diskussionen här. Var ska man stanna med detta förfarande om allt ska globifieras? Det är inte bara i djur och naturartiklar som detta förekommer. Jag håller med Sjö när h*n föreslår att man stannar vid de nordiska länderna eller som Law skriver om iallafall Finland. Annars blir väl konsekvensen att alla artiklar på svenskspråkiga wikipedia med stycket Utbredning i Sverige, Förekomst i Sverige, Svenska förhållanden etc. ska antingen raderas eller fyllas ut med alla länders förhållanden. Om inte annat är det ett riktigt hästjobb tror jag. Hoppas ni förstår min fundering och tack för ordet. Indianarrow 28 augusti 2010 kl. 22.22 (CEST)

GP innebär inte att vi skall radera information för att vi inte har global täckning. Däremot är det viktigt att markera när något rör specifikt Sverige (eller något annat land). Men det är inte generellt mer relevant att ta upp svenska förhållanden än tyska, kinesiska eller argentinska. De svenska förhållandena förekommer dock oftare eftersom fler svenskspråkiga wikipedianer har kunskap och källmaterial om dessa. /Dcastor 28 augusti 2010 kl. 22.52 (CEST)

Självklart ska vi bjuda på den information som är mest relevant för läsarna. Klart man hellre vill läsa om ett djurs utbredning i sin närhet. Därmed inte sagt att man inte vill läsa om hur det är på andra ställen, men det ena utesluter ju inte det andra! /Hangsna 29 augusti 2010 kl. 20.40 (CEST)

Svenska källor nämner ju ofta bara den svenska utbredningen av djur, odlingsbarhet för kulturväxter etc., amerikanska källor hur det är i Nordamerika, och detta återspeglas ju i artiklarna, eftersom man (i mitt tycke av godo) kramar ur så mycket information man kan och orkar ur befintliga referenser. För att få en blick över exempelvis Centralasien behöver man ofta kunna ryska, för Sydamerika spanska – och dessutom ska man hitta litteratur om det. Det är mycket bättre att det står hur det står till i Sverige (och för den delen Yttre Mongoliet), än att låta bli att använda källor, och det är en fin gest gentemot läsarna att skriva att det just är svenska förhållanden och att man därmed visar att man med befintliga källor inte vet hur det står till i landets grannländer. Har man en utbredningskarta över hela Norden eller Europa bör man dock enligt min mening inte bara använda den för att tala om hur det står till i Sverige. Vivo 29 augusti 2010 kl. 21.37 (CEST)

Denna diskussion verkar ju ganska samstämmig vad det gäller tolkningen av WP:GP rent generellt och man kunde möjligtvis diskutera om det kan uppfattas som mer riktigt att lägga specifikt svenska förhållande under en allmän rubrik som "Utbredning" kontra att specificera under en rubrik som uttryckligen säger att det handlar om svenska förhållanden genom att skriva exempelvis "Förekomst i Sverige" (som de flesta utvalda artiklar i Portal:Djur redan gör).
Det finns en relaterad synpunkt på WP:AN som dessutom uttrycker att det i just det sammanhanget, skulle råda andra principer än det som diskuteras här. Det skulle ju innebära att en artikel s.a.s kan växa upp i en allmän principmiljö, för att sedan ifrågasättas efter striktare principer, som artikelförfattarna kanske har svårare att protestera emot – under en bedömning till utvald status.
/WeRon 11 september 2010 kl. 11.00 (CEST)

Den här diskussionen var verkligen uppfriskande och glädjer mig. Det finns inte mycket mer som får mig frustrerad på svwp än när information raderas med hänvisning till globalt perspektiv. Globalt perspektiv får aldrig börja handla om att minimera skrivandet av svenska förhållande, utan om att uppmuntra att även skriva om utländska förhållande till de användare som har kunskaper för att skriva om dessa. Dokumentera gärna detta tydligare på WP:GP.

En artikel bör bli utvald, enligt min mening, även om det mestadels handlar om svenska förhållanden. Jag håller till fullo med Janders i vad han skriver i sitt inlägg den 28 augusti 2010 kl. 19.44. Obelix 12 september 2010 kl. 00.09 (CEST)

Jag tycker att en artikel inte bör bli utvald om den ignorerar att Sverige inte är hela världen. Det finns förstås en bred zon mellan det och att "mestadels" behandla svenska förhållanden. Ibland räcker det att göra begränsningen explicit, till exempel om man behandlar juridiska begrepp som kan antas specifika för Sverige, men ibland förutsätts verkligen ett globalt grepp (också i en del artiklar där det kan vara svårt att hitta lämpliga generella källor). Också om vår målgrupp till största delen består av personer bosatta i Norden eller intresserade av nordiska förhållanden, så hör det till GP att de förra får information ur ett bredare perspektiv än det rent nordiska. --LPfi 12 september 2010 kl. 21.50 (CEST)

Wikipediastatistik juli-augusti

Augustisiffrorna är nu klara [9] och inlagda i Wikipedia:Statistik. De visar på en allmänt minskande aktivitet jämfört med för ett år sedan. Julis minskning på 10-15% kan ju i stor utsträckning förklaras av det fina vädret, men nedgången i aktiva användare i augusti på 5-10% kan inte förklaras av detta. Antalet nya artiklar/dag var i juli 99 (116 2009), augusti 111 (134 2009) och september [10]hittills visar på drygt 84 mot 120 förra året. De artiklar som engagerat flest skribenter i augusti var:

1. Wikipedia 23
2. Sverigedemokraterna 19
3. Julian Assange 17,
4. Sverige 17 (mycket klotter)
5. Fångarna på fortet 17
6. Mona Sahlin 17 (mycket klotter)
7. Mesut Özil 16
8. Lionel Messi 16
9. Adam Svanell 15
10. Nationalmuseum 14
11. Hallandsåstunneln 13

Antalet accesser mot sv:wp [11] ligger kvar på hög nivå och ökar som den skall, upp drygt 10% mot 2009.Yger 12 september 2010 kl. 11.08 (CEST)

Virus?

Min dator varnade mig när jag försökte gå in på den översta externa länken på Euganeier. Borde denna länk inte märkas på något sätt om den kan vara farlig?- -Josve05a ^{(d | b)} 9 september 2010 kl. 21.09 (CEST)

Jag får ingen varning. Var det webbläsaren eller något annat program som varnade? Vad var det för varning (vad stod det)? Moberg 9 september 2010 kl. 21.13 (CEST)

Firefox varnar och förklarar det med följande länk: http://safebrowsing.clients.google.com/safebrowsing/diagnostic?client=Firefox&hl=sv-SE&site=http://www.forumromanum.org/literature/livius/trans1.html 90.229.129.137 9 september 2010 kl. 21.17 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag använfer Firefox och det står:

Angreppsrisk!
Webbsidan på www.forumromanum.org har rapporterats göra angrepp på datorer och har därför blockerats enligt dina säkerhetsinställningar
Angripande webbsidor försöker installera program för att stjäla privata uppgifter, använda din dator för att angripa andras, eller för att skada ditt system.
Vissa angripande webbsidor sprider medvetet skadlig programvara, men många är också komprometterade utan ägarens kännedom eller tillåtelse. -Josve05a ^{(d | b)} 9 september 2010 kl. 21.20 (CEST)

Jag får varning från Norton: "Webbplatsen är inte säker. 21 kända datorhot"./Annika 9 september 2010 kl. 21.26 (CEST)

Denna länk har funnits ända från artikelstarten! Undrar om någon har fått virus?! Kan någon stämma Wiki för detta? -Josve05a ^{(d | b)} 9 september 2010 kl. 21.41 (CEST)

Självklart inte. Vi tar inget ansvar för var länkar leder. Oroa dig inte. Plrk 10 september 2010 kl. 09.51 (CEST)

Info från Norton: [12]. /Annika 9 september 2010 kl. 21.43 (CEST)

Googles 'safebrowsing'-sida som 90.229.129.137 gav länken till säger att sidan har varit ren i minst 90 dagar. Nortonrapporten som Annika hänvisar till visar 21 så kallade 'hot' från en sida som inte finns (http://forumromanum.org/opetx.php). Ingen uppgift om hur gammal Nortons data är. Vad det någon som ropade varg? /Kemikungen 10 september 2010 kl. 10.55 (CEST)

Är en extern länk så pass viktig att den måste ligga kvar trots att webservern som sajten ligger på i alla fall tidvis har varit så dåligt administrerad att sidor har infekterats och utnyttjats för kapning?--Mercurial 13 september 2010 kl. 11.53 (CEST)

Gravörer/Grafiker

Tänkte ta den här diskussionen på bybrunnen, eftersom jag tror att det är lättast att få respons här. Har konstaterat att det verkar råda ganska mycket oreda här, bland annat verkar särskilt kopparstickare ha hamnat i bägge kategorierna. Nu är det inte konstigt, i äldre tid finns ingen större skilnad mellan hantverk/konsthantverk/konstnärsskap. Kopparstickstekniken skiljer sig inte mycket från silver eller koppargravyr, och många kopparstickare var verksamma såväl med att gravera kopparföremål som gravera tryckplåtar. Men det riskerar att bli rejält rörigt om vi inte bestämmer oss för en tydlig kategorisering. Xylografier och stålstick är också gravyrer, och var hamnar litografier? Det finns gott om exempel på träsnittsframställare som också varit verksamma som träsnidare, men skall vi kategorisera dem som det? Har sett att en del av dem också hamnat som gravörer. Hoppas på synpunkter.--FBQ 12 september 2010 kl. 00.50 (CEST)

Min åsikt är att bildkonstnärer bör kategoriseras som grafiker, oavsett om det är etsning, gravyr eller träsnitt. Har de sedan arbetat med annat än som bildkonstnärer kan de också kategoriseras som gravörer, etsare eller träsnidare.--FBQ 12 september 2010 kl. 00.54 (CEST)

Jag har resonerat precis tvärtom! Grafiker är för mig ett yrke inom tidningsvärlden, utan större konstnärliga ambitioner. Gravör ser jag som en naturligare benämning på dem som framställt bildkonst. Men jag har ofta funderat över gränsdragningen, när jag sett hur andra kategoriserat. Så samtalet är välbehövligt. Fernbom2 12 september 2010 kl. 20.18 (CEST)

Enligt NE (band 7) är grafiker: "1. konstnär som arbetar med konstgrafik 2. yrkesarbetare inom grafisk industri". Enligt NE.se och SAOL är gravör "person som utför gravering".--Historiker 12 september 2010 kl. 21.25 (CEST)

Det står ju inte att det är uteslutet att även den senare har konstnärliga ambitioner. Hur som helst har jag sett att jag inte heller varit konsekvent. Kanske borde kopparstickare få en egen kategori. Fernbom2 13 september 2010 kl. 10.21 (CEST)

Det är helt sant, och i äldre litteratur kallas kopparstickare oftast gravörer, vilket dock ofta även innefattar andra grafiker. En egen kategori för kopparstickare är jag tveksam till, det blir nog bara förvirrande, konstaterar redan nu att de flesta grafiker inte kategoriserats som sådana utan bara är konstnärer. Skulle bara rena kopparstickare ingå? Om man arbetat med Mezzotintogravyr skall man då vara kopparstickare, etsare och grafiker? Var skall träsnittsgrafiker läggas, och är xylografi en underavdelning till träsnidare eller kopparstickare? Om man arbetat med litografi eller stålstick? Kontentan blir också att man måste veta vilka tekniker en konstnär arbetat i innan man kan kategorisera dem.

Jag upplever benämningen om grafiker som gravörer som ålderdomlig. Använd även i modern text, men då i arkaiskt syfte omtalande äldre konstnärer, då man vill syfta på en tid då konstnärsskap byggde på genuin hantverksskicklighet. Jag har inget emot det i löptext, men tycker nog inte att det passar i en kategori.--FBQ 13 september 2010 kl. 10.56 (CEST)

Fastighetsbyrån följer inte licensen

Genom en händelse tittade jag in på Fastighetsbyråns sida för Helsingborgs kommun och märkte då att de har kopierat text rakt av från flera Wikipediaartiklar om stadsdelar i Helsingborg och orter i Helsingborgs kommun. Detta är ju helt okej, men de uppger däremot inte vart texten kommer ifrån och dessutom har de satt en copyright-markering längst ner på varje sida. De bryter alltså både mot attribute- och share alike-delarna av Wikipedias licens. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 augusti 2010 kl. 21.39 (CEST)

Även om det är kul att folk använder vårt material måste de faktiskt lära sig att göra det på rätt sätt. Ett vänligt påpekande kan väl vara ett bra första steg, om någon vill dra i den tråden. /Grillo 20 augusti 2010 kl. 22.55 (CEST)

Även "Effektiv Fastighetsförvaltning i Sverige AB" har kopierat Wikipedia utan att ange källa, se här/Annika 20 augusti 2010 kl. 23.25 (CEST)

Jag kan försöka dra i dom två trådarna. Men jag behöver ett exempel på hur dom ska kreditera. Permalänk?--LittleGun 20 augusti 2010 kl. 23.39 (CEST)

Man ska åtminstone länka till artikeln man tagit information ifrån, förstås helst en permalänk samt om möjligt en länk till historiken. Utöver detta ska licensen anges. Jag tror inte att de behöver nämna huvudförfattarna på sin egen webbplats utan det räcker att de länkar till artikelns historik. /Grillo 20 augusti 2010 kl. 23.42 (CEST)

Upptäckte alldeles nu en fin inbyggd "citerings-funktion" i Wikipedia för den late. Kanske någon mer än jag missat den. Zaijaj 21 augusti 2010 kl. 00.05 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag behöver ett mer handfast exempel. Tex så här:

Texten är hämtad från artikeln http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Allerum&diff=next&oldid=9936153 på svenskspråkiga Wikipedia, www.wikipedia.se. Den är frisläppt under den fria licensen CC-by-sa 3.0.

Lite väl långt tycker jag. Finns det någon chans att nedanstånde räcker:

Texten hämtad på svenskspråkiga Wikipedia, www.wikipedia.se.

Vi borde kanske utveckla citeringsfunktionen om inté den räcker?--LittleGun 21 augusti 2010 kl. 00.17 (CEST)

Jag tycker Wikipedia ska markera mycket starkare. Det är ju så att vi som arbetar ideellt skapar vissa värden genom att skriva artiklar. Det känns helt OK. Men det är inte OK att någon går in och profiterar och tjänar pengar på det som skapats. Vi ska veta att den lilla fastighetsmäklaren inte är en lokal helsingborgsaktör utan ingår i Fastighetsbyrån som är en del av Swedbank.

Det betyder att vi göder Swedbanks aktieägare genom vårt ideella arbete.

Jag anser att Wikipedia ska ta detta intrång på stort allvar och hellre nu stämma i bäcken. Min uppfattning är att Wikipedia ska lägga upp en strategi för att komma till rätta med detta problem. Ett sätt kan vara genom Marknadsföringslagen. Det finns andra sätt också men Bybrunnen är inte stället för en strategidiskussion så jag överlåter på dem som har makten att utveckla strategin. ////Mvh

--Quadrigarius 21 augusti 2010 kl. 03.32 (CEST)

Alldeles oavsett hur det ska markeras mot de som använder wikipedias texter utan att ange källa ska inte ett sånt "hot" skrivas i källangivelsen. Tvärtom vill vi uppmuntra att använda texter från wikipedia med angiven källa. Annars är väl bybrunnen just platsen för en sån strategidiskussion där du är en av dom som har makten.--LittleGun 21 augusti 2010 kl. 08.42 (CEST)

Det är faktiskt så att de som kopierar artiklar på WP utan att följa den fria licensen CC-by-sa 3.0 begår ett brott. Vad WP kan vidta för åtgärder framgår av 7 kap Upphovsrättslagen.

Nu tycker jag inte att man måste börja med att gå bröstgänges till väga utan mitt förslag är att någon skriver till styrelsen för de företag som plagierat att de har att välja på ta bort texten eller att uppge källan. Samtidigt borde de uppmanas att "frivilligt" lämna ett bidrag lämpligen genom att stödja Wikipedia. Bybrunnen torde vara det sämsta tänkbara ställe att diskutera strategi på. Det påståendet ska jag väl ändå inte behöva motivera. ////Mvh--Quadrigarius 21 augusti 2010 kl. 13.01 (CEST)

Jag tycker inte heller att vi måste börja hota personer/föreningar/företag som kopierar från Wikipedia utan att följa licensen men jag tycker att det börjar nog bli dags att någonting görs. Min uppfattning är att det är betydligt vanligare att licensen inte följs än att den gör det. Jag vet inte hur effektivt det skulle vara om enstaka användare börjar höra av sig till de som bryter mot licensen. Kan det vara något för Wikimedia Sverige att börja agera emot? /-nothingman- 21 augusti 2010 kl. 13.11 (CEST)

Till att börja med kan väl enskilda höra av sig och tala om att och hur källangivelse ska ges. Jag vet själv inte hur en sån ska se ut.

Jag trodde att bybrunnen var till just för strategidiskussioner. Tala om vart diskussionen ska flyttas, så fixar jag det.--LittleGun 21 augusti 2010 kl. 13.18 (CEST)

Jag menade inte att vi inte kan diskutera saken här, då missförstod du mig. Det jag menade var att om man på ett effektivt sätt skall bli av med de här problemen på lång sikt tror jag att det är bättre att en "auktoritär" förening som Wikimedia Sverige tar på sig att börja se efter att licensen följs. Jag tror inte att det har lika stor verkan om "anonyma användare" här hör av sig till de som bryter licensen och påtalar att de gör fel. Risken är dessutom att det blir som i övrigt på Wikipedia att man väntar på att "någon" skall göra det. Jag vill på inget sätt hindra om någon tänkt ta tag i just det här fallet. Kanon i så fall! Jag tror bara att det blir effektivare i det långa loppet om vi har klara rutiner på hur sådant här skall skötas och vem som skall sköta det. Ett annat alternativ kan vara att starta ett projekt där intresserade användare kan samarbeta med detta. /-nothingman- 21 augusti 2010 kl. 13.28 (CEST)

Ursäkta otydligheten. Den frågan var riktad till Quadrigarius--LittleGun 21 augusti 2010 kl. 13.33 (CEST)

Jag tror att det handlar om ren okunnighet från deras sida, att man tror att materialet på Wikipedia får användas hur som helst. Var det inte UD t.om som för ett par år sen använde några av våra texter om manga eller nåt? Jag tror att folk inte vet 1) att man bör kreditera Wikipedia 2) hur man gör det på bästa sätt. Tror att vi tjänar på att på ett trevligt sätt upplysa om och hur man citerar Wikipedia, snarare än att komma springande med lagboken i högsta hugg och hota. Att vi tillhandahåller något snabbt och enkelt som de kan klistra in längst ned på de av sina sidor som kommer härifrån där det viktigaste framgår, att texten kommer från Wikipedia och att den ligger under licensen CC-by-sa 3.0. Om det inte redan finns så kanske vi kan skapa Wikipedia:Att använda Wikipedias material där vi kortfattat beskriver hur de använder vårt material utan krångel. För vi vill ju att de ska använda våra texter. / Elinnea 21 augusti 2010 kl. 13.48 (CEST)

Vi har Wikipedia:Att återanvända material från Wikipedia. Hur pass bra den är har jag ingen aning om. /-nothingman- 21 augusti 2010 kl. 14.34 (CEST)

Som jag ser det måste detta handläggas och beslutas på styrelsenivå i föreningen Wikimedia Sverige. Det är en fråga av principiell vikt och natur och den ska inte drivas av en eller annan privatperson med löslig eller ingen anknytning till Wikipedia.

Frågeställningen är enkel.

Ska styrelsen för Wikipedia Sverige reagera mot att enskilda profitörer snyltar på (tjänar pengar på) våra texter eller ska styrelsen - genom passivitet - tillåta detta?

Om styrelsen kommer till det beslut jag hoppas på så ställer jag upp som "no fee back officer".////Mvh--Quadrigarius 21 augusti 2010 kl. 15.15 (CEST)

Problemet är väl att Wikimedia Sveriges styrelse inte har någon som helst befogenhet att agera i Wikipedias namn, med tanke på att det bara är en stödförening för att hjälpa Wikimediaprojekt -- det närmaste svenskspråkiga Wikipedia kommer en styrelse är Wikimedia Foundations. Det är klart att de likväl kan kontakta folk, men i grund och botten har de väl inte mer att säga till om i frågan än du eller jag har som privatpersoner? Jag tror inte att vi tjänar på att försöka ge intryck av att de har det heller.

Rätta mig om jag har fel (jag är inte jurist), men är inte de enda som rent juridiskt kan driva en fråga om upphovsrättsbrott de personer som ligger bakom texten, det vill säga de enskilda bidragsgivarna? Texten tillhör ju inte Wikipedia mer än den tillhör bostadsbolagen, skribenterna har bara gått med på att lägga upp texterna här i enlighet med gällande licenser. /Julle 21 augusti 2010 kl. 17.47 (CEST)

Ja, Wikimedia Sverige har ingen speciell befogenhet att agera i Wikipedias namn. Jag tolkar heller inte innehållet i det välskrivna brevet nedan som att vara författat på det viset heller. Att skicka ett sådant mail anser jag vara att agera för Wikipedias och artikelförfattarnas bästa utan att hävda ägarskap eller befogenhet. Jag tror att det kan finnas en vits med att föreningen står som avsändare, framförallt för att det finns någon som den andra parten kan identifiera och ta kontakt med. Vilka skulle du säga är argumenten för att föreningen inte ska bevaka sådana här ärenden? --Ainali 21 augusti 2010 kl. 20.14 (CEST)

Så länge föreningen tar kontakt med de bidragsgivare här på Wikipedia som har bidragit till den aktuella texten ser jag inget problem. Då agerar föreningen ombud för oss bidragsgivares intressen. Det har den direkta fördelen att det finns en juridisk person med namngivna personer bakom som det enkelt går att ha fortsatt kontakt med för företaget/organisationen/privatpersonen istället för en uppsjö av bidragslämnare som är mer eller mindre anonyma, och Wikimedia Sverige får nog även antas ha bättre koll än gemene bidragsgivare om vad som faktiskt gäller. Att föreningen kan agera innebär ju inte heller att man inte kan göra det som enskild skribent om man föredrar det. Vad som däremot vore felaktigt och problematiskt är om förening agerar utan att ha försökt komma i kontakt med de som faktiskt har upphovsrätten. Kanske vore det en idé att skapa en sida där det går att rapportera om fall där licensen inte följs? Typ Wikipedia:Licensproblem eller liknande.

Rörande Julles förslag till brev tycker jag verkar vara en utmärkt grund att skicka ut vid sådana tillfällen och bör sparas på lämplig plats (alltså inte bara i det gigantiska Bybrunnen-arkivet), men var vet jag inte riktigt. Jopparn 21 augusti 2010 kl. 22.35 (CEST)

Så länge Wikimedia Sverige eller annan wikipedian enbart (på ett vänligt sätt med korrekt info) informerar att företaget/organisationen/privatpersonen bryter mot licensvillkoren på Wikipedia ser jag ingen juridisk anledning till att upphovsmännen behöver kontaktas i förväg. Att göra den fina gesten att kontakta upphovsmännen i förväg kräver antagligen en hel del extrajobb. Och det extrajobbet får väl stå var och en fritt att göra men jag ser inte att man skall vara tvingad till det. Om företaget/organisationen/privatpersonen inte ändrar sig och börjar följa licensvillkoren så gissar jag att någon måste kontakta upphovsmännen för att höra om de vill gå vidare och göra rättssak av det. --Anna Bauer 31 augusti 2010 kl. 09.54 (CEST)

Det var inte det juridiska som jag åsyftade utan att det i mitt tycke är mindre bra om föreningen agerar som att den är likställd med svenskspråkiga Wikipedia (och inte en stödjande organisation) och skall kunna föra Wikipedias talan. Risken är att den missuppfattningen sprids om inte föreningen har det i åtanke vid kontakten med de som bryter mot upphovsrätten. Jopparn 1 september 2010 kl. 00.27 (CEST)

Förslag på hur de kan skriva:

• "Fisk," Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fisk&oldid=11251900 (hämtad 21 augusti 2010). Licens: cc-by-sa

• "Fisk," Wikipedia, senast ändrad 8 mars 2010 10:27 (hämtad 21 augusti 2010 14:57). Licens: cc-by-sa (skribenter)

Eller någon liknande blandning. Jag tycker de flesta varianterna på Special:Citera (bra länk som Zaijaj nämnde) är dåliga eftersom de inte har svenska datumformat. Moberg 21 augusti 2010 kl. 15.00 (CEST)

PS. Länken finns lätt tillgänglig i verktygslådan. Moberg 21 augusti 2010 kl. 15.01 (CEST)

Ja, jag föreslår ett försök till kontakt som välkomnar dem att använda texterna, samtidigt som man mycket tydligt markerar att det inte är en fråga om att de skall vara snälla, utan ett absolut krav. Någonting i stil med:

Hej,

vi har noterat att ni använder texter från Wikipedia på er hemsida. Det är ni hemskt välkomna att göra. De är skrivna för att läsas och spridas, och är publicerade under en licens som medger fri användning även för kommersiella syften, förutsatt att man tydligt anger varifrån texten är hämtad och märker den med samma licens (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv). Ni gör tyvärr ingetdera.

Vi föreslår att ni anger källa mot slutet av varje text ni har tagit från Wikipedia på följande sätt:

[förslag]

Att ange att materialet är taget från Wikipedia och märka det med rätt licens är inte en vänlighet från den som lånar det. Det är ett absolut och icke förhandlingsbart krav för att få använda det. Att inte respektera det är lika mycket att bryta mot upphovsrätten som att utan tillstånd kopiera en kommersiellt publicerad text.

Vi tycker att det är jättebra att ni vill använda våra texter istället för att i onödan lägga tid och pengar på att skriva eller beställa egna. Allt ni behöver göra är att tydligt ange varifrån de är hämtade och vilken licens de är publicerade under.

Tack, ~~~~

Eller någonting i den stilen. /Julle 21 augusti 2010 kl. 17.36 (CEST)

Bra Julle. Jag håller med om att det är sådant här vi har en förening för. Däremot håller jag absolut inte med om att inte andra än styrelsemedlemmar ska få diskutera hur det ska gå till... I citera-texterna står det "www.wikipedia.se", varför det? Det är inte svenska Wikipedias url, utan bara en genväg som spär på missförståndet att det här är Sveriges Wikipedia (den sidan bör snarare vara en portal som leder till Sveriges olika officiella språks språkversioner). Ett vänligt påpekande om att källa och licens oförhandlingsbart måste finnas med i stil med Julles text ovan fungerar nog bra. Jag tror inte att någon kommer vägra och tror också att det främst beror på okunskap, men om de vägrar, vad kan vi egentligen realistiskt då göra? /Grillo 21 augusti 2010 kl. 17.44 (CEST)

I det läget är det upp till de enskilda bidragsgivarna, väl? Det är deras upphovsrätt som kränks, inte Wikipedias, om jag inte helt har missförstått juridiken. /Julle 21 augusti 2010 kl. 17.50 (CEST)

Ja, det är nog de enskilda bidragsgivarna som får väcka talan i domstol (stämning). Wikimedia Foundation som organisation bryr sig nog inte såvida inte deras upphovsrättsskyddade loggor tas. Obelix 21 augusti 2010 kl. 18.07 (CEST)

Jag tycker Julles förslag är bra. Några tillrättalägganden bara. Vi enskilda som bidragit har i och med att vi deltagit avsagt oss vår rätt som upphovsmän. Vi saknar därför juridisk rätt att hävda något eller uppträda som kärande och kränkt upphovsman i domstol - om det nu skulle behöva gå så långt-. Jag har varit en naiv bidragare på Wikipedia (och i mindre omfattning på Wikisource) i styvt 2 år och har några tusen inlägg på mitt samvete men jag har samtidigt helt avstått från att forska i Wikipedias hierarki,ledning och styrning. Om det nu skulle vara så illa att Wikimedia Sveriges styrelse inte har någon rätt? Vem har det då? Det kanske är så illa att ingen kan hävda Wikipedias rättigheter. I så fall är det fritt fram att kopiera och varför har då Wikipedia sin licens CC-by-sa 3.0. Finns det ingen som kan hävda den är den meningslös och enbart vilseledande. Som en konsekvens är det ingen som har rätt att över huvud tagt skriva några brev med synpunkter. ////Mvh--Quadrigarius 21 augusti 2010 kl. 19.49 (CEST)

Är du säker på att du har förstått commons rätt? Se det som en plats där vem som helst kan ladda upp bilder på och välja vissa licenser. Bara för att det finns på platsen commons försvinner väl inte ens egen upphovsrätt? Commons som plats begränsar dock hur hårda gränser man får ta för sina bilder då bara vissa licenser men upphovsrätten tillfaller bilduppladdaren och inte Wikimedia Foundation. Wikimedia Sverige har ingen roll i upphovsrättsfrågan, som det har sagt tidigare är det bara en stödförening som kan liknas med en förening som "lobbar" för något, i detta fall svwp. Däremot kan ju förstås föreningen hjälpa vi bilduppladdare i kontakten med företag. Misstolka nu inte mitt inlägg. Jag förespråkar inte stämningar av företag som använder våra bilder, men jag är intresserad av principfrågan.Obelix 21 augusti 2010 kl. 20.09 (CEST)

Nej, du har inte avsagt dig den upphovsrätt. Du har licensierat dina verk under en specifik licens där du i förhand har talat om under exakt vilka villkor dina bidrag får användas trots att du äger upphovsrätten. I USA var det nyligen ett fall när licensen GPL (som är rätt lik CC) inte följdes och de som inte gjorde det blev då dömda för att gjort inkränkningar i upphovsrätten. --Ainali 21 augusti 2010 kl. 20.14 (CEST)

Jag är inte alls någon expert på juridik, men eftersom jag har sidoinkomster som skribent har jag ändå vardagserfarenhet av olika kontrakt där upphovsrätt gällande text är inblandat och jag skulle bli synnerligen förvånad om det jag godkänner när jag lägger upp en text på Wikipedia är att jag frånsäger mig upphovsrätten till mina bidrag, snarare än rätten att de sprids i enlighet med licensen och att jag godkänner att mitt personliga författarskap godkänns enbart genom en länk till artikeln. ("As an author, you agree to be attributed in any of the following fashions: a) through a hyperlink (where possible) or URL to the article or articles you contributed to, b) through a hyperlink (where possible) or URL to an alternative, stable online copy which is freely accessible, which conforms with the license, and which provides credit to the authors in a manner equivalent to the credit given on this website, or c) through a list of all authors. (Any list of authors may be filtered to exclude very small or irrelevant contributions)", Terms of Use, som vi länkar till när man redigerar en sida.) Jag har nu läst igenom alla texter relaterade till villkor och licenser jag kan hitta utan att notera någonting sådant. Till exempel kan ju text som är släppt under samma licens som Wikipedias infogas i artiklar -- men om jag annorstädes skriver en artikel om bränder i Vänersborg och Ainali hittar den, noterar att den ligger under CC-BY-SA-licens och lägger upp den här med redigeringskommentaren "skriven av Julle, urspr. pub. på http://stadsbrander.se/vanersborg 2010-09-23" kan det ju inte rimligtvis betyda att jag har släppt ifrån mig upphovsrätten, bara att jag godkänner publicering så länge som det sker i enlighet med de krav jag har ställt. Förklara gärna varför jag har fel om så skulle vara fallet, för det vore mycket intressant. Jag säger ogärna emot juridiskt kunniga i juridiska spörsmål, men jag kan verkligen inte hitta vad som skulle peka på att jag avsagt mig min upphovsrätt. Vägled mig. /Julle 21 augusti 2010 kl. 22.56 (CEST)

(Notera för övrigt att såvida jag, Ainali och Obelix inte misstar oss, så är "icke förhandlingsbart krav" egentligen inte helt och hållet överensstämmande med verkligheten. Allt man behöver göra är att få godkännande från varje medverkande skribent, en och en. Det ter sig dock så osannolikt att det väl nästan lika gärna kan vara formulerat så. /Julle 21 augusti 2010 kl. 22.56 (CEST))

Tack för en intressant debatt med bra synpunkter. Frågan är bara om det ska stanna vid dessa inlägg och sedan låta plagiatörerna härja fritt eller om vi ska gå vidare med förslaget om att vidta åtgärder.

Det finns åtminstone tre skäl att vidta åtgärder nämligen att hävda upphovsrättsinnehavarnas rättigheter mot profitörerna, upprätthålla respekten för licensen och dess rättsverkningar samt skapa uppmärksamhet om Wikipedia och dess unika roll.

Bland förslagen fanns ett om att lägga upp en sida för beivrande av licensintrång. Om sidan sedan heter Wikipedia Upphovsrättsintrång eller Wikipedia Licensintrång eller något annat är rätt likgiltigt bara den läggs upp. Om sedan Julle går med på att hans förslag till brev kan användas som mall så återstår endast att skapa sidan ochatt ge den viss innehåll det vill säga plats för

• instruktion hur intrång bör beivras
• mallen
• anmälan om intrång
• diskussion med upphovsrättshavarna
• avsända uppmaningar och resultat

Det fordras också några som biträder upphovsrättshavarna och om behov finns kan agera som ombud. Någon bör väl ta initiativ. Frågan är öppen. Vem eller vilka? ////Mvh--Quadrigarius 24 augusti 2010 kl. 13.51 (CEST)

Den är ju publicerad under samma licens som allt annat material här. :) Men ja, jag skrev det för att det skulle användas, så det skulle väl om något kännas som bortkastad tid om det inte gjorde det. Jag tycker absolut att vi åtminstone skall kontakta företag som bryter mot licenserna och påpeka det. /Julle 24 augusti 2010 kl. 16.48 (CEST)

Jag tycker också vi ska kontakta! Moberg 25 augusti 2010 kl. 21.31 (CEST)

Hur gick det? Har någon kontaktat dem eller håller någon på med förberedelser? Jag tycker absolut att man skall kräva att de respekterar licenserna, men då jag inte bidragit till just de artiklarna (och inte har någon förtroendeställning) gör jag det inte själv. --LPfi 30 augusti 2010 kl. 12.41 (CEST)

Själv skrev jag i förra veckan ett rätt barskt mejl till Sydsvenska Dagbladet efter att de publicerat den bild på Sam Ask som jag själv varit med om att skanna in till Commons - och angivit att den kom från tidningens eget bildarkiv! Jag har fått en ursäkt på mejl men de har inte publicerat någon rättelse (ironiskt nog har de däremot i dagarna haft en stor artikel om att Moderaterna i Lund, utan att be om lov, i sin valfolder använt ett foto av ett par människor som inte visste om att de blev fotogarferade; där var korrekt bildhantering uppenbarligen intressant att ta upp!). /FredrikT 31 augusti 2010 kl. 10.12 (CEST)

Tja, när det gäller PD-bilder behöver de ju faktiskt inte ange källan, även om det är fult att ange en uppenbart felaktig sådan... Bättre i så fall att inte skriva någon alls. /Grillo 31 augusti 2010 kl. 11.34 (CEST)

Det var precis den felaktiga attribueringen jag klagade på. Att bilden är PD (och upplagd just i syfte att vara fritt användbar) är jag fullt medveten om. Det som retar mig litet grand är känslan av att många svenska tidningar numera använder Commons som bildbank men skäms för att erkänna det. /FredrikT 31 augusti 2010 kl. 16.21 (CEST)

Borde inte det annu kortare "Fisk, Wikipedia, cc-by-sa" räcka? Vist ar det bra med hamtdatum men det behovs inte om det ar permalanken som anvands.

Dessutom ska det vara 3.0 licensen (inte 2.0 licensen som det lankas till ovan). Vad galler Sydsvenskan och en rattelse av kallan sa borde det vara nagot du kan krava (atminstonne pa den digitala versionen). Annars sa ar det lite som att bli stoppad for fortkorning, be om ursakt, och sedan kora vidare lika fort igen. /Lokal_Profil 31 augusti 2010 kl. 11.32 (CEST)

Försök till sammanfattning av läget.

Den svenska ideella föreningen Wikimedia Sverige kan eller vill inte befatta sig med frågan om upphovsrätt eller licensintrång.

Återstår då att varje "upphovsman" hävdar sin upphovsrätt,

Jag har skrivit till de två upphovsmän som kränkts i de artiklar som föranlett denna diskussion.

En har inte svarat; den andra vill inte framträda utan endast lämnat denna ofullständiga "fullmakt". Om någon av Er vill påpeka saken för det aktuella företaget har jag dock inga invändningar.

Jag har haft kontakt med tre andra upphovmän til artiklar som kopierats av

föreningen Långbro sjukhusmuseum http://langbrosjukhus.se/?page_id=10

och Smålands Militärhistoriska Sällskap SMHS

http://smhs.com.dinstudio.se/gallery_11.html

http://smhs.com.dinstudio.se/gallery_29.html

Båda har insett sitt misstag men sedan genomfört ändingarna på sina webbsidor på ett synnerligen tafatt sätt. Båda har dessutom påstått sig ha upphovsrätt och SMHS har dessutom hävdat att texten är "copyfree".

Det här beror nog inte på illvilja utan snarare på okunskap.

Ska någon i fortsättningen hävda licensintrång så måste vi nog tillhandahålla en färdig text som de kan klistra in på sina webbsidor. /// Mvh--Quadrigarius 13 september 2010 kl. 08.11 (CEST)

Jag håller med om att det behövs en sida som beskriver hur vi skall gå tillväga vid licensintrång, liksom en färdig text att klistra in på webbsidor. Jag har ytterligare ett exempel där företaget Balanssport bryter mot licensen. Under mitt arbete med att försöka finna hur man skall agera mot licensbrottet hittade jag denna diskussion, men det behövs något permanent här på WP.--Historiker 13 september 2010 kl. 20.14 (CEST)

Balanssport som nämns i ovanstående inlägg nöjer sig tydligen inte med att kopiera en artikel - man kan sedan klicka vidare till alla svenska WP-artiklar, på Balanssports egen sida. Dessutom avslutar de med "Copyright © 2009 Balanssport i Sverige. All rights reserved". Skogs-Ola 14 september 2010 kl. 11.07 (CEST)

Tack för den länken. Jag hittade en artikel till vilken andras bidrag är obetydliga och skrev ihop ett mindre snällt brev, där jag förutsätter att de omedelbart byter copyright-angivelsen mot en hänvisning till Wikipedia och CC-BY-SA och kräver (måttlig) ersättning för att de använt mina texter utan tillstånd.

Jag kan inte förstå att professionella webbredaktörer inte skulle veta att man inte får kopiera in texter man hittar på nätet, än mindre en hel webbplats. Att göra det på basen av hörsägen om att Wikipedia är fritt och vara arrogant nog att sätta egen copyright-angivelse på det hela är så grovt att jag inte tycker man behöver dalta med dem. Arrogansen tyder på förakt för oss som de utnyttjar.

Jag väntar ändå ett tag med att skicka mitt brev, med tanke på eventuella invändningar här.

--LPfi 14 september 2010 kl. 13.27 (CEST)

Skicka en kopia till Högskolan i Gävle också, Deras visning av Bybrunnen. Pillerillern 14 september 2010 kl. 13.53 (CEST)

Kanske även något till dem som driver denna utländska sida? Går det att blockera en IP från att läsa wikipedia, kanske lämpligt i de fall som materialet kopieras över direkt som i de här fallen och då licensen inte följs. Pillerillern 14 september 2010 kl. 14.48 (CEST)

Av inläggen att döma tycks det finnas intresse för att aktioner genomförs på ett enhetligt sätt. Som ett led i detta bör vi enas om en text som man kan tillhandahålla dem som kränkt upphovsrätten och inte följt licensen. I ett försök att gå från ord till handling så är jag beredd att söka samordna olika synpunkter i syfte att få fram fram en acceptabel text. Jag har startat med att tillhandahålla ett utrymme på http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Quadrigarius/Om_Wikipedia_Licensintr%C3%A5ng På sikt hoppas jag att resultatet sedermera flyttas till lämplig artikel på Wikipedia. ///Mvh--Quadrigarius 14 september 2010 kl. 15.16 (CEST)

Jag vet inte om någon mailade Fastighetsbyrån om detta, men eftersom det är jag som har skrivit den största delen av texterna som de tagit från Wikipedia har jag idag mailat dem och påpekat om villkoren för att få återanvända text från Wikipedia. Väntar på svar. -- [ jiˈesˌdeːo ] 20 oktober 2010 kl. 14.16 (CEST)

Rekommendera mera!

Med anledning av diskussionen i anslutning till september månads kvalitetsmätning ovan vill jag uppmana till att märka fler artiklar som rekommenderade! När detta inlägg skrivs har svwp 423 rekommenderade artiklar. Jag är övertygad om att det finns många fler artiklar som förtjänar den gröna stjärnan! Det är inte alls krångligt att rekommendera en artikel. Det fina med de rekommenderade artiklarna är också det att det inte gör något om man rekommenderar en artikel som någon annan inte tycker håller måttet, då tar den personen bara bort rekommenderingen igen och så är det inte mer med det. Så, när ni snubblar över en artikel som ni tycker är bra...

• ...kolla om den uppfyller gällande kriterier. Och om den gör det:
• Lägg till mallen {{rekommenderad}} i artikeln.
• Skriv en kort motivering på artikelns diskussionssida.

Svårare är det inte! Pavl 11 september 2010 kl. 20.30 (CEST)

Ett tips är ju att kolla i Wikipedia:Rekommenderade artiklar/Kandidater (eller för den delen lägga in bra artiklar man själv skrivit i listan och hoppas att någon rekommenderar dem). Sen kan man alltid kolla i Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar eller dess arkiv. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 september 2010 kl. 21.20 (CEST)

Det räcker inte att bara skriva en motivering och lägga in {{rekommenderad}} på diskussionssidan, men ska lägga in själva artikeln på Wikipedia:Rekommenderade artiklar också. / Elinnea 11 september 2010 kl. 23.15 (CEST)

Oj, jag hade fått för mig att {{rekommenderad}} gjorde det automatiskt, men det var ju fel. Tack för påpekandet! Pavl 11 september 2010 kl. 23.21 (CEST)

Detta intresserar mig tyvärr inte, men varför kan inte mallen leda till automatiskt införande i en kategori, som en robot sedan lägger in på sidan? Det borde underlätta betydligt! Fernbom2 12 september 2010 kl. 20.20 (CEST)

En robot kan väl inte bedöma under vilken ämnesrubrik på sidan som en artikel ska ligga under, det måste väl göras av en människa? Användare:Robotus ordnar med Wikipedia:Rekommenderade artiklar/Artiklar/Differens, men därifrån måste väl folk kolla så att sidorna hamnar rätt? Hursomhelst, vi borde verkligen rekommendera mera. En om dagen borde vi väl kunna rekommendera? Minst. Jag har funderat lite på om vi skulle starta nåt slags projekt för att få igång detta, få folk att i högre grad rekommendera artiklar, typ "Dagens rekommenderade artiklar"? Eller leder det bara till onödigt merarbete? Särskilt bör vi kolla igenom basartiklarna och försöka få så många av dem rekommenderade som möjligt. / Elinnea 13 september 2010 kl. 12.09 (CEST)

På kandidatsidan står Granska gärna dem och märk upp dem om du anser att de uppfyller kraven -- vad betyder märk upp? --Mercurial 13 september 2010 kl. 12.03 (CEST)

Att sätta dit märkningen {{Rekommenderad}} / Elinnea 13 september 2010 kl. 12.11 (CEST)

Tjusigt! Jag lägger in detta i en parentes på sidan i fall någon annan stackare kliar sitt huvud i framtiden.

Det är väl inte så stor skillnad om man sätter in artikeln i listan eller ej. Vi som är vana kan ju göra det, men det behöver ju inte vara ett krav, eftersom artiklarna ändå hamnar i en botskapad lista över olistade artiklar. Tids nog ser någon dem och sätter in dem. Bättre att folk faktiskt rekommenderar än att det hänger upp sig på en svår kategoriseringsfråga. För övrigt tycker jag att {{rekommenderar}} borde avskaffas, man borde alltid själv skriva en motivering. Kommentera gärna på Malldiskussion:Rekommenderar. --Ace90 14 september 2010 kl. 12.40 (CEST)

Argh, är det en mall?! Poängen med rekommenderade artiklar är att man läser igenom artikeln och bedömer den ordentligt, inte bara att man ögnar igenom den och sen slänger in en mall på diskussionssidan... /Grillo 14 september 2010 kl. 19.12 (CEST)

Kategorier/Underkategorier

När vi ändå talar om kategorier - en person som varit industriminister, försvarsminister, eklesiastikminster och finansminister bör lämpligen läggas i alla dessa kategorier. Om kategorierna industriministrar i X-land fortfarande saknas är det inte dubbelkategorisering om personen ligger kvar i kategori X-lands ministrar. Om personen i fråga inte endast varit en ämbetsmannaminister och tidvis setat i opposition eller även varit riksdagledamot utan ministerpost, bör personen också ingå i x-lands politiker utan att det är dubbelkategorisering. Det samma gäller ju lämpligen appropå disskussionen om grafiker ovan. En person har varit verksam som skulptör, grafiker och målare. Personen bör då lämpligen ligga i X-lands konstnärer men också i underkategorierna till den ovan angivna X-lands grafiker och X-lands skulptörer. Jag konstaterar att det förekommit att flera aktiva användare resat bort sådana kategorier tänkte jag frågan kunde tas här på bybrunnen.--FBQ 13 september 2010 kl. 11.18 (CEST)

Dubbelkategorisering bör göras med förstånd! Jag anser t ex inte att en person som är införd under en eller flera ministerkategorier samtidigt bör stå under politiker - däremot gärna under parlamentsledamöter, där sådana kategorier finns. Nätet bör göras så finmaskigt som möjligt - nyskapning av kategorier är tillåtet utan diskussion här på svenska wikipedia - men även här bör sunt förnuft tillämpas. Om personen är ensam om att ha innehaft sin position bör underkategorin till exempel inte bildas. En kategori som ofta saknas - jag slarvar själv med att lägga in den ibland - är fackboksförfattare. Även i fråga om författare kan behovet av dubbelkategorisering diskuteras. Om jag lagt in någon under två eller flera underkategorier avstår jag i regel från den övergripande. Däremot kan jag ta till de ännu icke språk- eller nationalitetsuppdelade "Roman"- respektive "Novellförfattare", där alldeles för få är inplacerade. Fernbom2 13 september 2010 kl. 11.29 (CEST)

Om kategorin parlamentsledamöter finns kan jag förstå om man hellre vill ha personen där. Problemet blir ju om personen också fungerat som betydelsefull oppositionspolitiker kommer personen inte att kunna hittas bland landet politiker, om man inte redan vet att personen också varit minister. Kategorierna är ju tänkta att ersätta listor. Personligens ser jag ser hellre att en person ligger kvar som "författare" än råkar kategoriseras som romanförfattare trots att personen egntligen var minst lika produktiv som novellförfattare. Om personen dessutom framställt vetenskaplig litteratur som den egentligen är mer känd för, och dessutom riskerar att få kategorin "författare" bortplockad som dubbelkategorisering, så skulle jag vara väldigt försiktig att stoppa in personen bland romanförfattare. Det gör väl att jag känner att jag gärna vill se att kategorierna fungerar på ett bra sätt innan man gör en för strikt uppdelning här - de flesta skönlitterära författare har ju för övrigt skrivit såväl noveller som romaner, och i litteratur före 1800-talet fungerar den indelningen inte heller alltid så väl.--FBQ 13 september 2010 kl. 11.43 (CEST)

Den ena kategorin uteslutet inte den andra, men att skriva in någon under samtliga följande ser jag som onödigt: Kategori:Engelska författare, Kategori:Engelska dramatiker, Kategori:Engelska poeter och Kategori:Brittiska fackboksförfattare. Samtliga finns även med språkangivelse och den dubbelkategoriseringen är anbefalld. Fernbom2 13 september 2010 kl. 11.50 (CEST)

Om det handlar om en person som skrivit annat än dramatik, poesi och facklitteratur (av någon större betydelse), och alla kategorierna anses för mycket skulle jag nog tycka att bara Kategori:Engelska författare var det bästa, men ser gärna fler synpunkter. Språkangivelsen är ju inte heller helt klar - vilket språk skall åsyftas, det som personen författat manuskriptet till sitt litterära alster på?--FBQ 13 september 2010 kl. 12.36 (CEST)

Tycker det är dags vi börjar akta oss för kategoriseringssjuka. Det är lätt att starta nya kategorier utan att tänka igenom konsekvenserna för vad det innebär. Om kategorier är tänkta att ersätta listor bör alla som borde ingå i dem också ligga där? Angående språk - skall Oscar Montelius klassificerias som tyskspråkig och franskspråkig författare också? Han borde ingå i hedersdoktorer vid Glasgows universitet och Hedersdoktorer vid Kristiania universitet. Han var chef för myntkabinettet och borde ingå i en kategori för museichefer. Tack och lov har Kungliga vetenskapssocieteten i Göteborg ingen kategori, för då skulle han ingå där också, däremot var han kommendör av nordstjärneorden och borde ingå i kategori:KNO. Han borde också ingå i kategorin personer verksamma vid Uppsala universitet. Däremot ser jag gärna att han stryks från kategorin alumner vid Uppsala universitet, som är en kategori jag gärna ser skrotad liksom alla andra snarlika - de som borde vara mest relevanta för snarlika kategorier har förmodligen 30-40 andra betydligt viktigare kategorier de bör ingå i. Generellt tycker jag att det funderas lite för lite över konsekvenserna innan det byggs upp kategorier, eller hur många kategorier det generellt anses lämpligt för en person. Jag vet också att det förekommit att personer blockat bort kategorier de upplevt "onödiga", men då faller ju hela poängen med att ha kategorier som ersättning för listor över huvud taget.--FBQ 14 september 2010 kl. 00.36 (CEST)

veckans tävling vecka 37

Nu har veckans tävling kommit till Afrikas länder som dåklart syftar till att förbättra de ofta bristfälliga artiklarna om afrikas länder. Hoppas på många tävlande!--Tanzania 13 september 2010 kl. 17.55 (CEST)

Vill bara uppmärksamma på tävlingen! Det kan inte vara jättesvårt att utveckla en artikel lite grand? :) Tanzania 14 september 2010 kl. 12.53 (CEST)

Det är på gång :) /Jssfrk 14 september 2010 kl. 16.05 (CEST)

Inledande hänvisning

Jag märker vi verkar ha två olika sätt göra dessa. vanligast med en indentering (:), men ibland också utan den indenteringen men följt av ett streck, se tex Skrov. Jag brukar byta det senare mot det förra, när jag träffar på det, men det kanske det är förhastat av mig, finns det en en regel för detta?Yger 11 september 2010 kl. 15.56 (CEST)

Av denna anledning tycker jag att det är bra att använda sig av mallar som mall:för, mall:hänvisning och mall:olika betydelser, m.fl. Pavl 11 september 2010 kl. 16.09 (CEST)

I det här fallet tycker jag mallar krånglar till det. Kolon-varianten tror jag ska vara standard. -- bOiVie 11 september 2010 kl. 16.33 (CEST)

Kursiv med ett indrag utan streck under är standard. Mallar är onödigt krångel. /Grillo 11 september 2010 kl. 19.08 (CEST)

Jag skulle faktiskt tro att de flesta nya användare tycker det är krångligare med koden direkt i artikeln än en mall. Mallen ger ju även möjligheten att ändra i alla artiklar samtidigt. Jopparn 11 september 2010 kl. 21.58 (CEST)

Poängen med kod istället för mall är att text som lyder {{för}} inte på något sätt logiskt kan kopplas till det som syns i artikeln. Om det istället står :''För artikeln om x, se x (y)'' kan lista ut att något ger indraget i texten och att något gör den kursiv. Det är ett par steg mot att lära sig att använda wikikoden istället för att bli rädd för en massa kommandon som man måste lära sig för att framkalla olika mystiska meddelanden som man inte ens vet hur man kan ändra i. /Grillo 11 september 2010 kl. 22.45 (CEST)

Jag koper inte riktigt det. De forsta gangerna man redigerar ska det vara sa enkelt som mojligt. Det bor i redigeringslaget se sa rent ut som mojligt, helst likna hur det ser ut i Word eller liknande, annars riskerar vi att folk blir avskrakta. Mallen gor helt enkelt att det ser enklare ut. Nar man val satt sig in i det mest grundlaggande blir nasta steg att lara sig den mer avancerade kodningen och da lar man sig snart aven hur mallarna fungerar. Forst maste man dock fa folk att stanna har och vaga skriva. Det ar ju inte heller den viktigaste koden att lara sig som vi snackar om heller. Jopparn 11 september 2010 kl. 23.23 (CEST)

Ja, men om det ska se ut som det gör i ett ordbehandlingsprogram är det väl grundläggande att all text som finns på sidan ska synas i redigeringsläget. Om det inte gör det (läs: mallar) så orsakar vi förvirring. Man kan undra förgäves i timmar varför en text inom måsvingar gör att det står något helt annat på sidan. Det är dessutom långt ifrån självförklarande att man kommer till mallens sida genom att skriva mall:det som står inom måsvingar. /Grillo 12 september 2010 kl. 02.17 (CEST)

Jag brukar byta ut kolon-kursivtext mot mallar så ofta som möjligt. Det gör det enkelt att hitta artiklar som har namn med flera betydelser genom att kolla var malarna används. /Kemikungen 12 september 2010 kl. 09.34 (CEST)

IMO borde mallar generellt vara så självförklarande som möjligt. En av fördelarna med dem är ju att de standardiserar formuleringar (vilket minskar förvirring), men när det finns onödigt många av dem som gör samma sak – går det lite inflation i standard (enl devisen, det är bra med standarder, det ska vi ha många :) Tittar man i redigeringsläget på Ygers exempel Skrov är det ju massor med förvillande malltext, där engelska och svenska blandas ganska friskt, med t.ex. olika sätt att namna bilder och deras deras format och placering. Något som skulle underlätta för en nybörjare vore förmodligen att helt särskilja själva artikeltexten från allt inledande mumbo-jumbo genom avdelade skrivfält, men att bara lägga in ett enkelt radbyte mellan förtexten och artikelns inledande mening tror jag förändrar första intrycket en hel del.
/WeRon 12 september 2010 kl. 11.05 (CEST)

Den här typen av separering, alt. en bra wysiwyg-editor, vore förstås det bästa. Problemet är väl att det kräver en omfattande omskrivning av hela programvaran. /Grillo 12 september 2010 kl. 16.07 (CEST)

Men det hade varit underbart: klicka på redigera så ser sidan exakt likadan ut, bara det att du fått fram lite redigeringsverktyg och kan redigera texten. Hade varit fruktansvärt hjälpsamt för nybörjare. -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 september 2010 kl. 16.14 (CEST)

Men det skrämmer bort sådana (som mig) som föredrar LaTeX framför Word... -- Lavallen 12 september 2010 kl. 17.00 (CEST)

Man kanske kan välja? -- [ jiˈesˌdeːo ] 12 september 2010 kl. 18.22 (CEST)

WYSIWYG funkar nog inte fullt ut för mallar, men en dag i framtiden får vi säkert dialogrutor/guider liknande "infoga formel" i MS Excel, eller "Infoga fältkod" i gamla MS Word, för att lägga in och redigera mallanropen. Då slipper man se koden om man inte vill. Guiden ska ge hjälp med vilka fält som kan/bör anges. Jag skulle också vilja kunna sammanställa och redigera en tabell med en rad för varje artikel som anropar en viss mall, och en kolumn för varje fält. Betrodda användare bör kunna redigera mallanropen i många artiklar samtidigt genom att redigera fälten direkt i tabellen.

Jag ska erkänna att jag oftast är osäker på vilken mall som är lämpligast när. När bör man använda {{huvudartikel}}, {{fördjupning}}, {{Se även}}, {{för}}, {{hänvisning}}, {{olika betydelser}}, osv? Mange01 13 september 2010 kl. 20.29 (CEST)

Ingen aning, det är därför jag ofta skriver ut i ord vad jag vill ha skrivet, så vet jag att det blir rätt. Standardisering är överskattat. :) //Knuckles...wha? 15 september 2010 kl. 08.11 (CEST)

Ja, den fånigaste mallen är "huvudartikel", som bara innehåller "Huvudartikel: artikelnamn"... Det vore bra om någon kan förklara på vilket sätt en sådan mall gör det lättare för nybörjarna att förstå. Jag kan inte köpa att kryptisk text inom måsvingar som gör att något helt annat visas på skärmen gör wikikoden mer lättbegriplig för nyingar. Är det någon som provat? För folk som varit med länge är det självklart vad måsvingarna betyder, för någon ny är det helt omöjligt att lista ut om man inte går via hjälpsidorna. /Grillo 16 september 2010 kl. 04.29 (CEST)

Store norske leksikon - fritt att kopiera?

Store norske leksikon [13] har många artiklar som har "fri" licens, se till exempel denna. Det står att uttryckligen här att artikeln får kopieras, men det känns hur som helst lite osäkert. Om alla fria artiklar får kopieras, så är SNL en riktig guldgruva. Naturligtvis är det alltid bäst att söka upp facklitteratur vad gäller de ämnen man är intresserad av, men när det gäller ämnen man vill förbättra för att de är viktiga men bristfälliga på wikipedia kan ju snl vara ett alternativ. Det har till exempel nu använts för att förbättra artiklar om Afrikas länder, i samband med tävlingen ovan (se till exempel Zambia). --Ion-5 16 september 2010 kl. 14.33 (CEST)

Det står ju uttryckligen "Fri rettighet (lisens) i SNL tilsvarer Creative Commons-lisensen Attribution - Share Alike (CC-BY-SA) og GNU fri dokumentasjonslisens. Dette er den samme type rett til gjenbruk som den som finnes f.eks. på Wikipedia." Det går väl inte att tolka på något annat sätt än att det är fritt fram? Däremot har långt ifrån alla artiklar den fria licensen. /Jssfrk 16 september 2010 kl. 14.47 (CEST)

På Om leksikonet står vidare: "Der rettigheten (lisensen) ikke eksplisitt er angitt som fri, er innholdet underlagt begrenset rettighet (lisens)." Det är alltså fritt att kopiera/översätta Zambia - befolkning, men inte Zambia - historie. /Jssfrk 16 september 2010 kl. 14.56 (CEST)

Om det gäller att använda materialet på svenskspråkiga Wikipedia ska man väl åtminstone översätta det först, snarare än att kopiera det rakt av... :-) Tomas e 16 september 2010 kl. 15.11 (CEST)

SNL har ein del gode, kvalitetssikra artikla. Men dei som er merka "Brukerartikkel" kan vere svært dårlege, sidan SNL ikkje har same mulegheit for brukarkontroll som Wikipedia har. For SNL er Wikipedia ein konkurrent. Eg synst derfor ikkje det er rett å kopiere (eller "översätta") artiklar derifrå for å bruke dei her. Men å bruke kvalitetssikra SNL-artiklar som kjelde (og lenkje til kjelda) - det har eg gjort mange gonger. --KnutSk 16 september 2010 kl. 18.02 (CEST)

Men artiklarna är ju licensierade så att de kan kopieras och distribueras vidare. Vad spelar det för roll att wikipedia är en konkurrent? --Ion-5 16 september 2010 kl. 18.28 (CEST)

Nej, brukerartiklarna är oftast dåliga, men de är ju heller inte så många. Och att det vore moraliskt tveksamt att översätta ur SNL har jag svårt att köpa när de har en fri licens och ju uttryckligen skriver "Vi håper på mest mulig bruk av Store norske leksikon-artikler i andre sammenhenger." Dessutom tror jag inte att norskspråkiga SNL och svenskspråkiga Wikipedia konkurrerar i någon större utsträckning. /Jssfrk 16 september 2010 kl. 19.47 (CEST)