Försvarsstaben
Försvarsstaben (Fst) är en högre ledningsstab inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1937–1994 och återigen från 2023. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.
Försvarsstaben (Fst) | |
![]() Vapen för Försvarsstaben tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Försvarsstaben |
Datum | 1937–1994, 2023– |
Land | Sverige |
Typ | Militärstab |
Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
Del av | Högkvarteret |
Föregångare | Generalstaben |
Efterföljare | Högkvarteret |
Storlek | Stab |
Högkvarter | Stockholms garnison |
Förläggningsort | Stockholm |
Marsch | "Svenska marschen" (okänd) "Under blågul fana" (Widqvist) [1] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | ![]() |
Tjänstgöringstecken | ![]() |
Historia Redigera
Försvarsstaben tillkom 1 juli 1937 med uppgift att planlägga rikets försvarsmedels användande och utföra det för försvarsgrenarna gemensamma krigsförberedelsearbetet samt verka för enhetlighet och samverkan försvarsgrenarna emellan. Den 1 juli 1994 omorganiserades försvarsmaktens ledning, och de tre försvarsgrensstaberna försvann och det nyinrättade Högkvarteret övertog uppgifterna.
I samband med Försvarsmaktens budgetunderlag för 2023, föreslogs att ledningsstaben och produktionsledningen skulle avvecklas och ersätts den 1 januari 2023 av en försvarsstab (FST), som en del av Högkvarteret. Försvarsstaben skulle utgöra överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för militärstrategisk ledning, uppdragsdialog och rapportering till regeringen, samt ansvara för krigsorganisationens förmåga, tillgänglighet och beredskap. Det senare med stöd av försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.[2]
Verksamhet Redigera
Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 och var den svenska överbefälhavarens ledningsorgan i fred. Försvarsstaben organiserades på tio avdelningar: arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning. Därefter kom den att genomgå ett antal omorganisationer innan den avvecklades den 30 juni 1994.
Från den 1 januari 2023 utgör Försvarsstaben överbefälhavarens stabsorgan och ledningsresurs för militärstrategisk ledning, uppdragsdialog och rapportering till regeringen, samt ansvara för krigsorganisationens förmåga, tillgänglighet och beredskap. Det senare med stöd av försvarsgrenscheferna och försvarsgrensstaberna.[2]
Förläggningar och övningsplatser Redigera
Huvuddelen av Försvarsstaben var belägen i byggnaden Generalitetshuset på Östermalmsgatan 87. År 1981 flyttades staben till den då nyuppförda byggnaden "Bastionen" vid Lidingövägen 24 i Stockholm, vilken sedan 1994 Högkvarteret är förlagd till.
Förbandschefer Redigera
Militär grad och namn | Försvarsgren | Ämbetstid | Notering |
---|---|---|---|
Generalmajor Olof Thörnell | Armén | 1936–1939 | Tillförordnad till 1937, Överbefälhavare, 1939–1944 |
Generalmajor Axel Rappe | Armén | 1939–1941 | |
Överste Samuel Lars Åkerhielm | Armén | 1941–1942 | Tillförordnad |
Generalmajor Axel Bredberg | Armén | 1942–1945 | |
Generalmajor Carl August Ehrensvärd | Armén | 1945–1947 | |
Generalmajor Nils Swedlund | Armén | 1947–1951 | Överbefälhavare 1951–1961 |
Generalmajor Richard Åkerman | Armén | 1951–1957 | |
Generalmajor Curt Göransson | Armén | 1957–1961 | |
Generalmajor Carl Eric Almgren | Armén | 1961–1967 | |
Generallöjtnant Stig Synnergren | Armén | 1967–1970 | Överbefälhavare, 1970–1978 |
Generallöjtnant Bo Westin | Marinen | 1970–1972 | |
Generallöjtnant Gunnar Eklund | Marinen | 1972–1976 | |
Generallöjtnant Lennart Ljung | Armén | 1976–1978 | Överbefälhavare, 1978–1986 |
Viceamiral Bengt Schuback | Marinen | 1978–1982 | |
Viceamiral Bror Stefenson | Marinen | 1982–1987 | |
Generallöjtnant Torsten Engberg | Marinen | 1987–1991 | |
Generallöjtnant Owe Wiktorin | Flygvapnet | 1991–1992 | Överbefälhavare, 1994–2000 |
Viceamiral Peter Nordbeck | Marinen | 1992–1994 | Försvarsstaben lades ner 30 juni 1994 och återupprättades 1 januari 2023 |
Generallöjtnant Michael Claesson | Armén | 2023– |
Namn, beteckning och förläggningsort Redigera
|
|
Galleri Redigera
- Gamla militarstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87
-
-
-
-
Se även Redigera
Referenser Redigera
Noter Redigera
- ^ Sandberg (2007), s. 201
- ^ [a b] ”Budgetunderlag för 2023 – bilaga 1”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2023/forsvarsmaktens-budgetunderlag-for-2023-bilaga-1.pdf. Läst 23 juli 2022.
Tryckta källor Redigera
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar Redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Försvarsstaben.