Sundsvalls kommun

kommun i Västernorrlands län, Sverige
Denna artikel handlar om den nuvarande kommunen Sundsvalls kommun och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för den tidigare stadskommunen, se Sundsvalls stad.

Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall.

Sundsvalls kommun
Kommun
Sundsvalls kommunhus.jpg
Kommunhuset
SloganNorrlands huvudstad
Kommunens vapen.
Sundsvalls kommunvapen
LandSverige
LandskapMedelpad
LänVästernorrlands län
CentralortSundsvall
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal4 445,86 kvadratkilometer ()[2]
- därav land3 189,14 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 256,72 kvadratkilometer[2]
Folkmängd99 344 ()[3]
Bef.täthet31,15 inv./km² (land)
Läge
Sundsvall Municipality in Västernorrland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°24′00″N 17°19′00″Ö / 62.4°N 17.316666666667°Ö / 62.4; 17.316666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSundsvalls domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2411[4]
Anställda9 075 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2281[6]
GeoNames2670776
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng. Mot öster blir höjderna lägre. Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Genom kommunen flyter Ljungan och Indalsälven. På Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård finns inslag av sällsynta vulkaniska bergarter – Alnöiten. Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. Flera myndigheter finns också i kommunen, där de största arbetsgivarna är Försäkringskassan IT, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Bolagsverket och Statens tjänstepensionsverk (SPV).

Sedan kommunen bildades har invånarantalet flukturerat, men trenden har varit positiv. Socialdemokraterna har en stark ställning I kommunen. Sedan 2014 och fram till 2026 styr partiet tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.

Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.

År 1965 införlivades Alnö och Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.[7]

Kommunen ingick från bildandet i Sundsvalls domsaga.

GeografiRedigera

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län.

Topografi och hydrografiRedigera

 
Gimsjön i Sundsvalls kommun.

Graniter och gnejser dominerar berggrunden.[8]Alnön, som är den största ön i Sundsvalls skärgård och en vulkan för 550 miljoner år sedan,[9] finns även inslag av sällsynta vulkaniska bergarter[8]Alnöiten, Medelpads landskapssten.[9] Västra delen av kommunen utgörs av storkuperad terräng, täckt med morän och klädd med skog. Mot öster blir höjderna lägre och längs en cirka 30 km bred kustzon är berget renspolat eller täckt av svallgrus och klapperstensfält.[8] Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.

Kusten och de större öarna är av både ornitologiskt och botaniskt intresse givet de strandängar, grunda havsvikar, näringsrika myrar och slättsjöar som finns i området. Runt Ljungan finns en uppodlad ådal med en rik växtvärld av örtrika ängar och frodiga lundar. Även Indalsälven flyter genom kommunen men dess dalgång är både brantare och trängre med nipor och raviner.[8] I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar. Andra vattendrag är Kvarnån och Navarån. Bland havsområden och fjärdar hittas Alnösundet, Bergafjärden, Klingerfjärden, Sundsvallsfjärden och Svartviksfjärden.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Sundsvalls kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,7 %)
  Skog (84,1 %)
  Öppen myrmark (2,6 %)
  Jordbruksmark (3,1 %)
  Övrig mark (6,6 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 38 naturreservat i Sundsvalls kommun.[11] Av dessa var sex naturreservat kommunala.[12]

Gudmundstjärn förvaltas av Länsstyrelsen i Västernorrland, är 68 hektar och bildades 1983. Det utgörs av en kulturmiljö som inkluderar ett 20-tal äldre byggnader och ett odlingslandskap med ängs- och hagmarker. I reservatet trivs arter som slåtterfibbla, bockrot, ormrot, norrlandsviol och stagg.[13] Även Brämön förvaltas av Länsstyrelsen. Det är &&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550 hektar och bildades 2004. Öarna är kända för sin artrika flora, cirka 450 olika växtarter varav 16 orkidéer har hittats på Brämön. Exempel på arter är vejde, kustarun, vildlin, gul svärdslilja och vårförgätmigej. Reservatet är även skyddat som Natura 2000-område.[14] Andra exempel på naturreservat är Klampenborg och Långharsholmen.

Administrativ indelningRedigera

KommundelarRedigera

Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[15][16]

NYKO Delområde Motsvarande distrikt
1 Sundsvalls tätortsområde Sundsvalls Gustav Adolfs distrikt
Sköns distrikt
Skönsmons distrikt
Selångers distrikt (del av)
2 Alnö kommundel Alnö distrikt
3 Sättna kommundel Sättna distrikt
Selångers distrikt (del av)
4 Njurunda tätortsområde Njurunda distrikt (del av)
5 Njurunda glesbygdsområde Njurunda distrikt (del av)
6 Matfors kommundel Tuna distrikt
Attmars distrikt
7 Stöde kommundel Stöde distrikt
8 Indals-Lidens kommundel Indals distrikt
Lidens distrikt
Holms distrikt

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

 
Distrikt inom Sundsvalls kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 13 distrikt[17]

TätorterRedigera

År 2020 bodde 87,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var samma som motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[18] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 21 tätorter i Sundsvalls kommun:[19][20][21]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 december 2020.

Tätort Befolkning Landareal
(hektar)
Täthet
(inv./km²)
Sundsvall 58 813 4144 1419,2
Vi 6 876 874 786,4
Kvissleby 5 140 590 870,9
Matfors 3 412 473 721,2
Njurundabommen 2 793 &&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335 834,7
Stockvik 2 493 142 1751,4
Stöde 1 313 399 329,4
Svartvik 829 80 1035,8
Indal 964 250 385,2
Lucksta 593 151 392,9
Klingsta och Allsta 567 164 346,0
Vattjom 535 &&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134 400,0
Hartungviken och Spikarna 509 &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250 203,6
Kovland 464 60 773,3
Selånger 349 134 260,4
Liden 298 &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 348,0
Vikarbodarna och Skatan &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255 119 214,1
Ås, Slädaviken och Bullås 231 109 211,0
Hovid 218 &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 403,9
Nedansjö 216 67 324,3
Viforsen och Tunbyn 213 79 269,2

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och partiet hade egen majoritet under åren 1970–1976 och 1979–1991, samt under mandatperioden 1994–1998. Från 1970–2010[ifrågasatt uppgift] var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. En blågrön koalition mellan de dåvarande Allianspartierna och Miljöpartiet styrde 2010–2014.

År Partier
1970-1994 [källa behövs] S
1994-2006 [källa behövs] S V
2006-2010 S V MP
2010-2014 M FP C MP KD
2014-2026 S C V

2010–2014Redigera

Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen grundades med 36,8 procent medan Moderaterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4 procent. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 procent mot den borgerliga Alliansen på 45,5 procent men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3 procent.

Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en oväntad övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med Alliansen som därmed, med ett mandats övervikt, kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun grundades.

Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för de kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdemokratiska budgetar.

2014–2018Redigera

Det politiska kaoset som följde mandatperioden ledde till att Socialdemokraterna i valet 2014 fick sitt högsta resultat och väljarstöd sedan 2002 på 45 procent och kunde därefter åter regera kommunen i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet. Socialdemokraterna lyckades även i sidoförhandlingar att söndra Alliansen och vinna över Centerpartiet i det nya rödgröna kommunstyret.

2018–2022Redigera

Valet 2018 ökade Centerpartiet och Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna tappade samma antal mandat som V och C vann och därmed bibehöll konstellationen majoritet. Sverigedemokraterna erbjöd att stödja ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre utan krav. S avböjde erbjudandet och majoritetsstyret S-V-C fortsatte in i nästa mandatperiod.

2022–2026Redigera

Den sittande koalitionen Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet fortsatte även att styra under mandatperioden 2022–2026. I överenskommelsen fanns exempelvis satsningar på skolan, utbyggnad av vindkraft, fossilfri kollektivtrafik och att fler ska ta bussen.[22]

KommunalrådRedigera

Kommunalråd 2018–2022
Finans- och näringslivsutskottet S Bodil Hansson
Plan- och utvecklingsutskottet S Niklas Säwén
Service- och förvaltningssutskottet C Hans Forsberg

KommunfullmäktigeRedigera

Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval sedan kommunsammanslagningen 1970 och framåt. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970–1982 och 1988–1991. Sedan var Moderaterna näst störst i valen 1985–1988 och i alla val från 1991 framåt med undantag för valet 2002 då både Folkpartiet och Moderaterna fick samma antal mandat; på första plats kom Socialdemokraterna. Miljöpartiet föll ut ur fullmäktige efter valet 2018 och förlorade därmed samtliga mandat.

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

År Ordförande
1970-1976 Alex Bergström, lantbrukare
1977–2002 Bo Forslund, riksdagsman
2002–2007 Fred Sandberg, elektriker
2007–2010 Marianne Sjöblom, verksamhetsansvarig
2010–2014 Rodney Engström
2014–2018 ?
2018–2026 Arianne Sundman

Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704321096
4321096
6187,2
529
19735422257
5422257
8191,0
6318
19765402187
5402187
8191,0
5823
197954117711
54117711
8190,2
5328
198244615412
44615412
8190,5
5229
19854431101013
443101013
8188,3
5130
1988441711819
44171189
8184,3
4734
19914394188413
439488413
8184,8
4734
199454476712
54476712
8184,7
4140
19981036554714
1036554714
8178,91
4734
20027384710510
7384710510
8177,57
4239
20064354278417
435478417
8178,96
4635
20104325437125
43254725
8182,22
4437
20144384845216
438484516
8184,05
4239
20186331075416
6331075416
8185,81
4239
20225291143514
5291143514
7182,50
4328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsen S Bodil Hansson S Niklas Säwén
Vård- och omsorgsnämnden S Mikael Westin C Jeanette Lindblom
Kultur- och fritidsnämnden V Niklas Evaldsson S Jeanette Hedlund
Miljönämnden C Kjell Bergkvist S Leif Nilsson
Lantmäterinämnden S Anders Hedenius C Magnus Persson
Individ- och arbetsmarknadsnämnden S Jonas Väst V Erfan Kakahani
Barn- och utbildningsnämnden S Lisa Tynnemark S Eva Bergström Selling
Stadsbyggnadsnämnden S Anders Hedenius C Magnus Persson
Valnämnden S Lena Sjöberg S Stefan Aronson

ValresultatRedigera

Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen. Eftersom procentsiffrorna är avrundade så kan det vara så att summorna inte stämmer överens.

Parti 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018 2022
S 50,4 49,2 48,6 49,6 52,9 51,1 48,1 44,8 53,4 43,7 46,4 42,64 36,8 45,0 38,9 39,4
M 8,4 8,4 12,2 12,6 14,7 14,3 11,0 15,3 13,4 16,3 11,9 20,12 28,4 17,8 18,2 19,1
C 17,2 25,4 21,0 20,3 17,5 12,3 12,9 10,2 7,4 6,4 8,0 8,7 5,2 5,3 7,6 6,1
L 15,0 7,3 10,4 8,6 4,7 11,6 10,8 9,7 7,3 5,8 11,5 9,2 9,0 7,0 6,1 4,4
KD 2,5 2,1 1,9 1,8 2,4 2,6 3,0 5,8 2,6 7,7 6,0 4,7 2,9 3,0 4,8 6,2
V 6,4 6,9 5,3 6,3 5,5 5,2 5,2 4,7 6,1 12,7 9,2 6,28 5,6 5,7 6,9 7,0
MP * * * data-

sort-value=0|* || 0,6 || 2,1 || 7,7 || 5,0 || 8,1 || 6,7 || 5,0 || 4,7 || 6,3 || 4,8 || 2,9

2,6
SD * * * * * * * * * 0,4 1,4 3,2 4,3 9,2 11,9 14,6
Ö 0,1 0,6 0,0 0,0 0,0 0,3 1,3 1,9 0,7 0,6 1,0 0,6 0,4 1,8 2,6 0,6
Valdeltagande 87,2 91,0 91,0 90,2 90,5 88,3 84,3 84,8 84,7 78,9 77,57 78,9 82,22 84,0 85,8 82,5

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Traditionellt är Sundsvall en handels- och industriregion, främst är det skogs- och träindustrin som dominerat. I början av 2020-talet hade dock skogsnäringens betydelse minskat även om SCA-koncernen fortfarande hade betydande verksamhet i området. Bortsett från den offentliga sektorn var just SCA den största arbetsgivare. Andra större företag var exempelvis Kubikenborg Aluminium AB, kemiföretager Nouryon Surface Chemistry AB och maskintillverkaren Valmet AB. Bland arbetsgivare inom den offentliga sektorn hittas Mittuniversitetet, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Statens tjänstepensionsverk (SPV) och Bolagsverket. Även hamnen i centralorten är av betydelse.[23]

Tjänster och turismRedigera

Norr om Sundsvall ligger köpstaden Birsta som grundades 1966 i samband med att Ikea öppnade på platsen. År 2014 var det Sveriges tredje största handelsområde.[24]

Ett viktigt dragplåster för besöksnäringen i Sundsvall var Casino Cosmopol.[25] Kasinot öppnade 2001, men fick stänga 2020[26] på grund av bristande lönsamhet.[25] I Sundsvall finns också äventyrsbadet Himlabadet som var först i Europa med surfmaskinen Surfstream.[27]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4. Längs E4, över Sundsvallsfjärden finns Sveriges längsta motorvägbro, Sundsvallsbron.[28] Från söder till norr genomkorsas kommunen även av Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avtar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.

Utbildning och forskningRedigera

 
Hedbergska skolan i Sundsvall, invigd 25 augusti 1886

År 1724 grundades Sundsvalls pedagogi. Skolan blev på 1800-talet ett läroverk och den snabbt växande staden gjorde skolan alltmer trångbodd. År 1879 beslutade stadsfullmäktige uppföra nya lokaler till läroverket. Den nya byggnaden beslutade man placera väster om det som skulle bli Stenstan genom att lägga igen den västligaste delen av Köpmangatan.[29]

Trävaruhandlaren och sågverksägaren Johan August Hedberg donerade 250 000 kr till skolbygget, en summa som till större delen finansierade det.[30] Genom donationen fick skolan namnet Hedbergska skolan, en skola som idag är en av Sundsvalls gymnasiums utbildningsplatser.

I Sundsvalls gymnasium ingår även enheten Västermalms skola, byggår 1964 i nyfunkisstil, invigd 1965 som Sundsvalls tekniska gymnasium.[31] Andra byggnader som unyttjas är Altinska skolan (slöjdskola återuppbyggd 1891 efter Sundsvallsbranden[32]), och GA-skolan (med huvudbyggnad från 1892 och gymnastikbyggnad från 1921, var folkskola mellan 1935 och 1945).[33] Förutom den kommunala gymnasieskolan har Sundsvall inte mindre än nio fristående gymnasieskolor.[34]

Sundsvalls folkhögskola är Sundsvalls enda folkhögskola och är formellt en del av den landstingsdrivna Ålsta folkhögskola belägen i Fränsta väster om Sundsvall.

Under 1970-talet tillkom en mängd nya högskolor i Sverige, däribland dåvarande Sundsvalls/Härnösands högskola år 1977, med rötter i det folkskoleseminarium och den sjöbefälsskola som grundades 1842 i Härnösand, och den kommunala så kallade "systematiserade decentraliserade utbildning" på högskolenivå som startades av Sundsvalls kommun 1971. Genom ett samgående med Högskolan i Östersund bildades Mitthögskolan 1993.[35] Vårdhögskolan i Sundsvall/Härnösand inkorporerades 1995. Kring millennieskiftet fick Sverige flera nya universitet, och 2001 fick Mitthögskolan universitetsstatus inom naturvetenskap och IT och 2005 fullvärdig status som universitet. I samband med detta ändrades namnet till Mittuniversitetet, som idag har två campusorter. Rektor är stationerad till Campus Sundsvall, som sedan 1997 är förlagt till Åkroken. Med anledning av att Mittuniversitetets verksamhet i Härnösand omlokaliserades till Sundsvall inför hösten 2016 har campus Sundsvall utökats med kvarteren Åkanten och Grönborg.

Forskning som bedrivs vid campus Sundsvall är särskilt koncentrerad på skogsindustri, elektronik och informationsteknologi, men mindre forskargrupper finns även inom bland annat ekonomiska relationer och demokratiforskning.

Universitetet i Sundsvall är sammanbyggt med SCA R&D Centre via en inglasad gångbro. Här bedriver SCA forskning och utveckling inom sina affärsområden i nära samarbete med universitetet.

Mittuniversitetet samverkar med Sundsvallsregionens arbetsgivare genom IT-företagsföreningen Bron, genom det skogsindustriella företagsnätverket Number One Forest Industry Network, genom företagsinkubatorn BizMaker[36] (före detta vetenskapsparken Åkroken science park) för nystartade företag med koppling till universitetets forskare,[37][38] samt genom forskningsintitutet RISE. Alla dessa är förlagda till Grönborg.

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

Sundsvalls kommun är, invånarmässigt, tjugonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län (2021). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.[39]

BefolkningsutvecklingRedigera

Kommunen har 99 344 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 20:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sundsvalls kommun 1810–2020[40][41]
ÅrFolkmängd
1810
  
12 507
1830
  
16 326
1850
  
20 320
1860
  
25 464
1870
  
31 544
1880
  
44 351
1890
  
59 739
1900
  
64 431
1910
  
67 984
1920
  
70 837
1930
  
76 916
1940
  
73 965
1950
  
76 657
1960
  
83 190
1970
  
90 795
1975
  
93 992
1980
  
94 742
1985
  
93 181
1990
  
93 808
1995
  
94 531
2000
  
93 126
2005
  
94 044
2010
  
95 732
2015
  
97 633
2020
  
99 439
Anm: Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[42]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[43]

KulturRedigera

MuseumRedigera

Bland museum i kommunen hittas exempelvis friluftsmuseet Norra berget som innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats. Ett annat exempel är Kulturmagasinet som innefattar Sundsvalls museum med fotomuseet och fynd från utgrävningen av hövdingagraven i Högom.

KulturarvRedigera

Bland kommunens kulturarv hittas Kvissle-Nolby-Prästbolet, en unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Området är skyddat som riksintresse för kulturmiljövården. Området inkluderar en av Norrlands största storhögar, vilken finns tillsammans med flera andra storhögar på ett gravfält, runstenen Burestenen, en tidig medeltida gårdskyrkoruin som sannolikt representerar stormannabebyggelse under järnålder och tidig medeltid.[44] Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.

Ett annat kulturarv är Galtströms bruk med anor från 1670-talet. Bruket förstördes av ryssarna 1721 men var åter i bruk efter två års återuppbyggnad. Därefter var bruket i produktion fram till 17 januari 1916 då bruksarbetare, missnöjda med lönerna, lämnade masugnen med smältan i och den förstördes.[45]

KommunvapenRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sundsvalls kommunvapen.

Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.

Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ [a b c d] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  9. ^ [a b] ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/sok.html. Läst 20 november 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat i Sundsvalls kommun | Sundsvalls kommun”. sundsvall.se. https://sundsvall.se/uppleva-och-gora/natur/naturreservat/naturreservat-i-sundsvalls-kommun. Läst 20 november 2022. 
  13. ^ ”Gudmundstjärn”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/gudmundstjarn.html. Läst 20 november 2022. 
  14. ^ ”Brämön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/besoksmal/naturreservat/bramon.html. Läst 20 november 2022. 
  15. ^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf. 
  16. ^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf. 
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2281&id2=null. Läst 19 november 2022. 
  19. ^ ”Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2020-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 22 februari 2022. 
  20. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 februari 2022. 
  21. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 14 november 2016. https://web.archive.org/web/20161114235902/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016. 
  22. ^ Ahlinder, Stina; Sellén, Patric (17 oktober 2022). ”Så ska det fortsatta samarbetet mellan S, V och C i Sundsvall se ut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/fortsatt-samarbete-mellan-s-v-och-c. Läst 19 november 2022. 
  23. ^ ”Sundsvall - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sundsvall. Läst 19 november 2022. 
  24. ^ Västernorrland, P4 (11 november 2014). ”Birsta tredje största handelsplatsen i Sverige”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6015770. Läst 19 november 2022. 
  25. ^ [a b] Nyheter, S. V. T.; Beijron, Anna (14 augusti 2020). ”Kommunalrådet: ”Jag är starkt kritisk till det här beslutet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/kommunalradet-6. Läst 19 november 2022. 
  26. ^ Nyheter, S. V. T.; Gedda, Niklas (14 augusti 2020). ”Casino Cosmopols uppgång och fall i Sundsvall”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/casino-cosmopols-uppgang-och-fall-i-sundsvall. Läst 19 november 2022. 
  27. ^ ”Himlabadet - First Camp”. firstcamp.se. https://firstcamp.se/destination/flasian-sundsvall/att-gora-i-naromradet/himlabadet/. Läst 19 november 2022. 
  28. ^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015. 
  29. ^ ”Hedbergska Huset” (  PDF). Sundsvallsminnen. sid. 13. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. 
  30. ^ ”Hedbergska Huset” (  PDF). Sundsvallsminnen. sid. 14. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417095311/http://minnen.sundsvall.se/sitevision/proxy/databassokning/dokumentsok.4.7339529310dedab39f880001923.html/svid12_7339529310dedab39f880001931/-1799354951/pls/public/minnen.GET_Textdokument_txt?ID=4770. 
  31. ^ ”Västermalm | Sundsvalls gymnasium”. https://sundsvall.se/utbildning-och-forskola/gymnasium-2/sundsvalls-gymnasium-2/sundsvalls-gymnasium_/vastermalms-enhet/vastermalms/. Läst 8 maj 2022. 
  32. ^ ”Utbildning och skola | Sundsvalls minnen”. sundsvallsminnen.se. https://sundsvallsminnen.se/samhallsliv/lokalsamhalle/skola-2/. Läst 8 maj 2022. 
  33. ^ ”Våra skolbyggnades”. Sundsvalls gymnasium. https://gymnasium.sundsvall.se/vara-skolhus/. Läst 2 mars 2020. 
  34. ^ ”Fristående gymnasieskolor”. Sundsvalls kommun. http://www.sundsvall.se/Utbildning-och-forskola/Gymnasium/Fristaende-gymnasieskolor/. 
  35. ^ ”Historik”. Mittuniversitetet. Arkiverad från originalet den 28 november 2012. https://web.archive.org/web/20121128103643/http://www.miun.se/sv/universitetet/Om-oss/Fakta-om-/Historik/. 
  36. ^ https://bizmaker.se/om-oss/
  37. ^ ”Åkroken science park”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130108021352/http://akroken.se/om-oss/. Läst 26 mars 2013. 
  38. ^ https://www.mynewsdesk.com/se/bizmaker/pressreleases/innovationsbolaget-aakroken-science-park-blir-bizmaker-2830580
  39. ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018. 
  40. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  41. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. 
  42. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  43. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  44. ^ ”Kvissle-Nolby-Prästbolet [Y 4”] (PDF). Länsstyrelsen Västernorrland. 2015. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402722d77/1528100753691/Kvissle-Nolby-Pr%25C3%25A4stbolet%2520v%25C3%25A4rdebeskrivning%2520%255BY4%255D.pdf. Läst 18 november 2022. 
  45. ^ Mossing, Solveig (13 mars 2001). ”Galtströms bruk var Medelpads största”. Popularhistoria.se. Populär historia. https://popularhistoria.se/teknik/industri/har-stelnade-smaltan-for-evigt. Läst 18 november 2022. 

Externa länkarRedigera