Pajala kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Pajala kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten. Centralort är Pajala, där knappt en tredjedel (31,3 %) av kommunens befolkning bor.[5]

Pajala kommun
Kommun
Pajala kyrka i juli 2004..JPG
Området vid kyrkan i Pajala
SloganMakalösa Pajala / Här kan man få vara ifred
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortPajala
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal8 050,87 kvadratkilometer ()[1]
- därav land7 839,78 kvadratkilometer[1]
- därav vatten211,09 kvadratkilometer[1]
Folkmängd6 002 ()[2]
Bef.täthet0,77 inv./km² (land)
Läge
Pajala Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater67°11′00″N 23°22′00″Ö / 67.183333333333°N 23.366666666667°Ö / 67.183333333333; 23.366666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2718[3]
Anställda625 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2521
GeoNames603760
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Pajala kommun gränsar till Övertorneå kommun och Överkalix kommun i söder, Gällivare kommun i sydväst, Kiruna kommun i väst samt de finländska kommunerna Enontekis i norr, Muonio och Kolari i nordost samt Pello i sydost.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar Pajala socken samt mindre delar av Överkalix socken och Övertorneå socken. I dess socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Ur Pajala landskommun utbröts 1870 Korpilombolo landskommun där även mindre områden ur Överkalix och Övertorneå landskommuner införlivades. Ur Pajala landskommun utbröts sedan 1885 Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]

Pajala kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom sammanslagning av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando landskommuner.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[9]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.

HistoriaRedigera

 
Muonioälven med Sverige (Pajala kommun) till höger och Finland (Kolari kommun) till vänster.

Det som i dag är Pajala kommun har tidigt varit bebott av renskötare. De första skogsfinska nybyggarna slog sig ner i kommunens nedre del i slutet av 1570-talet. Socknen och kommunen har fått sitt namn efter skogsfinske nybyggaren Lasse Pajanen nämnd 1587-1596.

Vid 1600-talets mitt anlades Kengis bruk, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.

Det geografiska läget har sedan länge gjort Pajala till ett handelscentrum, vilket Pajala marknad med anor från 1700-talet vittnar om.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2015[10]
ÅrFolkmängd
1970
  
10 752
1975
  
9 421
1980
  
8 763
1985
  
8 685
1990
  
8 424
1995
  
8 119
2000
  
7 480
2005
  
6 798
2010
  
6 282
2015
  
6 193
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895, eller 14,20 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 303 den 31 december 2014).[11]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Pajala kommun 6 303 personer. Av dessa var 820 personer (13,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.

 
Distrikt inom Pajala kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Pajala kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Pajala 2 032
2 Korpilombolo 539
3 Junosuando 314
4 Kangos 245

Centralorten är i fet stil

KommunikationerRedigera

Riksväg 99 och länsvägarna 394, 395 och 403 passerar kommunen. För allmänna busskommunikationer ansvarar Länstrafiken i Norrbotten. Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport.

PolitikRedigera

Största partiet i Pajala kommunfullmäktige har sedan första kommunvalet 1970 varit socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.[14]

Kommunen styrs efter valet 2014 av ett samarbete mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet.[15]

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande KD Stig Töyrä
Vice ordförande S Birgitta Rantatalo

Källa:[16]

KommunstyrelseRedigera

Ordföranden 2018–2022
Ordförande S Ulrica Hammarström
Vice ordförande KD Leif Gramner

Totalt har kommunstyrelsen 9 ledamöter, varav 3 tillhör socialdemokraterna, kristdemokraterna, vänsterpartiet och framtid-s har 2 ledamöter medan moderaterna och Norrbottens sjukvårdsparti har 1 mandat vardera.[17]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden KD Peter Ericsson S Åke Johdet
Individnämnden KD Irene Lundholm S Barbro Rantatalo
Valnämnden KD Magnus Gustafsson NS Alice Videkull

Källa:[18]

Mandatfördelning i Pajala kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAPKSOCS-ALTFrSSDNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197082016213
820623
4185,7
38
197391817213
918723
4188,1
36
1976101726213
10172623
4188,2
356
1979818215214
8182524
4188,3
356
198281925214
8192524
4187,2
338
198581914324
8194324
4186,5
3110
198881915323
8195323
4180,6
2714
199191814333
9184333
4180,4
2813
199492113133
921333
4183,1
2417
199881314232
8134232
3378,80
2310
2002912112242
9122242
3376,16
2013
200681441132
814432
3375,76
1617
20107182132
718232
3379,32
1914
2014715121133
715233
3378,32
1716
2018474132
474132
2178,75
912
  • APK bytte 1995 namn till SKP och deltog därefter i valen under benämningen Kommunisterna
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Tärendö 57,12 % 29,21 %
FrS Pajala 31,98 % 19,12 %
V Muodoslompolo-Kaunisvaara 29,64 % 18,14 %
KD Korpilombolo 17,79 % 14,17 %
M Pajala 11,18 % 7,28 %
NS Junosuando-Kangos 15,63 % 5,55 %
C Korpilombolo 3,27 % 2,34 %
SD Korpilombolo 3,07 % 2,02 %
L Tärendö 2,20 % 1,39 %
MP Korpilombolo 0,82 % 0,32 %
FI Junosuando-Kangos 0,38 % 0,13 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Niska (S) tidigast 2003[19] 2010
  Kurt Wennberg (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Harry Rantakyrö (S) 1 januari 2015 16 januari 2017[20]
  Jan Larsson (S) 1 februari 2017[20] 31 december 2018
  Ulrica Hammarström (S) 1 januari 2019

Politiska styren i Pajala kommunRedigera

År Partier
1995-1998[19] S
1999-2002[19] S V
2003-2006[19] S KD C
2006-2010[19] S V
2010-2014[19] S V
2014-2018[19] S V
2018- S KD NS

NäringslivRedigera

Näringslivet domineras av servicesektorn med kommunen som största arbetsgivare, viss trävaruförädling och utpendling till Malmfälten.

Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.[21]

SevärdheterRedigera

 
Laestadiuspörtet, Lars Levi Læstadius bostad i Pajala, syns till höger. Det röda pörtet var prästgård i Pajala socken 1849-1861, och ersattes sedan av det gula nybygget bredvid. Den användes som sådan fram till alldeles nyligen, men är sedan några år tillbaka ett så kallat "Kulturum", ett museum där laestadiusprojektet visas för allmänheten.

VänorterRedigera

Pajala kommun har tre vänorter:[22]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2020 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2020, Statistiska centralbyrån, 10 november 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Tätorten Pajalas befolkning den 31 december 2010 delad på kommunens befolkning samma datum. Befolkningsuppgifter från Statistiska centralbyrån
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 6*. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 1 december 2008. 
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 26 november 2015)
  12. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Valmyndighetens statistik
  15. ^ Sveriges Television, 16 oktober 2014: Så här styrs kommunerna i Norrbotten Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 november 2015
  16. ^ ”Kommunfullmäktige”. Pajala kommun. https://www.pajala.se/kommun-politik-service/ledning-styrning-och-politik/den-politiska-organisationen/kommunfullmaktige/. Läst 25 oktober 2020. 
  17. ^ ”Ledamöter kommunstyrelsen”. Pajala kommun. https://www.pajala.se/kommun-politik-service/ledning-styrning-och-politik/den-politiska-organisationen/kommunstyrelsen/. Läst 25 oktober 2020. 
  18. ^ ”Nämnder och styrelser”. Pajala kommun. Arkiverad från originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316142802/http://pajala.se/Pajala-kommun/Om-kommunen/-Politik/Namnder-och-styrelser/. Läst 7 mars 2017. 
  19. ^ [a b c d e f g] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Läst 9 januari 2016
  20. ^ [a b] ”Protokoll för Kommunfullmäktige” (  PDF). Pajala kommun. 16 januari 2017. Arkiverad från originalet den 7 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170307124004/http://www.pajala.se/Documents/Kallelser%20fullm%c3%a4ktige/Kf%202017-01-16.pdf. Läst 7 mars 2017. 
  21. ^ Här börjar de första malmtransporterna rulla igen på Sveriges Televisions webbplats den 30 juli 2018
  22. ^ Kommunens officiella webbplats[död länk]

Externa länkarRedigera