Öppna huvudmenyn

Upplands artilleriregemente (A 5), var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1894–1927. Förbandsledningen var förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.[2][3][4]

Upplands artilleriregemente
(A 5)
Artilleriregementet vapen.svg
Officiellt namnKungl Upplands artilleriregemente
Datum1894–1927
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollUtbildningsförband
StorlekRegemente
FöregångareFörsta Svea artilleriregemente,
Wendes artilleriregemente
EfterföljareNorrbottens artillerikår
Del avIV. arméfördelningen [a]
HögkvarterUppsala garnison
FörläggningsortUppsala
BeskyddareSankta Barbara
FärgerGranatröd     
Marsch"Artilleri V" (Ström) [b]
Årsdagar4 december [c]
DekorationerUpplartregGM/SM [d]
Befälhavare
RegementschefGerdt Lundeberg [e]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
UpplartregGMAM.085293.jpg
UpplartregSMMinnesmedalj över Kungliga Upplands Artilleriregemente.jpg

Innehåll

HistoriaRedigera

Upplands artilleriregemente eller som det från början hette Andra Svea artilleriregemente, bildades den 1 oktober 1894 genom en sammanslagning av två batterier ur Första Svea artilleriregemente och två ur Wendes artilleriregemente.[3]

Andra Svea artilleriregemente blev kvar i Stockholm fram till 1901, då det omlokaliserades till Stockholmsvägen, sedan 1960-talet känt som Dag Hammarskjölds väg, i Uppsala.[4] För att tydliggöra regementets anknytning till staden, tilldelades den 8 augusti 1904 det nya namnet Upplands artilleriregemente.

År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Upplands artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 5. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen samt från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.

Den 12 oktober 1919 tillkom Artilleriets officersaspirantskola (ArtOAS) från att tidigare varit förlagd i Kristianstad. Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera armén, vilket påverkade regementet i den omfattningen att det avvecklades 1927. Regementet höll en avvecklingsceremoni den 3 oktober 1927, och avvecklades och upplöstes officiellt den 31 december 1927. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till att verka som en avvecklingsorganisation fram till den 31 mars 1928.[4]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

Regementet förlades till en början till Första Svea artilleriregemente på Vallhallavägen i Stockholm. Den 12 oktober 1897 flyttades regementet till Storgatan och Kvarteret Krubban, där regementet övertog kaserner från Livgardet till häst, vilka flyttade till Lidingövägen.

Den 21 september 1901 flyttade regementet officiellt in i ett nyuppfört kasern i Uppsala, och den 26 oktober 1901 hölls en ceremoni över inflyttningen.[4] Till en början bestod regementets kasernetablissemanget i Uppsala av en huvudbyggnad, vilken uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram. Där kansliet är placerat i mitten och logementen i kasernens flyglar. År 1908 uppfördes två nya kaserner samt ett kanslihus söder om regementets huvudbyggnad. Dessa tre byggnader uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram. Kasernerna uppfördes i tre våningar istället för fyra våningar som typritningarna visar. Vilket fick ett karaktäristiskt drag över regementsområdet, då det uppfördes efter två olika byggnadsprogram, och två olika arkitektstilar.[4]

Efter att regementet avvecklades, övertogs kasernerna av Arméns underofficersskola (AUS), vilka flyttade in den 10 september 1928. Arméns underofficersskola blev det första i raden av olika skolförbandet som huserade på Dag Hammarskjölds väg. Det sista skolförbandet på kasernområdet var Arméns kompaniofficersskola, vilket avvecklades den 30 september 1983.[4] År 1986 byggdes kasernerna om till Gluntens Forsknings- och Företagspark, och den första hyresgästen flyttade in. År 1994 bildades Uppsala Science Park i nära samarbete med "Stiftelsen för samarbete mellan de båda universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle" (Stuns).[5]

Heraldik och traditionerRedigera

I samband med att Norrbottens artillerikår bildades den 1 januari 1928, kom kåren att överta beteckningen från Upplands artilleriregemente (A 5). Norrbottens artillerikår kom även att överta regementets marsch "Artilleri V", även känd som "Artillerimarsch" (G. Ström) och regementets färg, mörkrött. När Norrbottens artillerikår avvecklades och uppgick i Bodens artilleriregemente (A 8), övertog Bergslagens artilleriregemente (A 9) Upplands artilleriregemente och Norrbottens artillerikårs marsch.[6] Vilken antogs den 1 juli 2000 av Artilleriregementet (A 9).

I samband med att Artilleriregementet bildades, kom det även att bevara minnet av Upplands artilleriregemente. Sedan 1 januari 2006 finns det dock inget förband som specifikt för regementets traditioner och minne vidare.[7]

FörbandscheferRedigera

Nedan anges förbandscheferna under åren 1893–1927.[2]

  • 1893–1901: John Christian Bratt
  • 1901–1903: Richard Ossbahr
  • 1903–1905: Sune G:son Wennerberg
  • 1905–1913: Hugo Ekström
  • 1913–1919: Lars Sparre
  • 1919–1927: Gerdt Lundeberg

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl. Andra Svea artilleriregemente 1894-10-01 1904-12-07
Kungl. Upplands artilleriregemente 1904-12-08 1927-12-31
Avvecklingsorganisation 1928-01-01 1928-03-31
Beteckningar
№ 5 1894-10-01 1914-09-30
A 5 1914-10-01 1927-12-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1894-10-01 1901-09-20
Uppsala garnison (F) 1901-09-21 1928-03-31

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1833–1867 var regementet underställt chefen för 4. militärdistriktet, åren 1867–1893 chefen för 5. militärdistriktet, åren 1893–1901 chefen för 4. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för IV. arméfördelningen.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs cirka 1915. År 1952 övertogs marschen av Bergslagens artilleriregemente, och från 2000 av Artilleriregementet.[1]
  3. ^ Helgondag för Sankta Barbara.
  4. ^ Minnesmedaljen i guld och silver instiftades 1927.
  5. ^ Lundeberg blev sista chefen vid regementet.

NoterRedigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 75
  2. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 319
  3. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 196
  4. ^ [a b c d e f] Holmberg (1993), s. 28
  5. ^ ”Kronåsen 1:1, Uppsala, Uppsala Science Park”. Vasakronan. http://vasakronan.se/fastighet/uppsala-3/13-2. Läst 27 februari 2015. 
  6. ^ Braunstein (2003), s. 199–200
  7. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160817031003/http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 15 juli 2016. 

Tryckta källorRedigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsningRedigera

  • Upplands artilleriregemente (1927). Kungl. Upplands artilleriregemente: från minnesfesten den 3 okt. 1927. Uppsala. Libris 3147420 

Externa länkarRedigera