Wikipedia

Stockholms garnison

(Omdirigerad från Garnisonen i Stockholm)
Se även: Stockholms fasta försvar

Stockholms garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1790. Garnisonen leddes fram till 1926 av överkommendanten i Stockholm, och består sedan 2006 av Karlbergs slott samt Kavallerikasernen och Bastionen, båda bredvid varandra vid Lidingövägen på Östermalm.

Stockholms garnison
Vapen för Överkommendanten i Stockholm tolkat efter dess blasonering.
PlatsStockholm, Solna
TypGarnison
Byggd1790
I brukJa
Kontrollerad avLivgardet
GarnisonStockholms garnison
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket

Historik

redigera
 
Överkommendanten i Stockholm.

Fram till och med 1700-talet fanns det inte någon befälhavare över garnisonen, utan varje regements/förbandschef förde befäl över sin enhet. Den 20 oktober 1790 inrättade Gustav III:s regering en särskild befattning - ”Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant”. Generaladjutanten fick även en funktion som högsta befälhavare över förbanden inom garnisonen. Generaladjutanten utnämndes genom Konungen bland övriga generaladjutanter och tjänstgjorde till en början en vecka och med tiden för längre tidsperioder.

Generaladjutantskapet kom att delas i två befattningar år 1808

  • Tjänstgörande generaladjutanten för expedition
  • Befälhavande generaladjutanten i Stockholm (biträdes av över- och stabsadjutanter)

Genom Befälhavande generaladjutanten i Stockholm kom Överkommendantskapet att utvecklas och kom att benämnas från 1818 som Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison, denna organisation bestod oförändrad fram till 1926, då äldste sekundchef eller regementschef inom garnisonen utnämndes till kommendant. Och adjutantsbefattningen sköttes i fortsättningen av en kommenderad officer. Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison kom den 1 oktober 1938 att ersättas av Överkommendantskapet. Överkommendantskapet bestod av fyra officerare överkommendanten, tillförordnade kommendant, adjutant och expeditionsunderofficer. Kommendantskapet kom dock att återinföras 1942. Sedan 30 november 2018 utses rollen som överkommendant av ÖB[1] och rollen som kommendant har sedan 2018 chefen för Mellersta militärregionen (MR M).[2]

1917 År 1917 ingick följande enheter. Är dessutom förläggningsort för ett stort antal staber, militära inspektioner m.m. och för "Stockholms station af kungliga flottan".[3]:

1946 År 1946 ingick följande enheter: [4]

1971

1991

Järfälla

redigera

Barkarby

redigera
 
Kanslihuset vid Barkarby.
 
Vaktkasernen vid Barkarby.
 
Trafikledartornet vid Barkarby.

Barkarby flygplats anlades 1936 på platsen där Håga byplats från 1500-talet tidigare låg. Håga var ursprungligen en by på fyra frälsegårdar i nuvarande Barkarby i Järfälla socken. På byns gamla plats, som låg cirka 600 meter sydväst om Hägerstalunds gård, en tidigare frälsegård i Hansta i Spånga socken, fanns då inga byggnader från Håga by kvar. Håga by låg ungefär lika långt nordnordost om den punkt, där Norrviksvägen skär Säbyån. Start- och landningsbanan förlängdes nästan tjugo år senare, 1954 och den stora betongbelagda banan drogs rakt över delar av Håga gamla byplats. Redan 1954 utplånades således det mesta av de då kvarvarande lämningarna av Håga by.

Vid försvarsbeslutet 1936 togs beslutet att sätta upp flera nya flygflottiljer. Flygfältet vid Barkarby var en given kandidat med sin redan militära användning och genom trafikflygets flytt till Bromma frigjorda kapacitet. Beslut togs om en jaktflottilj för försvaret av luftrummet över Stockholm. Byggnader för flottiljen uppfördes under 1937 och Svea flygflottilj (F 8) detachementet på Västmanlands flygflottilj (F 1) flyttade över till fältet 1 oktober 1938. Åren 1938–1962 var flottiljens namn Svea flygflottilj och från 1962 till och med nedläggningen av den militära verksamheten 1974 Svea flygkår.

Stabens flygavdelning var då den fanns som separat enhet förlagd vid fjärde kompaniet. Då de flesta piloterna som flög på stabens flygavdelning var äldre officerare och de enda som använde gräsbanan som då fanns framför hangaren, blev detta stråk ofta kallat "Gubbängen" av flottiljens övriga piloter. Efter flottiljens nedläggning använde Rikspolisstyrelsen (RPS), fjärde kompaniets hangar i flera år för sina helikoptrar. Helt militär var dock inte verksamheten ens under denna epok.

Inför 1968 års försvarsbeslutet föreslog regeringen att två flygflottiljer och en flygkår skulle avvecklas, Roslagens flygkår (F 2), Göta flygflottilj (F 9) och Södertörns flygflottilj (F 18). Dock så ville regeringen invänta Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) utredning, gällande organisationen av Flygvapnets förband inom Stockholmsområdet, innan ett beslut om en avveckling av flottiljadministrationen i Tullinge. Dock så föreslog regeringen att flottiljens flygande divisioner och baskompanier skulle avvecklas.[5] År 1970 föreslog regeringen, efter förslag från Försvarets fredsorganisationsutredning, att de tre flygförbanden Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs, Svea flygkår (F 8) i Barkarby och Södertörns flygflottilj (F 18) i Tullinge skulle avvecklas. De ingående truppslagsskolorna vid Roslagens flygkår och Svea flygkår föreslogs inordnas i det föreslagna nya skolförbandet Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) i Tullinge. Det nya förbandet skulle i huvudsak utbilda flygvapnets markpersonal i stridslednings- och luftbevakningstjänst.[6][7] År 1974 bildades Flygvapnets Södertörnsskolor och denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal och skolenheter från både Hägernäs och Barkarby flyttades till Tullinge, medan flygförare i Tullinge i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer. Även om flygverksamheten reducerades avsevärt i Barkarby, så valde Flygvapnet att behålla Barkarby som krigsflygbas fram till 1994. Efter att Svea flygkår avvecklades övertogs flottiljområdet Arméingenjörkadettskolan (AingKadS ) samt Arméns tekniska skola (ATS). Arméns tekniska skola blev det sista förbandet på området, då det 1984 omlokaliserades till Östersunds garnison. År 1987 såldes området till Järfälla kommun och har omvandlats till en handelsplats samt sedan 2010 även Barkarbystaden.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 8 Svea flygflottilj 1938–1962 Omorganiserades till flygkår i samband med försvarsbeslutet 1958
F 8 Svea flygkår 1962–1974 Avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 1972
AingKadS Arméingenjörkadettskolan 1979–1983 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg.
Uppgick 1983 i ATS
ATS Arméns tekniska skola 1979–1984 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg
Omlokaliserades 1984 till Östersunds garnison.

Sigtuna

redigera

Rosersberg

redigera
 
Rosersbergs slott.
Se även: Rosersbergs slott

Vid Rosersberg var till en början Infanteriets skjutskola (InfSS) förlagd. Slottet i sig uppfördes mellan åren 1634–1638 av riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Utöver slottet disponerade Infanteriets skjutskola ett 20-tal byggnader, vilka uppfördes 1884. År 1961 lämnade Försvarsmakten området, då skolverksamheten flyttades till Prästtomta skjutfält. Skolområdet lämnades och övertogs av Civilförsvarsstyrelsen, större delen av övningsområdet bibehölls dock av försvaret. År 2000 flyttades Försvarsmaktens hundtjänstenhet till Boteleudd, som ligger i nordvästra delen av övningsfältet. Och sedan 2009 används det före detta skolområdet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
InfSS Infanteriets skjutskola 1855–1961 Omlokaliserades 1961 till Linköpings garnison.
IOS Infanteriofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarn (Prästtomta skjutfält)
KOS Kavalleriofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarn (Prästtomta skjutfält)
FHTE Försvarsmaktens hundtjänstenhet 2000–

Solna

redigera

Bagartorp

redigera
 
Kaserner i Bagartorp
 
Kaserner i Bagartorp
 
Kaserner i Bagartorp
Se även: Bagartorp

År 1944 uppfördes ett området i Bagartorp, Solna. Etablissementet uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, och omfattade ett 20-tal byggnader. De sista militära förbanden flyttade ifrån området 1970, detta i samband med den så kallade Mälarkarusellen. År 1994 lämnades området, då Mellersta värnpliktskontoret omlokaliserades till Näsby slott i Täby. Området överfördes 1992 till Byggnadsstyrelsen.[8]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Arméns intendenturförråd i Stockholm 1942–1946
Int 1 Första intendenturkompaniet 1944–1949 Avvecklades 1949
IntKS Intendenturtruppernas kadettskola 1946–1949 Avvecklades 1949
InfKAS Infanteriets kadettskola 1949–1961 Omlokaliserades 1962 till Halmstads garnison.
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1953–1958 Omlokaliserades 1952 från Linköpings garnison
Omlokaliserades 1958 till Rissne, Sundbyberg.
Arméns musikunderofficersutbildning 1961–1970
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1964–1970 Omlokaliserades 1970 till Fredrikshovs slott.
CVB Centrala värnpliktsbyrån 1964–1968
VPV Värnpliktsverket 1968–1976 Omlokaliserades 1976 till Karlstad.
ICÖ Östra inskrivningscentralen 1969–1976 Omorganiserades 1976 till Östra värnpliktskontoret.
VKÖ Östra värnpliktskontoret 1976–1991 Uppgick 1 juli 1991 i Mellersta värnpliktskontoret.
VKM Värnpliktskontoret för Marinen 1981–1991 Uppgick 1 juli 1991 i Mellersta värnpliktskontoret.
VKM Mellersta värnpliktskontoret 1991–1994 Omlokaliserades 1994 till Näsby slott i Täby.

Bergshamra

redigera

Den 27 juni 2022 meddelade Fortifikationsverket att man utökar fastighetsbeståndet i Stockholmsområdet, det genom att man köpte fastigheten Skogskarlen 3 i Bergshamra för 400 miljoner kronor med tillträdde den 30 september 2022. Fastigheten är på cirka 10.000 kvadratmeter och är planerad att inrymma Nationellt cybersäkerhetscenter.[9]

Frösundavik

redigera
 
Frösundavik.
Se även: Frösunda, Solna

År 1922 uppfördes ett etablissemang för ingenjörtrupperna i Frösundavik. Etablissemanget uppfördes efter 1914 års härordnings byggnadsprogram och efter Fortifikationens typritningar av Erik Josephson från 1901. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader på kasernområdet samt på det angränsade övnings- och förrådsområdet utmed Brunnsviken. Då Svea ingenjörregemente genom mälarkarusellen omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison, ersattes den militära närvaron med Intendenturförvaltningsskolan samt Försvarets materielverk. År 1985 lämnades området, och såldes till Solna kommun. Idag återfinns bland annat SAS huvudkontor på området, samt två statliga byggnadsminnen: Frösundavik - en herrgårdsbyggnad uppförd 1809 i empirestil samt Annelund – Pehr Henrik Lings bostad.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Ing 1 Svea ingenjörkår 1922–1957 Utökar förläggning 1957 till Lilla Frösunda, Solna.
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
IngOAS Ingenjörtruppernas officersaspirantskola 1927–1945 Omorganiserad 1945 till IngKS.
IngKS Ingenjörtruppernas kadettskola 1945–1962 Omorganiserad 1962 till IngKAS.
IngKAS Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola 1962–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison.
IngS Ingenjörtruppskolan 1948–1952 Omlokaliserades 1948 från Ing 2, Eksjö.
Omorganiserad 1952 till Arméns fältarbetsskola.
FältarbS Arméns fältarbetsskola 1952–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison.
IntS Intendenturförvaltningsskolan 1970–1977 Omorganiserad 1984 till Försvarets förvaltningsskola
FörvS Försvarets förvaltningsskola 1977–1984 Omlokaliserades 1984 till Karlstads garnison och Östersunds garnison
FMV Försvarets materielverk 1970–1985

Karlbergs slott

redigera
 
Karlbergs slott.
Se även: Karlbergs slott

Efter att Gustav III bildade Kungliga Krigsakademin har slottet sedan 1792 varit plats för utbildning av officerare. Vilket gör den till världens näst äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad, efter Theresianska militärakademien i Wiener Neustadt. Området omfattas idag av ett 30-tal byggnader som disponeras av Militärhögskolan Karlberg. Den 24 maj 2022 meddelade Fortifikationsverket att man köper fastigheten Nytomta 3 från JM AB, vilken ligger i direkt anslutning till Karlberg. På fastigheten är en kontorsbyggnad om cirka 20 000 kvm under uppförande, vilken ursprungligen var planerad som nytt huvudkontor till byggentreprenören JM. Byggnaden ska enligt plan vara färdigställd första kvartalet 2025 och i samband med det får Fortifikationsverket tillträde till fastigheten.[10]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Krigsakademin 1792–1866
Sjökrigsskolan 1794–1868
KS Krigsskolan 1866–1983
KS/AKHS Krigsskolan med Arméns krigshögskola 1983–1999
MHS K Militärhögskolan Karlberg 1999–
InfKS Infanteriets kadettskola 1942–1949
GIS Gymnastik- och idrottsskolan 1936–1957
GIS Arméns gymnastik- och idrottsskola 1957–1994
AIC Arméns idrottscentrum 1994–1997
FMIÖS Försvarsmaktens idrotts- och överlevnadscentrum 1997–1998
FMLIC Försvarsmaktens ledarskaps- och idrottscentrum 1999–2000
FMIF Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet 2000–
FsjvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1986–1994 Omlokaliserades 1986–1987 från Lilla Frösunda

Lilla Frösunda

redigera
 
Före detta kanslihus vid Lilla Frösunda
 
Före detta skolhus vid Lilla Frösunda
 
Före detta logementsbyggnad vid Lilla Frösunda

Redan innan kasernetablissemanget uppfördes vid Lilla Frösunda användes området av Fälttelegrafkåren (föregångare till S 1) för ballongövningar. Området kom att bebyggas med början år 1940 med små en- och tvåvåningsbyggnader, utplacerade efter de olika terrängförhållandena på området. Anledningen till en- och tvåvåningsbyggnader när man i regel tidigare uppfört ståtliga tre- och fyravåningsbyggnader var att det skulle likna civil bebyggelse från luften och på så sätt försvåra luftangrepp. Totalt uppfördes ett 40-tal byggnader inom området. Förbanden som låg inom området drogs 1958 in i den så kallade Mälarkarusellen, genom att S 1 omlokaliserades till Uppsala garnison och Ing 1 vilka låg granne med S 1 övertog och utökade sitt området. 1970 var det Ing 1:s tur att flytta genom den så kallade Mälarkarusellen, då till Södertälje. Kvar blev endast Signaltruppskolan och som ersättning till Solna för det förlorade förbandet tillkom Tygförvaltarskolan och Försvarets sjukvårdshögskola. Tygförvaltarskolan försvann från området 1977, medan Försvarets sjukvårdshögskola blev kvar fram till och med januari 1987. Efter att Försvarets sjukvårdshögskola omlokaliserades till Karlbergs slott och Signaltruppskolan till Enköpings garnison, såldes området 1988 till Solna kommun.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
S 1 Fälttelegrafkåren 1909–1937 Namnbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm
S 1 Signalregementet i Stockholm 1937–1957 Omlokaliserades 1957 till Uppsala garnison
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
SignS Arméns signalskola 1942–1957 Omlokaliserades 1957 till Uppsala garnison
IngKAS Ingenjörtruppernas kadett- och aspirantskola 1969–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
TygS Tygförvaltningsskolan 1970–1977 Detachement till skolan.
MedfackS Arméns medicinalfackskola 1970–1976 Namnändrat 1977 till Medicinalfackskolan.
MedfackS Medicinalfackskolan 1977–1986 Namnändrat 1986 till Försvarets sjukvårdshögskola.
FSjvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1986–1987 Omlokaliserades till Karlbergs slott, Solna.

Sörentorp

redigera
 
Före detta kanslihus vid Sörentorp
Se även: Sörentorp

Under 1940-talet beslutades att Svea livgarde skulle flyttas ut från Linnégatan. Dess nya område blev Sörentorp i Solna. Byggnationen av området påbörjades 1947 och frångick den standard som satts 1940. Kasernerna som ritades av Bertil Karlén är planlagda enligt blocksystemet, vilket var något man sluta att tillämpa i slutet 1800-talet. Totalt uppfördes ett 60-tal byggnader vilka ligger utspridda i ett skogsområde för att likna ett villaområde och försvåra ett luftangrepp. I samband med Mälarkarusellen omlokaliserades Svea livgarde till Kungsängen 1970. Samma år övertog Polishögskolan området.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1946–1970 1970 omlokaliserat till Kungsängen.

Stockholm

redigera

Banergatan 62-64

redigera
 
Banergatan 62-64.
Se även: Tre Vapen

Etablissemanget på Banérgatan påbörjades att byggas 1943 och stod klart 1948 och kom att kallas Tre Vapen. Etablissemanget består av sammanhållna byggnadskroppar som i sig är förenade med varandra genom arkader. De fyra till sju våningar höga husen är murade i rött fasadtegel och utformades av Cyrillus Johansson. Entrén från Banérgatan är byggd i ett valv med som återspeglar en stark monumentalitet. Intill Tre vapen ligger Krigsarkivets byggnad vilken är sammanbyggd med Tre vapen. Även denna har en fasad i rött fasadtegel. 1992 överfördes byggnaderna till Kungliga Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FS Flygstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Flygförvaltningen 1943–1968
MS Marinstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Marinförvaltningen 1943–1968
KAF Arméförvaltningen 1944–1954
KrA Krigsarkivet 1947–2021 Omlokaliserades 2021 till Arninge, Täby kommun
KATF Armétygförvaltningen 1954–1968 Namnändrades till Arméförvaltningen 1964
KAIF Arméintendenturförvaltningen 1954–1963
FMV Försvarets materielverk 1968–

Fredrikshovs slott

redigera
 
Fredrikshovs slott.
Se även: Fredrikshovs slott

Efter att varit kungligt slott fram till 1783 var Fredrikshov fängelse och tyghus mellan åren 1793 och 1802. År 1802 flyttade Svea livgarde in i slottet och var verksamma där fram till 1888, då deras nya kaserner på Linnégatan stod färdiga. Efter att Svea livgarde flyttade ut har slottet hyst olika militära skolor och de sista upphörde att verka 1992.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1802–1888 Omlokaliserades 1888 till Linnégatan, Stockholm.
T 3 Norrlands trängbataljon 1893–1898 Upprättades 1893 ur Svea trängbataljon.
Omlokaliserades 1898 till Sollefteå.
IV. IV. arméfördelningen 1893–1913 Omlokaliserades 1913 till Östermalmsgatan 87
V. V. arméfördelningen 1889–1905 Omlokaliserades 1905 till Storgatan 7-9
Intendenturskolan 1913–1913
IntS Intendenturförvaltningsskolan 1943–1970 Omlokaliserades 1970 till Frösunda, Solna.
AIRS Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan 1943–1970 Omorganiserades 1970 till AIHS.
AIHS Artilleri- och ingenjörshögskolan 1970–1992 Uppgick 1992 i Arméns artillericentrum (ArtC).
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1970–1992 Omlokaliserades 1970 från Bagartorp, Solna.
Uppgick 1992 i ArtC.

Grev Magnigatan

redigera
 
Andra Livgardets kaserner (t.v.).

År 1829 påbörjades uppförandet av tre stora kasernbyggnader i tre våningar åt utmed Grev Magnigatan åt Andra livgardet. Området tillhörde tidigare skeppsvarvet Terra Nova. Arkitekt för kasernerna som stod klara för inflyttning två år senare var Carl Christoffer Gjörwells ritningar. År 1890 flyttade man in i nya kaserner vid Linnégatan och snart nya uppfördes hyreshus på området.[11]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
№ 2 Andra livgardet 1831–1890 Omlokaliserades 1890 till Linnégatan. Från 94 Göta livgarde

Hantverkargatan

redigera
 
Garnisonssjukhuset på Hantverkargatan.
Se även: Garnisonssjukhuset i Stockholm

År 1817 påbörjades byggnation av garnisonsjukhuset, ett arbete som slutfördes 1834. Byggnaden är av nyklassicistisk arkitektur och är i tre våningar. Planlösningen består av en mittkorridor med 35 sjuksalar för 600 personer. Under 1970-talet byggdes det om till kontor och fullmäktigesal för Stockholms läns landsting.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Garnisonssjukhuset 1834–1969

Jaktvarvsgränd

redigera
 
Pontonjärskasernen.

År 1856 förlades Sappörkompaniet till Kungsholmen i Stockholm på platsen för det tidigare kungliga jaktvarvet som flyttat 1850. Edvard Medén ritade kasernen 1867 för Pontonjärbataljonen. År 1922 flyttade verksamheten, som då hette Svea ingenjörkår till Frösundavik.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Sappörkompaniet 1856–1863
Sappörkåren 1864–1866
Pontonjärbataljonen 1867–1892
Ing 1 Svea ingenjörbataljon 1893–1901
Ing 1 Svea ingenjörkår 1902–1921 Omlokaliserades 1922 till Frösunda

Ladugårdsgärdet

redigera
 
Kasernerna vid Djurgårdsbrunnsviken.
Se även: Dragongården

År 1879 revs gården Wiksberg vid Djurgårdsbrunnsviken för att lämna plats åt det nya kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet för Livregementets dragonkår. Anläggningen stod färdig 1881.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
№ 2 Livregementets dragonkår 1881–1890 Namnbyte 1891 till Livregementets dragoner
K 2 Livregementets dragoner 1891–1926 Sammanslagning 1927 med Livgardet till häst. Omlokalisering till Lidingövägen.

Linnégatan 87-89

redigera
 
Flygbild över västra kasernområdet på Linnégatan 87-89.
 
Linnégatan 87-89.
Se även: Linnégatan, Stockholm

År 1888 byggdes ett etablissemang som skulle ge Svea livgarde nytt hem, efter att varit provisoriskt förlagda till Fredrikshovs slott sedan 1802. Etablissemanget fick samma typ av mönster som den tidigare anläggningen vid Valhallavägen 1877 hade fått och ritades också av samme arkitekt Ernst Josephson. Det vill säga byggnaderna bildar ett kvadratiskt uterum med kaserngården mitt i. År 1890 byggdes ett identiskt etablissemang till Göta livgarde. De två livgardena åtskildes av ett gemensamt badhus. År 1906 byggdes kaserndelarna på med en våning. Totalt omfattade området ett 20-tal byggnader.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1888–1946 Omlokaliserades 1946 till Sörentorp, Solna
I 2 Göta livgarde 1890–1939 Avvecklades 1939
A 11 Stockholms luftvärnsregemente 1941–1942 Beteckningsbyte 1942 till Lv 3
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1942–1952 Omlokaliserades 1952 till Norrtälje
Tyg 1 Första tygkompaniet 1948–1949 Upplöstes och avvecklades 1949

Lidingövägen 24

redigera
 
Lidingövägen 24.
Se även: Lidingövägen

På Lidingövägen 24 byggdes 1970 en ny stabsbyggnad till Krigsmakten. Byggnaden har ett platt tak och nästan ett kvadratiskt block i fasadtegel ritad av Bengt Gate. Två stora innergårdar finns, detta för att kunna ge dagsljus till denna stora byggnad. Sedan 1981 har Överbefälhavaren sitt kontor i byggnaden efter att tidigare varit huserad i militärstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87. År 1992 överfördes byggnaden till Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FortF Fortifikationsförvaltningen 1971–1980
FCF Försvarets civilförvaltning 1971–1978
Fst Försvarsstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermalmsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
Ast Arméstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermalmsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
MS Marinstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Tre Vapen)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
FS Flygstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Tre Vapen)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
HKV Högkvarteret 1994– Bildades 1994 av de tidigare staberna.
MS Marinstaben 2019-2019 Planeras att tillfälligt lokaliseras här under första halvåret 2019.

Lidingövägen 28

redigera
 
Lidingövägen 28.

År 1897 uppfördes den så kallade kavallerikasern till Livgardet till häst. Kasernetablissement uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram och omfattade totalt ett 20-tal byggnader. Arkitekt var Erik Josephson. Idag återstår endast sex av de ursprungliga byggnader.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
K 1 Livgardet till häst 1897–1928 Sammanslogs med Livregementes dragoner K 2 och bildade Livregementet till häst
Kavalleriets underofficersskola 1919–1921
K 1 Livregementet till häst 1928–1949 Avvecklades 1949
K 1 Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani 1949–1975 Upprättades 1949 som beridet garnisonsförband
K 1/Fo 44 Livgardets dragoner med Stockholms Försvarsområde 1975–1984 1975 omorganiseras till försvarsområdesregemente
Införlivades 1985 i Svea livgarde
LGD Svea livgardes dragoner 1984–1987 Fd. Livgardets dragoner (K 1)
K 1 Livgardets dragoner 1987–2000 1994 åter självständigt förband. Sammanslogs 2000 med Svea livgarde till Livgardet
LG Livgardet 2000– Idag är Livbataljonen, Försvarsmusiken samt FM MPE grupperat till kasernen

Marieberg

redigera
 
Artilleri- och ingenjörshögskolan. Till vänster ammunitionsfabriken. På berget laboratoriet.
Se även: Marieberg

I Marieberg låg det under 1700-talet en porslinsfabrik och senare ammunitionsfabrik med tillhörande laboratoriebyggnad. Högre läroverket för artilleriofficerare bildades här 1815 av Carl von Cardell, vilket fick en fortsättning i form av Krigshögskolan. Ammunitionsfabriken nedlades 1950, men viss militär verksamhet bedrevs på platsen fram till 1958, då arméns signalskola omlokaliserades till Uppsala garnison. Under 1960-talet revs det femtiotal byggnader som tidigare funnits på området. De har idag ersatts av bland annat den så kallade DN-skrapan, ryska ambassaden och Riksarkivets huvudbyggnad.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Högre läroverket för artilleriofficerare 1815–1816
Raketcorpsen 1833–1876
Skjutskola för infanteriet 1855–1874
Artilleri- och ingenjörshögskolan 1884–1926
Trängbataljonen 1885–1887
Ing 1 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Omlokaliserades 1937 till Lilla Frösunda, Solna
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
RadarS Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg.
 
Trängkåren vid Marieberg.

År 1887 påbörjades byggnation av ytterligare ett kasernetablissemang i Marieberg. Detta skulle tillföras Trängbataljonen som kom att delas i två stycken bataljoner (Svea- och Göta trängbataljon). Kasernera var kalkputsade och ljust avfärgade för att framhäva den rikt utsmyckade fasadens artikulation. För ritningarna svarade Adolf Billmanson. Kasernen var i hopsatt av fem stycken huskroppar med mittparti och flyglar i tre våningar och däremellan två tvåvåningspartier. Kasernens planlösning var enligt sidokorridorsystem, vilket kom att bli en standard för kaserner långt in på 1900-talet. Även denna kasern revs under 1960-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Trängbataljonen 1887–1891 Uppdelad 1891 i Svea- och Göta trängbataljon.
T 1 Svea trängbataljon 1891–1902
T 1 Första Svea trängkår 1902–1904
T 1 Svea trängkår 1904–1907 Omlokaliserades 1907 till Örebro
Ing 3 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Namn- och beteckningsbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm, S 1
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente i Göteborg.

Storgatan 23

redigera
Se även: Östermalm 1:17
 
Stadens norra kasern.

År 1812 inköpte Stockholms inkvarteringskommission greve Snoilskys gård vid Storgatan 23 och här inrymdes 372 man. Stadens norra kasern, som den kom att kallas, användes för olika enheter som tillfällig inkvarterades i huset men blev 1856 ordinarie kasern för Hans Majestet Kongens Garde som flyttade hit från Koppartälten i Hagaparken där de varit förlagda åren 1816–1856. Huset blev senare både brand- och polisstation samt lykttändarkontor (se Östermalms brandstation).[12]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Sappörkompaniet 1855–1856 Flyttade till kungliga jaktvarvet vid Jaktvarvsgränd.[13]
Hans Majestet Kongens Garde 1856–1888 Omlokaliserades 1888 till Kristiania (Oslo)

Storgatan 41

redigera
 
Kanslibyggnaden.
Se även: Kvarteret Krubban

År 1804 inköptes den Ekholmska egendomen på Storgatan och här lät man uppföra kaserner och stallbyggnader för bland annat Kungliga Livgardet till häst. Regementsbyggnaderna uppfördes åren 1805–1817 efter arkitekt Fredrik Bloms ritningar.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
№ 1 Livgardet till häst 1811–1897 Omlokaliserades 1897 till Lidingövägen
№ 5 Andra Svea artilleriregemente 1897–1901 Omlokaliserades 1901 till Uppsala
№ 26 Vaxholms grenadjärregemente 1902–1906 Omlokaliserades 1906 till Rindö
A 9 Positionsartilleriregementet 1903–1927 Sammanslogs 1928 med Smålands artilleriregemente, bildade A 6, omlokaliserat till Jönköping

Valhallavägen 117

redigera
 
Valhallavägen 117.
 
Minnestavla över Svea artilleriregementets tid på Valhallavägen 117.
Se även: Kvarteret Svea artilleri

År 1877 påbörjades byggnationen av ett kasernetablissement på Valhallavägen 117, som kom att skapa en standard för de flesta militära kasernetablissement in på 1920-talet. Kasernetablissementet på Valhallavägen är den första i sig som bildar en sluten kringbyggd gård och ritades av Ernst Josephson. År 1992 överfördes anläggningen till Kungliga Byggnadsstyrelsen. År 2005 lämnade Försvarsmakten Valhallavägen 117, då Försvarshögskolan flyttade till nyuppförda lokaler på Campus Valhallavägen vid Drottning Kristinas väg. Fastigheten kom då att byggas om helt och hållet och från 2010 flyttade Post- och telestyrelsen in de före detta kasernerna. I slutet av 2020 meddelade Post- och Telestyrelsen att man skulle flytta till Hagastaden. Försvarsmakten kom genom Fortifikationsverket att teckna ett sexårigt hyresavtal med Vasakronan, med inflyttning på Valhallavägen 117, eller Kvarteret Svea artilleri som det även kallas, i april 2022. Därmed är Försvarsmakten åter verksam i det gamla kasernetablissementet.[14]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1876–1949 Omlokaliserades 1949 till Rissne, Sundbyberg
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1951–1964 Omlokaliserades 1964 till Bagartorp, Solna.
MHS Militärhögskolan 1961–1997
FHS Försvarshögskolan 1997–2005
HKV Högkvarteret 2022– Delar av Högkvarteret.

Östermalmsgatan 87

redigera
 
Östermalmsgatan 87.
 
Östermalmsgatan 87.
Se även: Generalitetshuset

Etablissementet på Östermalmsgatan började byggas 1910 och stod klart 1926. Byggnaden har i folkmun kallats för Militstabsbyggnaden (MSB) och efter 1981 för Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) och sedan för Grå huset. Byggnaden inrymde från början Krigshögskolan och senare Försvarshögskolan. Arkitekturen på byggnaden är av barock med genomgående kolonner och säteritak och får den mer att likna dåtidens bankpalats än en militär stabsbyggnad och ritades av Erik Josephson. År 1992 överfördes byggnaden till Byggnadsstyrelsen och har sedan 2000 ej någon militär användning.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
KHS Krigshögskolan 1913–1961
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1926–1951 Omlokaliserades 1951 till Valhallavägen 117.
FHS Försvarshögskolan 1951–2000
Gst Generalstaben 1926–1937 Uppdelad 1937 i Försvars-, armé-, marin- och flygstaben.
Fst Försvarsstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
Ast Arméstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
IV. IV. arméfördelningsstaben 1913–1927
V. V. arméfördelningsstaben 1913–1927
Östra arméfördelningsstaben 1928–1936
IV. IV. arméfördelningsstaben 1937–1942

Sundbyberg

redigera

Rissne

redigera
 
Rissne gård, före detta officersmässen i Rissne, 2010.
 
Före detta kaserner i Rissne, 2014.
 
Före detta kaserner i Rissne, 2014.
Se även: Rissne

Etablissemanget i Rissne började byggas 1946 för att ge rum åt Svea artilleriregemente (A 1), vilket flyttade in på området 1949. Etablissemanget uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar och omfattade ett 70-tal byggnader. Till en början fanns endast A 1 på området. Men i och med flytten av A 1 till Linköping, kom ett flertal militära skolor att flytta in på området. Det sista förbandet lämnade området 1979 och 1984 såldes området till Sundbybergs kommun. Och idag är området bebyggt med flerfamiljshus.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1949–1963 Omlokaliserades 1963 till Linköping garnison.
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1958–1979 Uppgick 1979 i ATS.
MedfackS Arméns medicinalfackskola 1964–1970 Omlokaliserades till Lilla Frösunda.
TygS Tygförvaltningsskolan 1960–1977 Uppgick 1977 i Arméns tekniska skola.
ATS Arméns tekniska skola 1977–1979 Omlokaliserades 1979 till Barkarby.

Upplands Bro

redigera

Kungsängen

redigera
 
Granhammars slott.
Se även: Kungsängens garnison

År 1970 var det dags igen för en flytt av Svea livgarde, denna gång som en del av den så kallade Mälarkarusellen. Ett nytt område i Kungsängen togs i anspråk för att anlägga ett nytt etablissemang. Den tidigare planen från 1940-talet, där man byggde nya militära etablissemang så att de skulle se ut som civil bebyggelse från luften, som i Sörentorp och i Lilla Frösunda, gällde inte längre. I stället byggdes etablissemanget efter 1901 års härordnings etablissement, där byggnaderna låg symmetriskt ordnade så att de bildade gårdsrum. Totalt uppfördes ett 30-tal byggnader inom kasernområdet, inom området återfinns även Granhammars slott från 1750-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1970–2000 Avvecklas år 2000 genom försvarsbeslutet 2000
SkyddC Försvarets skyddsskola 1970–1980 Omlokaliserades 1980 till Umeå garnison
Fo 44 Stockholms försvarsområde 1982–2000 Staben för försvarsområdet överfördes 1982 till Svea livgarde
LG Livgardet 2000– Bilades genom en sammanslagning av I 1 och K 1.
Swedint Försvarets internationella centrum 2004– Omlokaliserades 2004 från Almnäs, Södertälje
FöMusC Försvarsmusikcentrum 2004– Tillkommer genom försvarsbeslutet 2004

Botkyrka

redigera

Tullinge

redigera
 
Kanslihuset i Tullinge.
 
Skolhus i Tullinge.
Se även: Stockholm-Tullinge flygplats

Försvarsbeslutet 1942 förordade att en sjunde jaktflottilj skulle upprättas. Chefen för Flygvapnet föreslog då att man skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård, fem km, från Tullinge järnvägsstation. Flygvapnet förvärvade marken av en släkting till flygbaronen Carl Cederström. Byggnationen av flottiljen kom att påbörjas 1946 och totalt uppfördes ett 70-tal byggnader. AB Skånska Cement stod för de avsevärda markarbeten som krävdes, bland annat behövde hela Mörtsjön fyllas igen. Etablissemanget uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, något som återspeglas på de flesta flottiljer uppförda under denna tid, dock är ”stadsplanen” för dem annorlunda på grund av olika terrängförhållanden. När flygflottiljen inrättades den 1 juli 1946 disponerades 417 ha statsägd mark, där kasernområdet utgjorde 27 ha, flygfältsområdet ca 340 ha och markstridsområdet ca 50 ha, medan ca 23 ha arrenderas för komplettering av flygfältsområdet. Åren 1944–1950 bestod flygfältet av tre grässtråk för start och landning. År 1950 asfalterades två av dessa stråk. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda. I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att flottiljområdet skulle lämnas, vilket gjordes 1995 och 1997 såldes området till Vasallen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 18 Södertörns flygflottilj 1946–1973
F 18 Flygvapnets Södertörnsskolor 1973–1986
Adam Gul 13. jaktflygdivisionen 1981–1982 Detachement till Västmanlands flygflottilj
Petter Röd 161. jaktflygdivisionen 1983–1985 Detachement till Upplands flygflottilj
F 13T F 13 Tullinge 1986–1994 Detachement till Bråvalla flygflottilj
F 16T F 16 Tullinge 1994–2000 Detachement till Upplands flygflottilj
FHTE Försvarsmaktens hundtjänstenhet 1995–2000 Detachement till Upplands flygflottilj

Täby

redigera

Hägernäs

redigera
 
Kanslihuset vid F 2.
 
Flygvy över flottiljområdet.
 
Sjöflyghangar, numer parkeringsgarage.
 
Vaktkasernen på flottiljområdet.

Den 1 juli 1929 övertog Andra flygkåren marinens förläggningsplats i Hägernäs, där vinterflygskolan verkat mellan åren 1919–1926. Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att stärka Flygvapnet med nya förband, samt att ersätta kårorganisationen med en flottiljorganisation. År 1936 hade Flygvapnet utökat markinnehavet i Hägernäs, detta genom markförvärv från Rydboholms Täby-gårdar. Vilket möjliggjorde att flottiljen vintern 1936/1937 kunde påbörja att uppföra ett antal förläggnings- och ekonomibyggnader. Sommaren 1938 stod bland annat kasern 21 och kasern 22 samt värmecentralen och mässbyggnader färdiga. De två kasernerna var flottiljens första kaserner. Fram till 1938 hade en större del av flottiljens personal inkvarterats på HMS Göta i Hägernäsvik. HMS Göta hade från 1928 legat förtöjd i Hägernäsvik, som ett logementsfartyg. När flottiljen nu hade två kaserner att förlägga personalen till, fick HMS Göta order den 30 juni 1938 om att avgå mot Stockholms örlogsvarv. Sommaren året därpå, 1939, stod kasern 23 och kasern 24 färdiga. Till förbandets område hörde även Tornön i viken utanför flottiljområdet. Tornön användes för militär övningsverksamhet, bland annat utbildning i sprängtjänst. Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades bland annat att jaktflyget inom Flygvapnet skulle utökas med 50 procent. Rollen som Roslagens flygflottilj haft, det vill säga marinflygflottilj, fanns det inget behov av längre. Detta då radarn i princip hade ersatt spaning med sjöflyg. Och då flottiljen saknade permanenta rullbanor, fanns det inte heller någon möjlighet till att omorganisera flottiljen till en annan roll. Utan istället avvecklades flottiljen den 30 juni 1949. I dess ställe organiserades Roslagens flygkår (F 2), vilket blev ett renodlat markskoleförband.[15]

I samband med att flottiljen avvecklades och Roslagens flygkår bildades, tillfördes kåren ett antal markskoleförband. Under 1950- och 1970-talet bestod verksamheten huvudsakligen av markutbildning. Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M), samt Korpral- och furirskolan för blivande underbefäl i STRIL-tjänst inom Flygvapnet. Vid förbandet fanns även Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola (STRILS). På F 2 fanns även Flygvapnets radarskola (FRAS), som utbildade bland annat personal inom stridsledning (av flyg) och luftbevakning. Åren 1951-61 fanns även Flygvapnets väderskola på F 2.

I februari 1967 tillsattes Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU), som fick i uppgift att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation, vilket bland annat innefattade Flygvapnets skolorganisation. Med bakgrund till FFU valde man aktivt inför försvarsbeslutet 1968 att utelämna förändringar i grundorganisationen, i väntan på att FFU skulle vara klara med sin utredning.[16] När utredningen var färdig och överlämnad till regering och riksdag, kom beskedet att Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs, Svea flygkår (F 8) i Barkarby och Hallands flygkår (F 14) skulle avvecklas. Dessa tre flygkårer, vilka samtliga utbildade markförband till Flygvapnet, skulle ersättas med två nya skolförband. Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge, för utbildning i huvudsakligen i stridslednings- och luftbevakningstjänst. Och Flygvapnets Halmstadsskolor för utbildning i huvudsakligen i bastjänst.[16] Avvecklingen av flygkåren började 1972, och 1974 hade samtliga skolor omlokaliserats till nya förband. Den 30 juni 1974 avvecklades kåren officiellt. Det före detta flottiljområdet är numera bostadsområde. En av hangarerna har bevarats och renoverats för användning som parkeringshus för bilar.[15]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 2 Andra flygkåren 1929–1936
F 2 Upplands flygflottilj 1936–1936
F 2 Roslagens flygflottilj 1936–1949
F 2 Roslagens flygkår 1949–1974

Näsbypark

redigera
 
Kasernvakten.
 
Näsby slott.
 
Skol- och förläggningskasernerna vid Näsbypark.
 
Kadettmässen vid Näsbypark.

Näsbypark ligger i direkt anslutning till Näsby slott. År 1943 omlokaliserades Sjökrigsskolan från Skeppsholmen till Näsbypark. Inför och efter omlokaliseringen av skolan uppfördes under 1940-talet 25 byggnader, bland annat tre större förläggnings- och skolkaserner samt en kadettmäss i anslutning till Näsby slott.[17] Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog regeringen att Sjökrigsskolan skulle omlokaliseras till Berga.[18] Skolan upplöstes 1987, men kom istället att uppgå i Marinens officershögskola i Karlskrona. Inför att skolan skulle avvecklas, gav regeringen den 5 september 1985 i uppdrag till Fortifikationsförvaltningen att mark och anläggningar vid Näsby Park skulle avyttras. Genom försvarsutredning 88 kom dock regeringsbeslutet att ändras till att området istället skulle behållas och utvecklas. Det med bakgrund till att överbefälhavaren föreslog att etablissementet i Bagartorp skulle lämnas, och de två värnpliktskontoren där, Östra värnpliktskontoret och Marinens värnpliktskontor skulle sammanslås till Mellersta värnpliktskontoret. Även Kustartilleriets skjutskola skulle temporärt förläggas till Näsbypark, för att senast den 1 juli 1992 förläggas till Rindö.[19] Kustartilleriets skjutskola lokaliserades till Näsbypark 1990, och den 1 juli 1994 flyttade Värnpliktsverket in på Näsbypark, med dess nya regionkontor Mellersta värnpliktskontoret. År 1995 tillkom Kustartillericentrum, och därmed kom även Kustartilleriets stridsskola att kvarstå i Näsbypark. År 1998 upplöstes och avvecklades Kustartillericentrum, kvar på området var då endast Pliktverket tillsammans med Kustartilleriets stridsskola.

Genom att Operativa insatsledningen i samband med försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen att enheten skulle förläggas till Näsbypark. Initialt förlades den till olika byggnader i centrala Stockholm. Som permanent plats föreslog regeringen att staben skulle förläggas till Bålsta. Något beslut togs inte i frågan, utan sköts på vidare utredning. Försvarsmakten redovisade olika lokaliseringsalternativ, däribland Bålsta, Musköbasen och Uppsala-Ärna flygplats, där de själva förordade Bålsta. Samtliga alternativ skulle innebära en investering på cirka 300-400 miljoner kronor. På uppdrag av Försvarsdepartementet utredde Försvarsmakten ytterligare alternativa lokaliseringar inom Stockholms-området, där de kom att förorda en lokalisering till Näsbypark i Täby kommun. Att förlägga staben till Näsbypark skulle omfatta en investering på cirka 260 miljoner kronor. Lokalerna ansågs även flexibla för framtida förändringar av verksamheten, och skulle kunna anpassas utan omfattande nybyggnationer av byggnader. Regeringens förslag byggde på att lokaliseringen av Operativa insatsledningen Näsbypark skulle inledas den 1 april 2002, och i sin helhet vara lokaliserad senast den 31 december 2004.[20] Efter 11 september-attackerna belyste regeringen sårbarheten med konventionella byggnader, civila människor och byggnader i anslutning till en angripares mål. Därmed kom beslutet att lokalisera Operativa insatsledningen till Näsbypark upphävas. Som alternativ till Näsbypark beslutades att Operativa insatsledningen skulle lokaliseras till Uppsala-Ärna flygplats senast den 31 december 2004.[21]

Den 17 december 2001 flyttade Amfibiestridsskolan från Näsbypark till Rindö, där skolan samlokaliserades med Vaxholms amfibieregemente Den 30 juni 2009 lämnade Pliktverkets regionkontor Stockholm Näsbypark, vilket också blev den sista enheten på området med en militär anknytning.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
KSS Sjökrigsskolan 1943–1987
KAS Kustartilleriets skjutskola 1990–1991 Namnbyte 1991 till Kustartilleriets Stridsskola
KAC Kustartillericentrum 1995–1998 Uppgick 1998 i Marincentrum
KAS Kustartilleriets stridsskola 1991–2000 Omorganiserades 2000 till Amfibiestridsskolan
VPV M Mellersta värnpliktskontoret 1994–1995 Namnbyte 1995 till Pliktverket
PV Pliktverket 1995–2009 Omlokaliserades till Värtahamnen
AmfSS Amfibiestridsskolan 2000–2001 Omlokaliserades till Rindö
OPIL Operativa insatsledningen – Beslutet om att förlägga staben upphävdes 2001.

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Bydén, Micael; Bratt, Carin (26 november 2018). ”FÖRSVARETS FÖRFATTNINGSSAMLING (FFS 2018:6)”. Försvarsmakten. https://lagen.nu/ffs/2018:6. Läst 16 september 2020. 
  2. ^ Swaan Wrede, Laura (2018). ”Mot ljusare tider”. Livgardisten: Livgardets kamratförenings tidskrift (Kungsängen: Livgardet) (1): sid. 3. https://myclub-site.s3.amazonaws.com/uploads/documents/000/014/706/LG_2018-1.pdf.  Libris 9131977
  3. ^ Stockholm: Stockholms garnison i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917), om förhållandena 1917
  4. ^ Axel Elvin, red (1937–1950). Bonniers konversationslexikon. "bd 12, sp 1308 (1946)" (2). Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 1362009 , om förhållandena 1946
  5. ^ ”Kungl. Maj.ts proposition nr 109 år 1968”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-109-ar-1968_ET30109. Läst 22 augusti 2021. 
  6. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-96-ar-1970_FT3096. Läst 22 augusti 2021. 
  7. ^ Norrbohm, Skogsberg (1985), s. 111
  8. ^ Berg (2004), s. 286
  9. ^ ”Fortifikationsverket förvärvar kontorsfastighet i Stockholm”. fortifikationsverket.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220803052152/https://www.fortifikationsverket.se/nyheter/fortifikationsverket-forvarvar-kontorsfastighet-i-stockholm/. Läst 24 juli 2022. 
  10. ^ ”Fortifikationsverket utökar fastighetsbeståndet i Stockholm”. fortifikationsverket.se. Arkiverad från originalet den 26 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220626041957/https://www.fortifikationsverket.se/nyheter/fortifikationsverket-utokar-fastighetsbestandet-i-stockholm/. Läst 24 juli 2022. 
  11. ^ [Ludvig W:son Munthe
  12. ^ Roth, Thomas. ”Stockholms första kasern” (PDF). Statens försvarshistoriska museer. http://www.jr4it.com/minnen/dok/storgatskas.pdf. Läst 31 december 2014. 
  13. ^ Claës Lundin: Nya Stockholm (1890)
  14. ^ ”Vasakronan hyr ut 6.200 kvm i Svea Artilleri”. fastighetsvarlden.se. https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/vasakronan-hyr-ut-6-200-kvm-i-svea-artilleri/. Läst 24 juli 2022. 
  15. ^ [a b] ”F 2-Hägernäs: Kungl Roslagens flygkårs och Hägernäs historia”. fht.nu. http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_f2_hagernas_taby_hembygd.pdf. Läst 12 maj 2018. 
  16. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1971:110” (Sveriges riksdag). riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Kungl-Majts-proposition-anga_FU03110/?html=true. Läst 30 juli 2014. 
  17. ^ Berg (2004), s. 332
  18. ^ ”Regeringens proposition 1983/84:112”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-det-militara-forsvarets-fortsatta-utveckling_G703112/html. Läst 12 maj 2018. 
  19. ^ ”Regeringens skrivelse 1989/90:80”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skrivelse/19899080_GD0380/html. Läst 12 maj 2018. 
  20. ^ ”Regeringens proposition 2000/01:113 (Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret)”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vissa-ledningsfragor-inom-det-militara-forsvaret_GO03113. Läst 12 maj 2018. 
  21. ^ ”Regeringens proposition 2002/03:1 (Förslag till statsbudget för 2003: Utgiftsområde 6)”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for--2003-utgiftsomrade-6_GQ031d7/html. Läst 12 maj 2018. 

Tryckta källor

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_garnison&oldid=54981521”