Öppna huvudmenyn

Generalstaben (Gst), var ett ledningsförband samt den högsta operativa ledningen för Sveriges armé under Kungl. Maj:t som verkade åren 1695–1937. Staben för Generalstaben var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm. Dess roll motsvarar i Försvarsmakten sedan 2000-talet Insatsstaben (INSS) vilken lyder under Högkvarteret.

Generalstaben
(Gst)
AM.105874.jpg
Officiellt namnGeneralstaben
Datum1695–1937
FörsvarsgrenArmén
TypHögkvarter
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
StorlekStab
EfterföljareFörsvarsstaben,
Arméstaben
Ingående delarCentrala avdelningen,
Kommunikationsavdelningen,
Organisationavdelningen,
Utbildningsavdelningen,
Utrikesavdelningen,
Krigshistoriska avdelningen,
Topografiska avdelningen
Del avLantförsvarsdepartementet
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenAM.012807.jpg

Innehåll

HistorikRedigera

 
Johan Adam von Gertten i uniform m/1801 för en överstelöjtnant vid Generalstaben, på bröstet bär han riddartecknet av Svärdsorden. Målning av Alexander Lauréus ca 1808.

Benämningen generalstaben förekom redan under Kung Gustav II Adolfs regeringstid. Karl XI lät utarbeta de första uppmarschplanerna för hären och i en förordning från 1695 meddelades föreskrifter för generalstabstjänsten. Under Karl XII reglerades 1709 och 1717 tjänsterna vid högre kvarter och staber. Under 1700-talet gjordes det litet eller intet på stabstjänstens område till dess Gustav III utfärdade en generaladjutantinstruktion, vars grunder gick tillbaka på Karl XII:s förordningar.

År 1805 utarbetade G. W. af Tibell ett förslag till reglering av arméns generalstab i fält, samt organiserandet av en fältmätningskår, som också innefattade ett krigsarkiv som skulle finnas i fred. 1816 stadgade Kunglig Majestät att en generalstab under befäl av en generaladjutant för armén skulle inrättas. Den bestod av generaladjutanter, överadjutanter och stabsadjutanter. Även officerare kvarstående på sina regementsstaber, vilka beordrades att för viss tid förrätta generalstabstjänst ingick.

Med departementsreformen 1840 blev chefen för Lantförsvarsdepartementet även chef för Generalstaben, vilket han var till generalstabsreformen 1873. År 1811 hade fältmätningskåren förflyttats till Ingenjörskåren men blev 1831 självständig med benämningen Topografiska kåren.

Den dåvarande generalstaben ansågs alldeles för löst organiserad. Staben omorganiserades och krigsministern skiljdes från uppdraget att vara generalstabschef och en särskild stabschef utsågs.

Vid 1936 års riksdag genomfördes genom försvarsbeslutet 1936 en försvarsreform, vilken gjorde att Generalstaben försvann och ersattes av Försvarsstaben (för krigsmakten i stort) samt Arméstaben. En generalstabskår inrättades med arméstabschefen som obligatorisk chef.

Ingående enheterRedigera

År 1932 var Generalstaben, Huvudstationen, indelad i följande avdelningar:

  • Centrala avdelningen
  • Kommunikationsavdelningen
  • Organisationavdelningen
  • Utbildningsavdelningen
  • Utrikesavdelningen
  • Krigshistoriska avdelningen (förenat med Krigsarkivet)
  • Topografiska avdelningen (var ansvarigt för Generalstabens Kartverk)

Generalstaben anvisade också personal till det dåvarande Lantförsvarets kommandoexpedition, arméfördelnings- och militärområdesstaber med flera myndigheter. Generalstabens personal 1932 bestod av regementsofficerare (överadjutanter) och kaptener (stabsadjutanter). Aspiranter, vilka var officerare som genomgått kurser vid behörig militär högskola, kunde också tjänstgöra vid generalstaben.

CheferRedigera

Generaladjutanter och Chefer för Generalstaben 1816-1840Redigera

Chefer för Generalstaben 1840–1873Redigera

Ordinarie chefer för Generalstaben 1873–1937Redigera

Tillförordnade chefer för GeneralstabenRedigera

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Band 11 av Svensk uppslagsbok Gauguin - Gustav III, artikeln Generalstab av major E. O. Bratt (signaturen E . O . B)