Enköpings kommun

kommun i Uppsala län, Sverige

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Enköpings kommun
Kommun
Enköpings rådhus
SloganSveriges närmaste stad[1]
Kommunens vapen.
Enköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortEnköping
Inrättad1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd48 292 ()[3]
Areal1 324,18 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 178,3 kvadratkilometer[4]
- därav vatten145,88 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet40,98 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°38′08″N 17°04′35″Ö / 59.635555555556°N 17.076388888889°Ö / 59.635555555556; 17.076388888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets (–)
Enköpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0282[5]
Anställda3 725 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0381[7]
GeoNames2716165
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Omkring 45 procent av kommunens yta utgörs av odlingslandskap, vilket kan jämföras med riket som helhet där motsvarande andel är 7,4 procent. Den stora andelen jordbruksmark reflekteras dock inte i det lokala näringslivet, som historiskt präglats av verktygsproduktion. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av servicenäringar.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har befolkningsmängden ökat med cirka 50 procent.

Sedan åtminstone 2010 har kommunen främst styrts av minoritetskoalitioner. Mandatperioden 2022–2026 av en sexklöver bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Nystart Enköping och Moderaterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolft, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem storkommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings domsaga och ingår från 2005 i Uppsala domsaga.[9]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. [10]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i den västra delen av landskapet Uppland och gränsar i norr till Heby kommun, i nordöst till Uppsala kommun och i öster till Håbo kommun, alla belägna i Uppsala län. I nordväst gränsar kommunen till Sala kommun och i väster till Västerås kommun, båda belägna i Västmanlands län, samt i söder till Strängnäs kommun i Södermanlands län och Ekerö kommun i Stockholms län (maritim gräns).

Topografi och hydrografi redigera

Södra delen av Enköpings kommun utgörs av ett småbrutet, öppet odlingslandskap med moränholmar. Där finns också ändmoräner, i synnerhet i området söder om Härkeberga. Norra delen är skogklädd utom i dalgångarna som istället utgörs av ett odlingslandskap. Båda dalgångarna och rullstensåsarna i området följer berggrundens sprickriktningar. Enköpingsåsen är en av dessa rullstensåsar. I höjd med Hårsbäcksdalens naturreservat flyter Örsundaån parallellt med Enköpingsåsen och ån har där skurit upp djup ravin i åssedimenten. I Skattmansöådalen i norr har den meandrande Skattmansöån bildat en 10–30 meter djup dalgång. I det öppna landskapet finns en del skogbevuxna raviner. Örsundaån har sitt utlopp i Lårstaviken och i närheten av utloppet flyter den genom Alstasjön och omges där av betade strandängar med örtrik vegetation. I öster hittas en av Sveriges förnämsta fågellokaler, Hjälstaviken, där cirka 245 olika arter iakttagits. I söder hittas Mälarskärgården med flera öar och halvöar.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Enköpings kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,4 %)
  Skog (44,2 %)
  Öppen myrmark (0,4 %)
  Jordbruksmark (44,8 %)
  Övrig mark (5,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 22 naturreservat i Enköpings kommun.[13] Bland dessa kan nämnas det typiska mälarölandskapet Bryggholmen. Reservatet bildades 2005 och utgörs av 192 hektar. Länsstyrelsen i Uppsala län beskriver att "I mer än 1000 år har människor satt sin prägel på miljön. Det har odlats, slåttrats och hamlats, skogen har utnyttjats för plockhuggning och kreaturen har släppts på bete. Ön känns fortfarande levande med sin herrgård, fritidshusen och några fastboende hushåll". Området är även skyddat enligt Natura 2000.[14] Ett annat exempel är Haga ekbackar, även det bildat 2005. Reservatet utgörs av 39 hektar lövrika skogar. Området beskrivs av Länsstyrelsen i Uppsala län som "typiska för det herrgårdslandskap man hittar runt Mälaren".[15]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Boglösa, Enköping, Fjärdhundra, Lagunda, Sparrsätra-Breds, Tillinge och Södra Åsunda, Veckholm och Villberga.

 
Distrikt inom Enköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 35 distrikt:[16]

Tätorter redigera

Tätorter 2015[17]
Tätort Folkmängd
Enköping &&&&&&&&&&022553.&&&&&022 553
Örsundsbro (2 st) &&&&&&&&&&&01879.&&&&&01 879
Grillby &&&&&&&&&&&01028.&&&&&01 028
Hummelsta &&&&&&&&&&&&0994.&&&&&0994
Fjärdhundra &&&&&&&&&&&&0907.&&&&&0907
Bredsand &&&&&&&&&&&&0874.&&&&&0874
Lillkyrka &&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
Haga &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Efter valet 2014 meddelade Socialdemokraterna, Nystart Enköping och Folkpartiet att de skulle bilda nytt majoritetsstyre.[18] Valet 2018 ledde återigen till maktskifte när allianspartierna gick samman med Miljöpartiet i en femklöver. Den nya koalitionen styrde i minoritet.[19]

Efter valet 2022 inkluderade även Nystart Enköping i den styrande koalitionen. Moderaternas Peter Book menade att: "Vi har hållit ihop ett fempartistyre i fyra år, jag ser inga problem med ytterligare ett parti".[20]

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning i Enköpings kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSPISDNYDNECLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197012214615
221465
4986,9
427
197312116416
211646
4989,4
3910
197612016417
201647
4989,4
3712
197912114418
211448
4988,0
3316
198212414210
241410
5189,3
3615
198512312510
2312510
5187,7
3417
198812221259
221259
5183,0
3417
199112012114210
2011410
5183,9
3318
199422321149
231149
5184,4
2922
19983182122311
31812311
5179,40
2922
20023182212437
31812437
5177,50
2922
200621821112213
181113
5179,41
2922
20102164272216
164716
5182,20
2823
20142162585211
1658511
5184,04
3021
201821328562211
1385611
5185,23
2823
202231329641310
313964310
5180,79
3219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Kommstyrelsens är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Anna Wiklund 2006 2014 Moderaterna
  Helena Proos 2014 2018 Socialdemokraterna
  Ingvar Smedlund 2018 2021 Moderaterna
  Peter Book 2021 Moderaterna

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Området som nu utgör Enköpings kommun dominerades tidigare av tillverkningsindustrin. Den uppstod i området i slutet av 1800-talet och hade sin grund i Johan Petter Johanssons uppfinningar; den ställbara rörtången (1888) och skiftnyckeln med lösa käftar (1891 och 1892). Verktygsproduktionen kompletterades med fler verkstadsföretag och tillsammans bildade de solid industriell grund i området. Den industriella tillverkningen har dock fått minskad betydelse och i början av 2020-talet stod den endast för fem procent av kommunens arbetstillfällen. I stället dominerades det lokala näringslivet av servicenäringar.

Bland större arbetsgivare i början av 2020-talet kan nämnas: Fläkt Woods AB, Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.[11]

Bland industriföretag märks Fläkt Woods AB (ventilationsprodukter). Bland övriga större arbetsgivare finns Enköpings-Postens AB, kommunen, landstinget och Enköpings garnison.

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Följande större vägar går genom kommunen:

Mälarbanan går igenom kommunen och en järnvägsstation finns i Enköping. SJ trafikerar stationen på linjen Stockholm-Västerås-Göteborg.

Enköping har bussar till flera platser utanför kommunen, bl.a. Västerås, Uppsala, Bålsta, Heby och Strängnäs.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 48 292 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 55:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1950–2020[21]*
ÅrFolkmängd
1950
  
27 899
1955
  
28 101
1960
  
27 849
1965
  
29 819
1970
  
31 875
1975
  
31 911
1980
  
32 720
1985
  
32 881
1990
  
34 862
1995
  
36 453
2000
  
36 606
2005
  
38 422
2010
  
39 759
2015
  
41 893
2020
  
46 240
Anm: * 1950-1965 hämtad från "Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976" (SCB, 1977)

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I Enköpings kommun finns ett flertal slott. Bland dessa 1600-tals slottet Salnecke slott och Gustav III:s favoritslott Ekolsunds slott.[22] I kommunen finns också ett av Sveriges största hällristningsområden, Hällristningarna i Boglösa. Dessa är gjorda 1800–500 år före Kristus.[23]

Kommunvapen redigera

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Politikens övergripande mål, Enköpings kommun, läs online, läst: 17 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  11. ^ [a b] ”Enköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/enk%C3%B6ping. Läst 26 november 2023. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Uppsala&municipalities=Enk%C3%B6ping&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023. 
  14. ^ ”Bryggholmen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/bryggholmen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023. 
  15. ^ ”Haga ekbackar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/haga-ekbackar.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 26 november 2023. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  18. ^ ”Förslag om ny politisk majoritet presenteras i dag - Enköpings kommun”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924000949/http://www.enkoping.se/swwwing/app/cm/Browse.jsp?PAGE=1576034. Läst 26 november 2023. 
  19. ^ Hult, Martin; 018-17 40 (12 oktober 2018). ”MP och Alliansen vill styra Enköpings kommun”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7066083. Läst 26 november 2023. 
  20. ^ Olsson, Aina; Forssblad, Susanna; 018-17 40 (17 oktober 2022). ”Sex partier i Enköpings nya styre – "Tror vi kan enas över partigränser"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lokalt-parti-med-i-enkopings-nya-styre. Läst 26 november 2023. 
  21. ^ ”SCB - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950–2020 enligt indelning 1 januari 2021”. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/. 
  22. ^ ”Slottssafari i Enköping”. enkoping.se. https://enkoping.se/underwebbar/upplev-enkoping/att-gora/kultur-och-sevardheter/slottssafari-i-enkoping.html. Läst 26 november 2023. 
  23. ^ ”Hällristningar i Enköping”. enkoping.se. https://enkoping.se/underwebbar/upplev-enkoping/att-gora/kultur-och-sevardheter/hallristningar-i-enkoping.html. Läst 26 november 2023. 

Externa länkar redigera