Wikipedia

Pajala kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige
Artikel Diskussion

Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala.

Pajala kommun
Kommun
Pajala kyrka i juli 2004..JPG
Området vid kyrkan i Pajala
SloganMakalösa Pajala / Här kan man få vara ifred
Kommunens vapen.
Pajala kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortPajala
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal8 050,87 kvadratkilometer ()[1]
- därav land7 839,78 kvadratkilometer[1]
- därav vatten211,09 kvadratkilometer[1]
Folkmängd5 883 ()[2]
Bef.täthet0,75 inv./km² (land)
Läge
Pajala Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater67°11′00″N 23°22′00″Ö / 67.183333333333°N 23.366666666667°Ö / 67.183333333333; 23.366666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2718[3]
Anställda625 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2521
GeoNames603760
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I stort sett hela kommunen består av en moräntäckt urbergsslätt. I norr finns dock kraftig­are kuperad terräng. Historisk har de tre basnäringarna i Pajala varit skogsbruk, rennäring och jordbruk. I början av 2020-talet dominerade dock industrinäringen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit kraftigt negativ. Största partiet i samtliga val har varit Socialdemokraterna, vilka under mandatperioden 2018 till 2022 styrde i koalition med Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1870 Korpilombolo landskommun där även mindre områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner införlivades. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[7]

GeografiRedigera

 
Muonioälven med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Topografi och hydrografiRedigera

Se även: Lista över insjöar i Pajala kommun

I stort sett hela kommunen består av en moräntäckt urbergsslätt. I norr finns dock kraftig­are kuperad terräng. Myrmark har till stor del brett ut sig över kommunens flacka områden. Ytan domineras av produktiv tall- och granskog. Torneälven, med biflödena Lainio- och Muonioälven, genomflyter kommunen.[8] I höjd med Kengis, finns i Torneälven, Kengisforsen. Den 600 meter långa forsen har en fallhöjd på 18 meter och är den största längs Torneälven.[9]

Även Kalixälven, vars tillflöde Tärendöälven kommer från Torneälven, flyter genom kommunen. Den är ett exempel på en bifurkation.[8] Kalixälven har flera dramatiska forsar, däribland Mestoslinkka i närheten av byn Narken.[9]

Isälvsavlagringar finns i dalgångarna ovanför Erkheikki vid Torne älv och Tärendö vid Kalixälven, nedanför är dalstråken istället fyllda med finkorniga sediment. Dalsedimenten utgör till stor del öppen odlings- och slåttermark.[8]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 47 naturreservat i Pajala kommun.[10] Flera av reservaten utgörs av myrområden, däribland Naakakero med fjällbjörksliknande skog.[11] Andra reservat är mer ovanliga, så som Anokangas som utgörs av riktigt gammal tallskog på sandig mark, något som är ovanligt för riket.[12] I reservatet Kolkonliika har Muonio sameby sitt viktigaste sommarviste.[13]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

 
Distrikt inom Pajala kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt[14] – Junosuando, Korpilombolo, Muonionalusta, Pajala och Tärendö.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Pajala kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Pajala 2 032
2 Korpilombolo 539
3 Junosuando 314
4 Kangos 245

Centralorten är i fet stil

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Största partiet i Pajala kommunfullmäktige har sedan första kommunvalet 1970 varit Socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994–1998 och 2010–2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.[15]

Kommunen styrdes efter valet 2014 av ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[16] Mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att de skulle skapa en "långsiktig strategi för skol-förskole- och äldreboendestrukturerna".[17]

År Partier
1995-1998[18] S
1999-2002[18] S V
2003-2006[18] S KD C
2006-2010[18] S V
2010-2014[18] S V
2014-2018[18] S V
2018-[17] S KD NS

KommunfullmäktigeRedigera

Fram till valet 1998 hade kommunfullmäktige i Pajala 41 mandat. Efter valet minskades dessa till 31 mandat. Efter valet 2018 minskades antalet mandat ytterligare och kommunfullmäktige består därefter av 21 ledamöter.[8]

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Stig Töyrä
Vice ordförande S Birgitta Rantatalo

Källa:[19]

Mandatfördelning i Pajala kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPAPKSOCS-ALTFrSSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197082016213
820623
4185,7
38
197391817213
918723
4188,1
36
1976101726213
10172623
4188,2
356
1979818215214
8182524
4188,3
356
198281925214
8192524
4187,2
338
198581914324
8194324
4186,5
3110
198881915323
8195323
4180,6
2714
199191814333
9184333
4180,4
2813
199492113133
921333
4183,1
2417
199881314232
8134232
3378,80
2310
2002912112242
9122242
3376,16
2013
200681441132
814432
3375,76
1617
20107182132
718232
3379,32
1914
2014715121133
715233
3378,32
1716
2018474132
474132
2178,75
912
202246411131
46411131
2176,92
1110
  • APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Tärendö 48,08  % 28,03  %
FrS Pajala norra 32,92  % 18,51  %
V Pajala norra 25,56  % 16,98  %
KD Korpilombolo 31,29  % 13,80  %
M Korpilombolo 7,55  % 6,78  %
SD Junosuando 12,46  % 6,64  %
C Junosuando 6,81  % 5,04  %
NS Junosuando 10,13  % 3,40  %
MP Junosuando 1,16  % 0,44  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

NämnderRedigera

KommunstyrelseRedigera

År 2020 hade kommunstyrelsen totalt nio ledamöter, varav tre tillhörde Socialdemokraterna. Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Framtid-s hade två ledamöter vardera medan Moderaterna och Norrbottens sjukvårdsparti hade en ledamot vardera.[20]

Ordföranden 2018–2022
Ordförande S Ulrica Hammarström
Vice ordförande KD Leif Gramner

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Niska (S) tidigast 2003[18] 2010
  Kurt Wennberg (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Harry Rantakyrö (S) 1 januari 2015 16 januari 2017[21]
  Jan Larsson (S) 1 februari 2017[21] 31 december 2018
  Ulrica Hammarström (S) 1 januari 2019

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden KD Peter Ericsson S Åke Johdet
Individnämnden KD Irene Lundholm S Barbro Rantatalo
Valnämnden KD Magnus Gustafsson NS Alice Videkull

Källa:[22]

Internationella relationerRedigera

Åren 2020 till 2022 pågick samarbetsprojektet Leva och bo i Tornedalen tillsammans med Kolari kommun i Finland. Projektet syftade till att "utveckla nya arbetsmetoder för att den svenska och finska älvdalen ska bli en möjlighetsgivande och inkluderande plats att leva, bo och verka på för både privatpersoner och företag".[23] Tillsammans med 13 kommuner i Sverige, Finland och Norge är kommunen medlem i Tornedalsrådet, vars vision är att "Invånarna i Tornedalen ska kunna leva, studera, arbeta och driva företag i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte fanns".[24]

Pajala kommun har tre vänorter:[25]

I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 uppgav kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) att kommunen inte samarbetat med vänorterna "de senaste åren".[26]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Historiskt är de tre basnäringarna i Pajala skogsbruk, rennäring och jordbruk.[27] År 1646 anlades ett järnbruk i Kengis, Kengis bruk, som lades ner efter en brand 1879.[28] Anläggande var bruket ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.[källa behövs] Pajala marknad, som årligen lockar 45 000 - 50 000 besökare har anor från 1700-talet[29] och vittnar om Pajala som ett handelscentrum.[källa behövs]

I början av 2020-talet domineras industrinäringen, precis som tidigare, av småföretagande. Primärt inom verkstads-, trävaru-, livsmedels- och konfektionsbranscherna. Kommunen var den största arbetsgivaren. Allt fler företag inom data och elektronik har vuxit upp i kommunen och börjat överta de gamla basnäringarnas roll.[8]

RåvarorRedigera

Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.[30]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Se även: Pajalaprojektet

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten.

Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport och chartertrafik till Storbritannien. Flygplatsen används även för privatflyg, ambulansflyg, taxiflyg och helikoptrar. År 2022 beslutades att flygplatsen ska utvecklas.[31]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2020[32]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 752
1975
  
9 421
1980
  
8 763
1985
  
8 685
1990
  
8 424
1995
  
8 119
2000
  
7 480
2005
  
6 798
2010
  
6 282
2015
  
6 193
2020
  
5 966
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895 stycken, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).[33]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Pajala kommun.[34]

Födelseland 31 december 2021[34]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&&05116.&&&&&05 116 85,65 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&&0433.&&&&&0433 7,25 % 1,31 %
3   Thailand &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 1,02 % 0,43 %
4   Afghanistan &&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041 0,69 % 0,60 %
5   Syrien &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,47 % 1,88 %
6   Ryssland &&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023 0,39 % 0,22 %
7   Estland &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 0,33 % 0,09 %
7   Tyskland &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 0,33 % 0,51 %
9   Norge &&&&&&&&&&&&&019.&&&&&019 0,32 % 0,39 %
10   Myanmar &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 0,25 % 0,01 %

SpråkRedigera

Kommunen tillhör förvaltningsområdet för finska och meänkieli.[35]

KulturRedigera

MuseumRedigera

 
Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid.

Bland kommunens museum hittas Laestadiuspörtet, kyrkoherden Lars Levi Laestadius gamla hemställe. Både pörtet och den intilliggande prästgården är klassade som byggnadsminnen och fungerar som museum.[36] Två mil söder om Pajala ligger byn Sattajärvi med Garverimuseet som visar hur den gamla metodens garvning fungerade.[37]

Ett annat museum är Tärendö hembygdsgård som visar den tornedalska bondekulturen och dess historia. Exempelvis visas 22 byggnader och mer än 2000 bruksföremål vilka tillsammans utgör en av Norrbottens största samlingar.[38]

KulturarvRedigera

Se även: Lista över fornlämningar i Pajala kommun

År 2005 utsåg Unesco 34 av mätpunkterna till Struves meridianbåge till världsarv. En av dessa återfinns på berget Jupukka som är belägen i kommunen.[39] Ett annat kulturarv är Pajala kyrka, byggd 1797 i närheten av Kengis järnbruk men flyttad till Pajala i slutet av 1800-talet.[40]

Bland samiska kulturarv hittas bland annat Akamella ödekyrkogård som under många år var en samisk begravningsplats[41] och Seitastenen, en samisk helig sten, på 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelsk ornitolog.

KommunsymbolerRedigera

KommunvapenRedigera

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[42]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

KommunfågelRedigera

Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d e] ”Pajala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pajala. Läst 11 augusti 2022. 
  9. ^ [a b] ”Upptäck”. visitpajala.se. https://visitpajala.se/upptack/index.html. Läst 11 augusti 2022. 
  10. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 augusti 2022. 
  11. ^ ”Naakakero”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/naakakero.html. Läst 11 augusti 2022. 
  12. ^ ”Anokangas”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/anokangas.html. Läst 11 augusti 2022. 
  13. ^ ”Kolkonliika”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/kolkonliika.html. Läst 11 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Valmyndighetens statistik
  16. ^ Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2015
  17. ^ [a b] Nyberg, Micke (8 oktober 2018). ”Skör majoritet ska styra Pajala”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/nytt-styre-i-pajala. Läst 11 augusti 2022. 
  18. ^ [a b c d e f g] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  19. ^ ”Kommunfullmäktige”. Pajala kommun. https://www.pajala.se/kommun-politik-service/ledning-styrning-och-politik/den-politiska-organisationen/kommunfullmaktige/. Läst 25 oktober 2020. 
  20. ^ ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Pajala kommun. https://www.pajala.se/kommun-politik-service/ledning-styrning-och-politik/den-politiska-organisationen/kommunstyrelsen/. Läst 25 oktober 2020. 
  21. ^ [a b] ”Protokoll för Kommunfullmäktige” (  PDF). Pajala kommun. 16 januari 2017. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307124004/http://www.pajala.se/Documents/Kallelser%20fullm%c3%a4ktige/Kf%202017-01-16.pdf. Läst 7 mars 2017. 
  22. ^ ”Nämnder och styrelser”. Pajala kommun. Arkiverad från originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316142802/http://pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Namnder-och-styrelser/. Läst 7 mars 2017. 
  23. ^ ”Leva och bo i Tornedalen - Pajala Kommun”. www.pajala.se. https://www.pajala.se/naringsliv-utveckling/utvecklingsprojekt/leva-och-bo-i-tornedalen/. Läst 11 augusti 2022. 
  24. ^ ”Ainutlaatuinen Tornionlaakso – Tornionlaakson neuvosto”. https://tornedalen.org/sv/ainutlaatuinen-tornionlaakso/. Läst 11 augusti 2022. 
  25. ^ Kommunens officiella webbplats[död länk]
  26. ^ Nyheter, S. V. T.; Sternlund, Hans (2 maj 2022). ”Sökte genom 3 000 hyllmeter – nu kan Gällivare riva avtalet med ryska vänorten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-sok-genom-3-000-hyllmeter-har-ar-det-gamla-avtalet-med-ryska-vanorten. Läst 11 augusti 2022. 
  27. ^ Dahlén Vestlund, Jenny (6 oktober 2013). ””-Men i Pajala har vi väl inget fint?””. Kulturmiljö vid Norrbottens museum. Norrbottens museum. https://kulturmiljonorrbotten.com/2013/10/06/men-i-pajala-har-vi-val-inget-fint/. Läst 11 augusti 2022. 
  28. ^ ”Kengis bruk (Bruk)”. digitaltmuseum.org. https://digitaltmuseum.org/021168549289/kengis-bruk-bruk. Läst 11 augusti 2022. 
  29. ^ ”Pajala Marknad”. visitpajala.se. https://visitpajala.se/upptack/evenemang/Pajalamarknad/index.html. Läst 11 augusti 2022. 
  30. ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
  31. ^ ”Ombyggnation av Pajala Airport ger nya möjligheter”. www.norrbotten.se. http://www.norrbotten.se/sv/Om-Region-Norrbotten/Press/Pressmeddelanden-2022/Ombyggnation-av-Pajala-Airport-ger-nya-mojligheter-/. Läst 11 augusti 2022. 
  32. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  33. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 26 november 2015)
  34. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  35. ^ ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk - Pajala Kommun”. www.pajala.se. https://www.pajala.se/foreningsliv-fritid-kultur/nationella-minoriteter-och-minoritetssprak/. Läst 10 augusti 2022. 
  36. ^ ”Laestadiuspörtet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/kulturmiljoer/laestadiusportet.html. Läst 10 augusti 2022. 
  37. ^ ”Besök Keros”. www.kero.se. https://www.kero.se/sv/om-kero/besok-oss. Läst 10 augusti 2022. 
  38. ^ ”Se och göra | Tärendö”. https://tarendo.se/om-tarendo/sevardheter/. Läst 10 augusti 2022. 
  39. ^ ”Världsarvet Struves Meridianbåge - Pajala Kommun”. www.pajala.se. https://www.pajala.se/foreningsliv-fritid-kultur/varldsarvet-struves-meridianbage/. Läst 10 augusti 2022. 
  40. ^ ”Pajala kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/pajala/pajala-kyrka. Läst 11 augusti 2022. 
  41. ^ ”De dödas hämnd: En bruten nacke”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/6nVl7W. Läst 11 augusti 2022. 
  42. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 1 december 2008. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Pajala_kommun&oldid=51729906"