Tierps kommun

kommun i Uppsala län, Sverige

Tierps kommun är en kommun i Uppsala län men i båda landskapen Uppland och Gästrikland med Tierp som centralort.[9]

Tierps kommun
Kommun
Stationsbyggnaden i Tierp
SloganHär är allt möjligt[1]
Kommunens vapen.
Tierps kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
Gästrikland
LänUppsala län[2]
CentralortTierp
Inrättad1 januari 1971[3]
Befolkning, areal
Folkmängd21 193 ()[4]
Areal2 578,46 kvadratkilometer ()[5]
- därav land1 540,01 kvadratkilometer[5]
- därav vatten1 038,45 kvadratkilometer[5]
Bef.täthet13,76 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°20′40″N 17°30′47″Ö / 60.344444444444°N 17.513055555556°Ö / 60.344444444444; 17.513055555556
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets (–)
Tierps domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0266[6]
Anställda2 025 ()[7]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0360[8]
GeoNames2669097
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Området som utgör kommunen är flackt. I sydväst är höjden cirka 70 meter över havet och därifrån sänker sig berggrundsytan långsamt till kusten vid Bottenhavet. Det mest markerade topografiska draget är rullstensåsen Uppsalaåsen i väster. Tierps kommun har en stark tradition av industrier och i början av 2020-talet fanns cirka 20 procent av kommunens arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin.

Sedan kommunen bildades har befolkningsmängden legat stabilt mellan 19 818 och 21 214 invånare. Kommunen har en lång tradition av rött och rödgrönt styre som dominerats av Socialdemokraterna. Valet 2018 ledde dock till ett historiskt maktskifte när Alliansen i koalition med Miljöpartiet tog makten.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Hållnäs, Söderfors, Tegelsmora, Tierp, Tolfta, Vendel, Västland och Österlövsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Tierps municipalsamhälle inrättades i Tierps landskommun 3 augusti 1888 och upplöstes 1920 när Tierps köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 införlivades Tolfta landskommun i Tierps köping och Tegelsmora landskommun införlivades i Vendels landskommun.

Tierps kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tierps köping. Samtidigt bildades Tierpsbygdens kommun av Tierps landskommun och kommunerna Vendel, Hållnäs, Österlövsta, Västland, Söderfors av motsvarande landskommuner. 1974 införlivades dessa kommuner i Tierps kommun.[10]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 ingick i Tierps domsaga (före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga) och kommunen ingår sedan 2005 i Uppsala domsaga.[11]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [12]

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Området som utgör kommunen är flackt. I sydväst är höjden cirka 70 meter över havet och därifrån sänker sig berggrundsytan långsamt till kusten vid Bottenhavet. Det mest markerade topografiska draget är rullstensåsen Uppsalaåsen i väster. Det finns gott om myrmark i kommunen varav Florarna är den mest berömda. Huvudsakligen täcks urberget av ett tunt täcke morän och är bevuxen med barrskog. Kring Tämnarån hittas Tierps viktigaste jordbruksområde och då särskilt i området sydväst om tätorten Tierp. Kustområdet utgörs av omväxlande berg och grunda vikar. Vid Sikhjälma finns ett vackert exempel på hur vågsvall bildar fält av klappersten.[13]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]

Tierps kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,8 %)
  Skog (74,1 %)
  Öppen myrmark (1,8 %)
  Jordbruksmark (13,8 %)
  Övrig mark (6,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2021 fanns 28 naturreservat i Tierps kommun. Av dessa var tre kommunala– Iggelbo, Källarberget och Björns skärgård.[15]

Naturreservatet Båtfors är ett av länets artrikaste områden. Det utgörs av växlande forsar, svämskog, svämäng och gammelskog. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[16] Ett annat exempel på naturreservat i kommunen är Lerorna. Sjön Lerorna är grund, kalkrik och näringsfattig vilket gör att arter som gölgroda och blodigel trivs. Vid sjön finns ett rikkärr. Där trivs arter som kalkkärrsgrynsnäcka och orkidén gulyxne men också arter som exempelvis pudrad kärrtrollslända, trivs där.[17]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Hållnäs-Österlövsta, Tierp-Söderfors, Tolfta, Vendel-Tegelsmora och Västlands.

 
Distrikt (socknar) inom Tierps kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i åtta distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[18]

Tätorter redigera

 
Bruksområdet i Karlholmsbruk.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det nio tätorter i Tierps kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Tierp 5 826
2 Örbyhus 2 025
3 Söderfors 1 704
4 Karlholmsbruk 1 193
5 Skärplinge 720
6 Månkarbo 671
7 Tobo 610
8 Mehedeby 430
9 Upplanda 222

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka samlade 27 av 49 mandat.

Efter valet 2014 krävde Vänsterpartiet en satsning på lågavlönade och att det skulle byggas en ny sporthall i Söderfors. Därför lämnades Vänsterpartiet utanför styret och istället styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[19] Valet 2018 ledde delvis till maktskifte där Alliansen gick samman med Miljöpartiet i en minoritetskoalition.[20] Maktskiftet blev historiskt efter kommunen styrts av Socialdemokraterna sedan kommunen bildades på 1970-talet.[21]

Kommunalråd redigera

  • Nils Jansson (S)
  • Sixten Lindgren (S)
  • Bo S Englund (S)
  • Britt-Marie Fredriksson (S)
  • Börje Wennberg (S) 1992–2006[22][23]
  • Bengt-Olov Eriksson (S) 1991[21]–2018
  • Sara Sjödal (C) 2018[24]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande M Daniel Blomstedt
Förste vice ordförande KD Peter Zoné
Andre vice ordförande S Bengt-Olov Eriksson

Mandatfördelning i Tierps kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPTLSE4VSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197019632
19632
3090,9
27
197312613423
2613423
4992,2
44
197612513514
251354
4991,9
3910
197912613414
261344
4991,4
3415
198212712315
271235
4991,3
3415
198512710515
271055
4989,7
3415
1988125113414
251344
4986,7
3217
1991124110436
2410436
4986,1
2920
199422828315
2282835
4986,7
2623
1998424217236
42427236
4980,17
2623
200232529334
32529334
4977,65
2722
20062222210326
2222210326
4978,37
2623
2010222339217
22233927
4981,93
2920
2014320369116
3203696
4983,35
2623
20183152811127
315281127
4985,32
2920
20223161298127
31629827
4982,37
2920
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Socialdemokraterna har fem, Centerpartiet och Sverigedemokraterna har två vardera, medan Moderaterna har två, och Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har en ledamot vardera.[25] Sjödal är finanskommunalråd och Söderling oppositionsråd.

Presidium 2018–2026
Ordförande C Sara Sjödal
Förste vice ordförande M Emma Lokander
Andre vice ordförande S Viktoria Söderling

Övriga nämnder redigera

Nämnd/Utskott Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Jävsnämnden S Lars-Peter Hållstrand S Christer Niklasson
Valnämnden C Eva Lindberg M Jessica Tindre Falk S Inger Wennberg

Vänorter redigera

Dessutom förekommer samarbete med

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Tierps kommun har en stark tradition av industrier och i början av 2020-talet fanns cirka 20 procent av kommunens arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin. Bland företag inom tillverkningsindustrin märks snabbstålstillverkaren Erasteel Kloster AB, specialkabeltillverkaren Habia Cable AB, verktygstillverkaren Atlas Copco Tools AB och tillverkaren av värmeåtervinnare och luftfuktare Munters Europe AB. En annan bransch av betydelse i kommunen var jord- och skogsbruket.[13]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Följande större vägar går genom kommunen:

Ostkustbanan går igenom kommunen och järnvägsstationer finns i Tierp, Tobo och Örbyhus. Mälartåg trafikerar alla stationer på linjen Uppsala-Gävle. SJ stannar även vissa IC-tåg i Tierp på linjen Stockholm-Gävle. I Örbyhus ansluter den oelektrifierade järnvägslinjen Örbyhus-Hallstavik.

Tierp har bussar till flera platser utanför kommunen, bland annat Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Bussarna körs av UL.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 21 193 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 120:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Tierps kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
21 214
1975
  
20 833
1980
  
20 608
1985
  
19 818
1990
  
20 052
1995
  
20 171
2000
  
19 888
2005
  
20 056
2010
  
20 125
2015
  
20 547
2020
  
21 136

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Bruksområdet i Strömsberg, en av flera bruksorter i kommunen.

I kommunen finns rikligt med kulturarv. Exempelvis Vendel är en plats som gett upphov till Vendeltiden, år 550-800 e Kr.

På Hållnäs-halvön ligger kulturreservatet Lingnåre med lämningar från vikingatiden så som bostäder, odlingar och gravplatser. Vid Vendelsjön ligger Örbyhus slott, där kung Erik XIV satt fången under sina sista år i livet. Slottet har anor från medeltiden. I Västland finns en herrgårdsbyggnad där ägaren till Västlands bruk bodde men dit gratialister och smedsänkor från bruket senare fick flytta in. På en ö i Dalälven ligger Söderfors bruk där fartygsankare började produceras på 1600-talet och på Karlholm finns Sveriges enda ånghammare i drift. I Lövsta finns det återuppbyggda Vallonbruket som var Sveriges största under 1700-talet. I området syns tydlig skillnad mellan herrgård och arbetarbostäder. Ett annat bruket är Strömsbergs bruk som ursprungligen användes för järnhantering men senare kom att användas för kolning.[27]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I rött en humlekvist med ax och två blad, allt av guld.

För Tierps härad föreskrevs redan 1456 ett sigill med humleax. På 1950-talet skapades två vapen med vardera tre humleax, grön botten med guld för landskommunen och tvärtom för köpingen. Efter namnändringen 1971 använde sig Tierps kommun av Tierps köpings vapen. Efter kommunbildningen 1974 fanns förutom dessa två ytterligare ett antal vapen från tidigare enheter.[28] Man valde att skapa ett nytt vapen med, i stället för tre humleax, ett ax och två blad. Färgen ändrades till rött. Vapnet registrerades 1977.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”Kommunfakta”. Tierps kommun. http://www.tierp.se/kommunochpolitik/kommunfakta.4.752b3c0012680e5b3a380001591.html. Läst 8 januari 2011. 
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Om Tierps tingsrätt (NAD)
  12. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  13. ^ [a b] ”Tierp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tierp. Läst 6 oktober 2022. 
  14. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  15. ^ ”Naturreservat - tierp.se”. www.tierp.se. https://www.tierp.se/tierp.se/bo-trafik-och-miljo/natur-miljo-och-klimat/naturreservat.html. Läst 6 oktober 2022. 
  16. ^ ”Båtfors”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/batfors.html. Läst 6 oktober 2022. 
  17. ^ ”Lerorna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/lerorna.html. Läst 6 oktober 2022. 
  18. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  19. ^ ”Rödgrönt styre i Tierp”. SVT Nyheter. 7 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/rodgront-styre-i-tierp. Läst 6 oktober 2022. 
  20. ^ ”Blågrön konstellation i Tierp: ”Ett historiskt förslag””. SVT Nyheter. 15 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/historiskt-blagront-styre-i-tierp-galler-att-gora-det-basta-av-situationen. Läst 6 oktober 2022. 
  21. ^ [a b] ”Kan bli historiskt maktskifte i Tierp: ”Det är tungt och man är besviken””. SVT Nyheter. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/historiskt-maktskifte-i-tierp. Läst 6 oktober 2022. 
  22. ^ ”Kommunalråd hoppar av”. SVT Nyheter. 2 oktober 2005. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kommunalrad-hoppar-av. Läst 6 oktober 2022. 
  23. ^ ”Wennberg slutar som ledare för Socialdemokraterna”. unt.se. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/r050k2dj/unt-2m_0kr_art. Läst 6 oktober 2022. 
  24. ^ ”Historiskt beslut – Sara Sjödal (C) leder nya styret Tierp”. Sveriges Radio. 6 november 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7084155. Läst 6 oktober 2022. 
  25. ^ ”Kommunstyrelsen”. Knivsta kommun. https://www.tierp.se/tierp.se/kommun-och-inflytande/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 8 september 2018. 
  26. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  27. ^ Hallberg, V.. ”Kulturarvstrappan i Tierps kommun – alla skolelever får uppleva det lokala kulturarvet” (PDF). Sveriges Hembygdsförbund. https://shfstor.blob.core.windows.net/shf/uploads/file/Kulturarvstrappan%20i%20Tierps%20kommun.pdf. Läst 6 oktober 2022. 
  28. ^ ”Tierps äldre kommunvapen”. Tierps kommun. 4 mars 2014. Arkiverad från originalet den 2 september 2016. https://web.archive.org/web/20160902093200/http://www.tierp.se/kommun-och-politik/kommunfakta/tierps-aldre-kommunvapen.html. Läst 2 september 2016. 

Externa länkar redigera