Kemisk formel

notation för beskrivning av molekylers och andra kemiska föreningars uppbyggnad

En kemisk formel är en sorts notation, som beskriver vilka atomer/joner en molekyl är uppbyggd av. En empirisk formel anger förhållandet mellan olika atomslag i ett ämne. En summaformel anger hur många atomer av varje sort som finns i ett molekylslag. Inom organisk kemi brukar man, för att underlätta särskiljning av ämnen med samma antal och sorters atomer skriva de funktionella grupperna och molekylstammen var för sig. Om det finns två eller flera likadana funktionella grupper eller andra välkända element (som sammansatta joner) sätts de inom parentes med antalet sådana grupper utanför parentesen.

Exempel redigera

Vanligt vatten har kemiska formeln H2O, där H2 står för två väteatomer, och O för en syreatom.

Etanol skulle kunna skrivas C2H6O, men skrivs vanligtvis så här: C2H5OH, eftersom OH är den funktionella gruppen till ämnet, och molekylstammen är etan.

Bariumnitrat skrivs Ba(NO3)2 då den innehåller två likadana nitratjoner (NO3-).

Strukturformler Andra framställningar
Elektronformel Valensformel Nattaprojektion Skelettformel Konstitutionsformel Summaformel Empirisk formel
Metan       existerar inte CH4 CH4 CH4
Propan         CH3–CH2–CH3 C3H8 C3H8
Ättiksyra         CH3–COOH C2H4O2 CH2O
Vatten       existerar inte existerar inte H2O H2O

Källor redigera

  • Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 14. ISBN 91-34-50893-7 
  • Ahlgren, Lena (1995). Bonniers Lexikon 10. Bonniers lexikon AB. sid. 43. ISBN 91-632-0046-5