Linnarhult

primärområde i Göteborg

Linnarhult är ett primärområde i stadsområde Nordost i Göteborgs kommun, beläget i nordöstra Göteborg. Området består av småhus, villor och industrier utmed länsväg 190, som i Linnarhult går på Linnarhultsbron över Lärjeån.

Parti av Linnarhult

NyckeltalRedigera

 
Linnarhult

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 609 Linnarhult år 2019[1]
Linnarhult Hela Göteborg
Folkmängd 709 579 281
Befolkningsförändring 2018–2019 +8 +7 413
Andel födda i utlandet 43,0 % 27,5 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 59,9 % 37,0 %
Medelinkomst 288 900 kr 318 400 kr
Arbetslöshet 5,0 % 5,8 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 23,5 21,1
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 22,6 % 36,6 %
Andel bostäder byggda 1971–1980 72,9 %
Andel bostäder i allmännyttan 0,0 % 26,2 %
Antal färdigställda bostäder 2019 0
Andel bostäder i småhus 99,1 % 18,7 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighetRedigera

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Angered och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Nordost.[2]

Skredet vid Linnarhult 1730Redigera

Den 16 september 1730 inträffade ett mycket omfattande kvicklereskred i Lärjeåns dalgång vid Linnarhult. Skredområdet är cirka 1 100 meter i nord-sydlig riktning och cirka 100-300 meter i öst-västlig och är i huvudsak beläget på åns östra sida. Dåvarande lantmätaren Wilhelm J Kruse ger ett sammandrag: "Björk, ungek, hassel, lind och rönn. Denna skog och lerkullarna sjönk 16 alnar vid ett område, som kallas Måssen. Tyngden av leran tryckte igen Lärjeån och förde så mycket jord och skog från Espered och Gunnelse inpå Linnarhults ägor att alla deras ängar till 10-20 alnars djup blev överfyllda med lera, skogen ikullslagen, ny skog ditförd ovanpå skredmassorna. En stor ek följde upprätt stående skredmassorna 400 alnar utan att ramla. Lärjeån blev uppdämd 0,5 mil och vattendjupet uppmättes till 20 alnar på vissa Ställen. Sex veckor efter skredet började åns vatten att skära sig ner genom lermassorna. En stark svavelstank kändes i området tills tjälen gick i jorden. Efter ansökan av jordägarna hos landshövding Olof Gyllenborg gjordes inmätning av området vid nyår 1731 då marken var frusen och kunde beträdas."

Under 1960-talet fanns det planer på att leda en stor del av Lärjeåns vatten i en bergtunnel till Göta älv, för att minska påfrestningen på åslänterna.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ Göteborgsbladet 2020. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
  2. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 
  3. ^ Göteborgs geotekniska historia: några sonderingar, redaktör: Tord Melander, SGF Väst, Göteborg 1997, s. 57f