Öppna huvudmenyn

Leksands socken ligger i Dalarna och är sedan 1971 en del av Leksands kommun, från 2016 inom Djura och Leksands distrikt.

Leksands socken
Socken
Leksands kyrka 2011.jpg
LandSverige
LandskapDalarna
KommunLeksands kommun
Bildadmedeltiden
Area911 kvadratkilometer
Upphov tillLeksands landskommun
Karta
Leksands sockens läge i Dalarnas län.
Red pog.svg
Leksands sockens läge
i Dalarnas län.
Koordinater60°43′52″N 14°58′56″E / 60.73111111°N 14.98222222°Ö / 60.73111111; 14.98222222
Koder, länkar
Sockenkod2360
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127317 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 911,32 kvadratkilometer, varav 824,04 land.[1] År 2000 fanns här 10 766 invånare[2]. Tätorterna Häradsbygden, Västanvik och Tällberg samt tätorten Leksand omfattande byn Noret med sockenkyrkan Leksands kyrka.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Leksands socken har medeltida ursprung. Omkring 1640 utbröts Djura församling som var kapellag under Leksand fram till den 9 augusti 1923 då Djura blev annexförsamling.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Leksands församling och för de borgerliga frågorna till Leksands landskommun. 1875 utbröts Siljansnäs församling och Siljansnäs landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Leksands kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distrikten Djura och Leksand, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna. De indelta soldaterna tillhörde Dalaregementet, Leksands och Rättviks kompanier.[4]

GeografiRedigera

Leksands socken ligger kring Österdalälven söder och öster om Siljan. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och vid Siljan och är däromkring en sjörik kuperad skogsbygd med höjder som i Björbergshällan når 520 meter över havet.[5][1][6]

Socknen genomkorsas av riksväg 70 i sydväst och av riksväg 69 i nordost i trakten av Mårtanbergshyttan. Järnvägen Dalabanan går också genom socknen. Stationer i Leksand och Tällberg.

Socknens större byar är (från söder) Häradsbygden, Åkerö, Västanvik, Noret, Hjortnäs, Tällberg, Östanhol, Plintsberg, Sjugare, Kullsbjörken samt Norr Lindberg och Sör Lindberg.

FornlämningarRedigera

En mängd bopatser från stenåldern är kända till de äldsta daterade hör Leksandsboplatsen. Vid sjön Stor-Flaten är omkring 30 stenåldersboplatser kända. Bland lösfynd som hör till mesolitikum märks bland annat en hornhacka i älghorn påträffad vid Sätra by och en harpunspets i renhorn påträffad vid sjön Opplimen. Bland övriga kända boplatser märks den gropkeramiska Orsandboplatsen. Inga fynd tyder på en fast jordbrukarbefolkning under bronsålder.[7]

Ett flertal gravrösen och stensättningar från järnåldern är funna, de flesta dock av insjögravtyp. De flesta järnåldersgravar kända järnåldersgravar är flatmarksgravar med obrända kroppar begravda i öst-västlig riktning. Bland rikare fynd märks utgrävningarna vid Västannor tjärn, där en boplats med kontinuitet från vendeltid in i medeltid undersökts, och lämnat rika organiska fynd från tjärnens botten. Slagg från primitiv järnhantering förekommer rikligt i socknen, till de äldsta daterade fynden hör slaggfynd från Kråkbodarna, vid sjön Gryssen och Sunnanäng.[8]

På Kyrkudden vid Leksands kyrka finns en gravplats från vikingatiden samt från den äldre medeltiden. Från vikingatid och medeltid finns även bebyggelserester kvar. Dessa återfinns under marken i centralbygden. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering.[6][5][9][10]

NamnetRedigera

Namnet (1318 Leksand) kommer troligen från en gård nära kyrkan. Efterleden sand syftar på den sandiga stranden av Kyrkudden vid älvens utlopp. Förleden lek syftar på fiskelek utanför udden.[11]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Leksand socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite sida 177 anm. till Kopparbergs län not 8
  4. ^ Adm historik för Leksand socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Sten och bronsålder i Leksand, Ragnar Lannebro, Leksands sockenbeskrivning VIII, 1984.
  8. ^ Tusen år på kyrkudden - Leksands kyrka, arkeologi och byggnadshistoria Dalarnas forminnes och hembygdförbunds skrifter 25
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Leksands socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Leksands socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Alm, Albert; Dräktalmanacka för Leksands socken - eller reglerna för leksandsdräktens rätta användning jämte beskrivning av dräkten, Leksand, 1923, LIBRIS-id 1178978
  • Andersson, Roland (1944-); Byar och fäbodar i Rättviks kommun - kulturhistorisk miljöanalys, Dalarnas museum, Falun, 1987, ISBN 91-85378-96-8, serie Dalarnas museums serie av rapporter - 15, LIBRIS-id 7748607
  • Leksands sockenbeskrivning. Leksand: Kommunen. Libris 465598 
    • Del 1, Leksands socken 1539-1572 : sockenbor, skatter och tionde : de äldsta skattelängderna och uppbördsregistren. 1965. Libris 465599 
    • Del 2, Tingsstället i Leksand. 1968. Libris 465600 
    • Del 3, Rote och tunnlag som folkliga lagbildningar. 1971. Libris 465601 
    • Del 4, En svensk by : sex etnologiska studier av förändringar i Leksandsbyn Laknäs. 1971. Libris 465602 
    • Del 5, Berg och malm i Leksand. 1974. Libris 465603 
    • Del 6, Jord och vatten i Leksands socken. 1974. Libris 465604 
    • Del 7, Leksands fäbodar. 1975. Libris 465605 
    • Del 8, Stenålder och bronsålder i Leksand. 1984. Libris 465608. ISBN 91-970421-4-5 
    • Del 9, Turisternas Leksand : turismen i Leksand, Siljansnäs och Ål genom tiderna. 1987. Libris 465609. ISBN 91-970421-9-6 
    • Del 10, Marken, gården, släkten och arvet : om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734-1820. Meddelande / Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 0585-3508 ; B 91. 1995. Libris 465606. ISBN 91-87116-11-1 
    • Del 11, Folkmusik i Leksand, Djura och Siljansnäs [Musiktryck] : uppteckningar av Karl Sporr 1916-47. 1999. Libris 465607. ISBN 91-87116-14-6 
    • Del 12, Litteratur om Leksand, Siljansnäs och Ål : en kommun med tre socknar. Leksand: Kultur- och fritidsförvaltningen, Leksands kommun. 2004. Libris 9677398. ISBN 91-87116-30-8 

Externa länkarRedigera