Öppna huvudmenyn

Linköpings garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1800-talet. Garnisonen är sedan 1998 helt koncentrerad till Malmslätt i Linköping.

Linköpings garnison
Livgrenadjärregementet vapen, post 1994.svg
Vapensköld för Livgrenadjärregementet tolkad efter dess blasonering.
Brigadgatan garnisonen.JPG
Brigadgatan vid dubbelkasernområdet.
PlatsLinköping
TypGarnison
Byggd1800-talet
I brukJa
Kontrollerad avHelikopterflottiljen
GarnisonFlygvapnet
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket
BefälhavareChefen för Helikopterflottiljen

HistoriaRedigera

Östgöta trängkår var det första förbandet som förlades till kaserner i Linköping. År 1922 förlades Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet till ett nyuppfört dubbelkasernområde i sydvästra delen av staden. År 1927 upplöstes de två regementen och sammanfördes till Livgrenadjärregementet. År 1985 lämnades kasernområdet vid Kaserngatan, då samtliga förband inom staden koncentrerades till dubbelkasernområdet. Garnisonen kom att husera förband ur artilleriet, infanteriet, luftvärnet och trängtrupperna, samt staber och truppslagsskolor. Genom försvarsbeslutet 1996 kom samtliga amréförband i garnisonen att upplösas och avvecklas. Efter att Försvarsmakten lämnade dubbelkasernområdet på Regementsgatan kom det att omvandlas från militär förläggning till ett civilt rättscentrum, med bland annat Polisen i Östergötland, Nationellt forensiskt centrum (NFC), Rättsmedicinalverket (RMV), Linköpings tingsrätt, Åklagarmyndigheten Öst, Kriminalvården Öst.[1] Sedan 1998 kom Försvarsmaktens kvarvarande verksamhet verka från Malmslätt ditt garnisonen sedan dess även är helt koncentrerad till.

DjurgårdsgatanRedigera

 
Djurgårdsgatan 56-58

På Djurgårdsgatan 56 uppfördes en underofficersmäss, vilken försvaret lämnade 1961 och kom fram till 2007 fungera som festvåning för privatpersoner.[2] År 1967 uppfördes på Djurgårdsgatan 97 en ny fastighet för Soldathemmet, som då fick namnet Nya soldathemmet. Soldathemmet upphörde med sin verksamhet i samband med att värnpliktsutbildningen i Linköping. Idag återfinns på området Filadelfiaförsamlingen (se även Evangeliska Frikyrkan), som har byggt till med byggnader för en kyrka samt fritidsverksamheter.

GarnisonsvägenRedigera

 
Garnisionssjukhuset

År 1922 uppfördes ett garnisonssjukhus med fasadtegel och med samma arkitektoniska yttre som kasernerna för de två Livgrenadjärregementena. Sjukhuset hade ett 90-tal vårdplatser och var uppfört i tre våningar. År 1990 revs byggnaden och idag står en tillbyggnad till Universitetssjukhuset i Linköping på området.

KaserngatanRedigera

58°24′15″N 15°36′28″Ö / 58.40417°N 15.60778°Ö / 58.40417; 15.60778

 
Kanlsihuset vid Kaserngatan
 
Huvudkasernen vid Kaserngatan

I området mellan Fridtunagatan–Kaserngatan–Djurgårdsgatan ee 1911 kaserner och etablissement för Östgöta trängkår.[3] Byggnaderna uppfördes efter 1901 års härordnings byggprogram efter Fortifikationens typritningar för Trängtrupperna. Totalt uppfördes ett 80-tal we 2etnader på området. Genom försvarsbeslutet 1925 I beslutades bland annat att Östgöta trängkår skulle upplösas e2och avvecklas, samt att Svea trängkår i Örebro garnison skulle omlokaliseras till trängkasernen i Linköping. År 1942 kom kasernområdet att utökas genom att fyra kaserner uppfördes. År 1943 tillkom flyttades truppslagsskolan ur Trängtrupperna till Kaserngatan, efter att tidigare varit förlagd på Regementsgatan. Genom försvarsbeslutet 1982 beslutades bland annat Försvarsmakten skulle lämna kasernerna på Kaserngatan. Det genom att truppslagsskolan skulle omlokaliseras till Skövde garnison,[4] och att Svea trängregemente skulle upplösas och uppgå som Svea trängbataljon i Livgrenadjärregementet. Kasernområdet på Kaserngatan lämnades och övergick till Linköpings kommun ägor den 1 januari 1986.[5] Området är sedan dess omställt till bland annat bostäder.

Förband vid Kaserngatan
Östgöta trängkår (T 6) 1911-11-19 1927-12-31
Svea trängkår (T 1) 1928-01-01 1949-06-30
Svea trängregemente (T 1) 1949-07-01 1985-06-30
Trängtruppernas officersaspirantskola (TrängOAS) 1943-??-?? 1945-09-27
Trängtruppernas kadettskola (TrängKS) 1945-09-28 1961-12-31
Trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS) 1949-07-01 1981-06-30
Trängtruppernas officershögskola (TrängOHS) 1981-07-01 1984-06-30

MalmslättRedigera

 
Kanslihuset vid Malmslätt
 
Vaktkasernen under uppförande 1944.

Den militära verksamheten på Malmen har månghundraåriga anor, vilket kan läsas på minnessten utanför vakten: "Östergötlands söner hava å Malmen vapenövats till Sveriges försvar sedan Carl XI:s dagar." Den är därmed en av landets äldsta militära övningsplatser. Förbanden på platsen har genom åren varit många; från Östgöta fotfolk och Östgöta ryttare via Östgöta flygflottilj samt Östgöta arméflygbataljon (AF 2) till Helikopterflottiljen. Många av militärlägrets träbyggnader från senare delen av 1800-talet och dess parkmiljö i den norra delen av området är bevarade och används fortfarande, vilket är unikt för svenska förbandsområden.

Från Flygvapnets tillblivelse 1926 fram till 1974 låg här först Tredje flygkåren, sedermera Östgöta flygflottilj (F 3). Kom verksamheten vid flygfältet att verka som ett detachement till i tur och ordning, Bråvalla flygflottilj (F 13), Upplands flygflottilj (F 16) och Blekinge flygflottilj (F 17). Från 2006 verkar både Helikopterflottiljen, Luftstridsskolan, Skaraborgs flygflottilj samt Blekinge flygflottilj med olika verksamheter vid flygfältet.

Förband på Malmslätt
Första livgrenadjärregementet (I 4) 1816-??-?? 1922-10-??
Andra livgrenadjärregementet (I 5) 1816-??-?? 1922-10-??
Arméns flygskola 1816-??-?? 1926-??-??
Flygkompaniet 1816-??-?? 1926-??-??
Tredje flygkåren 1926-??-?? 1936-06-30
Östgöta flygflottilj (F 3) 1936-07-01 1974-06-30
Målflygdivisionen (MFD) 1967-07-01 1997-06-30
Östgöta arméflygbataljon (AF 2) 1985-07-01 1998-12-31
Östgöta helikopterbataljon (4. hkpbat) 1999-01-01 2004-12-31
Helikopterflottiljen (Hkpflj) 1998-??-??
Helikopterstridsskolan (HkpSS) 1998-??-?? 2004-??-??
Flygvapnets flygskola (FlygS) 1998-??-??
Andra helikopterskvadronen (2. hkpskv) 2009-01-01

RegementsgatanRedigera

58°23′48″N 15°36′56″Ö / 58.39667°N 15.61556°Ö / 58.39667; 15.61556

 
Flygfotot över dubbelkasernområdet. Bilden är tagen i nordlig riktning, och visar i bildens vänstra delen den Östra delen, samt i bildens högra del den Västra delen.

På Regementsgatan uppfördes 1922 (då benämnd Smedstadsvägen) ett dubbelkasernområde för Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet.[6] Kasernerna uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissement. De två kasernområdena åtskildes av en väg, och var i stort sett en spegelbild av varandra, med varsin matsal, varsitt förråd, varsitt sjukhus och varsina mässar och så vidare. I oktober 1922 flyttade de två regementena från den gemensamma mötesplatsen vid Malmen. Enligt de ursprungliga intentionerna skulle även en femte och sjätte kasern uppföras för de två kaserngårdarna. Dock lades endast grundmurarna för dessa, och de två kaserngårdarna är därmed inte symmetriska. Kasernområdet rymmer även byggnader uppförda från 1940-talet till 1990-talet, och år 1995 genomgick militärrestaurangen på östra delen en genomgripande upprustning.[7]

Västra delenRedigera

 
Kanslihuset vid den västra delen
 
Matsalsbyggnaden vid den västra delen

På den västra delen av dubbelkasernområdet förlades i oktober 1922 Andra livgrenadjärregementet.[6] När sedan regementet upplöstes 1927, kom staben för det nya Livgrenadjärregementet förläggas till den västra delen, samt en bataljon på östra delen. Hösten 1927 förlades en truppslagsskola, Infanteriets officersaspirantskola, till den västra delen. Vilken verkade där fram till 1940, då den flyttades Karlstads garnison.[8]

Från 1939 var hela regementet lokaliserade till den västra delen. Den västra delen utökades i antalet kaserner, och 1943 stod tre nya kaserner sydvästra delen färdiga. I februari 1985 tillkom staben för Östergötlands försvarsområde, och sommaren samma år tillkom trängbataljonen ur Svea trängregemente. Trängbataljonen, vilken blev en del av Livgrenadjärregementet, förlades till den sydvästra delen av dubbelkasernområdet.[5]

Förband på Västra delen
Andra livgrenadjärregementet (I 5) 1922-10-?? 1927-12-31
Livgrenadjärregementet (I 4) 1928-01-01 1997-12-31
Infanteriets officersaspirantskola (IOAS) 1927-10-10 1940-10-06
Grenadjärbrigaden (IB 4) 1949-10-01 1994-06-30
Östgötabrigaden (IB 34) 1949-10-01 1962-??-??
14. arméfördelningsstaben (14. förd) 1966-??-?? 1984-09-30
Östergötlands försvarsområdesstab (Fo 41) 1985-02-01 1997-12-31
Svea trängbataljon (T 1) 1985-07-01 1994-06-30
Svea trängkår (T 1) 1994-07-01 1997-12-31
Livgrenadjärbrigaden (IB 4) 1994-07-01 1927-12-31
Mellersta arméfördelningsstaben (14. förd) 1994-07-01 1997-12-31
Infanteriets officershögskola (InfOHS) 1993-09-01 1995-06-30
Stridsskola Mitt (SSM) 1995-07-01 1997-12-31

Östra delenRedigera

 
Kanslihuset vid den östra delen
 
Matsalsbyggnaden vid den östra delen

På den östra delen av dubbelkasernområdet förlades i oktober 1922 Första livgrenadjärregementet.[6] När sedan regementet upplöstes 1927, kom en bataljon ur det nya Livgrenadjärregementet förläggas 1928 till den östra delen. Kanslihuset på den östra delen övertogs 1928 av staben för Östra brigaden, som verkade fram till årsskiftet 1937/1938.[9] Hösten 1927 förlades en truppslagsskola, Trängtruppernas officersaspirantskola, till den östra delen. Vilken flyttades 1943 till kasernområdet på Kaserngatan.[4]

År 1938 bildades Östgöta luftvärnsartilleriregemente och förlades till den östra delen.[10] Vilket följdes med luftvärnets truppslagsskola. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Östgöta luftvärnsregemente skulle upplöstes och avvecklas,[11] vilket medförde att luftvärnets truppslagsskola omlokaliseras till Göteborgs garnison.[12] Som kompensation till garnisonen beslutades i försvarsbeslutet att Svea artilleriregemente skulle förläggas till Linköping. Svea artilleriregemente flyttades från Rissne till Linköping våren 1963, och övertog kasernerna på den östra delen.

Förband på Östra delen
Första livgrenadjärregementet (I 4) 1922-10-?? 1927-12-31
Livgrenadjärregementet (I 4) 1928-01-01 1938-09-30
Trängtruppernas officersaspirantskola (TrängOAS) 1927-10-07 1943-??-??
Östra brigadstaben 1928-01-01 1937-12-31
Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) 1938-10-01 1942-09-30
Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) 1942-10-01 1962-03-31
Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS) 1943-09-27 1943-09-28
Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS) 1944-10-03 1945-09-27
Luftvärnets kadettskola (LvKS) 1945-09-28 1961-12-31
Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS) 1962-01-01 1962-08-31
Arméingenjörkadettskolan (AingKS) 1951-06-26 1952-06-25
Svea artilleriregemente (A 1) 1963-04-01 1997-12-31

S:t LarsgatanRedigera

 
Gamla Riksbankshuset i Linköping

Till det gamla Riksbankshuset på S:t Larsgatan 26 förlades 1894 staben för 2. arméfördelningen, då den omlokaliserades från Eksjö garnison. Genom försvarsbeslutet 1925 upplöstes staben och omorganiserades till Östra brigaden, vilken förlades den 1 januari 1928 till kanslihuset på den östra delen av dubbelkasernområdet vid Regementsgatan.[9]

Förband på Skyttegatan
2. arméfördelningen 1894-??-?? 1901-12-31
II. arméfördelningen 1902-01-01 1927-12-31

SkyttegatanRedigera

 
Före detta underofficersbostäder

I samband med att de två regementena skulle flytta in i det nya dubbelkasernområdet, påbörjades 1917 byggnationer av två fastigheter vilka skulle inhysa underofficersbostäder. Från den 1 januari 1960 kom staben för Östergötlands försvarsområde lokaliseras till Skyttegatan 2. Den 1 februari 1985 kom staben samlokaliseras med Livgrenadjärregementet på västra delen av dubbelkasernområdet.[13]

Förband på Skyttegatan
Östergötlands försvarsområdesstab (Fo 41) 1960-01-01 1985-01-31

SmedstadsvägenRedigera

 
Gamla soldathemmet

År 1925 uppfördes ett Soldathem på Smedstadsvägen 10, senare benämnt som Gamla soldathemmet. Byggnaden revs 1990.

MinnesstenarRedigera

Bild Minnessten Koordinater Kort beskrivning
  Första livgrenadjärregementet 58°23′55″N 15°36′39″E / 58.398675°N 15.610931°Ö / 58.398675; 15.610931 Minnessten över Första livgrenadjärregementet i Linköping, även känd som Banérstenen. Stenen restes av befäl och trupp 1891 i Malmslätt i samband med regementets 250-årsjubileum och blev 1922 flyttad till sin nuvarande plats.
  Andra livgrenadjärregementet 58°23′55″N 15°36′39″E / 58.398675°N 15.610931°Ö / 58.398675; 15.610931 Minnessten över Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Stenen restes ursprungligen i Malmslätt och blev 1922 flyttad till sin nuvarande plats.
  Andra livgrenadjärregementet 58°24′31″N 15°31′05″E / 58.408662°N 15.517952°Ö / 58.408662; 15.517952 Minnessten på Malmen. För Fädernelandets försvar vapenövades på Malmen östgöta ryttars och Kungl. Andra livgrenadjärregementet åren 1680–1922.
  Livgrenadjärregementet 58°23′51″N 15°36′44″E / 58.397582°N 15.612248°Ö / 58.397582; 15.612248 Minnessten över Livgrenadjärregementet och dess förläggning i Linköping. Text: Kungl. Livgrenadjärregementet. På denna plats utbildades livgrenadjärer 1922 till 1997. Stenen är rest intill regementets kanslihus.
  Svea artilleriregemente 58°23′51″N 15°37′03″E / 58.397473°N 15.617446°Ö / 58.397473; 15.617446 Minnessten över Svea artilleriregemente och dess förläggning i Linköping. Text: Kungl. Svea artilleriregemente 1794–1997 i Linköping 1963–1997. Stenen är placerad framför regementets kanslihus i Linköping.
  Svea trängkår 58°24′17″N 15°36′38″E / 58.404639°N 15.610545°Ö / 58.404639; 15.610545 Minnessten över Svea trängkårs förläggning vid Kaserngatan i Linköping åren 1928–1985. Stenen är en av totalt tre som rests till minne över Svea trängkår. De två andra finns i Stockholm, den så kallade Mariebergsstenen, samt en minnessten vid kårens före detta kasernetablissement i Örebro.
  Östgöta luftvärnsregemente 58°23′51″N 15°37′03″E / 58.397473°N 15.617446°Ö / 58.397473; 15.617446 Minnessten över Östgöta luftvärnsregemente och dess förläggning i Linköping. Text: Kungl. Östgöta luftvärnsregemente 1939–1962. Stenen är rest av Östgöta luftvärnsregementes kamratförening framför regementets kanslihus i Linköping.
  Östgöta trängkår 58°24′17″N 15°36′38″E / 58.404639°N 15.610545°Ö / 58.404639; 15.610545 Minnessten över Östgöta trängkårs förläggning vid Kaserngatan i Linköping åren 1911–1927. Minnesstenen restes 1949 av Östgöta trängkårs officersförening.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Berg (2004), s. 458-459
  2. ^ ”En epok går i graven”. corren.se. http://www.corren.se/nyheter/linkoping/en-epok-gar-i-graven-4235976.aspx. Läst 28 december 2017. 
  3. ^ Holmberg (1993), s. 44
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 65
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 41
  6. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 8-9
  7. ^ ”Översiktsplan för garnisonsområdet”. linkoping.se. http://www.linkoping.se/contentassets/e3ee56abc00047aab62126335fe16142/garnison.pdf. Läst 20 maj 2018. 
  8. ^ Holmberg (1993), s. 58
  9. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 83-84
  10. ^ Holmberg (1993), s. 31
  11. ^ Holmberg (1993), s. 33
  12. ^ Holmberg (1993), s. 60
  13. ^ Holmberg (1993), s. 73

Tryckta källorRedigera

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-75-3 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera