Jumkils socken

socken i Uppland

Jumkils socken i Uppland ingick i Ulleråkers härad, före 1938 delvis även i Bälinge härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Jumkils distrikt.

Jumkils socken
Socken
Jumkil130310.jpg
LandSverige
LandskapUppland
HäradUlleråkers härad och Bälinge härad
KommunUppsala kommun
Bildadmedeltiden
Area84 kvadratkilometer
Upphov tillJumkils landskommun
Jumkils församling
MotsvararJumkils distrikt
TingslagTiunda tingslag (–)
Ulleråkers tingslag (–)
Karta
Jumkils sockens läge i Uppsala län.
Red pog.svg
Jumkils sockens läge
i Uppsala län.
Koordinater59°56′32″N 17°25′24″Ö / 59.94222222°N 17.42333333°Ö / 59.94222222; 17.42333333
Koder, länkar
Sockenkod0245
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Geonames8126362 (tryck Map marker.svg för karta)
Hembygds-
portalen
Jumkils distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 83,94 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 825 invånare.[2] Tätorten Blackstalund samt sockenkyrkan Jumkils kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Jumkils socken har medeltida ursprung, och omtalas första gången 1316 ('in parochia Jumakijl').[3] Av socknen återfinns 5 874 hektar i Ulleråkers härad och 2 603 i Bälinge härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Jumkils församling och för de borgerliga frågorna bildades Jumkils landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Bälinge landskommun som 1971 uppgick i Uppsala kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Bälingebygdens församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Jumkil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Tidigare tillhörde socknen söder om Jumkilsån, omfattande byarna Fågelbo, Holmsta, Huset, Lumpebo, Näset, Skulla, Ubby och Ullbolsta Ulleråkers härad, medan byarna norr om Jumkilsån Agersta, Björnarbo, Blacksta, Broby, Dalkarlsbo, Ekeborg, Kättslinge, Tungelbo och Vallby tillhörde Bälinge härad. 1938 överfördes den nordöstra sockenhalvan även den till Ulleråkers härad.[3] De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Bälinge (Uppsala) kompani och Livregementets dragonkår, Norra Upplands skvadron.[5]

GeografiRedigera

Jumkils socken ligger nordväst om Uppsala kring Jumkilsån. Socknen har dalbygd kring ån och är i övrigt en småkuperad skogsbygd.[1][6][7]

Socknen är formad som en kil. Vid spetsen i nordväst möts fem olika historiska häraden: Ulleråker, Bälinge, Hagunda, Torstuna och Våla.

I Jumkils socken finns på sydvästra sidan om ån bl.a. Jumkils kyrka med den intilliggande skolan (klass 1 till 6), samt förskolan i f.d. klockargården, och på nordöstra sidan om ån Vallhov. Mellan Jumkilsmacken och Dalkarlsbo finns även en hembygdsgård som tillika fungerar som fritids, och idrottsplatsen Ullerängen (med fotbollsplaner och elljusspår) på andra (SV) sidan ån.

De byar eller gårdar i Jumkils socken med anor sedan 1500-talet eller längre är Agersta, Björnarbo, Blacksta, Broby, Dalkarlsbo, Ekeborg, Holmsta, Huset, Kättslinge, Lumpebo, Näset, Skulla, Tungelbo, Ubby, Ullbolsta och Vallby.[8]

I Övre Jumkil finns en bana för radiostyrda bilar i skala 1:8, banan kallas Jumkilsbanan.

FornlämningarRedigera

Från bronsåldern finns spridda gravrösen och många skärvstenshögar. Från järnåldern finns tolv gravfält och en fornborg, Börjesborgs skans. Fem runstenar är funna.[6][7][9][10]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1316 Jumakijl och är ett bygdenamn. Efterleden är kil syftande på socknens form. I förleden har man velat se ett bebyggelsenamn Johem sammansatt av iur, 'häst' och hem, 'boplats, gård'.[11]

Personer från socknenRedigera

Spelmannen Anders Ljungqvist, "Gås-Anders" (1815-96), föddes i Jumkil men flyttade sedan till Björklinge där han bodde till sin död, och sedermera avbildades som staty av Bror Hjort, utanför Björklinge kyrka.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Jumkils socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ [a b] Det medeltida Sverige 1:3
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2020. 
  5. ^ Adm historik för Jumkil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Det medeltida Sverige 1:2, Tiundaland och Det medeltida Sverige 1:3 Tiundaland
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Jumkils socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Jumkils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uppsala län, del 4 Hermes 1949 libris

Externa länkarRedigera