Pehr Henrik Ling

svensk författare

Pehr Henrik Ling, född 15 november 1776 i Södra Ljunga, Småland, död 3 maj 1839, var en svensk gymnastikpedagog, skald och grundare av Linggymnastiken.

Pehr Henrik Ling
Pehr Henrik Ling.jpg
Född15 november 1776[1][2][3]
Södra Ljunga församling[2]Sverige
Död3 maj 1839 (62 år)
Solna församling[2]
BegravdLings kulle[4][5][6]
kartor
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidLunds universitet och Uppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningSkribent[2], fäktmästare[2], gymnast[2], gymnastikteoretiker[7], läkare, poet[2], lärare
BarnHjalmar Ling (f. 1820)
UtmärkelserLundbladska priset (1815)
Redigera Wikidata

Ling grundade och var första föreståndare för Gymnastiska centralinstitutet (GCI), idag Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), och kallas även den svenska gymnastikens fader. Ling är begravd inom Kungliga Nationalstadsparken[8].

BiografiRedigera

 
Ling i gymnastik- och fäktsalen. Teckning av Egron Lundgren (1839).
 
Linggymnastik vid Gymnastiska centralinstitutet omkring 1910.

När Ling var fyra år avled fadern, kyrkoherde Lars Peter Lingh.[9] Vid nio års ålder skickades han till Växjö för att gå i skola och några år därefter avled modern i lungsot. När han var 14 blev han gymnasist men ansågs ha försummat sina studier. I november 1792 greps han efter att ha slagit sönder fönsterrutorna hos rektorn och två lärare i skolan. Straffet skulle bli tuktning inför hela skolan, men han lyckades rymma tillsammans med en kamrat innan straffet skulle utdömas.

Han blev student i Lund 1793 men begav sig redan 1794 till Stockholm, där han studerade moderna språk och gav privatlektioner. Han trivdes dock inte i Stockholm, och sommaren 1799 begav han sig till Köpenhamn, där han stiftade bekantskap med Franz Nachtegalls gymnastiksystem och Adam Oehlenschlägers litterära göticism. Han tog samtidigt fäktlektioner av två franska emigranter och besökte Nachtegalls privata gymnastikinstitut.[10]

Efter sin återkomst till Lund i september 1804 utvecklade Ling en flitig poetisk verksamhet. Ling blev 1805 fäktmästare vid Lunds universitet och lade under sin tid här den första grunden till sitt gymnastiska system. Under sommaruppehållet försökte han sprida kännedomen om sitt system till andra delar av landet genom att anordna kortare kurser, bland annat i Malmö, Göteborg och Kristianstad. Han försökte även intressera arméns representanter genom en demonstration på Ljungbyhed 1810. 1813 blev Ling fäktmästare vid Karlbergs krigsakademi och fick även kunglig majestäts tillstånd att i Stockholm upprätta en gymnastisk anstalt för utbildandet av gymnastiklärare för skolan och armén, Gymnastik- och idrottshögskolan, Gymnastiska centralinstitutet. Ling kom att bli skolans chef under närmare 25 år. 1818 förordnades han till lärare i gymnastik och fäktkonst vid Högre artilleriläroverket på Marieberg.[10]

Han var ledamot av Götiska förbundet, Svenska Akademien (1835) och riddare av Nordstjärneorden.

Ling utvecklade också ett system för massage och muskeltöjningar. Denna teknik kallas idag klassisk eller svensk massage, och är den mest spridda formen av massage i västvärlden.

Ling var även litterärt verksam och skrev dikter i götisk, romantisk anda, exempelvis Gylfe från 1810. Konstnären och grafikern Anders Hultgren illustrerade dikterna i Gylfe. Han skrev även historiska skådespel och visor som Tiggargossen (1806).

Ling bodde på Annelunds gård vid norra Haga-Brunnsviken i Solna socken från 1822 till sin död 1839. Han var far till Hjalmar Ling. Vid Brunnsvikens strand skapade Ling en en privat begravningsplats, Lings kulle. En studie av detta val av gravplats har publicerats år 2002 av Peter Schantz.[11]

MinnenRedigera

Samtliga medaljer vid de Olympiska sommarspelen 1912 hade ett porträtt av Per Henrik Ling på medaljens baksida.

Annelunds gårds gårdsplan restes 1934 av Svenska gymnastikläraresällskapet en minnestavla i brons över Ling.[12] På tavlans sida mot huvudbyggnaden finns en medaljong föreställande Ling i profil och texten ”1822–1839 bodde här Per Henrik Ling den svenska gymnastikens skapare samt uppväxte hans son Hjalmar Ling främjare av faderns verk”. På motsatta sidan syns en antik figurgrupp symboliserande frisk- och sjukgymnastiken, därunder texten ”Svenska gymnastikläraresällskapet uppsatte denna minnestavla vid sitt femtioårsjubileum 21.5.1934”.

Till hundraårsminnet av Lings död gav Posten 1939 ut minnesfrimärken. Samma år anordnades den första Lingiaden. Det finns ett flertal (PH) Lings väg, Lingvägen och Linggatan på olika orter i Sverige. Gymnastikhuset, Linköping pryds utvändigt av Lings porträtt. Gymnastikförbundet Syds lägergård vid Skälderviken norr om Ängelholm, anlagd 1939, fick år 1947 namnet Lingvallen.[13] En idrottsplats i nordvästra Linköping har också namnet Lingvallen.

En liten skulptur, Korssittande flicka,[14] finns framför Kulturhuset i korsningen av Hamngatan och Sveavägen i Stockholm, där en gång GCI låg. I Södra Ljunga i Småland finns prästgården, huset där han föddes och växte upp, bevarat som ett museum. Det finns också en idrottsförening som heter GoIF Ling, vars fotbollslag spelar sina hemmamatcher invid kyrkan i Södra Ljunga. I samband med Gymnastik- och idrottshögskolans 175-årsjubileum år 1988 inrättades Lingloppet - en bildande löptävling[15] från Pehr Henrik Lings gravplats vid Haga-Brunnsviken via Sergels torg, där GCI låg, och vidare upp till GIH:s nuvarande placering vid Stadionhöjden.

BilderRedigera

BibliografiRedigera

Samlade arbetenRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 3 maj 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d e f g] Pehr Henrik Ling, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 10716, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie online-ID: ling-pehr-per-henrik, omnämnd som: Pehr (Per) Henrik Ling, (Källa från Wikidata)
  4. ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Per Henrik Ling, läs online, läst: 9 januari 2018, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Sista vilan vid Brunnsviken, läst: 9 januari 2018, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Per Henrik Ling, Gravar.se, läst: 28 november 2019, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Pehr Henrik Ling, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 10716, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159-174
  9. ^ ”Ling, Lingh, släkt”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/10714. Läst 13 september 2019. 
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 304-07 
  11. ^ Schantz 2002. Om immateriella och materiella kulturvärden. En studie av tre friluftsgravar
  12. ^ Riksföreningens för Gymnastikens Främjande Årsbok (1935).
  13. ^ Lingvallen. Historik, läst 18 april 2016.
  14. ^ Skulpturerna
  15. ^ Lingloppet - en bildande löptävling

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera