Sundsvalls kommun
Sundsvalls kommun är en kommun i Västernorrlands län. Centralort är Sundsvall. Sundsvalls kommun är, invånarmässigt, tjugonde folkrikaste kommun i Sverige, tredje folkrikaste kommun i Norrland, och folkrikaste kommun i Västernorrlands län (2021). Kommunen var folkrikast i Norrland från bildandet till och med 1991, och näst folkrikast åren 1992 till 2012.[7]
| Sundsvalls kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Norrlands huvudstad |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Medelpad |
| Län | Västernorrlands län |
| Centralort | Sundsvall |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 4 445,86 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 3 189,14 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1 256,72 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 99 386 ()[3] |
| Bef.täthet | 31,16 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 62°24′00″N 17°19′00″Ö / 62.4°N 17.316666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Sundsvalls domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2411[4] |
| Anställda | 9 075 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2281[6] |
| GeoNames | 2670776 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
- Denna artikel handlar om den nuvarande kommunen Sundsvalls kommun och dess administrativa historia. För stadens historia och dagens tätort se Sundsvall, för den tidigare stadskommunen, se Sundsvalls stad.
Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del i Hälsingland (del av Attmars socken). Kommunen har Bottenhavet i öster. I söder gränsar kommunen till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, i väster till Ånge kommun i Västernorrlands län samt Bräcke kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län. I norr gränsar kommunen till Sollefteå kommun och Timrå kommun, bägge i Västernorrlands län. I riktning från nordväst till sydost rinner Selångersån genom kommunens centrala delar medan älven Ljungan rinner genom kommunens södra delar, och Indalsälven genom kommunens nordvästra del.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna Alnö, Attmar, Holm, Indal, Liden, Njurunda, Selånger, Skön, Stöde, Sättna och Tuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sundsvalls stad som 1863 bildade en stadskommun.
Skönsmons municipalsamhälle inrättades i Sköns landskommun 16 oktober 1883 och upplöstes vid utgången av 1947 när området införlivades i Sundsvalls stad. Gångvikens municipalsamhälle och Skönsbergs municipalsamhälle inrättades båda i Sköns landskommun 21 september 1894 och upplöstes vid utgången av 1947 när landskommunen ombildades till Sköns köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades två storkommuner i området, Selånger (av de tidigare kommunerna Selånger och Sättna) och Indals-Liden (av Holm, Indal och Liden) medan landskommunerna Alnö, Attmar, Njurunda, Stöde och Tuna samt Sundsvalls stad och Sköns köping förblev opåverkade. 1963 bildades Matfors landskommun av Attmar och Tuna landskommuner.
År 1965 införlivades Alnö och Selångers landskommuner samt Sköns köping i Sundsvalls stad. Sundsvalls kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Sundsvalls stad. År 1974 införlivades kommunerna Njurunda, Matfors, Indals-Liden och Stöde.[8]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I fält av silver en stormhatt över två korslagda muskötgafflar, allt i blått.
Vapnet fastställdes för Sundsvalls stad av Kungl Maj:t år 1937 och går tillbaka på ett sigill från 1624 års privilegiebrev. Efter kommunbildningen fanns en rad upphörda vapen att tillgå, men stadsvapnet registrerades oförändrat för den nya kommunen. Dock används numera oftast i stället för vapnet en logotyp bestående av ett "S" med drakhuvud. Det skapades 1988.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen Sundsvalls kommun och dess föregångare 1810–2021 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 12 507 | |||
| 1830 | 16 326 | |||
| 1850 | 20 320 | |||
| 1860 | 25 464 | |||
| 1870 | 31 544 | |||
| 1880 | 44 351 | |||
| 1890 | 59 739 | |||
| 1900 | 64 431 | |||
| 1910 | 67 984 | |||
| 1920 | 70 837 | |||
| 1930 | 76 916 | |||
| 1940 | 73 965 | |||
| 1950 | 76 657 | |||
| 1960 | 83 190 | |||
| 1970 | 90 795 | |||
| 1975 | 93 992 | |||
| 1980 | 94 742 | |||
| 1985 | 93 181 | |||
| 1990 | 93 808 | |||
| 1995 | 94 531 | |||
| 2000 | 93 126 | |||
| 2005 | 94 044 | |||
| 2010 | 95 732 | |||
| 2015 | 97 633 | |||
| 2020 | 99 439 | |||
| 2021 | 99 386 | |||
| Gröna staplar indikerar storleken innan den senaste kommunsammanslagningen 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källa: SCB och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 629, eller 11,95 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 338 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 941, eller 7,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 252 den 31 december 2002).[9]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Sundsvalls kommun 97 338 personer. Av dessa var 9 481 personer (9,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
| Födelseland[10] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
87 857 |
| 2 |  Finland |
1 355 |
| 3 | Asien: Övriga länder | 1 262 |
| 4 | Afrika: Övriga länder | 1 020 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
752 |
| 6 |  Irak |
658 |
| 7 |  Somalia |
634 |
| 8 | Europa utom EU: Övriga länder | 447 |
| 9 |  Thailand |
435 |
| 10 | Sydamerika | 415 |
| 11 |  Iran |
377 |
| 12 |  Norge |
282 |
| 13 |  Syrien |
237 |
| 14 | Nordamerika | 221 |
| 15 |  Afghanistan |
207 |
| 16 |  Polen |
203 |
| 17 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
194 |
| 18 |  Tyskland |
185 |
| 19 |  Kina |
171 |
| 20 |  Turkiet |
158 |
| 21 |  Bosnien och Hercegovina |
114 |
| 22 |  Danmark |
75 |
| 23 |  Island |
30 |
| 24 | Oceanien | 24 |
| 25 |  Sovjetunionen |
18 |
| 26 | Okänt födelseland | 7 |
IndelningarRedigera
KommundelarRedigera
Kommunen är indelad i åtta kommundelar med ett antal glesbygdsområden, tätortsområden och stadsdelar.[11][12]
| NYKO | Delområde | Motsvarande distrikt |
|---|---|---|
| 1 | Sundsvalls tätortsområde | Sundsvalls Gustav Adolfs distrikt Sköns distrikt Skönsmons distrikt Selångers distrikt (del av) |
| 2 | Alnö kommundel | Alnö distrikt |
| 3 | Sättna kommundel | Sättna distrikt Selångers distrikt (del av) |
| 4 | Njurunda tätortsområde | Njurunda distrikt (del av) |
| 5 | Njurunda glesbygdsområde | Njurunda distrikt (del av) |
| 6 | Matfors kommundel | Tuna distrikt Attmars distrikt |
| 7 | Stöde kommundel | Stöde distrikt |
| 8 | Indals-Lidens kommundel | Indals distrikt Lidens distrikt Holms distrikt |
För befolkningsrapporteringRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:
SundsvallsregionenRedigera
Sundsvallsregiongruppen är sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) som sedan 2004 försöker att lansera varumärket Sundsvallsregionen.[14] Tillsammans består kommunerna av 196 531 invånare 2011. Gruppen har som mål att uppnå hållbar tillväxt genom att kommunsamverkan och kortare restider ska leda till framtida regionförstoring, så att de sex kommunerna bildar en gemensam arbets-, utbildnings- och boenderegion.
Några exempel på samverkan som idag sker mellan kommunerna i Sundsvallsregionen och intilliggande kommuner vid sidan av själva regionsamverkansorganet är:
- MittSverige Vatten AB - kommunerna Nordanstig, Sundsvall, Timrå, Ånge har ett gemensamt VA-bolag
- Servanet AB - kommunägt bolag som driver fiberbredbandsnät i kommunerna Berg, Härnösand, Ragunda, Strömsund, Sundsvall, Timrå och Ånge
- Räddningstjänsten Medelpad - gemensam räddningstjänst för kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge
- Sundsvall Timrå Airport - flygplats som ägs av kommunerna Sundsvall och Timrå
- Överförmyndarnämnden Mitt - gemensam överförmyndarnämnd för kommunerna Sundsvall, Timrå, Nordanstig, Ånge
Enligt indelning av myndigheten Tillväxtanalysbaserat på pendlingsmönster består FA-regionen Sundsvall sedan 2015 av kommunerna Timrå, Härnösand, Sundsvall och Ånge.[15] Samma fyra kommuner ingick även i indelningen 2005-2015. Denna FA-region är Norrlands tredje största med 151 778 invånare 2021-03-21.[16] Även LA-regionen Sundsvall består enligt SCB idag (2019) av samma fyra kommuner.
GeografiRedigera
Kommunen gränsar i väster till Ånge kommun och i norr till Sollefteå och Timrå kommuner i Västernorrlands län. I nordväst gränsar Sundsvalls kommun till Bräcke och Ragunda kommuner i Jämtlands län och i söder till Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Öster om Sundsvall ligger Bottenhavet.
I kommunens östligaste del ligger Sundsvalls skärgård med Alnön som största ö, känd för Alnöiten, Medelpads landskapssten, en vulkanisk bergart som hittats på Alnön som för 550 miljoner år sedan var en vulkan.[17]
InsjöarRedigera
|
|
Havsområden och fjärdarRedigera
|
VattendragRedigera
|
ÖarRedigera
BergRedigera
Drygt 12 kilometer söder om Stöde fågelvägen finns kommunens högsta punkt, Fanbyklacken. Fanbyklacken når 506 meter över havet. Flera bergstoppar kring Liden når också över 400 meter över havet.
TätorterRedigera
2019 fanns det 22 tätorter i Sundsvalls kommun. [18] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 december 2019.
|
|
KommunikationerRedigera
Från söder till norr genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan/Ådalsbanan. Från Sundsvall utgår E14 och Mittbanan i nordvästlig riktning mot Östersund och Trondheim. Från E14 avtar länsväg 305 åt söder i Stöde samt riksväg 86 och länsväg 320 åt nordväst i Sundsvall. Mittbanan trafikeras av Norrtågs regiontåg. Ostkustbanan/Ådalsbanan trafikeras av SJ:s fjärrtåg, Ostkustbanan av regiontåget X-Tåget från Gävle och Ådalsbanan av regiontåget Norrtåg mot Umeå.
PolitikRedigera
Socialdemokraterna har ett starkt stöd i Sundsvalls kommun och har varit det största partiet i samtliga kommunval sedan kommunsammanslagningen 1970 och framåt. Egen majoritet hade partiet under åren 1970–1976 och 1979–1991 samt under mandatperioden 1994–1998. Näst största parti i kommunfullmäktige var Centerpartiet i valen 1970–1982 och 1988–1991. Sedan var Moderaterna näst störst i valen 1985–1988 och i alla val från 1991 framåt med undantag för valet 2002 då både Folkpartiet och Moderaterna fick samma antal mandat; på första plats kom Socialdemokraterna. Från 1970–2010 var Socialdemokraterna det styrande partiet, samt från 2014. En blågrön koalition mellan de dåvarande Allianspartierna och Miljöpartiet styrde 2010–2014.
Valåret 2010 hade Sundsvalls kommun ett rödgrönt styre, och enligt Miljöpartiet skulle det samarbetet fortsätta även efter valet. Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan kommunen grundades med 36,8% medan Moderaterna fick sitt högsta resultat någonsin på 28,4%. De styrande rödgröna blev klart störst på 48,7 % mot den borgerliga Alliansen på 45,5 % men saknade egen majoritet och Sverigedemokraterna blev vågmästare med 4,3%.
Förhandlingar mellan partierna inleddes och resultatet blev en förvånande övergång till alliansblocket. Miljöpartiet gick in en blågrön koalition med alliansen som därmed med 1 mandats övervikt kunde bilda ett majoritetsstyre för den kommande mandatperioden. Därmed hamnade Socialdemokraterna i opposition för första gången på 40 år, sedan Sundsvalls kommun grundades.
Den 18 juni 2012 blev den styrande koalitionens budget för de kommande året fälld i fullmäktige, eftersom en miljöpartistisk ledamot röstade nej tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokrater och Sverigedemokraterna. Därefter tappade det blågröna styret effektivt majoriteten i ett flertal omröstningar under resten av mandatperioden och fick stundtals regera med socialdemokratiska budgetar. Det politiska kaoset som följde mandatperioden ledde till att i valet 2014 fick Socialdemokraterna som det ledande oppositionspartiet deras högsta resultat och väljarstöd sedan 2002 på 45,0% och kunde därefter åter regera kommunen i majoritet tillsammans med Vänsterpartiet. Socialdemokraterna lyckades även i sidoförhandlingar att spränga alliansen och få över Centerpartiet i det nya vänsterlutande politiska kommunstyret.
Valet 2018 ökade Centerpartiet och Vänsterpartiet medan Socialdemokraterna tappade samma antal mandat som V och C vann och därmed bibehöll konstellationen majoritet. Sverigedemokraterna erbjöd att stödja ett Socialdemokratiskt minoritetsstyre utan krav. S avböjde erbjudandet och majoritetsstyret V-S-C fortsatte in i nästa mandatperiod. Miljöpartiet föll ur fullmäktige efter valet 2018 och förlorade därmed alla mandat.
Politiska styren i Sundsvalls kommunRedigera
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970-1973 | S | |||||
| 1973-1976 | S | |||||
| 1976-1979 | S | |||||
| 1979-1982 | S | |||||
| 1982-1985 | S | |||||
| 1985-1988 | S | |||||
| 1988-1991 | S | |||||
| 1991-1994[källa behövs] | S | |||||
| 1994-1998[källa behövs] | S | V | ||||
| 1998-2002[källa behövs] | S | V | ||||
| 2002-2006 | S | V | ||||
| 2006-2010 | S | V | MP | |||
| 2010-2014 | M | FP | C | MP | KD | |
| 2014-2018 | S | C | V | |||
| 2018- | S | C | V | |||
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Arianne Sundman |
| Kommunalråd 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Finans- och näringslivsutskottet | S | Bodil Hansson |
| Plan- och utvecklingsutskottet | S | Niklas Säwén |
| Service- och förvaltningssutskottet | C | Hans Forsberg |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | S | Bodil Hansson | S | Niklas Säwén |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Mikael Westin | C | Jeanette Lindblom |
| Kultur- och fritidsnämnden | V | Niklas Evaldsson | S | Jeanette Hedlund |
| Miljönämnden | C | Kjell Bergkvist | S | Leif Nilsson |
| Lantmäterinämnden | S | Anders Hedenius | C | Magnus Persson |
| Individ- och arbetsmarknadsnämnden | S | Jonas Väst | V | Erfan Kakahani |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Lisa Tynnemark | S | Eva Bergström Selling |
| Stadsbyggnadsnämnden | S | Anders Hedenius | C | Magnus Persson |
| Valnämnden | S | Lena Sjöberg | S | Stefan Aronson |
Mandatfördelning i Sundsvalls kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 4 | 32 | 10 | 9 | 6 |
| 61 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 42 | 22 | 5 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 5 | 40 | 21 | 8 | 7 |
| 81 | 91,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 41 | 17 | 7 | 11 |
| 81 | 90,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 46 | 15 | 4 | 12 |
| 81 | 90,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 43 | 1 | 10 | 10 | 13 |
| 81 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 41 | 7 | 11 | 8 | 1 | 9 |
| 81 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 39 | 4 | 1 | 8 | 8 | 4 | 13 |
| 81 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 5 | 44 | 7 | 6 | 7 | 12 |
| 81 | 84,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 36 | 5 | 5 | 4 | 7 | 14 |
| 81 | 78,91 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 38 | 4 | 7 | 10 | 5 | 10 |
| 81 | 77,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 35 | 4 | 2 | 7 | 8 | 4 | 17 |
| 81 | 78,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 4 | 32 | 5 | 4 | 3 | 7 | 1 | 25 |
| 81 | 82,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 38 | 4 | 8 | 4 | 5 | 2 | 16 |
| 81 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 6 | 33 | 10 | 7 | 5 | 4 | 16 |
| 81 | 85,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tidigare kommunfullmäktigeordförande i SundsvallRedigera
- Alex Bergström (1970–1976), lantbrukare
- Bo Forslund (1977–2002), riksdagsman
- Fredd Sandberg (2002–2007), elektriker
- Marianne Sjöblom (2007–2010), verksamhetsansvarig
- Rodney Engström (2010–2014)
UtbildningRedigera
Sundsvall är en av Mittuniversitetets campusorter.
SevärdheterRedigera
- Kvissle-Nolby-Prästbolet. Unik fornlämningsmiljö vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Historiskt maktcentrum under åtminstone tusen år där Norrlands mest monumentala storhög uppfördes under folkvandringstid tillsammans med tolv andra storhögar. Runsten med kors och tidigmedeltida gårdskyrkoruin berättar om kristendomens införande hos stormannaätten. Områdets reservatskaraktär och den välbevarade helheten gör detta historiska landskap till ett av de märkligaste i Norrland och Sverige. Storhögar av liknande dignitet finns dessutom i Högoms gravfält och i Sundsbruk.
- Friluftsmuseet Norra berget innefattar utsiktstorn, gamla byggnader, ett hantverks- och sjöfartsmuseum vars mest kända föremål är den uppstoppade Skvadern, samt Bureplatsen som är en slags konstnärlig gestaltning och festivalplats.
- Kulturmagasinet innefattar Sundsvalls museum med fotomuseet och fynd från utgrävningen av hövdingagraven i Högom.
- Köpstaden Birsta, 8 kilometer norr om Sundsvall, är Norrlands största handelsområde.
- Sveriges första internationella kasino öppnade 1 juli 2001 i Sundsvall. Kasinots ägare är Casino Cosmopol, ett dotterbolag till Svenska Spel.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021, Statistiska centralbyrån, 9 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=44ee583b-f05e-471a-9138-7d9d4696808b. Läst 12 november 2018.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”områdesfakta 2015_K 1s”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921034945/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Befolkning/Omr%C3%A5desfakta/omr%C3%A5desfakta%202015_K%201s.pdf.
- ^ ”Hela Sundsvalls kommun”. Sundsvalls kommun. Arkiverad från originalet den 21 september 2016. https://web.archive.org/web/20160921035308/http://www.sundsvall.se/Global/Nya%20Sundsvall.se%202010/Kommunfakta/Statistikomr%C3%A5deskartor/Kommundelar/Hela%20Sundsvalls%20kommun.pdf.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sundsvallsregionen.se
- ^ https://www.scb.se/contentassets/1e02934987424259b730c5e9a82f7e74/fa_karta.pdf
- ^ ”Typologisering av FA-regioner utifrån ett stad-land perspektiv”. Tillväxtanalys. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151003215456/http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1d7fbce414d2f83fc769ee8b/1431501592888/WP_PM_2011_47.pdf. Läst 2 oktober 2015.
- ^ ”I A-G Alnö geologiska lokaler”. https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/08/A-G-Aln%C3%B6-geologiska-lokaler.pdf.
- ^ ”Statistiska tätorter 2018; befolkning, landareal, befolkningstäthet”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200621220656/https://scb.se/contentassets/2ae651f3169142a7a5812c0aaa4a6070/mi0810_2019a01_tatorter2018_bef_arealer.xlsx. Läst 19 oktober 2020.
- ^ ”Sundsvallsbron”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525233229/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/E4-Sundsvall/Sundsvallsbron/. Läst 17 maj 2015.
Externa länkarRedigera
- Sundsvalls kommun
Wikimedia Commons har media som rör Sundsvalls kommun.
