Vattholma

tätort i Uppsala kommun, Sverige

Vattholma är en tätort i Uppsala kommun, belägen omkring två mil norr om Uppsala stad och en halvmil norr om Storvreta.

Vattholma
Tätort
Bruksbyggnader
Bruksbyggnader
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Uppsala kommun
Distrikt Lena distrikt
Koordinater 60°0′55″N 17°44′14″Ö / 60.01528°N 17.73722°Ö / 60.01528; 17.73722
Area 113 hektar (2018)[2]
Folkmängd 1 404 (2019)[1]
Befolkningstäthet 12,425 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T0660[3]
GeoNames 2663585
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Vattholma, som ligger i Lena socken var till 1971 centralort i Vattholma storkommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Vattholma 1950–2015[4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
464
1960
  
419
1965
  
396
1970
  
450
1975
  
494
1980
  
1 413
1990
  
1 607 112
1995
  
1 525 114
2000
  
1 492 114
2005
  
1 413 114
2010
  
1 427 116
2015
  
1 410 113

SamhälletRedigera

Vattholma är delat i två med det gamla vallonbruket och Fyrisån i mitten. Vid det äldre området (nordväst om bruket), med bebyggelse från början och mitten av 1900-talet, fanns tidigare en järnvägsstation längs den då enkelspåriga Uppsala–Gävle Järnväg. Den ursprungliga järnvägsstationen revs på 1960-talet och ersattes 1991 av en hållplats för Upptåget. Under mitten av 1990-talet förnyades hållplatsen då järnvägen blev dubbelspårig här. I övrigt finns här också en idrottsplats, och på en höjd som vetter mot väg 290 till Uppsala finns Lena kyrka. Strax norr om Vattholma låg tidigare Salsta-Wattholma tegelbruk.

Den nyare delen av Vattholma ligger öster om bruket och består till stor del av radhus- och villabebyggelse från 1970- och 1980-talet. Här finns skola, äldreboende och butik. Under andra halvan av 1990-talet byggdes en sporthall i anslutning till skolan.

Ortens enda affär, Tempo, drivs som franchise. Även en pizzeria och restaurang finns på orten, namnet är Vattholmas Kök.

NäringslivRedigera

Den viktigaste arbetsgivaren var tidigare Vattholma bruk. ABA-bolagen var länge ortens starka aktör och man sysselsatte drygt 130 personer som mest. Slangklämmefabriken flyttade slutligen sin verksamhet till Småland, vilket innebar att fabriken i bruket lades ner definitivt 1991.

Ägarna av bruket (innan ABA) var länge familjen von Essen som var bosatta på Salsta slott.

Vattholma bruk tillverkade bland annat gymnastikredskap och brandredskap, Man tillverkade även stegar och karosser till brandbilar.

Från mitten av 1990-talet och fram till idag finns en företagsby inrättad i brukets gamla lokaler. Exempel på verksamheter som inryms där är pizzeria och restaurang, bilverkstad, svetsfirma, snickeri, inredningsföretag samt en handfull kontorsbaserade företagare.

EvenemangRedigera

Här genomförs midsommarfirandet i Trekanten vid de gamla bruksgårdarna i nya Vattholma. Där förs på midsommardagen traditionsrika tävlingar mellan "bygdens ungdom" och dito från grannsamhället Rasbokil samt grannbyarna Rasbo och Skyttorp/Tensta.

Firandet brukar gästas av stora artister. Bland annat har Thomas Di Leva, Lili & Susie, Nordman m.fl. stått för underhållningen.

Andra advent hålls en välbesökt julmarknad i Salsta Tegelstall.

Arrangör för festen och julmarknaden är Wattholma Kultur & Hembygdsförening.

IdrottRedigera

Wattholma IF är en idrottsförening från orten med fotboll, tennis, bandy, skidor, ridning och ishockey på programmet.

Kända personer med anknytning till VattholmaRedigera

Den tidigare riksdagsledamoten (1991-2002) Gustaf von Essen (M) är från orten.

Den tidigare riksdagsledamoten (2014-2018) Niclas Malmberg (MP) är bosatt på orten och engagerad i Vattholmas föreningsliv.

Britta Persson, svensk musiker.

Nils Bielke d.y. återfanns under lång period i husarrest på Salsta slott, som ligger strax utanför Vattholma.

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 21 september 2013, (Källa från Wikidata)
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån: Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101, Tätorter 2010 Arkiverad 16 juni 2011 på WebCite ISSN 1654-3823
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkarRedigera