Hagaparken

engelskinspirerad park i Haga, Stockholms län

Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken.[1] Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr.

Stora pelousen, Hagaparkens stora gräsmatta, framför koppartälten.

I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Haga slottsgrund. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken[2].

Historik redigera

 
Södra Brunnsviken, Petrus Tillaeus karta 1733. Norr är till höger.
 
Tidig Hagakarta av Isaac Lithov, 1770-tal.

Som framgår av Petrus Tillaeus karta från 1733 var trakten vid Brunnsvikens sydöstra strand i början av 1700-talet ett lantligt, naturskönt område. Här fanns flera utvärdshus som Kräftriket, Stallmästaregården, Norrbacka och Hagalund. Den blivande lustparken hade också ett värdshus, som låg i Gamla Haga.

Gustav III hade fostrats och utbildats i upplysningens ideal. Att leva nära naturen låg i tiden och ett möte mellan honom och naturfilosofen Jean-Jacques Rousseau i Paris 1771 skattade kungen särskilt högt.[3] Dåvarande kronprins Gustav (senare Gustav III) hyrde Haga gård (Gamla Haga) över sommaren 1767 och fyra år senare köpte den nyblivna kungen gården.[4] Gustav III:s plan var ursprungligen att anlägga en mindre engelsk park vid Haga och åren 1771–1780 byggdes en enkel park med promenadvägar på Brunnsvikens tre holmar.[5] En plan för denna enklare parkanläggning upprättades kring 1770 av lantmätaren Isaac Lithov. 1785 förvärvade Gustav III även Brahelunds gård.[6] Genom detta köp utvidgades Hagaparken mot norr till mer än dubbel storlek.

Haga blev en viktig plats dit Gustav III sökte sig när han behövde arbeta ostört. Dit drog han sig undan i flera dagar inför kröningen 1771, statskuppen 1772, krigsutbrottet 1788 samt riksdagarna 1786, 1789 och 1792.[7]

Den nuvarande parken anlades 1780–1797. Arkitekterna bakom parken och dess byggnader var Fredrik Magnus Piper, Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell d.y., för inredningar svarade Louis Masreliez. Även Gustav III utförde många egna skisser både till parken och till byggnaderna.[8]

 
F.M. Pipers generalplan för Hagaparken 1781. Norr är till höger.

Piper var kungens i England utbildade parkarkitekt och intendent för de kungliga lustparken.[9] 1781 presenterade han sin General-Plan af Gamla och nya Haga Lustpark för en engelsk park vid Haga. Han redovisade även befintliga och planerade byggnader i generalplanen. En viktig roll för placeringen av nya byggnader spelade så kallade syftlinjer eller siktaxlar, som Piper redovisade i planen. Meningen var att efter lövfällningen skulle vackra byggnaderna fånga ögonen och betraktarens intresse. Under vinterhalvåret kan man från Turkiska kiosken och Gamla Haga se Kinesiska paviljongen.[10] En dominant placering fick det planerade lustslottet, Stora Haga slott (litt. W på planen) med fem syftlinjer, en av dem ända ner till Stockholms slott på knappt fem kilometerS avstånd.

Terrängen längs Brunnsvikens sydvästra strand modellerades om för att skapa mjuka övergångar mellan hagmark och öppen mark samt mot pelouserna (de stora, sluttande gräsmattorna). Det som idag ser naturligt ut är alltså resultatet av omfattande markarbeten. Parken fick även två egna plantskolor. 1785 tog Johan Christian Ackermann över ledarskapet för Hagaparkens fortsatta anläggningsarbeten. 1787–1790 arbetade man med kanaler och holmar och fram till 1800 planterades 26 000 träd.[11]

Hagaparken är den del som hann färdigställas innan Gustav III mördades 1792. Denne hade stora planer för hela detta område, som undan för undan växte fram. Kungen hade efter en Italien-resa 1783–1784, blivit inspirerad att göra Haga-Brunnsviken till ett område motsvarande Campagna Romana, därav de italienskklingande namnen runt Brunnsviken, som till exempel Albano, Frescati och Tivoli. Efter Gustav III död skrinlades de stora planerna för Hagaparken och de konstnärer som förknippats med Haga kunde se fram emot ett årtionde med få uppdrag och ekonomiska svårigheter. För en av dem, Louis Jean Desprez, väntade ren misär. Han framlevde sina sista år med ständiga problem att försörja sig.[12]

Hagaparken efter Gustav III:s tid redigera

 
Hagaparkens stora pelouse vintern 2010.
 
Bellman-festen 1967.

Sedan 1800-talet är Hagaparken ett omtyckt utflyktsmål för Stockholmarna. Att kungliga parker öppnades för folket var en tendens i hela Europa på denna tid. 1863 sänktes vattennivån i Brunnsviken med 1,25 meter och de redan grunda kanalerna söder om Haga slott och på Tingsslätten förstördes. Dessa områden blev nu gräsmatta, men man kan fortfarande ana de gamla kanalernas sträckning. 1869 revs en av parkens klenoder, Amor och Psyketemplet som var ett kärlekstempel ritat 1788 av Louis Jean Desprez i nyantikens stil.

År 1935 blev Hagaparken statligt byggnadsminne och sedan 1994 ingår den i Sveriges första nationalstadspark, Nationalstadsparken Stockholm-Solna. En av parkens mer framträdande topografiska platser är den cirka 25 meter höga Frösundatoppen eller i folkmun "Hagatoppen", som bildar parkens norra avslut. Toppen är en återskapning av Stockholmsåsen och består av schakt- och rivningsmassorna från rivningar under 1960-talet.

I juli 1967 ägde Parkteaterns första "Bellman-fest" rum med bland annat picknick på den Stora Pelousen nedanför Koppartälten. Det framfördes sånglustspel och musik i Carl Mikael Bellmans anda. Festen firades årligen under cirka tio år och lockade många tusen besökare. Parkteatern hade sin mobila scenvagn stationerad i Hagaparken när den inte var på turné. Fram till 1975 fanns även Parkteaterns måleriverkstad här ute.[13]

Hagaparken är i ett sådant utsökt skick att British Garden Society i England utsett parken till det bästa exemplet i världen på en engelsk park.[14][15] Haga förvaltas idag av Statens fastighetsverk och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Under åren 1939–1944 höll Stockholms stad sin fårhjord, i folkmun kallade Kungens får, i Hagaparken. De betade på pelousen nedanför koppartälten och var nattetid uppstallade i en byggnad som fortfarande kallas fårstallet.

Panorama över Hagaparken och dess tilltänkta byggnader redigera

Illustration av Louis Jean Desprez över Hagas planerade och befintliga byggnader, omkring 1791.
Till vänster syns Stora Haga slott som aldrig fullbordades, bara källarfundamenten finns kvar. Långt bort vid horisonten till höger skymtar Stockholms slott som skulle ha en siktaxel med en så kallad "chaussée" (franska för "stensatt gata") till Brunnsviken. I högra bildmitt finns Gustav III:s paviljong och bakom den kärlekstempeln Amor och Psyketemplet som revs 1869. På det så kallade Grottberget i högra bildkanten reser sig "observatoriet" och långt bort på andra sidan Brunnsviken syns obelisken vid Villa Frescati.


Byggnader i Hagaparken i urval redigera

Illustrationer Namn Byggår Byggnadstyp Arkitekt Byggnadens korthistorik Övrigt
 
Amor och Psyketemplet 1788–95 Tempel Louis Jean Desprez Byggnaden revs 1869 En övervuxen kulle finns kvar
 
Ekotemplet 1790 Lusthus Christoffer Gjörwell Renoveringar 1846 och 1993 Användes som Gustav III:s utematsal
 
Ekonomibyggnaden 1780-tal Ekonomibyggnad Tempelman och Desprez Renoveringar 1850 genom Georg Theodor Chiewitz Ersattes 1932 av nuvarande ekonomibyggnad av Ragnar Hjorth
 
Gamla Haga före
1767
Kunglig bostad Okänd Flyttades 1785 till nuvarande plats Användes som bostad för Gustav III, numera privatbostad
 
Gustav III:s paviljong tillbyggd
1787
Kunglig bostad Olof Tempelman Renoveringar 1840 och 1946 Ingår i Hagaparkens visningar
 
Haga slott 1802–05 Kunglig bostad Christoffer Gjörwell Från 1966 svenska statens representationsplats Från 2010 bostad för kronprinsessan Victoria och prins Daniel
 
Stora Haga slott 1786–1792 Lustslott och konstgalleri Louis Jean Desprez 1792 avbryts alla arbeten Källargrunden finns kvar, kallad "Haga slottsruin"
 
Kinesiska paviljongen 1787 Lusthus Louis Jean Desprez Renoveringar 1974 och 1998 I paviljongens mitt stod ett stort åttkantigt bord
 
Koppartälten 1787–90 Logementsbyggnad Tempelman (planritningar), Desprez (tältfasaden) Brand 1953, uppbyggd 1964, renoveringar 1978 och 1983 Idag restaurang, café, museum och privatbostad
 
Stora stallet 1789–91 Stallbyggnad Louis Jean Desprez 1791 avstannar arbetena med schaktning Idag finns en stor grop i skogen och lösbrutna klippblock
 
Turkiska kiosken 1788 Kunglig rådstuga Fredrik Magnus Piper och Louis Masreliez Renoveringar 1924 Ingår ej i parkens visningar
 
Övre Haga 1789–89 Värdshus, orangeri, stall, fähus Louis Jean Desprez och Christoffer Gjörwell Utökningar på 1840-talet genom Georg Theodor Chiewitz Huvudbyggnaden nyttjas sedan 1960-talet som konstnärsateljé

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Uppgiftt enligt www.nationalstadsparken.org Arkiverad 14 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159–174”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180701140230/https://www.researchgate.net/publication/273141855_The_Formation_of_National_Urban_Parks_a_Nordic_Contribution_to_Sustainable_Development. Läst 1 juli 2018. 
  3. ^ Elow Söderberg (1980), s. 14
  4. ^ “Inan Konung Gustaf III emottog Haga, war det, på 1760-talet, ett torp, kalladt Prest- eller Prosthagen, hwilket innehades och beboddes, emot årligt arrende af 50 plåtar, utaf Lagmannen Palén, som ägde husen, dem Konungen af honom köpte år 1771.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)
  5. ^ Elow Söderberg (1980), s. 8
  6. ^ “En del af Brahelunds egor tillköptes, år 1785, af Öfwerste A. F. Wynblad, som utwalde stället, i anseende till den herrliga belägenheten utmed Brunnswiken och de mångfalldiga utsigterna.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
  7. ^ Jonas Nordin (2009). ”Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade besök på Haga enligt hovförtäringsräkenskaperna”. Sjuttonhundratal: Nordic yearbook for eighteenth-century studies, Uppsala: Sällskapet för 1700-talsstudier: sid. 96–101. ISSN 1652-4772. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-31543. Läst 28 oktober 2023. 
  8. ^ Hagapromenader, s. 3
  9. ^ “Wid planteringarnes anläggning har man följt den Engelska smaken, enligt framlidne Hof-Intendenten F. M. Pipers plan, med slingrande gånger och canaler, hwaraf en genom berg är framsprängd.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
  10. ^ Elow Söderberg (1980), s. 20
  11. ^ ”Hagapromenader” (PDF). Statens fastighetsverk. Arkiverad från originalet den 5 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140105010003/http://www.sfv.se/Documents/Omradeskartor/hagapromenader.pdf. Läst 2 november 2012. 
  12. ^ Nordensvan (1925), s. 87
  13. ^ Uppgift enligt Hagaparkens parkmuseum
  14. ^ Ekoparken - kunglig mark, s. 87
  15. ^ Uppgift enligt www.citybackpackers.org Arkiverad 8 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor redigera

Webbkällor redigera

Övriga källor redigera

Externa länkar redigera