Första tygkompaniet (Tyg 1), var ett tygmaterielförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1949. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1][2]

Första tygkompaniet
(Tyg 1)
Information
Officiellt namnFörsta tygkompaniet
Datum1942–1949
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypTygtrupperna
RollUtbildningsförband
Del avIV. militärområdet [a]
StorlekKompani
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortLinköping, Stockholm
Befälhavare
KompanichefGöran Olow I:son Grönquist [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1939

Historia redigera

Första tygkompaniet bildades den 1 oktober 1942 genom försvarsbeslutet 1942. Bakgrunden till bildandet av kompaniet var den stora modernisering och motorisering som pågick inom armén. Kompaniet var ett fristående självständigt förband, och stod under Inspektören för underhållstruppernas befäl.[1]

Genom försvarsbeslutet 1948 upplöstes både intendenturtrupperna och tygtrupperna som truppslag, och verksamheten uppgick i trängtrupperna.[1] Första tygkompaniet upplöstes den 1 januari 1949, och kompaniet uppgick i Svea trängregemente (T 1).[2]

Verksamhet redigera

Tjänsten omfattade dels ammunitionstjänst med uppgiften att lagra och tillhandahålla ammunition, dels tygmaterieltjänst som svarade för reparationstjänst och ersättning av tygmateriel. Första tygkompaniet utbildade såväl befäl som värnpliktiga vapen-, pjäs-, och bilmekaniker, samt satte upp ammunitions- och reparationsförband.[1]

Förläggningar och övningsplatser redigera

Förläggning redigera

I samband med att Första tygkompaniet bildades, förlades kompaniet till Gustaf Piehls Nya Bryggeris gamla lokaler på Götgatan 106. Från den 17 oktober 1947 förlades en del av kompaniet till Svea trängregemente (T 1) på Kaserngatan 4 i Linköping. Kvar i på Götgatan 106 i Stockholm blev kompaniets Tygavdelning. Från 1948 förlades Tygavdelningen till det kasernområde som Svea livgardes lämnade 1946 på Linnégatan 87 i Stockholm.[2]

Heraldik och traditioner redigera

Första tygkompaniet blev aldrig tilldelade någon egen fana eller standar. Utan bar en svensk tretungad fana med kravatt. Kompaniets fana och traditioner övertogs av Svea trängregemente (T 1).[1]

Förbandschefer redigera

Kompanichefer vid Första tygkompaniet åren 1942–1949.[1]

  • 1942–1947: Åke Hugo Jedeur-Palmgren
  • 1947–1949: Göran Olow I:son Grönquist

Namn, beteckning och förläggningsort redigera

Namn
Första tygkompaniet 1942-10-01 1949-01-01
Beteckningar
Tyg 1 1942-10-01 1949-01-01
Förläggningsort, detachement och övningsfält
Stockholms garnison (Ö) 1942-10-01 1949-01-01
Linköpings garnison (Ö) 1947-10-17 1949-01-01

Se även redigera

Referenser redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ Åren 1942–1949 var förbandet underställt chefen för IV. militärområdet.
  2. ^ Grönquist blev sista chefen för förbandet.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Braunstein (2003), s. 291
  2. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 45

Tryckta källor redigera

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera