Öppna huvudmenyn

Carl Friedrich von Cardell (ursprungligen Kobes) född 1764 (döpt 19 april)[1] i Demmin i Pommern,[2] död 17 september[3] 1821 i Stockholm, var en svensk friherre och militär.

Carl von Cardell
Carl von Cardell, litografi av Alexander Wetterling.
Titlar
Tidsperiod 1818-1821
Utnämnd av Karl XIV Johan
Företrädare Ingen, titel skapad
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Kungariket Preussen Preussen
Försvarsgren Armén
Land Sverige
Preussen
Tjänstetid 1780-1789 (Preussen)
1789-1821 (Sverige)
Grad Generallöjtnant (Sverige)
Enhet Artilleriregementet
Wendes artilleriregemente
Befäl Wendes artilleriregemente
Slag/krig Pommerska kriget

Dansk-svenska kriget

Sjätte koalitionskriget

Fälttåget mot Norge

Utmärkelser Se utmärkelser
Personfakta
Födelsenamn Carl Friedrich Kobes
Född 1764
Kungariket Preussen Demmin, Pommern, kungariket Preussen
Nationalitet Svensk/preussisk
Död 17 september 1821
Sverige Stockholm, Uppland, Sverige
Frälse/adelsätt von Cardell
Far Carl Fredrik Kobes
Mor Vilhelmina Eleonora Kohlhard
Familj
Gift 1789
Make/maka Carolina Fliess
Cardells grav på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.
Carl von Cardell i Wendes artilleriregementes uniform m/1792 för en överstelöjtnant. Porträtt från 1797 av Domenico Bossi.
Carl von Cardell i Wendes artilleriregementes uniform m/1792 för en överstelöjtnant. Porträtt från 1797 av Domenico Bossi.

BiografiRedigera

Cardell var son till justitieborgmästaren i Dennim Karl Friedrich Kobes. Han var troligen elev vid Demmins latinskola och därefter 1779 vid Demmins gymnasium. 1780 inträdde han i militärtjänst vid preussiska pontonjärkåren i Berlin, avlade officersexamen 1786 och blev sekundlöjtnant 1787.

I svensk tjänstRedigera

Cardell gick i svensk tjänst 1789 som kapten vid Hintzensternska infanteribataljonen. Året därpå erhöll han avsked ur sin preussiska tjänst och i början av 1791 tillstånd att gå i svensk tjänst. Då hade han redan året innan erhållit tyskt adelskap med namnet Kobes von Cardell.[1] På förslag av Cardell uppsattes 1792 en trupp ridande artilleri i Stralsund, som därmed skapade en lättrörlig enhet för eldunderstöd åt kavalleriet och där Cardell blev major samma år och brigadchef för det nyuppsatta ridande artilleriet 1793. År 1795 utnämndes han till överstelöjtnant och generaladjutant för flygeln, överste och chef för Kungliga Wendes artilleriregemente, där allt ridande artilleri ingick, 1807 samt generalmajor 1813. År 1816 blev han generalfälttygmästare och chef för artilleriet och slutligen 1820 generallöjtnant.

Redan 1792 fick von Cardell i uppdrag att göra upp en plan till organiserade av ett ridande artilleri, och ett dylikt uppsattes även 1793, men indrogs 1797, varefter von Cardell transporterades till Wendes artilleriregemente. År 1802 uppsattes dock åter under von Cardells ledning ett ridande artilleri i Pommern, och han blev 1804 befälhavare för artilleriet i provinsen. Han deltog med utmärkelse i 1805-1807 års fälttåg samt tjänstgjorde under 1808-1809 års krig mot Danmark som artilleribrigadchef vid södra armén. Då svenska armén 1813 gick i fält, fick von Cardell befälet över reservartilleriet och gjorde med detsamma betydande insatser i slagen vid Grossberen, Dennewitz och Leipzig samt deltog som chef för fältartilleriet i fälttåget mot Norge.

År 1815 fick han uppdrag att göra en plan för nyorganisation av svenska artilleriet i fråga om både materiel och personal. Denna plan fastställdes 1816, då även von Cardell sattes i spetsen för vapenslaget. Som generalfälttygsmästare ägnade han mycken omsorg åt krut- och vapentillverkningen, och på hans förslag inrättades 1818 ett artilleriläroverk vid Marieberg (senare Krigshögskolan).

von Cardell var en av Krigsvetenskapsakademiens stiftare 1796 och blev 1815 akademiens hedersledamot. Han upphöjdes 1818 i friherrligt stånd.

BegravningRedigera

von Cardell begravdes i Hedvig Eleonora kyrka och ligger begravd på dess kyrkogård. Då han slöt sin ätt på svärdssidan krossades hans vapensköld, enligt traditionen, av Gustaf Wilhelm af Tibell. På stenen som restes vid hans grav står följande sentens;

DJUP VAR HANS INSIGT
I KRIGARNS VETENSKAP
MED HJELTENS MOD
UTFÖRDE HAN DESS VÄRF


UtmärkelserRedigera

Svenska ordnarRedigera

  •   Riddare av Svärdsorden - 1 mars, 1805[4]
  •   Kommendör av Svärdsorden - 6 juli, 1814[4]
  •   Riddare med stora korset av Svärdsordens 2:a klass - 16 november, 1814[4]
  •   Kommendör med stora korset av Svärdsorden - 28 april, 1817[4]
  •   Upphöjd till Friherre - 11 maj, 1818 (Karl XIV Johans kröningsdag)[4]

Utländska ordnarRedigera


Befordringar (Sverige)Redigera

Carl von Cardells befordringar[5]
Datum Tjänstegrad
17 maj 1789 Kapten
26 juli 1792 Major (armén)
1 juli 1793 Major (artilleriet)
11 mars 1795 Överstelöjtnat (armén)
19 augusti 1799 Överstelöjtnant (Wendes artilleriregemente)
31 mars 1802 Överste (armén)
7 mars 1807 Överste (artilleriet)
7 oktober 1813 Generalmajor (armén)
23 januari 1816 Generalfälttygmästare
29 februari 1820 Generallöjtnant

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Carl Friedrich Cardell i Svenskt biografiskt lexikon
  2. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1818, s.350-356
  3. ^ Matrikel öfwer dem af Swea-rikes ridderskap och adel, som ifrån år 1794 till närwarande tid blifwit introducerade, samt adopterade, och i riddare-classen flyttade; utgifwen af Carl Fredric Rothlieb, s. 149
  4. ^ [a b c d e f g h] Adelsvapen.com
  5. ^ ”Adelsvapen.com - Von Cardell nr 2235”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Cardell_nr_2235. Läst 18 april 2019.