Sundsvalls kommun
Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall. Sundsvalls kommun är, invånaremässigt, nittonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län (2018). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.[7]
| Sundsvalls kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Sundsvall |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Anställda | 8 980 ()[2] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 4 445,86 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 3 189,14 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1 256,72 kvadratkilometer[3] |
| Folkmängd | 99 221 ()[4] |
| Bef.täthet | 31,11 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°24′00″N 17°19′00″E / 62.4°N 17.316666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Sundsvalls domkrets |
| Koder | |
| Kommunkod | 2281[5] |
| Org.nummer | 212000-2411[6] |
| GeoNames | 2670776 |
| Redigera Wikidata | |
Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län. I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar medan älven Ljungan rinner genom kommunens södra delar.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.
Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.
1965 införlivades Alnö, Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I fält av silver en stormhatt över tvåkorslagda muskötgafflar, allt i blått.
Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.
Alnö landskommun
(1962–64)
Attmars landskommun
(1960–62)
Indals-Lidens landskommun
(1961–70)
Indals-Lidens kommun
(1971–73)
Matfors landskommun
(1963–70)
Matfors kommun
(1971–73)
Njurunda landskommun
(1961–70)
Njurunda kommun
(1971–73)
Selångers landskommun
(1962–64)
Sköns köping
(1957–64)
Stöde landskommun
(1962–70)
Stöde kommun
(1971–73)
Tuna landskommun
(1961–62)
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen Sundsvalls kommun och dess föregångare 1810–2019 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 12 507 | |||
| 1830 | 16 326 | |||
| 1850 | 20 320 | |||
| 1860 | 25 464 | |||
| 1870 | 31 544 | |||
| 1880 | 44 351 | |||
| 1890 | 59 739 | |||
| 1900 | 64 431 | |||
| 1910 | 67 984 | |||
| 1920 | 70 837 | |||
| 1930 | 76 916 | |||
| 1940 | 73 965 | |||
| 1950 | 76 657 | |||
| 1960 | 83 190 | |||
| 1970 | 90 795 | |||
| 1975 | 93 992 | |||
| 1980 | 94 742 | |||
| 1985 | 93 181 | |||
| 1990 | 93 808 | |||
| 1995 | 94 531 | |||
| 2000 | 93 126 | |||
| 2005 | 94 044 | |||
| 2010 | 95 732 | |||
| 2015 | 97 633 | |||
| 2019 | 99 221 | |||
| Gröna staplar indikerar storleken innan den senaste kommunsammanslagningen 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet. | ||||
Befolkningstillväxten 2010–2035 prognostiseras till +1%.[9]
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[10]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]
| Födelseland[11] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
87 857 |
| 2 |  Finland |
1 355 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 1 262 |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 1 020 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
752 |
| 6 |  Irak |
658 |
| 7 |  Somalia |
634 |
| 8 | Europa utom EU: Övriga länder | 447 |
| 9 |  Thailand |
435 |
| 10 | Sydamerika | 415 |
| 11 |  Iran |
377 |
| 12 |  Norge |
282 |
| 13 |  Syrien |
237 |
| 14 | Nordamerika | 221 |
| 15 |  Afghanistan |
207 |
| 16 |  Polen |
203 |
| 17 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
194 |
| 18 |  Tyskland |
185 |
| 19 |  Kina |
171 |
| 20 |  Turkiet |
158 |
| 21 |  Bosnien och Hercegovina |
114 |
| 22 |  Danmark |
75 |
| 23 |  Island |
30 |
| 24 | Oceanien | 24 |
| 25 |  Sovjetunionen |
18 |
| 26 | Okänt födelseland | 7 |
IndelningarRedigera
KommundelarRedigera
Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[12][13]
| NYKO | Delområde | Motsvarande distrikt |
|---|---|---|
| 1 | Sundsvalls tätortsområde | Sundsvalls Gustav Adolfs distrikt Sköns distrikt Skönsmons distrikt Selångers distrikt (del av) |
| 2 | Alnö kommundel | Alnö distrikt |
| 3 | Sättna kommundel | Sättna distrikt Selångers distrikt (del av) |
| 4 | Njurunda tätortsområde | Njurunda distrikt (del av) |
| 5 | Njurunda glesbygdsområde | Njurunda distrikt (del av) |
| 6 | Matfors kommundel | Tuna distrikt Attmars distrikt |
| 7 | Stöde kommundel | Stöde distrikt |
| 8 | Indals-Lidens kommundel | Indals distrikt Lidens distrikt Holms distrikt |
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:
SundsvallsregionenRedigera
Sundsvallsregiongruppen är sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) som sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen.[15] Tillsammans består kommunerna av 196 531 invånare 2011. Gruppen har som mål att uppnå hållbar tillväxt genom att kommunsamverkan och kortare restider ska leda till framtida regionförstoring, så att de sex kommunerna bildar en gemensam arbets-, utbildnings- och boenderegion.
Några exempel på samverkan som idag sker mellan kommunerna i Sundsvallsregionen och intilliggande kommuner vid sidan av själva regionsamverkansorganet är:
- MittSverige Vatten AB - kommunerna Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge har ett gemensamt VA-bolag
- Servanet AB - kommunägt bolag som driver fiberbredbandsnät i kommunerna Berg, Härnösand, Ragunda, Strömsund, Sundsvall, Timrå och Ånge
- Räddningstjänsten Medelpad - gemensam räddningstjänst för kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge
- Sundsvall Timrå Airport - flygplats som ägs av kommunerna Sundsvall och Timrå
- Överförmyndarnämnden Mitt - gemensam överförmyndarnämnd för kommunerna Sundsvall, Timrå, Nordanstig, Ånge
Enligt Tillväxtverkets indelning baserat på pendlingsmönster består FA-regionen Sundsvall idag endast av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 150 070 invånare 2011.[16] LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag av samma fyra kommuner.
GeografiRedigera
Kommunen gränsar i väster till Ånge kommun och i norr till Sollefteå och Timrå kommuner i Västernorrlands län. I nordväst gränsar Sundsvalls kommun till Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län och i söder till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Öster om Sundsvall ligger Bottenhavet.
I kommunens östligaste del ligger Sundsvalls skärgård med Alnön som största ö, känd för Alnöiten, Medelpads landskapssten, en vulkanisk bergart som hittats på Alnön som för 550 miljoner år sedan var en vulkan.[17]
InsjöarRedigera
|
|
Havsområden och fjordarRedigera
|
VattendragRedigera
|
ÖarRedigera
BergRedigera
Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.
TätorterRedigera
2015 fanns det 20 tätorter i Sundsvalls kommun.[18]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 2010-12-31.
|
|
KommunikationerRedigera
Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avatar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.
PolitikRedigera
Socialdemokraterna var, sedan kommunsammanslagningen i början av 70-talet, det styrande partiet i kommunen. Sedan valet 2014 styrs kommunen av en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, och Centerpartiet.
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Arianne Sundman |
| Förste vice ordförande | M | Elisabeth Gisslin Burman |
| Andre vice ordförande | S | Burhan Hussain |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Malin Larsson | S | Jonas Väst |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Åsa Ulander | V | Hiham Elkahtib |
| Miljönämnden | C | Kjell Bergkvist | S | Leif Nilsson |
| Lantmäterinämnden | S | Anders Hedenius | V | Åke Johansson |
| Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration | V | Christiane Rüdiger | S | Christina Nordenö |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | João Pinheiro | V | Hans Zetterkvist |
| Stadsbyggnadsnämnden | S | Anders Hedenius | V | Åke Johansson |
| Valnämnden | S | Cathrine Edström | S | Stefan Aronson |
Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 4 | 32 | 10 | 9 | 6 |
| 61 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 42 | 22 | 5 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 5 | 40 | 21 | 8 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 41 | 17 | 7 | 11 |
| 81 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 46 | 15 | 4 | 12 |
| 81 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 43 | 1 | 10 | 10 | 13 |
| 81 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 41 | 7 | 11 | 8 | 1 | 9 |
| 81 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 39 | 4 | 1 | 8 | 8 | 4 | 13 |
| 81 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 44 | 7 | 6 | 7 | 12 |
| 81 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 36 | 5 | 5 | 4 | 7 | 14 |
| 81 | 78,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 38 | 4 | 7 | 10 | 5 | 10 |
| 81 | 77,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 35 | 4 | 2 | 7 | 8 | 4 | 17 |
| 81 | 78,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 32 | 5 | 4 | 3 | 7 | 1 | 25 |
| 81 | 82,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 38 | 4 | 8 | 4 | 5 | 2 | 16 |
| 81 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 33 | 10 | 7 | 5 | 4 | 16 |
| 81 | 85,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tidigare kommunfullmäktigeordförande i SundsvallRedigera
- Alex Bergström (1970–76), lantbrukare
- Bo Forslund (1977–2002), riksdagsman
- Fredd Sandberg (2002–07), elektriker
- Marianne Sjöblom (2007–10), verksamhetsansvarig
- Rodney Engström (2010 - 2014)
UtbildningRedigera
Sundsvall är en av Mittuniversitetets campusorter.
SevärdheterRedigera
- Kvissle-Nolby-Prästbolet. Unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Historiskt maktcentrum under åtminstone tusen år där Norrlands mest monumentala storhög uppfördes under folkvandringstid tillsammans med tolv andra storhögar. Runsten med kors och tidigmedeltida gårdskyrkoruin berättar om kristendomens införande hos stormannaätten. Områdets reservatskaraktär och den välbevarade helheten gör detta historiska landskap till ett av de märkligaste i Norrland och Sverige. Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.
- Friluftsmuseet Norra berget innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats.
- Kulturmagasinet innefattar Sundsvalls museum med fotomuseet och fynd från utgrävningen av hövdingagraven i Högom.
- Köpstaden Birsta, 8 kilometer norr om Sundsvall, är Norrlands största handelsområde.
- Sveriges första internationella kasino öppnade 1 juli 2001 i Sundsvall. Kasinots ägare är Casino Cosmopol, ett dotterbolag till Svenska Spel.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf.
- ^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sundsvallsregionen.se
- ^ ”Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv”. Tillväxtanalys. http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1d7fbce414d2f83fc769ee8b/1431501592888/WP_PM_2011_47.pdf.
- ^ ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 14 november 2016.
- ^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015.
Externa länkarRedigera
- Sundsvalls kommun
Wikimedia Commons har media som rör Sundsvalls kommun.
