Öppna huvudmenyn

Infanteriets stridsskola (InfSS) var en truppslagsskola för infanteriet inom svenska armén som verkade i olika former åren 1874–1995. Förbandsledningen var förlagd i Kvarns bruk norr om Borensberg.[2][3]

Infanteriets stridsskola
(InfSS)
Infanteriets stridsskola vapen.svg
Vapensköld för Infanteriets stridsskola tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnInfanteriets stridsskola
Datum1874–1995
LandSverige
FörsvarsgrenInfanteriet
TypFack- och funktionsskola
RollUtveckla och utbilda
StorlekTruppslagsskola
EfterföljareStridsskola Mitt
Del avArméns infanteri- och kavallericentrum [a]
HögkvarterKvarns bruk
FörläggningsortBorensberg
Marsch"Gå på marsch" (Sernklef) [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg

Innehåll

HistorikRedigera

Infanteriets stridsskola (InfSS) har sitt ursprung i Infanteriskjutskolans (SS) vilken bildades 1878 i Stockholm. Även om det var skolans officiella namn, kom den även att kallas för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.[4] Den 1 oktober 1942 omorganiserades skolan till Infanteriets skjutskola (InfSS).[2] Den 1 juni 1953 tillkom Arméns skyddsskola (SkyddS) som en fackskola inom Infanteriets skjutskola (InfSS).

Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Infanteriets skjutskola (InfSS) skulle omlokaliseras till Linköping, samt att reducera större delen av skolans administration, för att administrativt ansluta skolan till Livgrenadjärregementet (I 4). Bakgrunden var att skolans byggnadsbestånd ansågs eftersatt samt förläggningen som saknade vissa byggnader, vidare ansågs att skolans övnings- och skjutfält var trångt och inskränkningar på skjutövningar medförde allvarliga återverkningar på skolans verksamhet. Vidare hade riksdagen genom propositionen 1957:185 fastställt att förlägga Stockholms nya storflygplats till Halmsjön. Den flygtrafik som planerades till och från flygplatsen skulle påverka skjutverksamhet från 1961 och från 1963 helt omöjliggöra skjutverksamhet vid Rosersberg. Därmed ansåg arméchefen att en flytt av skolan var önskvärd under 1960 och helt nödvändig under 1961. Därmed föreslogs att flytta skolan till Linköping för att där samlokaliseras med Livgrenadjärregementet. Skolan skulle i Linköping få tillgång till det nya Gullbergsfältet. Dock ansågs skolans betydande antal övningar vid det nya skjutfältet skulle innebära betydande tidsförluster i förflyttningen till och från Linköping. Vilket enligt arméchefen kunde förebyggas genom att ett läger uppfördes på skjutfältet.[5]

Den 1 februari 1961 drogs skolans administration in och skolan underställdes organisatoriskt Svea livgarde (I 1).[4] Den 1 september 1961 omlokaliserades skolan till Linköpings garnison. Den 1 oktober 1961 antog skolan det nya namnet Infanteriets stridsskola (InfSS). Den 1 april 1963 uppgick Infanterietsofficerskola (IOS) och Kavalleriofficerskolan (KOS) och kom att utgöra en kursdel vid Infanteriets stridsskola (InfSS). Den 15 maj 1963 förlades skolan till det nya skjutfältet Gullbergsfältet, vilket fick namnet Prästtomta skjutfält. [2]

Från att skolan utgjort en självständig organisationsenhet inom försvaret, kom den den 1 juli 1991 att uppgå och organisatoriskt bli en del av Arméns infanteri- och kavallericentrum (InfKavC). Infanteriets stridsskola (InfSS) var en av tre truppslagsskolor inom Arméns infanteri- och kavallericentrum (InfKavC). De två andra skolorna var Infanteriets officershögskola (InfOHS) i Linköpings garnison, samt Infanteriets och kavalleriets stridsskola (Inf/KavSS) i Umeå garnison.[2]

Den 30 juni 1995 upplöstes truppslagscentrumen Arméns infanteri- och kavallericentrum (InfKavC) och Arméns pansarcentrum (PaC), för att tillsammans den 1 juli 1995 bildade ett gemensamt truppslagscentrum, Arméns brigadcentrum (BrigC). Genom denna omorganisation bildades den 1 juli 1995 tre nya armégemensamma skolor, Stridsskola Nord, Stridsskola Mitt, Stridsskola Syd. Där Infanteriets stridsskola tillsammans med Infanteriets officershögskola bildade Stridsskola Mitt (SSM).[3][6]

VerksamhetRedigera

Infanteriskjutskolan (InfSS) var en av arméns viktigare utbildningsanstalter. Skolan utgjordes av bland annat infanteriets och kavalleriets officersskolor, bataljonschefskurser, trupputbildningskurser för officerare, samt ett antal special- och reservofficerskurser. Skolan svarade för arméns och infanteriets försöksverksamhet. Skolans övningstrupp omfattade cirka 500 värnpliktiga, vilket kan jämföras med ett brigadproducerande regemente som utbildade mellan 600–900 värnpliktiga per år. De värnpliktiga vid Infanteriets stridsskola krigsplacerades, bland annat vid Livgrenadjärbrigaden.

Förläggningar och övningsplatserRedigera

I samband med att Infanteriskjutskolan organiserades 1878, kom den att förläggas till Rosersbergs slott. Vid Rosersberg var skolan förlagda fram till 1961. Då skolan omlokaliserades temporärt till Linköpings garnison. Den 19 maj 1961 hölls en ceremoni i Rosersberg och den 1 juli 1961 överlämnades området till Civilförsvarsstyrelsen. Från den 1 september 1961 verkade skolan officiellt i Linköping, där den var samlokaliserad med Livgrenadjärregementet (I 4) och lokaliserad till kasern 2. Den 15 maj 1963 flyttades delar av skolan till Kvarns bruk, dit hela skolan lokaliserad 1966.[2] Förläggningen i Kvarns bruk övertogs av Stridsskola Mitt (SSM).

Heraldik och traditionerRedigera

Den 26 april 1976 fastställdes "Gå på marsch" (Sernklef) som förbandsmarsch för Infanteriets stridsskola. Åren 1992–1995 delades marschen med Arméns infanteri- och kavallericentrum. År 1995 övertogs marschen av Stridsskola Mitt. Efter att Stridsskola Mitt avvecklades 1998, fastställdes den 22 mars 1999 att marschen fick användas som traditionsmarsch vid Markstridsskolan.[1]

FörbandscheferRedigera

Nedan anges cheferna för Infanteriskjutskolan, Infanteriets skjutskola, Infanteriets stridsskola och Stridsskola Mitt åren 1874–1998.

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Infanteriskjutskolan 1874-??-?? 1942-09-30
Infanteriets skjutskola 1942-10-01 1961-09-30
Infanteriets stridsskola 1961-10-01 1995-06-30
Beteckningar
SS 1874-??-?? 1942-09-30
InfSS 1942-10-01 1995-06-30
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1874-??-?? 1961-08-31
Linköpings garnison (F) 1961-09-01 1966-??-??
Kvarns bruk (F) 1963-05-15 1995-06-30

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1961–1991 var skolan förvaltningsmässigt underställd chefen för Livgrenadjärregementet, åren 1991–1995 Arméns infanteri- och kavallericentrum.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 26 april 1976. Marschen användes av Arméns infanteri- och kavallericentrum åren 1992–1995. Sedan 1999 används den av Markstridsskolan som traditionsmarsch.[1]

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 71
  2. ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 57"
  3. ^ [a b] ”Stridsskola Mitt, Försvarsmakten, SSM”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Stridsskola+Mitt&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+7611185E-98E0-4FA0-8126-EB8BA5D41848&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab. Läst 2 oktober 2017. 
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 64"
  5. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1958”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110-ar-1958_EJ37110b1. Läst 20 januari 2018. 
  6. ^ Nilsson (2003), s. 221-224

Tryckta källorRedigera

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Nilsson, Hans (2003). Pansartruppskolorna 1942-1995. Stockholm: Probus förlag. ISBN 91-87184-73-7 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsningRedigera

  • Henriksson, Göran, red (1991). Infanteriets stridsskola i Östergötland 1961–1991. Borensberg: Infanteriets stridsskola. Libris 1245224 

Externa länkarRedigera