Det som i dag är Pajala kommun har tidigt varit bebott av renskötare. De första skogsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del i slutet av 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter skogsfinske nybyggaren Lasse Pajanen nämnd 1587-1596.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).[11]
Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Pajala kommun.[12]
Största partiet i Pajala kommunfullmäktige har sedan första kommunvalet 1970 varit socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.[14]
Kommunen styrs efter valet 2014 av ett samarbete mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet.[15]
Totalt har kommunstyrelsen 9 ledamöter, varav 3 tillhör socialdemokraterna, kristdemokraterna, vänsterpartiet och framtid-s har 2 ledamöter medan moderaterna och Norrbottens sjukvårdsparti har 1 mandat vardera.[17]
Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.[21]
Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]