Gävle (uttal) är en tätort i Gästrikland samt centralort i Gävle kommun och residensstad för Gävleborgs län. Gävle är Sveriges 14:e största, Norrlands näst största samt Gävleborgs läns största ort med 74 884 invånare (2015).[7]

Gävle
Tätort · Centralort · Residensstad
Smeknamn: Sveriges Chicago
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Gävle kommun
Distrikt Bomhus distrikt,
Gävle Heliga Trefaldighets distrikt,
Gävle Maria distrikt,
Gävle Staffans distrikt,
Gävle Tomas distrikt,
Hedesunda distrikt
Hille distrikt, Valbo distrikt
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 60°40′29″N 17°8′40″Ö / 60.67472°N 17.14444°Ö / 60.67472; 17.14444
Area
 - tätort 46,85 km² (2020)[3]
 - kommun 3 197,86 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 79 004 (2020)[3]
 - kommun 103 532 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 1 690 inv./km²
 - kommun 32 inv./km²
Grundad [4]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gävle
Postnummer 80x xx
Riktnummer 026
Tätortskod T7076[5]
Beb.områdeskod 2180TC108 (1960–)[6]
Geonames 2712414
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Gävle
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Gavleån rinner genom staden
Karta över Gävle med omgivningar, 1720-tal
Jonas Brodins karta över Gävle 1776.
Karta över Gävle från 1790-talet
Karta över Gävle från 1928.
Gävlebocken bränns upp nästan varje år, trots försök att impregnera halmen

Stadens läge redigera

Staden är belägen i östra Gästrikland i den sydöstra delen av Gävleborgs län där Gavleån mynnar i Inre fjärden av Gävlebukten och därmed Bottenhavet (Östersjön). Cirka 15 km sydost om Gävle mynnar Dalälven vid Skutskär i Uppland. Inom sju kilometers avstånd från Gävle finner man tätorterna Valbo, Forsby och Lund. I Valbo ligger ett stort köpcentrum.

Angränsande kommuner är Söderhamn, Ockelbo, Sandviken, Heby, Tierp och Älvkarleby. Cirka 20 km väster om Gävle ligger Sandviken. Mellan Gävle och Skutskär ligger Furuvik, känd för djur- och nöjesparken Furuviksparken.

Historia redigera

Gävle nämns för första gången som stad 1413 men dess äldsta kända stadsprivilegier är från år 1446. Staden fungerade som utskeppningshamn för norra Bergslagen och Gävlefiskarna hade tidvis kungligt monopol på fiske längs en stor del av Norrlands kust. Gävle var tidigt stapelstad och konkurrerade till och med med Stockholm, men det så kallade bottniska handelstvånget 1636, framtvingat efter klagomål från huvudstadens borgerskap, hämmade stadens handel då utrikes sjöfart inte tilläts. 1673 återfick staden sina rättigheter som stapelstad, men Karl XII:s krig hindrade då dess uppblomstring på nytt.[8]

Under det stora nordiska kriget undgick staden det öde som drabbade de flesta av Norrlands kuststäder, nämligen att skövlas och brännas av ryssarna. Det ryska anfallet mot Gävle 1719 slogs tillbaka av svensk militär. På 1700-talet repade sig handeln och sjöfarten och särskilt från slutet av seklet hade staden en mycket positiv ekonomisk utveckling. År 1792 höll Gustav III sin sista riksdag här i en tillfällig byggnad vid Gävle slott. Den positiva trenden fortsatte med korta avbrott de följande hundra åren, då särskilt sjöfarten och varvsindustrin var betydande och flera andra stora industrier anlades, men i början av 1900-talet hade denna utveckling i det närmaste upphört.[9]

Staden har drabbats av ett flertal stadsbränder bland annat 1603, 1645 och 1776. År 1669 brann nästan hela staden ned.[8] och den senaste branden 1869 lade större delen av staden norr om Gavleån i aska.

Gävle slott anlades av Johan III 1583 med torn och spiror men efter branden 1727, då slottet totalförstördes, återuppfördes det i enklare stil.[8]

År 1642 blev Gävle residensstad i det dåtida Västernorrlands län, från 1776 i Gävleborgs län.

Industristaden redigera

Under slutet av 1800-talet blev Gävle en betydande industristad. De främsta näringarna var pappersmasseindustri, representerad av Korsnäs sågverks AB:s fabrik i Bomhus, som drev sågverk, hyvleri och brädgårdsanläggning, textilindustri med Gefle Manufaktur AB i Strömsbro och Gävle ångväveri AB, mekanisk verkstadsindustri med tillverkning av spisar, kaminer och gjutgods vid Gavleverken och Skoglund & Olson samt tillverkning av lantbruksmaskiner och redskap vid AB Gloriaverken, varvsindustri med Gävle varvs- och verkstads nya AB och kemisk-teknisk industri med AB Flora, Elfströms tvålfabrik, F. Ahlgrens tekniska fabrik samt konfektyrtillverkaren Pix AB.[8]. I början av 1900-talet lades grunden för Gefle Porslinsfabrik, på den plats där Gefle Kakelfabrik tidigare bedrivit verksamhet.[10]

Militärstaden redigera

Gävle var tidigare en garnisonsstad. Åren 1717–1863 fanns ett mindre artilleridetachement i staden förlagt till Fredriksskans i stadens hamninlopp. Efter Finska kriget 1808–1809 förlades Finska artilleriregementet till staden intill 1811. Genom 1901 års härordning beslutades att indelningsverket skulle avskaffades och istället införa värnplikt. Vidare så beslutades att armén med dess regementen skulle förläggas till kaserner, från att tidigare varit var förlagda till olika mötesplatser. För Hälsinge regemente beslutades att regementet skulle flyttas från Mohed och förläggas till ett nyuppfört kasernetablissement i Kungsbäck. Kasernetablissementet uppfördes efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissement. Kasernerna tillsammans med kanslihuset inramade en stor kaserngård i klassisk regementsarkitektur signerad Erik Josephson. Totalt uppfördes drygt 130 byggnader inom kasernområdet.[11] Genom två försvarsbeslut kom den militära verksamheten reduceras kraftigt i Gävle. Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att värnpliktsutbildningen i Gävle skulle upphöra sommaren 1994. Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att Hälsinge regemente med försvarsstaben för Gävleborgs försvarsområde skulle avvecklas den 31 december 1997. I dag (2023) utgörs garnisonen av hemvärnsgruppen Gävleborgsgruppen. Kasernetablissementet på Kungsbäck är sedan 1996 campus för Högskolan i Gävle. Verksamheten vid närövningsfältet, Kungsbäcks övnings- och skjutfält, upphörde 2004, varefter en sanering av ammunitionsskrot och oexploderad ammunition påbörjades.

Administrativa tillhörigheter redigera

Gävle stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun där själva bebyggelsen bara tog upp en del av stadskommunens yta. Stadskommunen utökades 1969 för att 1971 uppgå i Gävle kommun där Gävle sedan dess centralort.[12]

Gävle hörde till Gävle församling som 1916 delades upp i Gävle Heliga Trefaldighets församling och Gävle Staffans församling. Efter utbrytningar tillhör delar av Gävle Gävle Maria församling (sedan 1978) och Bomhus församling (sedan 1995). Ortens successiva expansion innebär att även en del nu hör till Hille församling.[13]

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Gävle rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Gävle i Gävle domsaga.[14]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Gävle 1960–2020[15]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
58 682
1965
  
62 622
1970
  
65 326
1975
  
67 454
1980
  
66 986
1990
  
67 301 4 309
1995
  
68 070 4 155
2000
  
67 856 4 155
2005
  
68 700 4 179
2010
  
71 033 4 245
2015
  
74 884 3 975
2020
  
79 004 4 685
Anm.: Forsby utbruten 1995, åter del av Gävle 2015, åter utbruten 2020. Källhagen utbruten 2015. Bönan och Lindbacka, Jonstorp och Källhagen uppgått i tätorten 2020

Stadsdelar redigera

Kommunikationer redigera

Kollektivtrafik redigera

Busstrafiken i staden [16] bedrivs med fyra huvudlinjer som alla passerar den centralt belägna hållplatsen Rådhuset.

Linje Sträcka Längd Hållplatser Övrigt
1 Valbo köpcentrum - Valbo - Rådhuset - Centralstationen - Brynäs - Bomhus - Korsnäsverken 52
2 Sätra - Gävle sjukhus - Rådhuset - Andersberg 32
3 Hille - Stigslund - Rådhuset - Sörby Urfjäll - Södra Bomhus 42
4 Hagaström - Gävle sjukhus - Rådhuset - Fridhem - Andersberg - Hemlingby Köpcentrum - (Ersbo Ind. Omr.) 46
11 Åbyggeby - Forsby - Strömsbro - Öster - Rådhuset 33
12 Sätra - Rådhuset - Brynäs - Södra Bomhus - Bomhus - Korsnäsverken 49
13 Gavlehov - Rådhuset - Stadsbiblioteket 2
14 Hemlingby Köpcentrum - Sörby - Rådhuset - Gävle Strand - Brynäs 33
15 Sätra - Gävle sjukhus - Teknikparken - Högskolan - Rådhuset - Centralstationen 9
91 Sandviken - Forsbacka - Västbyggeby - Valbo - Centralstationen
95 Harkskär - Bönan - Gävle Hamn - Rådhuset - Hemlingbystugan
99 Valbo - Hagaström - Gävle Sjukhus - Rådhuset - Engelska Skolan
Totalt (brutto) 289

Gävle hade under tiden 1909–1956 spårväg, Gävle stads spårvägar.

Vägar redigera

De viktigaste vägarna i Gävle är E4, E16, Riksväg 56 och Riksväg 68. Närmast Gävle är vägarna av motorvägsstandard.

Järnvägar redigera

Gävle C ligger vid järnvägarna Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra stambanans bandel Gävle - Ockelbo. Söder om Gävle är det dubbelspår på Ostkustbanan och norr och väster om Gävle är det enkelspår på samtliga banor. Gävle trafikeras av SJ fjärrtåg till Linköping, Stockholm, Ljusdal, Östersund, Duved, Sundsvall och Umeå samt av Vy Tåg:s nattåg till Umeå, Luleå och Narvik.

X-Trafiks lokaltåg X-Tåget går norrut bland annat till Bollnäs, Ljusdal, Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall. Tåg i Bergslagen trafikerar västerut till Sandviken, Falun, Avesta samt sydväst mot Örebro och Mjölby. Mälartåg trafikerar söderut mot Tierp och Uppsala.

Flygplats redigera

Gävle flygplats ligger 14,9 km från staden och 18,1 km från Sandviken. Flygplatsen drivs och ägs av kommunen. Flygtrafiken består av taxi- foto-, affärs-, ambulans- och transportflyg, samt flygskoleverksamhet och allmänflyg.[17]

Hamn redigera

 
Den inre hamnen som den såg ut på ett vykort i mitten av 1900-talet.
Huvudartiklar: Gävle hamn och Gävle containerhamn

Gävle har historiskt varit en viktig plats för sjöfartshandel, på grund av sitt läge vid mynningen av Bottenhavet. År 1491 fick Gävle sin stapelrätt[18] och har sedan dess varit en viktig handelsplats. Hamnen låg historiskt i och runt Gavleåns mynning i Inre fjärden. När försvarsanläggningen Fredriksskans avvecklades 1863, anlades en ny hamn där och hamnen flyttades längre ut, till sundet mellan Inre- och Yttre fjärden. Den gamla hamnen kallas numer Inre hamnen.

Näringsliv redigera

Kartong- och pappersindustri
Elektronik
Livsmedel

Kartor och geografisk information ("GIS")

  • Future Position X (nätverk för GIS företag)
Logistik

Utbildning redigera

 
Högskolan i Gävle

Gävle fick trivialskola på 1550-talet och år 1669 kompletterades denna med ett gymnasium, då Stockholms gymnasium flyttades till Gävle, numera Vasaskolan. 1669 års gymnasiebyggnad finns kvar i Hemlingby söder om staden. Idag finns tre kommunala gymnasieskolor i staden, Vasaskolan, Borgarskolan och Polhemsskolan, samt ett antal gymnasiefriskolor. Äldst bland de gymnasiala friskolorna var JB Gymnasiet (tidigare John Bauergymnasiet), som startade höstterminen 2003.

Högskolan i Gävle grundades 1977 och ger idag omkring 50 utbildningsprogram samt cirka 700 kurser inom humaniora, samhällsvetenskap, vårdvetenskap, pedagogik, sociologi, naturvetenskap och teknik. Totalt studerar cirka 14 700 studenter vid lärosätet och har cirka 500 medarbetare till sitt förfogande. Sedan 2010 har högskolan tillstånd att forska inom profilområdet "Byggd miljö" och 2012 även "Hälsofrämjande arbetsliv" [19].

Kulturliv redigera

 
Gävle konserthus

Staden kandiderade som Europas kulturhuvudstad 2014. Utmärkelsen gick dock till Umeå.

Museer redigera

 
Gamla fängelset i bakgrunden

I centrala Gävle, utmed Gavleån, ligger Länsmuseet Gävleborg. Byggnaden var skapt för att efterlikna det von Plessenska palatset i Köpenhamn. Museet har en stor mängd svensk konst och arbetar med kulturarvsfrågor, men har även en stor samling av historiska föremål och dokument.

I södra Gävle finner man Järnvägsmuseet, vilket ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer. Samlingarna började byggas upp 1906 i Stockholm och 1970 flyttade museet till Gävle i lokstallar i stadsdelen Sörby Urfjäll. Sommartid ordnas rälsbusstrafik mellan museet, Gävle C och Nynäsmagasinet. Nynäsmagasinet används av museet för restaurering av fordon, vilket under sommaren öppnas upp för besök [20].

Vid Gävle slott söder om Gavleån ligger Sveriges fängelsemuseum. Det är ett museum i två byggnader. Det äldsta är Slottshäktet som ligger på Gävle slotts tomt och är byggt 1732, där visas den äldsta historien om brott och straff i Sverige. Den andra delen finner besökaren i cellfängelset byggt 1847 som ligger på andra sidan gatan. Sveriges fängelsemuseum har haft sina nuvarande utställningar sedan 2003, men insamlingen av föremål startades redan 1986 då Cellfängelset lades ner och internerna flyttades över till den nybyggda Bomhusanstalten. På uppdrag av Kriminalvården ansvarar Sveriges Fängelsemuseum idag för insamling och dokumentering av historiskt värdefullt material.

Länge låg Briggen Gerda, Sveriges enda kvarvarande segelfartyg av denna klass, som museifartyg vid kaj. På grund av bristande underhåll sjönk hon vid kajen, och 1959 sprängdes och eldades hon upp. Under 1990-talet byggdes nya Briggen Gerda upp som länge var en stolthet för staden. År 2010 gick Föreningen Briggen Gerda i konkurs och Gerda såldes.[21]. Efter reparationer i Stockholm har Gerda fått en ny hemmahamn i Finland.[22]

Musik redigera

Gävle konserthus, vilket invigdes 1997, har två salar. Den större med kapacitet på 819 platser, den mindre med 150 [23]. Konserthuset är bas för Gävle symfoniorkester, vilken startade år 1912. Orkestern har under åren genomfört konserter i Skandinavien och Europa i stort. Chefsdirigenten är från och med juli 2013 Jaime Martín. Konserthuset har även stand-up komiker, artister från andra musikgenrer och föreläsare på scen.

I mer än 20 år har föreningen Musikhuset nyttjat Sjömanskyrkan för att främja stadens kulturliv, samt ge utrymme för konferenser och föreningsliv. Främst fokuserar föreningen på musik genom att erbjuda kurser, replokaler och en scen för konserter. Men platsen är även en arena för andra projekt så som barnteater, handikappsverksamhet och liknande. Slutligen huserar byggnaden både ett café och bageri [24].

Teater och stand-up redigera

 
Gävle teater

1878 invigdes Gävle teater, vilken idag agerar scen för teaterföreställningar av olika slag, samt stand-up, performance, opera och varieté. Här stannar ibland även internationella gästspel till [25]

I Gävle Teater har GGF Verdandi, ett förbund för manliga elever vid Vasaskolan, uppfört ett årligt spex sedan år 1938, vilket gör att teatern rymmer Sveriges längsta oavbrutna spextradition.

Komediklubben Gasta Comedy Club har sedan 2007 arrangerat humorkvällar i Gävle. Från starten på den lilla restaurangen Å-krogen men idag finns de på Centralteatern Folkets Hus. Gasta är en ideell kulturförening som erbjuder ståupp-kvällar med Sveriges mest kända komiker - varje vecka.[26]

Bibliotek redigera

En av Gävles mest besökta kulturinstitutioner är Gävle stadsbibliotek med ett årligt besöksantal på över 500 000 personer. Det finns även åtta andra bibliotek i stadsdelarna som ger service till skolor, samt en obemmanad utlåningsstation[27].

 
Marschaller längs Gavleån, Å-Draget 2022

Å-Draget redigera

Varje år i september ställer Gävle Kommun ut marschaller längs Gavleån. Syftet är att lyfta fram ån som, enligt Gävle kommun, har varit jätteviktig för staden[28]. Det finns olika aktiviteter och föreställningar för besökare.

Julbocken redigera

Huvudartikel: Gävlebocken

På senare år har Gävle fått mycket stor uppmärksamhet för sin julbock som vandaler lyckats bränna upp nästan varje år. Bocken har nu börjat användas som symbol för Gävle (bland annat i logotypen för 2011 års friidrotts-SM samt för Gävle Humorfestival.[29]).

Media redigera

Press redigera

Den första tidning som kom ut i staden var Handelstidning från Gefle, det blev dock bara 51 nummer mellan den 5 januari och 31 december 1765. Det andra försöket blev mer framgångsrikt och Gefle Weckoblad började utkomma år 1783 och gavs med skiftande namn ut till 1847. Det var tidigt en tidning för hela dåvarande Gävleborgs län. Idag är de främsta tidningarna i staden Gefle Dagblad och Arbetarbladet - båda med en över hundra år gammal historia. På senare tid så har också Gävlestad.se tillkommit som är en fristående tidning gentemot Gefle Dagblad och Arbetarbladet som båda jobbar under företaget Mitt Media.

TV redigera

SVT:s regionala nyhetsprogram för Gävle och Dalarna heter Gävledala och har en redaktion i Gävle.

Radio redigera

Frekvens Sändningsbeteckning Sändarplats
88,1 MHz Sveriges Radio P1 Gävle (Gävlemasten)
96,3 MHz Star FM Gävle
97,4 MHz Sveriges Radio P2 Gävle (Gävlemasten)
98,3 MHz Rockklassiker Gävle
99,8 MHz Sveriges Radio P3 Gävle (Gävlemasten)
102,0 MHz Sveriges Radio P4 (P4 Gävleborg) Gävle (Gävlemasten)
102,7 MHz Radio Gävle Gävle
104,9 MHz Mix Megapol Gävle
106,2 MHz NRJ Gävle
106,7 MHz Rix FM Gävle

Sport redigera

Huvudartikel: Sport i Gävle

Klubbar redigera

Bandy
  • Gävle bandy klubb
  • IK Huge
Fotboll
Ishockey
Bowling
  • BK X-et
  • Delta 72
  • Gävle KK
Simning
  • Gävle SS
Tennis
  • Gefle Tennisklubb GTK
Innebandy
Skidor
Hastighetsåkning på skridskor
Amerikansk fotboll
Baseboll
Friidrott
Roller Derby

Arenor, Sporthallar & Idrottsplatser redigera

Padelhallar (12 st banor totalt)
  • Propadel Gävle (8 st dubbelbanor)
  • Strömsbro Padel (4 st dubbelbanor)
Padelbanor utomhus (15 st banor totalt)
  • GTK-hallen (1 st dubbelbana)
  • Strömvallen Padel (4 st dubbelbanor)
  • PDL Smash Gävle (4 st dubbelbanor)
  • Engeltofta Padel (2 st dubbelbanor)
  • Valbo Padel (2 st dubbelbanor)
  • WLP Furuvik (2 st dubbelbanor)

Kända personer redigera

Se även Personer från Gävle

Personer som har sitt ursprung i eller stark anknytning till Gävle:

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: hebreiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 16 december 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ [a b c d] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  9. ^ ”833-834 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris)”. runeberg.org. 29 december 2017. https://runeberg.org/nfbj/0453.html. 
  10. ^ Gefle porslinsfabrik, Tord Gyllenhammar och Björn Holm, Albinsson & Sjöbergs Bokförlag, 2008
  11. ^ Berg (2004), s. 339
  12. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  13. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  14. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gävle tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  15. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  16. ^ ”Stadsbuss”. www.stadsbussarna.se. http://www.stadsbussarna.se/site/index.php. 
  17. ^ Gävle Flygplats, Gestrike Airport ESSK/GVX. Arkiverad 13 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. Gävle.se. Läst 21 oktober 2013.
  18. ^ "Historik Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.". Gävle Hamn AB. Läst oktober 2013.
  19. ^ Om Högskolan i Gävle. HIG.se. Sett oktober 2013.
  20. ^ "Fordonsmagasinet öppet 17 juni – 18 augusti" Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Trafikverket.se. Sett oktober 2013.
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2017. https://web.archive.org/web/20170917205626/http://gerdabloggen.se/. Läst 25 juli 2010. 
  22. ^ ”Fregatti - Helsingin Juhlalaivasto”. Fregatti. http://gerda.fi/. 
  23. ^ Om Gävle Konserthus. Arkiverad 15 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Gavlekonserthus.se. Läst oktober 2013.
  24. ^ Om Musikhuset Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Musikhuset.nu. Sett oktober 2013.
  25. ^ Om teatern. Gavleteater.se. Sett oktober 2013.
  26. ^ "Stå upp för Gasta" Arkiverad 24 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Arbetarbladet.se. Sett oktober 2013.
  27. ^ Bibliotek. Gavle.se. Sett oktober 2013.
  28. ^ Interactive, Gestrike Media AB, Dreamscape. ”Bra drag längs Gavleån”. Gestrike Magasinet. https://gestrikemagasinet.se/articles/view/bra-drag-langs-gavlean. Läst 4 september 2022. 
  29. ^ ”smfriidrott2011.se”. www.smfriidrott2011.se. Arkiverad från originalet den 2017-06-28. https://web.archive.org/web/20170628042740/http://smfriidrott2011.se/. Läst 1 september 2018.  Arkiverad 28 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170628042740/http://www.smfriidrott2011.se/. Läst 1 april 2022. 

Tryckta källor redigera

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 

Vidare läsning redigera

  • Aagård, Gun-Britt (1984). Gävle. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 62. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619036. ISBN 91-7192-608-9 
  • Lampel, Eva; Hogdal, Lis (1972). Gamla Gefle. Den nordiske træstad, 0347-8939 ; 25. Stockholm. Libris 567222 

Externa länkar redigera