Denna artikel handlar om den nuvarande kommunen Sundsvalls kommun och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för den tidigare stadskommunen, se Sundsvalls stad.
Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.
Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.
Befolkningsutvecklingen Sundsvalls kommun och dess föregångare 1810–2022
År
Invånare
1810
12 507
1830
16 326
1850
20 320
1860
25 464
1870
31 544
1880
44 351
1890
59 739
1900
64 431
1910
67 984
1920
70 837
1930
76 916
1940
73 965
1950
76 657
1960
83 190
1970
90 795
1975
93 992
1980
94 742
1985
93 181
1990
93 808
1995
94 531
2000
93 126
2005
94 044
2010
95 732
2015
97 633
2020
99 439
2022
99 341
Gröna staplar indikerar storleken innan den senaste kommunsammanslagningen 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
Sundsvallsregiongruppen är sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) som sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen.[14] Tillsammans består kommunerna av 196 531 invånare 2011. Gruppen har som mål att uppnå hållbar tillväxt genom att kommunsamverkan och kortare restider ska leda till framtida regionförstoring, så att de sex kommunerna bildar en gemensam arbets-, utbildnings- och boenderegion.
Några exempel på samverkan som idag sker mellan kommunerna i Sundsvallsregionen och intilliggande kommuner vid sidan av själva regionsamverkansorganet är:
MittSverige Vatten AB - kommunerna Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge har ett gemensamt VA-bolag
Servanet AB - kommunägt bolag som driver fiberbredbandsnät i kommunerna Berg, Härnösand, Ragunda, Strömsund, Sundsvall, Timrå och Ånge
Enligt indelning av myndigheten Tillväxtanalysbaserat på pendlingsmönster består FA-regionen Sundsvall sedan 2015 av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge.[15] Samma fyra kommuner ingick även i indelningen 2005-2015. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 151 778 invånare 2021-03-21.[16] Även LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag (2019) av samma fyra kommuner.
I kommunens östligaste del ligger Sundsvalls skärgård med Alnön som största ö, känd för Alnöiten, Medelpads landskapssten, en vulkanisk bergart som hittats på Alnön som för 550 miljoner år sedan var en vulkan.[17]
Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.
Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avtar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.
Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen. Eftersom procentsiffrorna är avrundade så kan det vara så att summorna inte stämmer överens.
Parti
1970
1973
1976
1979
1982
1985
1988
1991
1994
1998
2002
2006
2010
2014
2018
S
50,4
49,2
48,6
49,6
52,9
51,1
48,1
44,8
53,4
43,7
46,4
42,64
36,8
45,0
38,9
M
8,4
8,4
12,2
12,6
14,7
14,3
11,0
15,3
13,4
16,3
11,9
20,12
28,4
17,8
18,2
C
17,2
25,4
21,0
20,3
17,5
12,3
12,9
10,2
7,4
6,4
8,0
8,7
5,2
5,3
7,6
L
15,0
7,3
10,4
8,6
4,7
11,6
10,8
9,7
7,3
5,8
11,5
9,2
9,0
7,0
6,1
KD
2,5
2,1
1,9
1,8
2,4
2,6
3,0
5,8
2,6
7,7
6,0
4,7
2,9
3,0
4,8
V
6,4
6,9
5,3
6,3
5,5
5,2
5,2
4,7
6,1
12,7
9,2
6,28
5,6
5,7
6,9
MP
*
*
*
*
0,6
2,1
7,7
5,0
8,1
6,7
5,0
4,7
6,3
4,8
2,9
SD
*
*
*
*
*
*
*
*
*
0,4
1,4
3,2
4,3
9,2
11,9
Ö
0,1
0,6
0,0
0,0
0,0
0,3
1,3
1,9
0,7
0,6
1,0
0,6
0,4
1,8
2,6
Valdeltagande
87,2
91,0
91,0
90,2
90,5
88,3
84,3
84,8
84,7
78,9
77,57
78,9
82,22
84,0
85,8
Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och har varit det största partiet i samtliga kommunval sedan kommunsammanslagningen 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1970–1976 och 1979–1991 samt under mandatperioden 1994–1998. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970–1982 och 1988–1991. Sedan var Moderaterna näst störst i valen 1985–1988 och i alla val från 1991 framåt med undantag för valet 2002 då både Folkpartiet och Moderaterna fick samma antal mandat; på första plats kom Socialdemokraterna. Från 1970–2010 var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. En blågrön koalition mellan de dåvarande Allianspartierna och Miljöpartiet styrde 2010–2014.
Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen grundades med 36,8% medan Moderaterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4%. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 % mot den borgerliga Alliansen på 45,5 % men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3%.
Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en förvånande övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med alliansen som därmed med 1 mandats övervikt kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun grundades.
Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för de kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokrater och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdemokratiska budgetar. Det politiska kaoset som följde mandatperioden ledde till att i valet 2014 fick Socialdemokraterna som det ledande oppositionspartiet deras högsta resultat och väljarstöd sedan 2002 på 45,0% och kunde därefter åter regera kommunen i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet. Socialdemokraterna lyckades även i sidoförhandlingar att spränga alliansen och få över Centerpartiet i det nya vänsterlutande politiska kommunstyret.
Valet 2018 ökade Centerpartiet och Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna tappade samma antal mandat som V och C vann och därmed bibehöll konstellationen majoritet. Sverigedemokraterna erbjöd att stödja ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre utan krav. S avböjde erbjudandet och majoritetsstyret V-S-C fortsatte in i nästa mandatperiod. Miljöpartiet föll ur fullmäktige efter valet 2018 och förlorade därmed alla mandat.
Kvissle-Nolby-Prästbolet. Unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Historiskt maktcentrum under åtminstone tusen år där Norrlands mest monumentala storhög uppfördes under folkvandringstid tillsammans med tolv andra storhögar. Runsten med kors och tidigmedeltida gårdskyrkoruin berättar om kristendomens införande hos stormannaätten. Områdets reservatskaraktär och den välbevarade helheten gör detta historiska landskap till ett av de märkligaste i Norrland och Sverige. Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.
Friluftsmuseet Norra berget innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]