Rikspolisstyrelsen
Rikspolisstyrelsen (RPS) var en svensk statlig förvaltningsmyndighet under Justitiedepartementet från 1964 till 31 december 2014. Det mesta av verksamheten vid RPS ingår nu i Polismyndigheten.
| Rikspolisstyrelsen | |
 | |
| Departement | Justitiedepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Säte | Polhemsgatan 30, Stockholm |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Län | Stockholms län |
| Överordnad | Polishögskolan Polismuseet Rikskriminalpolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Säkerhetspolisen |
| Organisationsnr | 202100-0076 |
| Syfte | Förebygga brott och säkra rikets säkerhet. |
| Inrättad | 1964 |
| Nedlagd | 2014 |
| Efterföljare | Polismyndigheten |
| Budget | 22,184 miljarder SEK (2014) |
| Antal anställda | ~28 000 (år 2014) |
| Instruktion | SFS 1989:773 (lagen.nu) |
| Webbplats | Polisen.se |
| Övrigt | Budget och antal anställda är för år 2014.[1][2] |
RPS var central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Den verkade för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Till RPS hörde Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och Polishögskolan. RPS var chefsmyndighet för Statens kriminaltekniska laboratorium.[3]
RPS kunde också på uppdrag av regeringen leda polisens verksamhet för att förebygga brott och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolisstyrelsen fördelade också de statligt anslagna medlen för polisen mellan de olika polismyndigheterna.
RPS bildades 1964.
Innehåll
Organisationer under RPSRedigera
Nationella verksamheterRedigera
- Polishögskolan
- Polismuseet
- Rikskriminalpolisen
- Statens kriminaltekniska laboratorium
- Säkerhetspolisen
LänspolismyndigheterRedigera
|
|
Polisens verksamhetsstödRedigera
Polisens verksamhetsstöd, förkortat PVS, är en avdelning vid RPS med ansvar att stödja polisens kärnverksamhet på olika sätt. PVS i sig är indelat i ett antal olika enheter med egna specifika ansvarsområden såsom IT-drift, utveckling och förvaltning, kommunikationstjänster, ärendehantering och administrativa frågor inom ekonomi och personal.
Rikspolisstyrelsens författningssamlingRedigera
Rikspolisstyrelsens författningssamling[4] innefattar regler som Rikspolisstyrelsen utfärdat. Dessa numreras med FAP- eller RPSFS-nummer. FAP står för föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. RPSFS-numren är kronologiska och FAP-numren är tematiska. De tidigaste RPSFS-numren är från 1980-talet. Vissa av dessa regler är kopplade till specifika lagar.
Teman enligt FAPRedigera
- Lagstiftning, andra samhällsorgans verksamhet, allmänna samhällsfrågor och internationellt samarbete.
- Polisens verksamhet: organisation och allmän administration.
- Övervakning och skydd
- Trafikövervakning och trafiksäkerhet
- Brottsutredning, spaning och brottsförebyggande verksamhet
- Polismyndighetsverksamhet: tillståndsgivning, intyg med mera
- Polismyndighetsverksamhet: administrativa utredningar, beslut och åtgärder
- Personalfrågor
- Avtal, avlöning, pension, arbetstid och särskilda ersättningar
- Medels- och materielförvaltning
RikspolischeferRedigera
Följande personer har tjänstgjort som rikspolischefer vid Rikspolisstyrelsen (1964-2014):[5]
- Carl Persson, 1 juli 1964-1978
- Holger Romander, 1 april 1978-31 december 1987
- Nils Erik Åhmansson, 1 januari 1988-oktober 1988
- Björn Eriksson, oktober 1988-28 februari 1996
- Sten Heckscher, 1 mars 1996-31 december 2004
- Stefan Strömberg, 1 januari 2005-31 december 2007
- Bengt Svenson, 1 januari 2008-31 december 2014
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ ”Budget för rättsväsendet 2014”. Regeringen.se. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129144845/http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/42/39/0b27defa.pdf.
- ^ ”Polisens organisation”. Polisen.se. http://polisen.se/Om-polisen/Organisation/.
- ^ 1 § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen.
- ^ *Rikspolisstyrelsens författningssamling Arkiverad 12 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Polisen.se: Polishistoria[död länk]