Sköns socken i Medelpad ingår sedan 1971 i Sundsvalls kommun och motsvarar från 2016 Sköns distrikt.
| Sköns socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Medelpad |
| Kommun | Sundsvalls kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 42 kvadratkilometer |
| Upphov till | Sköns landskommun Sköns församling |
| Motsvarar | Sköns distrikt |
| Tingslag | Medelpads östra domsagas tingslag (–) Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag (–) Sköns tingslag (–) |
| Karta | |
  Sköns sockens läge i Västernorrlands län. | |
| Koordinater | 62°26′53″N 17°21′09″Ö / 62.44795278°N 17.35249722°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2492 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Sköns distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 41,63 kvadratkilometer, varav 41,52 land (efter utbrytning av Skönsmon med 5,7).[1] År 2000 fanns här 18 629 invånare.[2] Norra delen av tätorten Sundsvall, tätorterna Tunadal, Sundsbruk och Johannedal samt sockenkyrkan Sköns kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Sköns socken har medeltida ursprung. På medeltiden utbröts Timrå socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sköns församling och för de borgerliga frågorna bildades Sköns landskommun. Ur församlingen utbröts Skönsmons församling, först 1883 (åter 1891) och sedan slutgiltigt 1905. Ur landskommunen överfördes 1948 Skönsmons municipalsamhälle till Sundsvalls stad medan resten av landskommunen ombildades till Sköns köping som 1971 uppgick i Sundsvalls kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Skön, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[3][4]
Geografi redigera
Sköns socken ligger norr om Sundsvall vid Sundsvallsfjärden väster om Alnösundet. Socknen består av kuperad skogig kusttrakt.[5][6][1]
Byar och övriga orter redigera
Skön bestod 1650 såväl som 1947 av följande byar, från norr: Finsta, Sund, Birsta (idag med Birsta köpstad), Västland, Målås, Maland, Öråker, Härsta, Ljusta (idag Östra Birsta, väster om nuvarande Ljustadalen), Berge, Römsta, Hugsta, Hammal, Råsta, Hillsta, Gudmundsbyn, Färsta, Knölsta, Näs, Filland (idag Filla), Gärde, Högom (mellan nuvarande Bosvedjan och Bydalen), Valknytt, Tunaby, Tunabäck, Byn (vid bensinmacken i nuvarande Bydalen) och Korsta. Vid skattläggningen 1650 fanns ytterligare två byar, nämligen Gran och Stafre, som senare sammanslogs till Prästbordet.[7]
År 1947 fanns dessutom följande orter, från norr räknat: Skönviks sågverk, Gångvikens municipalsamhälle, Sundsbruk, Sunds sågverk, Johannedals sågverk, Näs lastageplats, den s.k. Fillandsgropen och Hollandslinan, Tunadals sågverk, Korstagropen med Hollnadslinan, Pettersvik (Numera Petersvik), Ortviken och Killingholmen, samt Heffners eller Skönsbergs municipalsamhälle. Skönsmon kom till på 1600-talet genom köp av bönder i området.[7] Haga tillhörde ursprungligen Byn, men införlivades med Skönsbergs municipalsamhälle 1929, och överfördes till Sundsvalls stad 1948.[8]
Namnet redigera
Namnet (1300 Skön) är ett bygdenamn, troligen ursprungligen en havsvik. Innehållet kan vara 'skön', 'ljus, glänsande' eller samma ord betydande säck, 'något som är format som en säck'.[9][6]
Historia redigera
Forntid och medeltid redigera
Från bronsåldern har anträffats kuströsen och från järnåldern 25 mindre gravfält och spridda större gravhögar. Vid kyrkan finns två runristningar.[5][6][10][11]
En vikingatida myntskatt hittades 1835 i Birsta, sannolikt nedlagd under första halvan av 900-talet. Skatten innehöll 132 mynt med kufisk (det vill säga turkisk, möjligen arabisk) inskription från åren 765 till 907 e.Kr.[12][13]
Sköns socken var under medeltiden en rik jordbruksbygd som tillsammans med Selångers socken utgjorde Medelpads maktcentrum, i kyrkligt såväl som världsligt avseende.[14]
Från 1600-talet till modern tid redigera
Fornforskaren Johan Bure besökte orten mellan år 1600 och 1601 för att utforska Bureättens rötter. Han fick då höra legenden om att Fale hin unge (dialektal form av Fartegn unge) från byn Byrestad (idag västra Birsta) i Sköns socken skulle ha räddat en kungason. Johan Bure valde att tolka Byrestad till ”Bures stad”, och utsåg Fale hin unge, som han kallade Fale Bure, till stamfader för Bureätten. Johan Bures version är att Fale hin unge (som han kallar Fale Bure) räddade den blivande kung Erik Knutsson vid slaget vid Älgarås år 1205 mellan Sverkerska och Erikska ätten. Fale Bure ska sedan ha burit Erik på sina armar till sin gård i Birsta, varefter han för säkerhets skull förde honom till Norge. Fale skulle ha låtit bygga Byresholms slott, vilket senare förvandlades till Sköns första kyrka, som helt korrekt var en försvarskyrka av klövsadeltyp, det vill säga med två torn. Idag betraktas Fale hin unges hjältedåd och kopplingen till Bureätten i Västerbotten i allmänhet som obekräftad i samtida källor. Fartegn Unge nämns som verksam i Medelpad och Hälsingland i fem medeltida brev utfärdade åren 1342–1363. Hans medeltida adliga gravsten finns idag inne i Sköns nya kyrkas vapenhus. På gravhällen finns uthugget samma vapen som återfinns i den norrländska stormannen Nils Fartegnssons sigillavtryck, vidhängt ett brev från 1352, som således kan ha varit far till eller åtminstone äldre släkting till Fartegn Unge. En ifrågasatt staty över Fale hin unge, kallad "Fale Bure", restes på Sköns kyrkogårdsområdet 2013. [15]
Industrialiseringen kan anses ha inletts i Sverige med ångsågverken längs Norrlandskusten[källa behövs], och den första ångsågen startade i Tunadal i Sköns socken 1849. Den ursprungliga lokalbefolkningen fortsatte att ägna sig åt jordbruk - istället rekryterades sågverksarbetare i huvudsak från andra delar av landet. Till följd av detta ökade befolkningen i Skön från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890.[16][17] År 1917 överträffades "folkmängdstätheten" i Sköns socken endast av några få socknar i södra Sverige.[18]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Sköns socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 554 | |||
| 1760 | 602 | |||
| 1769 | 613 | |||
| 1810 | 713 | |||
| 1820 | 826 | |||
| 1830 | 792 | |||
| 1840 | 882 | |||
| 1850 | 1 100 | |||
| 1860 | 1 775 | |||
| 1870 | 3 273 | |||
| 1880 | 6 922 | |||
| 1890 | 11 587 | |||
| 1900 | 11 744 | |||
| 1910 | 11 502 | |||
| 1920 | 12 046 | |||
| 1930 | 14 687 | |||
| 1940 | 13 590 | |||
| 1950 | 11 064 | |||
| 1960 | 14 253 | |||
| 1970 | 21 393 | |||
| 1980 | 22 516 | |||
| 1990 | 20 213 | |||
| Anm: Tabellen inkluderar Skönsmon. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skön socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Skön socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Norrlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ [a b] ”Mattias Oskar Johannes Svedberg: Från gamla Skön. Del I, sid. 12. Sundsvall 1947.”. Arkiverad från originalet den 9 november 2012. https://web.archive.org/web/20121109111856/http://www.murberget.se/upptack/minnespost.aspx?regnr=12377. Läst 8 september 2012.
- ^ Sundsvallsminnen - Haga
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sköns socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sköns socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets akademiens månadsblad vol 1-4, sidan 62, Akademiens förlag 1872.
- ^ Richard Holmström, S. Artur Svensson, Medelpad, sidan 54, Allhem 1975.
- ^ Sundvallsminnen Ljustadalen - Johannedal
- ^ Fale Bure är tillbaka efter 800 år Arkiverad 23 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., Sundsvalls tidning 20 maj 2013.
- ^ Sundvallsminnen - Befolkningsutveckling
- ^ ”Sundvallsminnen - Urval av församlingar”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306035728/http://minnen.sundsvall.se/databassokning/arkivsamling.4.4d2afea2109b998b960800099.html?url=278113240%2Fddbmaterial%2Fsundsvall.htm&sv.url=12.7046b921182b28a5dd80004075. Läst 18 augusti 2008.
- ^ Skön, socken i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Vidare läsning redigera
- Binsell, Edvin (1994). Skönsberg : ett samhälle i förvandling : historia och bebyggelseutveckling ur en samhällsbyggares perspektiv. Skrifter utgivna av Sundsvalls kulturnämnds förlagskommitté, 1101-4393 ; 7. Sundsvall: Kulturnämnden. Libris 7769594. ISBN 91-88186-05-9
- Christoffersson, Christer (1996). Tjuvholmens historia : med kartguide. [Sverige]: Christer Christoffersson. Libris 2343259
- Kulturmiljöer inom Sundsvalls kommun : en översiktlig inventering av tätortsbebyggelse i Skön och Selånger socknar samt delar av Sundsvalls tätort. Sundsvall: Enheten för kulturmiljövård, Sundsvalls museum. 1993. Libris 1693242. ISBN 91-85942-23-5
- Olsson, Reinhold (1947). Skönsmon : unicipalsamhällets och kapellförsamlingens historia : utarb. i anledning av Skönsmons inkorporering med Sundsvalls stad. Skön: [Skönsmons municipalnämnd]. Libris 1403810
- Olsson, Reinhold (1947). Ur Skönsbygdens historia : 1/1 1948. [Sundsvall?]. Libris 909633
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Skönviks Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0265.html
- Sandström, Eva; Östlund, Berit (1984). En socken under omvandling : en studie av de sociala problemen i det snabbt expanderande Skön under 1800-talets senare hälft. Umeå: Univ., Psykologinst. Libris 10209018
- Svedberg, Mattias Oskar Johannes (1947-1959). Från gamla Skön. Sundsvall. Libris 1034686
- Westlund, Filip; Andersson, Ingebritt (2007). Så minns vi 1930-talet i Skönvik och Gångviken. Sköns norra intresseförenings publikationer ; 1. Sundsvall: Sköns norra intresseförening i samarbete med Sundsvall museum. Libris 11237926
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Sköns socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Sköns socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.