Öppna huvudmenyn
För infanteriregementet med samma namn, se Upplands regemente (infanteri).

Upplands regemente (S 1) var ett signalförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–2006. Förbandsledningen var förlagd i Enköpings garnison i Enköping.[2][3][4]

Upplands regemente
(S 1)
Upplands regemente vapen.svg
Vapensköld för Upplands regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnUpplands regemente
Datum1902–2006
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypSignaltrupperna
RollUtbildningsförband [a]
StorlekRegemente
EfterföljareLedningsregementet
Del avHögkvarteret [b]
HögkvarterEnköpings garnison
FörläggningsortEnköping
Valspråk"Här finns inga omöjligheter"
FärgerRött och guld          
Marsch"Utgångsmarsch" (Bergström) [c]
DekorationerUpplregGM/SM [d]
UpplVästmlfoMSM [e]
UpplregMBM [f]
SegernamnVarberg (1565)
Narva (1581)
Lützen (1632)
Warszawa (1656)
Frederiksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Rügen (1678)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Holovczyn (1708)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960Truppslagstecken för signaltrupperna.jpg
Förbandstecken m/1960AM.090979-I 8, S 1 (02).jpg
Förbandsfana m/1955AM.019942.jpg

Innehåll

HistoriaRedigera

Regementet härstammar från fältsignal- (senare telegraf-)kompaniet som sattes upp till arméns pontonjärbataljon. Den döptes om till Fälttelegrafkåren 1902 och blev självständig samma år. En flygvapenskvadron skapades 1916 och bröts ut ur enheten 1926, detta skulle senare bli Flygvapnet. Ur Fälttelegrafkåren bildades Signalregementet (S 1) när Kungl. Fortifikationen 1937 delades i ingenjör- och signaltrupper och Fortifikationskår och -förvaltning med förläggning i Marieberg (Stockholm). Signalregementet flyttade 1942 till egna nybyggda kaserner i Frösunda (Solna).

Inför 1955 års riksdag föreslog chefen för armén Carl August Ehrensvärd vissa ändringar i arméns organisation, bland annat förändringar gällande Upplands regemente (I 8), Signalregementet (S 1) och Arméns signalskola (SignS). Gällande Upplands regemente föreslogs av chefen för armén att regementet skulle avvecklas och dess kasernetablissement skulle övertas av Signalregementet (S 1) och Arméns signalskola (SignS). Bakgrunden till att chefen för armén önskade avveckla Upplands regemente var att regementets närövningsfält ansågs ha en begränsad användbarhet, vidare ansågs inte heller regementets övnings- och skjutfält inte uppfyllde de säkerhets- och utbildningskrav som vid den tiden ställdes på stridsutbildning av infanteribrigader. Tillväxten av Uppsala som stad förhindrade även att utvidga skjutfält. Chefen för armén hade även undersökt möjligheten att förlägga Signalregementet och Arméns signalskola till Strängnäs garnison. Ett sådant alternativ ansågs dock försvåra samverkan med Televerket, samt att rekrytering av erforderliga lärare ansågs lättare om Signalregementet var lokaliserats till Stockholm eller Uppsala. Uppsala kommun hade samtidigt framfört ett intresse till staten om att få disponera marken mellan Akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus. Det vill säga den mark som regementes var förlagda på. Dock föreslog både Uppsala kommun samt Landstinget i Uppsala län samtidigt till försvarsdepartementet att Upplands regemente skulle bibehållas som infanteriregemente, men då på ett nyuppfört etablissement i närheten av staden. Regeringen förordade dock det förslag som chefen för arméns lagt fram. Men menade samtidigt att regementets med dess traditioner samt anknytning till bygden, var av så pass stora värden som inte fick gå förlorade. Vidare ansågs att den tekniska utvecklingen inte fick förhindras. Därmed föreslogs att Upplands regemente tillsammans med Signalregementet skulle omorganiseras till Upplands signalregemente. Därmed skulle samhörigheten med bygden säkerställas genom att värnpliktiga rekryterades från Uppland, samt att delar av regementets personalkår skulle kunna kvarstanna vid regementet även efter omorganisationen.[5] Den 1 april 1957 förlades Signalregementet till Uppsala, som tillsammans med Upplands regemente bildade Upplands signalregemente.[4] Från den 1 april 1957 blev Arméns signalskola administrativt underställt Upplands signalregemente. Dock kvarstod Arméns signalskola i Stockholm fram till den 28 september 1958.[6]

Under Upplands regementes tid i Uppsala fullgjorde Sveriges siste indelte soldat, trots hög ålder, sin kontrakterade repetitionstjänstgöring, de sista åren med stillsamma arbetsuppgifter.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973–1975, sammanslogs Upplands signalregemente (S 1) med Uppsala försvarsområde (Fo 47) och Västmanlands försvarsområde (Fo 48) och bildade den 1 juli 1974 ett försvarsområdesregemente under namnet Upplands regemente (S 1/Fo 47/48).[7] Detta medförde att Göta livgarde (P 1) som ingick i Uppsala försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Upplands regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).[8]

I Kungl. Maj:t proposition 1973:135 föreslog regeringen att Göta livgarde (P 1) skulle avvecklas, samt att Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS), som var knuten till Göta livgarde skulle omlokaliseras till Skåne. Den förläggning som då Göta livgarde skulle efterlämna föreslogs att övertas av Upplands signalregemente, som då skulle omlokaliseras till Enköping. Chefen för armén ville dock att regementet skulle kvarstå i Uppsala till 1990-talet, och att Göta livgarde skulle bibehållas i fredsorganisationen.[9] Något beslut i frågan kom inte med propositionen, bland annat genom att regementets materiel hade en viss störande inverkan på radiostationen i Vallby. I Kungl. Maj:t proposition 1974:50 framförde regeringen återigen förslaget om att lägga ned Göta livgarde, samt att omlokalisera Upplands signalregemente.[10] Vilket till slut kom att fastställas genom försvarsbeslutet 1977 och regeringens proposition 1977/78:65.[11] Den 30 juni 1980 avvecklades Göta livgarde (P 1).[12] Omlokaliseringen av verksamheten i Uppsala pågick sedan fram till sommaren 1982. Först in i Enköping var Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS), (senare Ledningsskolan (LedS), vari även ingick Signaltruppernas officershögskola (SignOHS), vilka flyttade till Enköping den 18 maj 1982,[13] och den 1 juni 1982 flyttade Upplands regemente officiellt till Enköping.[13] Avvecklingen av Göta livgarde samt omlokaliseringen av Upplands regemente var en del av den så kallade mälarkarusellen.

Genom försvarsbeslutet 1982 avvecklades Göta signalregemente (S 2), och uppgick som en utbildningsbataljon i Livregementets husarer (K 3). Detta medförde att Upplands regemente övertog huvuddelen av utbildningsansvaret av värnpliktiga till signaltrupperna i södra Sverige.[14]

Den 30 juni 1990 avskildes Västmanlands försvarsområde (Fo 48) från regementets försvarsområdesstab, och bildade den 1 juli 1990 Västmanlands regemente (Fo 48).[7][15] Genom försvarsbeslutet 1996 avvecklades Västmanlands regemente, och uppgick den 29 augusti 1997 i Upplands regemente som Västmanlandsgruppen.[2]

Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementesstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen.[16] Upplands regemente som var ett försvarsområdesregemente, samt mobiliseringsansvar för en halv brigad, bibehöll dock sin status som regemente, medan Norrlands signalregemente reducerades till Norrlands signalkår.

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvarsområdesstaben vid regementet den 30 juni 2000. Regementet övergick där med från att varit ett försvarsområdesregemente till att organiseras den 1 juli 2000 som ett utbildningsregemente. Regementet återgick samtidigt till beteckningen S 1.

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades det att avveckla Norrlands signalbataljon, och med det koncentrera utbildningen av truppslaget helt till Enköping. I budgetpropositionen för 2007-års statsbudget som riksdagen antog, innehöll även en utveckling av försvarsmaktsgemensamma enheterna, detta medförde att Upplands regemente avvecklades den 31 december 2006. Från 1 januari 2007 bildades det försvarsmaktsgemensamma förbandet Ledningsregementet med överste Lena Hallin som regementschef. Ledningsregementet kom i princip att överta Upplands regementes uppgifter, men med större inflytande från marinen och flygvapnet.[17]

Ingående enheterRedigera

6. pansargruppenRedigera

6. pansargruppen (6. pgrp) var ett pansarförband som bildades den 1 juli 1979 av tre pansarbataljoner från den upplösta Blåa brigaden (PB 6). Upplands regemente som innehade rollen som försvarsområdesregemente hade mobiliseringsansvaret för brigaden. Då brigadens pansarbataljoner kvarstod efter att brigaden upplöstes, kvarstod även Upplands regemente som mobiliseringsmyndighet. Detta var ett resultat av att riksdagen endast beslutat att fredsorganisationen skulle minskas, men att brigadens pansarbataljoner skulle kvarstå i krigsorganisationen. Något som med automatik medförde en belastning för andra utbildningsförband, då pansarbataljonerna utbildades vid de kvarvarande pansarförbanden. År 1981 påbörjades dock en överföring av bataljonerna till Södermanlands regemente (P 10). Där 1. pansarbataljonen var först ut och kom att bilda stommen i den nyuppsatta Södermanlandsbrigaden (MekB 10). Upplands regemente kom dock att kvarstå som mobiliseringsmyndighet för de bataljoner som tidigare tillhört Blåa brigaden (PB 6), vilka var utgångsgrupperade i Uppland. En organisation som levde kvar fram till avvecklingen av Södermanlandsbrigaden (MekB 10).

Arméns signalskolaRedigera

Arméns signalskola (SignS) var en truppslagsskola som bildades 1942 i Lilla Frösunda i Solna. År 1945 skolan flyttades 1945 till Marieberg i Stockholm. Genom samma riksdagsbeslut som beslöt en flytt av Signalregementet till Uppsala, beslöts även att Arméns signalskola administrativt skulle underställas Signalregementet. Den 29 september 1958 flyttades skolan från Stockholm till Uppsala, där den förlades till kasern 1 på Polacksbacken. Den 1 juli 1965 sammanslogs skolan med Stabsbiträdesskolan (StabsbitrS) och bildade Arméns stabs- och sambandsskola.[18]

Uppsala försvarsområdeRedigera

Uppsala försvarsområde (Fo 47) var ett försvarsområde bildades den 1 oktober 1942. Försvarsområdet hade sin stab ursprungligen lokaliserad till Lindgrens matsalar på Nedre Slottsgatan 1D i Uppsala. Den 1 januari 1948 utgick Västerås försvarsområde (Fo 48) samt Norrtälje försvarsområde (Fo 45), vilket medförde att Uppsala försvarsområde kom att omfatta hela Västmanlands län samt delar av det tidigare Norrtälje försvarsområde, vilket delades mellan Uppsala och Stockholms försvarsområde. År 1951 lokaliserades staben till den före detta sjukhus byggnad vid Upplands artilleriregemente (A 5) vid Dag Hammarskjölds väg. I samband med OLLI-reformen integrerades försvarsområdet i Upplands regemente den 1 juli 1974. Den 1 juli 1990 delades försvarsområdet i två delar, där Västmanland bildade en egen självständig försvarsområdesstab i Västerås. År 1982 omlokaliserades försvarsområdesstaben med regementet till Enköpings garnison. Den 1 januari 1998 tillkom Västmanlands försvarsområde igen. Försvarsområdet omfattade återigen Uppsala- och Västmanlans län, därav antogs staben namnet Uppsala- och Västmanlands försvarsområde (Fo 48). Uppsala försvarsområde upplöstes och avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000 den 30 juni 2000.[19]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

FörläggningRedigera

När förbandet bildades som Fälttelegrafkåren 1902, förlades förbandet i lilla kasernen vid Jaktvarvet. År 1908 omlokaliserades förbandet till Marieberg, där de övertog kasernerna från Svea trängkår, vilka omlokaliserats året innan till Örebro. År 1915 omlokaliserades radiokompaniet till Frösunda. Den 20 maj 1938 omlokaliserades 3:e och 4:e kompaniet till Frösunda. Den 19 oktober 1940 omlokaliserades större delen av förbandet till Frösunda. Kvar i Marieberg blev delar av Arméns signalskola (SignS), vilka var förlagda där fram till den 29 september 1958. Då skolan omlokaliserades till Uppsala, dit förbandet hade omlokaliserats redan ett år tidigare, närmre bestämt den 1 april 1957. I Uppsala övertogs kasernområdet från det avvecklade infanteriregementet Upplands regemente. Inflyttningen av förbandet pågick fram till den 4 december 1957. I Uppsala blev förbandet kvar fram till den 1 juni 1982, då det övertog kasernområdet från det avvecklade Göta livgarde.[4] Det kasernetablissement som regementet lämnade i Frösunda, övertogs av Svea ingenjörkår (Ing 1).

DetachementRedigera

Signalregementet hade flera detachement:

  • ett kompani i Skövde, S 1 Sk från 1944, samlokaliserat med Livregementets husarer (K 3); omorganiserat 1958 till Signalbataljonen i Skövde.
  • ett kompani i Boden S 1 B från 1937, samlokaliserat med Norrbottens regemente (I 19). Kompaniet härstammade från det signalkompani som 1910 uppsattes vid Bodens ingenjörkår (Ing 4). Kompaniet, som tidigare kallades telefonkompaniet, omorganiserades 1954 till Signalbataljonen i Boden.
  • ett kompani i Kristianstad S 1 K under åren 1942–1950.
  • ett kompani i Stockholm S 1 8 komp. under åren 1957–1982.

Heraldik och traditionerRedigera

 
Minnesmedlaj över Upplands signalregemente från 1975.
 
Upplands regementes förtjänstmedalj i silver från 2000.

I samband med Fortifikationens 300-årsjubileum, tilldelades Fälttelegrafkåren en fana av Gustav V. Fanan var då försedd med lilla riksvapnet i övre inre hörnet. År 1959 ersattes det med Upplands landskapsvapen. I samband med att Upplands regementes (I 8) avvecklades, överfördes dess fana den 30 mars 1957 till Upplands signalregemente. Upplands signalregemente övertog därmed även segernamnen från Upplands regemente. Upplands signalregemente förde fanan jämsides med sin ursprungliga fana. Den 20 maj 2000 tilldelade ÖB Johan Hederstedt en ny fana till Upplands regemente, vilken även den fördes vid sidan om regementets ursprungliga fana.[2]

I samband med att regementet upphörde som ett försvarsområdesregemente den 30 juni 2000, instiftades Upplands regementes förtjänstmedalj i guld och silver (UpplregGM/SM). Vid sidan om den instiftades även Uppsala och Västmanlands försvarsområde (Fo 47) minnesmedalj i silver (UpplVästmlfoMSM).[2][20][21][22] I samband med att regementet upplöstes 2006, och bildade det nya regementet, Ledningsregementet, instiftades 2007 Upplands regementes minnesmedalj i brons (UpplregMBM).[23]

FörbandscheferRedigera

  • 1902–1904: Nils Gustaf Stedt (tillika chef för Ing 1)
  • 1904–1907: Georg Frans Herman Julius Juhlin-Dannfelt
  • 1907–1912: Broder Sten A:son Leijonhufvud
  • 1912–1915: Carl Adolf Alfred Murray
  • 1915–1920: Karl Albert Byron Amundson
  • 1920–1924: Erik Conrad Erikson
  • 1924–1925: Karl Albert Byron Amundson
  • 1925–1927: Carl Eggert Nauclér
  • 1928–1932: Torsten Friis
  • 1932–1942: Gottfried Hain
  • 1942–1945: Harald Hægermark
  • 1945–1948: Nils Åke Sundberg
  • 1948–1957: Casa Crafoord
  • 1957–1963: Sven Almqvist
  • 1963–1968: Ivar Syberg
  • 1968–1971: Lennart Ljung
  • 1971–1974: Arne Risling
  • 1974–1976: Curt W Helmfrid
  • 1976–1982: Carl-Ivar Lindgren
  • 1982–1990: Fredrik Lilliecreutz
  • 1990–1999: Lennart Johansson
  • 1999–2000: Björn Karlsson
  • 2000–2004: Lars-Olof G Johansson
  • 2004–2006: Mats O Blom

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Kungl. Fälttelegrafkåren 1902-01-01 1937-06-30
Kungl. Signalregementet 1937-07-01 1957-03-31
Kungl. Upplands signalregemente 1957-04-01 1974-06-30
Kungl. Upplands regemente 1974-07-01 1974-12-31
Upplands regemente 1975-01-01 2006-12-31
Beteckningar
Ing 3 1914-10-01 1937-06-30
S 1 1937-07-01 1974-06-30
S 1/Fo 47/48 1974-07-01 1990-06-30
S 1/Fo 47 1990-07-01 2000-06-30
S 1 2000-07-01 2006-12-31
Förläggningsorter och detachement
Stockholms garnison (F) 1902-01-01 1957-03-31
Uppsala garnison (F) 1957-04-01 1982-05-30
Enköpings garnison (F) 1982-06-01 2006-12-31
Skövde garnison (D) 1944-04-01 1961-03-31
Bodens garnison (D) 1915-01-01 1925-10-31
Bodens garnison (D) 1937-07-01 1957-03-31
Kristianstads garnison (D) 1944-10-01 1950

PopulärkulturRedigera

TV-serien Någonstans i Sverige (1973) samt filmen Repmånad (1979) är delvis inspelade på Upplands regemente i Uppsala.[24][25]

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1974–2000 var regementet organiserat som ett försvarsområdesregemente.
  2. ^ Åren 1902–1927 var förbandet underställt chefen för IV. arméfördelningen, åren 1928–1936 Östra arméfördelningen, 1937–1942 IV. arméfördelningen, åren 1942–1966 IV. militärområdet, åren 1966–1991 Östra militärområdet, åren 1991–2000 Mellersta militärområdet, åren 2000–2006 direkt underställt Högkvarteret.
  3. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 26 april 1976 genom TFG 760150.[1]
  4. ^ Förtjänstmedaljerna instiftades 2000
  5. ^ Minnesmedaljen instiftades 2000
  6. ^ Minnesmedaljen instiftades 2007

NoterRedigera

  1. ^ Sandberg (2007), s. 18
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 259-262
  3. ^ Kjellander (2003), s. 319-321
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 37-39
  5. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1955”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110_EG30110/html. Läst 5 januari 2019. 
  6. ^ Holmberg (1993), s. 63
  7. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 75
  8. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 10 maj 2016. 
  9. ^ ”Kungl. Maj:t proposition 1973:135”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW03135. Läst 28 maj 2016. 
  10. ^ ”Kungl. Maj:t proposition 1974:50”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX0350. Läst 28 maj 2016. 
  11. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 28 maj 2016. 
  12. ^ Holmberg (1993), s. 24
  13. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 39
  14. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 28 maj 2016. 
  15. ^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 28 maj 2016. 
  16. ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 7 maj 2016. 
  17. ^ ”Förslag till statsbudget för 2007-Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2007-utgiftsomrade-6_GU031d8. Läst 28 maj 2016. 
  18. ^ Holmberg (1993), s. 63
  19. ^ Holmberg (1993), s. 75
  20. ^ ”UpplVästmlfoMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={FA5437F9-95CF-4528-BD07-A5E2CCD1A7EA}. Läst 28 december 2017. 
  21. ^ ”UpplregGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={510F2A93-1B11-4E43-9014-AC0034B483B0}. Läst 28 december 2017. 
  22. ^ ”UpplregSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={8888CF97-16B5-4885-838E-B6500DF5041C}. Läst 28 december 2017. 
  23. ^ ”UpplregMBM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={9325FAFA-2A8A-46AA-94E0-01EE8350FED6}&listmode=0&medal={3C01D1DB-E3FB-43CA-ADCA-2E36BB75C0C6}. Läst 28 december 2017. 
  24. ^ ”Repmånad eller Hur man gör pojkar av män (1979)”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=5033&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 13 mars 2009. 
  25. ^ ”Någonstans i Sverige”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/title/tt0069617/locations?ref_=tt_dt_dt. Läst 25 juli 2015. 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Helmfrid, Curt W., red (1982). Polacksbacken: en gammal lägerplats. Uppsala: Lundequistska bokh. (distr.). Libris 7629267. ISBN 91-7260-640-1 
  • Karlsson, Åsa; Palm, Håkan (1998). Med Upplands regemente under fyra sekler. Enköping: Historiekomm., Upplands regemente [distributör]. Libris 7453198. ISBN 91-630-7154-1 
  • Westergren, Per-Olof (1998). Upplands regemente: berättelser och historier. [Enköping]: Upplands regemente. Libris 7452693. ISBN 91-630-6448-0 

Externa länkarRedigera