Öppna huvudmenyn

Göteborgs stadsdelsnämnder

Karta över Göteborgs stadsdelsnämnder sedan 2011.

Göteborgs stadsdelsnämnder är de politiska organ som styr stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsnämnderna inrättades 1989 och från och med den 1 januari 2011 har Göteborgs kommun tio stadsdelsnämnder, då en sammanslagning skedde av de tidigare 20 stadsdelsnämnderna. Stadsdelsnämnderna ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Varje stadsdelsnämndsområde består i sin tur av olika primärområden.

Innehåll

HistorikRedigera

Under 1970-talet påbörjades arbetet med områdesindelningar och försök med kommundelsråd, samt distriktsindelningar av socialtjänst och sjukvård, gjordes. Sedan 1974 har Göteborg haft försöksverksamhet med ökat lokalt inflytande, då de tre första kommundelsråden inrättades. 1978 tillkom en institutionsstyrelse för Frölunda kulturhus, 1982 startades tre kommundelsnämnder och tre distriktsnämnder (en inom skola och två inom fritid) och 1986 inrättades tolv sociala distriktsnämnder. Under samma period inrättades också sju sjukvårdsnämnder.[1] Under 1983 infördes "Primär eller bostadsområden" med fem distrikt. Både distrikts- och primärområdesindelningen har sedan ändrats över tid.[2][3]

Den 10 september 1987 (Göteborgs kommunala handlingar 1987 nr 360) fattades ett principbeslut om att stadsdelsnämnder skulle införas, och deras ansvarsområden förtydligades 1988 (Göteborgs kommunala handlingar 1988 nr 275). Den 1 januari 1989 tillträdde nämnderna med vardera 11 ledamöter och 6 suppleanter. Övertagandet av ansvar förbereddes under 1989 genom att bland annat göra budget för 1990 samt planer för 1990-92. Den 1 januari 1990 trädde Göteborgs 21 stadsdelsnämnder och lika många stadsdelsförvaltningar i funktion, med ansvar för socialtjänst (barn-, familje-, individ- och äldreomsorg), grundskola, omsorg om utvecklingsstörda samt fritids- och kulturverksamhet. De skulle även fungera som remissinstanser i andra frågor.[4]

Syftet med omorganisationen var att öka det demokratiska inflytandet och ge medborgarna möjlighet till dialog med politikerna i stadsdelsnämnderna, samt att ge god service och nå en ökad effektivitet. Tanken var att decentralisera beslut som främst var av lokal vikt till lokala politiker.[5]

År 1994 genomfördes en uppföljning av stadsdelsnämndsreformen. Slutsatserna var att politikernas kunskap om stadsdelens behov och förutsättningar ökat genom närheten till medborgarna. Däremot hade inte medborgarnas engagemang ökat. En bidragande orsak till detta bedömdes vara att reformen sammanföll med en ekonomisk kris, vilket gjorde att nämnderna främst fick ägna sig åt besparingar, vilket gjorde att politikerna kom i konflikt med medborgarna. Det bedömdes dock att nämnderna klarat besparingarna bra.[5]

År 2002 lades den så kallade Rooseniit-rapporten fram, i vilken stadsdelsnämndernas problem analyserades och förslag för att skapa ekonomisk balans lämnades. Även om en utvärdering av antalet nämnder inte ingick i uppdraget, rekommenderades en minskning av antalet nämnder för att underlätta styrning och samordning. Utifrån rapporten genomfördes ett antal åtgärder för att förbättra personal- och ekonomiprocesserna och införandet av gemensamma IT-system. 2003/2004 genomfördes en översyn av SDN-organisationen, men det uppnåddes ingen politisk enighet om antalet stadsdelsnämnder. En Social resursnämnd inrättades 2007.[5]

Den 1 januari 2010 slogs stadsdelsnämnderna SDN Frölunda och SDN Högsbo ihop och antalet nämnder minskades till 20.[6]

Översyn av stadsdelsnämndsorganisationen 2009Redigera

I juni 2009 beslöt kommunstyrelsen att tillsätta en politisk arbetsgrupp för att göra en översyn av stadsdelsnämndsorganisationen och i oktober samma år fick stadskansliet i uppdrag att föreslå en ny indelning av organisationen. Syftet var att ge förutsättningar för en högre effektivitet i organisationen.[7] I januari 2010 beslöt kommunfullmäktige i enlighet med utredningens förslag att inrätta tio nya stadsdelsnämnder från och med den 1 januari 2011.[8]

De tidigare 20 stadsdelsnämndernas områden hade mellan 4 500 och 55 000 invånare med ett medeltal på cirka 24 000. De ekonomiska resurserna för de mindre stadsdelsnämnderna ansågs vara ett problem då det gällde administrationens storlek för att möta olika krav.[9] Andra aspekter som beaktades i utredningen var demokratiaspekter, likabehandling av medborgarna, kompetensförsörjning och verksamheternas volymer. Utifrån detta värderades tre alternativ: 15 stadsdelsnämnder, 10–12 stadsdelsnämnder respektive 5 stadsdelsnämnder för att nå jämnstora nämnder.[10] Utredningens slutsats var att alternativet med 15 nya nämnder innebar för liten skillnad mot den tidigare organisationen för att nå den önskade effektiviteten. Alternativet med 5 nämnder skulle medföra för stora organisationer. Därför rekommenderades alternativet med 10–12 nya stadsdelsnämnder.[11] Utifrån ett resonemang om variationer förordades alternativet med 10 stadsdelsnämnder.[12] De tio nya stadsdelsnämndernas områden har invånarantal på mellan 38 000 och 61 000 invånare.[13]

Stadsdelsnämndernas och stadsdelsförvaltningarnas organisationRedigera

Stadsdelsnämndernas sammansättningRedigera

Stadsdelsnämnderna är de politiska organ som styr stadsdelsförvaltningarna och består av politiker utsedda av kommunfullmäktige. Varje nämnd har elva ledamöter och elva ersättare och sammansättningen återspeglar valresultatet i senaste kommunalvalet.[8][14]

Stadsdelsförvaltningarnas och stadsdelsnämndernas ansvarsområdenRedigera

Stadsdelsförvaltningarna arbetar på uppdrag av de politiska stadsdelsnämnderna för att ge kommunmedborgarna service inom områdena förskoleklass, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade, grundskola, obligatorisk särskola, fritidsverksamhet, biblioteks- och annan kulturverksamhet, kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet, flyktingverksamhet samt folkhälsa. Vissa stadsdelsnämnder ansvarar för hela staden vad gäller samordning, planering och fördelning av bostäder med särskild service, korttidsverksamhet och sysselsättning och daglig verksamhet till personer med funktionshinder samt initiera och driva metod- och kompetensutveckling inom stadsdelarnas verksamhet för funktionshindrade, samordning av palliativ vård och serveringstillstånd.[15]

Stadsdelsnämnder från 1 januari 2011Redigera

AngeredRedigera

Stadsdelsnämnden Angered omfattar primärområdena Angereds Centrum, Agnesberg, Bergum, Eriksbo, Gårdstensberget, Gunnilse, Hammarkullen, Hjällbo, Linnarhult, Lövgärdet och Rannebergen och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Gunnared och Lärjedalen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 131 Angered år 2017[16]
Angered Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&052720.&&&&&052 720 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0732.&&&&&0+ 732 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 52,1 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 74,6 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0210000.&&&&&0210 000 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 11,7 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 33,6 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 15,6 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1971–1980 40,2 %
Andel bostäder i allmännyttan 55,7 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0122.&&&&&0122
Andel bostäder i småhus 23,9 % 19,1 %


Askim-Frölunda-HögsboRedigera

Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo omfattar primärområdena Askim, Billdal, Flatås, Frölunda Torg, Hovås, Högsbo, Högsbohöjd, Högsbotorp, Järnbrott, Kaverös, Ruddalen och Tofta och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Askim, Frölunda och Högsbo.

Stadsdelsnämnden har kommunövergripande ansvar för palliativ vård inom ramen för hospiceverksamheten och för kommunens behov av tolkar.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 136 Askim-Frölunda-Högsbo år 2017[16]
Askim-Frölunda-Högsbo Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&060538.&&&&&060 538 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&01215.&&&&&0+ 1 215 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 20,0 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 26,1 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0322200.&&&&&0322 200 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 4,6 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 26,4 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 38,3 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1961–1970 50,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 28,3 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
Andel bostäder i småhus 25,2 % 19,1 %


CentrumRedigera

Stadsdelsnämnden Centrum omfattar primärområdena Guldheden, Heden, Inom Vallgraven, Johanneberg, Krokslätt, Landala, Lorensberg, Stampen och Vasastaden och blev oförändrad vid omorganisationen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 134 Centrum år 2017[16]
Centrum Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&061880.&&&&&061 880 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0+ 530 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 20,0 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 24,9 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0313600.&&&&&0313 600 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 3,2 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 18,2 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 47,4 % 35,2 %
Andel bostäder före 1941 39,4 %
Andel bostäder i allmännyttan 21,6 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226
Andel bostäder i småhus 1,1 % 19,1 %


LundbyRedigera

Stadsdelsnämndsområdet Lundby omfattar primärområdena Eriksberg, Kvillebäcken, Kyrkbyn, Kärrdalen, Lindholmen, Rambergsstaden och Slättadamm och blev oförändrad vid omorganisationen.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 139 Lundby år 2017[16]
Lundby Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&053098.&&&&&053 098 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&01385.&&&&&0+ 1 385 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 24,8 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 32,9 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0301100.&&&&&0301 100 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 4,6 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 23,6 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 36,1 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1951–1960 20,9 %
Andel bostäder i allmännyttan 18,9 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560
Andel bostäder i småhus 12,9 % 19,1 %


Majorna-LinnéRedigera

Stadsdelsnämnden Majorna-Linné omfattar primärområdena Annedal, Haga, Kungsladugård, Majorna, Masthugget, Olivedal, Sanna, Stigberget och Änggården och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Majorna och Linnéstaden.

Stadsdelsnämnden handlägger kommunövergripande ärenden rörande serveringstillstånd av starkare drycker än öl.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 135 Majorna-Linné år 2017[16]
Majorna-Linné Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&064291.&&&&&064 291 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0497.&&&&&0+ 497 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 15,8 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 20,0 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0311200.&&&&&0311 200 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 3,9 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 25,6 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 46,6 % 35,2 %
Andel bostäder före 1941 43,5 %
Andel bostäder i allmännyttan 31,8 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
Andel bostäder i småhus 2,2 % 19,1 %


Norra HisingenRedigera

Stadsdelsnämnden Norra Hisingen omfattar primärområdena Backa, Brunnsbo, Kärra, Rödbo, Skogome, Skälltorp, Säve och Tuve och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Backa, Kärra-Rödbo och Tuve-Säve.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 140 Norra Hisingen år 2017[16]
Norra Hisingen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&050803.&&&&&050 803 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0551.&&&&&0+ 551 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 28,0 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 39,5 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0285300.&&&&&0285 300 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 5,4 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 26,7 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 24,3 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1971–1980 34,4 %
Andel bostäder i allmännyttan 21,1 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
Andel bostäder i småhus 35,0 % 19,1 %


Västra GöteborgRedigera

Stadsdelsnämnden Västra Göteborg omfattar primärområdena Bratthammar, Fiskebäck, Grevegården, Grimmered, Guldringen, Hagen, Kannebäck, Långedrag, Näset, Skattegården, Södra Skärgården, Ängås och Önnered och är en sammanslagning av stadsdelsnämnderna Södra Skärgården, Tynnered och Älvsborg.

Stadsdelsnämnden har kommunövergripande ansvarar för handläggning av ärenden rörande förhandsbesked till personer med funktionshinder enligt Socialtjänstlagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.[15]

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 137 Västra Göteborg år 2017[16]
Västra Göteborg Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&053261.&&&&&053 261 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&&088.&&&&&0+ 88 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 16,9 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 23,4 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0361600.&&&&&0361 600 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 4,2 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 23,5 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 38,8 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1961–1970 43,1 %
Andel bostäder i allmännyttan 11,7 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
Andel bostäder i småhus 59,4 % 19,1 %


Västra HisingenRedigera

Stadsdelsnämnden Västra Hisingen omfattar primärområdena Arendal, Björlanda, Hjuvik, Jättesten, Länsmansgården, Nolered, Norra Biskopsgården, Svartedalen och Södra Biskopsgården och är en sammanslagning av stadsdelsnämnderna Biskopsgården och Torslanda.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 138 Västra Hisingen år 2017[16]
Västra Hisingen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&056070.&&&&&056 070 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0814.&&&&&0+ 814 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 29,9 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 39,9 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0303900.&&&&&0303 900 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 6,7 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 25,3 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 26,2 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1951–1960 36,3 %
Andel bostäder i allmännyttan 26,5 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0232.&&&&&0232
Andel bostäder i småhus 38,8 % 19,1 %


Örgryte-HärlandaRedigera

Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda omfattar primärområdena Bagaregården, Björkekärr, Härlanda, Kallebäck, Kålltorp, Kärralund, Lunden, Olskroken, Redbergslid, Skår, Torpa och Överås. Den är ett resultat av en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Örgryte och Härlanda 2011.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 133 Örgryte-Härlanda år 2017[16]
Örgryte-Härlanda Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&060212.&&&&&060 212 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0922.&&&&&0+ 922 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 15,8 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 20,2 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0318700.&&&&&0318 700 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 3,4 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 21,1 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 43,5 % 35,2 %
Andel bostäder före 1941 32,8 %
Andel bostäder i allmännyttan 14,9 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&0309.&&&&&0309
Andel bostäder i småhus 12,1 % 19,1 %


Östra GöteborgRedigera

Stadsdelsnämnden Östra Göteborg omfattar primärområdena Gamlestaden, Norra Kortedala, Södra Kortedala, Utby, Västra Bergsjön och Östra Bergsjön och är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämnderna Bergsjön och Kortedala.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för stadsdelsnämndsområde 132 Östra Göteborg år 2017[16]
Östra Göteborg Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&049901.&&&&&049 901 &&&&&&&&&0564039.&&&&&0564 039
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0921.&&&&&0+ 921 &&&&&&&&&&&07399.&&&&&0+ 7 399
Andel födda i utlandet 43,3 % 26,1 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 58,6 % 35.1 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0220400.&&&&&0220 400 kr &&&&&&&&&0297300.&&&&&0297 300 kr
Arbetslöshet 10,1 % 5,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 33,6 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 24,1 % 35,2 %
Andel bostäder byggda 1951–1960 36,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 42,1 % 26,3 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
Andel bostäder i småhus 11,7 % 19,1 %


Stadsdelsnämnder före 1 januari 2011Redigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Stadsdelsnämnder i Göteborg: på väg… redaktör: Lennart Rosén, Informationsavdelningen vid Göteborgs stadskansli, 1987, s. 4
  2. ^ Göteborgs kommunalkalender 1984, [årgång 56], Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs Stadskansli 1984, s. 460
  3. ^ Göteborg: Indelning i primärområden och basområden år 1985, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg 1985
  4. ^ Göteborgs kommunalkalender 1990, [årgång 62], Lise Blomqvist, utgiven av Göteborgs Stadskansli 1990, s. 50
  5. ^ [a b c] Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 6-7
  6. ^ [a b] Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 21
  7. ^ Tjänsteutlåtande, s. 2
  8. ^ [a b] Kommunfullmäktige 2010-01-28, § 17
  9. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 8
  10. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 9–16
  11. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 20–21
  12. ^ Tjänsteutlåtande, bilaga 4, s. 23
  13. ^ Befolkningsdata och sociala indikatorer
  14. ^ Göteborgs Stad SDN Angereds uppdrag
  15. ^ [a b c d] Tjänsteutlåtande, bilaga 1, s. 6-9
  16. ^ [a b c d e f g h i j] Göteborgsbladet 2018 - områdesfakta [pdf]
  17. ^ Stadsdelar och primärområden innan 1 januari 2011

KällorRedigera