Öppna huvudmenyn

Karlstads garnison var en paraplyorganisation för den militära närvaron i Karlstad. Garnisonens historia sträcker sig tillbaka till när Värmlands regemente förlades till staden 1913.

Karlstads garnison
Kasern3I2.JPG
Värmlands regemente
PlatsKarlstad
TypArmégarnison
Byggd1913–1974
I brukNej
Kontrollerad avFörsvarsmakten
GarnisonVärmlands regemente,
Bergslagens militärområde,
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket
59°23.210′N 13°29.328′Ö / 59.386833°N 13.488800°Ö / 59.386833; 13.488800

Innehåll

KasernhöjdenRedigera

År 1913 lämnade sin Värmlands regemente sin mötesplats på Trossnäs fält för att kasernernas i Karlstad. Den 11 januari 1913 avmarscherade soldaterna vid regementets vinterskolor i Trossnäs, och blev de första som förlades till det nya kasernetablissementet i Våxnäs.[1] Kasernetablissementet uppfördes efter 1901 års härordningsprogram efter kasernbyggnadsnämndens första serie typritningar, ritade av arkitekten Victor Bodin. Totalt uppfördes ett 130-tal byggnader inom området.[2] Den 1 juli 1994 förlades Värmlands regemente till Kristinehamns garnison, och verkade där fram till att regementet avvecklades den 30 juni 2000.[3]

Förband vid Kasernhöjden
Värmlands regemente 1913-01-11 1994-06-30
Infanteriets officersaspirantskola 1940-10-07 1942-09-20
Värmlandsbrigaden 1949-10-01 1994-06-30

KarolinenRedigera

 
Karolinen vid Våxnäsgatan

Karolinen är en byggnad som ligger i kvarteret Klara i anslutning till Karl IX:gata och Våxnäsgatan i Karlstad. Fastigheten ägs och förvaltas av Hemfosa fastigheter. Byggnaden har en yta om cirka 60.000 kvadratmeter och har en korridorlängd om cirka 16 kilometer samt inkluderar cirka 1500 rum.

Byggnaden kom till genom att riksdagen beslutade åren 1971–1973 att omlokalisera ett antal försvarsanknutna myndigheter, ämbetsverk och institutioner för att frigöra och minska behovet av fastigheter inom Stockholmsområdet.[4] Uppförandet påbörjades 1974 i två etapper, där etapp ett var färdig 1976 och etapp två 1978.[5] Byggnaden, möbler och inredning, mark och trädgårdar ritades av arkitekten Gösta Edberg.[6]

Genom försvarsbeslutet 2004 kom Försvarsmakten 2005 att helt lämna både Karolinen och Karlstad i sin helhet. De enda verksamheter med militär anknytning som finns kvar i fastigheten är Pliktverkets (sedan 2011 Rekryteringsmyndigheten, TRM) huvudkontor och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som har uppgifter inom totalförsvaret och rötter i Statens Räddningsverk (och dessförinnan Civilförsvarsstyrelsen). Även Försvarshögskolan (FHS) har verksamhet i byggnaden.

Förband vid Våxnäsgatan
Värnpliktsverket 1976 1995-06-30
Försvarets sjukvårdsstyrelse 1976 1994-06-30
Försvarets förvaltningsskola 1981 1991-06-30
Försvarets förvaltningshögskola 1991-07-01 1994-06-30
Militärhögskolan 1994-07-01 1996-12-31
Försvarshögskolan 1997-01-01
Bergslagens militärområde 1984-11-01 1991-06-30
Pliktverket 1995-07-01 2010-12-31
Rekryteringsmyndigheten 2011-01-01
Verkstadsadministrativt centrum 1994-07-01 1997-12-31
Försvarsmaktens underhållscentrum 1998-01-01 2001-12-31

KaserngatanRedigera

I samband med att V. militärområdet bildades, och att dess stab förlades till Karlstad, kom den provisoriskt förläggas den 1 oktober 1942 till Gamla seminariet på Grevgatan 2. Den 15 september 1945 förlades staben till en fastighet i korsningen Kaserngatan 4/Sandbäcksgatan 29, vilken fram till 1942 varit chefsboställe till regementschefen för Värmlands regemente.[7] Militärområdesstaben blev kvar på adressen fram till den 1 juni 1985, då staben flyttade in i fastighetskomplexet på Våxnäsgatan, en flytt som redan påbörjades den 2 november 1984.[8] Fastigheten kvarstod i försvarets ägor, då den samtidigt fungerade som chefsboställe för militärbefälhavaren. Efter att militärområdesstaben upplöstes sommaren 1991, och att Värmlands regemente lämnade Karlstad sommaren 1994, såldes fastigheten 1994 till Karlstad kommun.[9]

Förband vid Kaserngatan
V. militärområdet 1945-09-15 1966-09-30
Bergslagens militärområde 1966-10-01 1985-06-01
16. arméfördelningen 194? 1978

SätterstrandRedigera

 
Minnessten över Försvarsmaktens sjukvårdscentrum tid vid Sätterstrand.

Sedan 1960-talet har Sätterstrand i Hammarö kommun varit ett vårdhem. I samband med försvarsbeslutet 1992, beslutades att Försvarets sjukvårdsstyrelse skulle omlokaliseras till Karlstad, för att där upprätta ett sjukvårdscentrum. Platsen som valdes att förlägga det nya sjukvårdscentrumet blev det gamla vårdhemmet i Sätterstrand. Den 1 juli 1994 bildades Försvarets sjukvårdscentrum. Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att verksamheten skulle omlokaliseras till Göteborgs garnison. Den 1 september 2005 flyttades verksamheten till Göteborg, för att där bilda Försvarsmedicincentrum (FömedC).[10] Försvarsmaktens sjukvårdscentrum sysselsatte drygt ett 70-tal personer och drygt 500 reservofficerare. Kvar på Hammarö blev en avvecklingsorganisation som verkade fram till sommaren 2006. Efter att Försvarsmakten lämnade området 2006 har området utvecklats till en företagsby med inriktning på affärsutveckling.[11]

Förband vid Sätterstrand
Försvarets sjukvårdscentrum 1994-07-01 2000-06-30
Försvarsmaktens sjukvårdscentrum 2000-07-01 2005-08-31

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Johansson (2000), s 19
  2. ^ Berg (2004), s. 366
  3. ^ Braunstein (2005), s. 97-100
  4. ^ Riksdagen.se-Proposition 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning Läst 2 januari 2011
  5. ^ Varmland.org-Karolinen Läst 2 januari 2011
  6. ^ KulturNav: Edberg, Gösta
  7. ^ Holmberg (1993), s. 86
  8. ^ Holmberg (1993), s. 90
  9. ^ Berg (2004), s. 363
  10. ^ ”Försvarsmaktens sjukvårdscentrum”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 15 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060115050056/http://www.fsc.mil.se/. Läst 29 mars 2017. 
  11. ^ ”Bygger hallar och etablerar sig”. vf.se/. http://www.vf.se/naringsliv/november-2009/bygger-hallar-och-etablerar-sig. Läst 29 mars 2017. 

Tryckta källorRedigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Johansson, Yngve, red (2000). Värmlands regemente och Värmlandsbrigaden åren 1994–2000. Karlstad: Berggrén & Meyer-Lie. Libris 8384207. ISBN 91-973720-1-3