Inom Vallgraven

stadsdel och primärområde i Göteborg

Inom Vallgraven är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun.

Inom Vallgraven, nr 1
Stadsdel
Stora hamnkanalen och Tyska bron, sedd från Kämpebron. I bakgrunden Brunnsparken och till vänster Rådhuset och Gustaf Adolfs torg.
Stora hamnkanalen och Tyska bron, sedd från Kämpebron. I bakgrunden Brunnsparken och till vänster Rådhuset och Gustaf Adolfs torg.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsområde Centrum
Koordinater 57°42′16.49″N 11°57′54.82″Ö / 57.7045806°N 11.9652278°Ö / 57.7045806; 11.9652278
Area 64 hektar
Statistikkod primärområde 116, stadsdelsnummer 1
Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


Området har fått sitt namn från läget inom vallgraven, som ursprungligen även omslöt stadens befästningar. Stadsdelen avgränsas i söder av Rosenlundskanalen och Vallgraven från väster till öster, av Drottningtorget och Nils Ericsonsgatan i öster/nordost, av Kanaltorgsgatan och Christina Nilssons gata i norr/nordväst samt Packhusplatsen, Skeppsbron och Göta älv i väst/nordväst. Stadsdelen har en areal på 64 hektar.[1]

Primärområdet Inom Vallgraven, som även inkluderar stadsdelen Nordstaden, är stadens kärna med byggnader som Kronhuset, Göteborgs stadsmuseum, Göteborgsoperan, Hovrätten, Länsresidenset, Domkyrkan och Tyska kyrkan samt Drottning Kristinas jaktslott.

Den västra halvan av stadsdelen är uppförd på Eklanda bys ängar och den östra på Gullbergs ängar. Båda områdena tillhörde kronohemman. Hela stadsdelen är en del av den ursprungliga donationsjorden från stadsprivilegierna 1621.[2]

OmrådesindelningRedigera

I kommunen har det funnits flera administrativa indelningar. I den nuvarande indelningen används primärområden, vilka ibland omfattar flera av de stadsdelar, som användes tidigare. Således bildades primärområdet "Inom Vallgraven" inte bara av den gamla stadsdelen med samma namn utan även av stadsdelen "Nordstaden". Dessa två skiljs åt av Stora Hamnkanalen. Det finns flera områden, som har egna namn, men som inte varit officiella stadsdelar i kommunens indelning: områdena på de två kullarna Stora och Lilla Otterhällan i sydvästra delen av "Inom Vallgraven" kallas Otterhällan respektive Kungshöjd. Området nedanför Kungshöjd vid Rosenlundskanalen kallas "Rosenlund". Området på kullen i västra delen av "Nordstaden" kallas "Kvarnberget" och området vid Göteborgsoperan kallas för "Lilla Bommen".

Göteborgsskildraren Eric Cederbourg skriver 1739 om innerstadens utbredning: "Denna Stad med des Fästnings-Wärck utan om är i sin omkritz in emot 7.000 alnar, men inom 4.500 och ser ut som en half måna, i det denna Fästning ifrån Öster til Söder och Wäster, kröker sig som en half Circel; men den öfriga delen åt Norden wid Götha Elf drager sig lik som uti en rätt linea, som des charta utwisar, hwilken uti längden ifrån Drotninge Porten i öster til stora Bommen i Wäster äro 1245 Swenska alnar, ifrån bemeldte Port till Carls Port i Södwäst äro 1738 alnar, och 1080 uti bredden, ifrån Konungs Porten i Söder til lille Bommen i Norr, räknat."[3]

Riksintressant områdeRedigera

 
Residenset vid Södra Hamngatan är det äldsta bevarande boningshuset i Göteborg.

Området har pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården enligt de bestämmelser om numera återfinns i 3 kap 6 § miljöbalken[4]:


"Stadskärnan inom Vallgraven är en unik miljö med en rikt varierad, i huvudsak småskalig, bebyggelse. Området speglar Göteborgs utveckling från grundläggning till nutid. Stora delar av den ursprungliga stadsplanen med vallgrav, kanaler, befästningsrester och gatusträckningar är bevarade. Flera gatustråk präglas av äldre tiders tomtindelning och byggande. Områden med samlad bebyggelse av mycket stort arkitektur- och byggnadshistoriskt värde är bl.a. Gustav Adolfs Torg-Stora Hamnkanalen, kvarteren kring Domkyrkan och Stora Nygatan. I området inom Vallgraven finns också många välbevarade exempel på olika tiders arkitektur där gult tegel utgör ett viktigt karaktärsdrag.

Grönstråket utanför Vallgraven vittnar om den stora roll parker och andra planteringar hade i 1800-talets stadsplanering. Palmhuset och Stora Teatern är två betydelsefulla allmänna byggnader från 1800-talet med dominerande läge i parkmiljön längs Vallgraven. "Fattighusån" med sina slussar visar vattenledernas stora betydelse för transporter fram till 1800-talets början. Intill Fattighusån ligger f.d. Fattighuset, Barnhuset och Gullbergsbrohemmet, som är exempel på tidiga sociala institutioner utanför staden".

ByggnadsminnenRedigera

Inom stadsdelen finns det två statliga byggnadsminnen (SBM) och 14 byggnadsminnen (BM):

ByggnadskvarterRedigera

  • Kvarter 1 Slusskvarnen
  • Kvarter 2 Vallen
  • Kvarter 3 Synagogan
  • Kvarter 4 Manegen
  • Kvarter 5 Bastionen
  • Kvarter 6 Gamle Port
  • Kvarter 7 Vattenkällan
  • Kvarter 8 Klensmeden
  • Kvarter 9 Perukmakaren
  • Kvarter 10 Värnamo
  • Kvarter 11 Arkaden
  • Kvarter 12 Härbärget
  • Kvarter 13 Göta Källare
  • Kvarter 14 Sockerbruket
  • Kvarter 15 Frimuraren
  • Kvarter 16 Kommerserådet
  • Kvarter 17 Holländaren
  • Kvarter 18 Domprosten
  • Kvarter 19 Bokhållaren
  • Kvarter 20 Snusmalaren
  • Kvarter 21 Hernhutaren
  • Kvarter 22 Varuhuset
  • Kvarter 23 Larmtrumman
  • Kvarter 24 Idogheten
  • Kvarter 25 Johannes Dux
  • Kvarter 26 Saluhallen
  • Kvarter 27 Blomsterkvasten
  • Kvarter 28 Jungfrustigen
  • Kvarter 29 Gamla Latin
  • Kvarter 30 Engelska Kyrkan
  • Kvarter 31 Spruthuset
  • Kvarter 32 Artilleristallet
  • Kvarter 33 Biskopen
  • Kvarter 34 Gymnasiet
  • Kvarter 35 Sidenvävaren
  • Kvarter 36 Telegrafen
  • Kvarter 37 Kasernen
  • Kvarter 38 Fiskaren
  • Kvarter 39 Vävaren
  • Kvarter 40 Rosenlund
  • Kvarter 41 Arsenalen
  • Kvarter 42 Luntantu
  • Kvarter 43 Carolus Rex
  • Kvarter 44 Lasarettet
  • Kvarter 45 Hästbacken
  • Kvarter 46 Surbrunnen
  • Kvarter 47 Karls Port
  • Kvarter 48 Elektricitetsverket
  • Kvarter 49 Merkurius
  • Kvarter 50 Redaren
  • Kvarter 51 Verkstaden
  • Kvarter 52 Stora Bommen
  • Kvarter 53 Residenset
  • Kvarter 54 Alströmer
  • Kvarter 55 Neptunus
  • Kvarter 56 Tre Remmare
  • Kvarter 57 Sparbanken
  • Kvarter 58 Stadsmäklaren
  • Kvarter 59 Hyrkusken
  • Kvarter 60 Hästkvarnen
  • Kvarter 61 Käppslängaren
  • Kvarter 62 Otterhällan
  • Kvarter 63 Ekelunden
  • Kvarter 64 Branten
  • Kvarter 65 Domkyrkan

[5]

Se ävenRedigera

NyckeltalRedigera

 
Inom Vallgraven

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 116 Inom Vallgraven år 2021[6]
Inom Vallgraven Hela Göteborg
Folkmängd 4 011 587 549
Befolkningsförändring 2020–2021 -69 +4 493
Andel födda i utlandet 22,0 % 28,3 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 28,9 % 38,1 %
Medelinkomst 428 300 kr 332 400 kr
Arbetslöshet 4,1 % 6,6 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 15,9 19,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 48,8 % 37,9 %
Andel bostäder före 1941 59,7 %
Andel bostäder i allmännyttan 18,7 % 25,9 %
Antal färdigställda bostäder 2021 0
Andel bostäder i småhus 0,0 % 18,3 %

Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighetRedigera

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Centrum och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.[7]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg : från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydquist, Göteborg 1860, s. 21.
  3. ^ Suecia Antiqua et Hodierna [1663-1664]: Bearbetad och kompletterad upplaga försedd med kommentarer huvudsakligen hämtade ur äldre källor, Erik Dahlberg, red. Åke Ohlmarks, professor Sten Karling, f.d riksbibliotekarie Oscar Wieselgren, fil dr Sten Broman, Stureförlaget, Stockholm 1975, s. 278.
  4. ^ Herklint, Mats; Sedenmalm, Staffan; Lind, Olle; efter en förlaga av Gudrun Lönnroth (1992). Göteborg: Kulturmiljöer av riksintresse. Göteborg: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. sid. 29. ISBN 91-630-1463-7 
  5. ^ Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Lindgren & söner, Göteborg, 1923, s. 5
  6. ^ Göteborgsbladet 2022: SO2 Centrum. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
  7. ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera