Fiskebäck, Göteborg
Fiskebäck är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun. Den gränsar till havet vid Göteborgs södra skärgård, och gränsar i norr till Hinsholmen/Långedrag, i nordost till Påvelund, och i söder till Bratthammar/Högen/Önnered. Stadsdelen har en areal på 561 hektar.[1]
| Fiskebäck, nr 56 | |
| Stadsdel | |
 Hamnen i Fiskebäck med nybyggda bostadshus i bakgrunden.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Sydväst |
| Koordinater | 57°39′0″N 11°52′0″Ö / 57.65000°N 11.86667°Ö |
| Area | 561 hektar |
| Statistikkod | primärområde 501, stadsdelsnummer 56 |
|
| |
Ortnamnet redigera
Namnet Fiskebäck förekommer i skriftliga källor första gången 1550 i namnformen Fiskebäch, vidare Fiæskebeck 1565, Feskebeck 1576 med betydelsen bäcken där man fiskar.[2] Bäcken är numera kulverterad, och rinner nästan parallellt med Stora Fiskebäcksvägen ut mot havet.[3]
Bebyggelse redigera
Bebyggelsen i Fiskebäck består idag nästan uteslutande av villor och radhus samt enstaka äldre byggnader. Från början fanns det två bebyggda områden: Södra Fiskebäck (Sörgån') och Norra Fiskebäck (Nole Fiskebäck). Södra Fiskebäck kom senare att heta Lilla Fiskebäck. Troligen är bebyggelsen i norr (Stora Fiskebäck) äldst och Lilla Fiskebäcks tillblivelse ett tecken på utökad uppodling men även att fisket ökade i betydelse vid Fiskebäckens mynning. Ur detta uppstod i början av 1500-talet tre byar, från söder till norr; Lilla Fiskebäck, Fiskebäcks Mellangård och Stora Fiskebäck.[4]
Fiskebäckskyrkan är en frikyrka som tillhör Svenska Alliansmissionen.[5]
Hamnen och fisket redigera
Den moderna fiskehamnen tillkom på 1950-talet genom utfyllning med rivningsmassor från Majorna. Fiskebäck är Sveriges största fiskeläge och fiskarfamiljerna är numera också i flera fall redare.[6] I hamnen finns en isfabrik och en nätfabrik i falurött, som ritades på 1960-talet av arkitekten Voldemars Vasilis.
Småbåtshamn och bad redigera
För filuftslivet finns en stor småbåtshamn med varv och marinbutiker och därintill ligger Fiskebäcksbadet.
Utbildning redigera
Fiskebäcksskolan, som tillkom 1974 och byggdes till på 2000-talet, ligger mitt i ett långsträckt område med radhus och atriumhus längs Fiskebäcksvägen.
Fornminnen redigera
Ovanför badplatsen finns omfattande rösen och stensättningar, som Fiskebäcks vale.
Nyckeltal redigera
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Fiskebäck | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 7 500 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | -86 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 8,3 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 10,7 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 463 900 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 1,7 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 11.3 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 51,6 % | 37,9 % |
| Andel bostäder byggda 1971–1980 | 41,2 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 0,0 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 6 | |
| Andel bostäder i småhus | 86,3 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet redigera
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Sydväst.[8]
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 28 >
- ^ Andersson, (2011), s. 78
- ^ Andersson, (2011), s. 15
- ^ Svenska Alliansmissionen på Fiskebäckskyrkans webbplats.
- ^ http://blog.zaramis.se/2013/12/22/rederier-i-onnered-och-fiskeback/ Svensson, Anders: Rederier i Önnered och Fiskebäck. Läst 2014-09-06.
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO3 Sydväst. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Tryckta källor redigera
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Andersson, Ulf (2011). Fiskebäck : ur tre byars historia. Västra Frölunda: Önnereds kulturförening. Libris 12466535. ISBN 978-91-978112-2-4
- Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 62-66. Libris 10604397. ISBN 9789185488940
Vidare läsning redigera
- Filadelfiaförsamlingen Fiskebäck-Näset 1923-1963: minnesskrift utgiven med anledning av församlingens 40-årsjubileum. Göteborg: församl. 1963. Libris 1242089
- Lisberg Jensen, Ole (1989). ”Fiskarna i Fiskebäck”. Unda maris 1986/1988,: sid. 69-111 : ill.. 0349-0335. ISSN 0349-0335. Libris 8772447
- Mannerfelt, Jonas (2013). Hur BIM kan ge ett mervärde i tidiga skeden i byggprocessen : en fallstudie av Fiskebäck Brygga - Arkitektbyrån Design. Examensarbete (LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg), 1651-2197 ; THID-13/5318. Helsingborg: LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds universitet. Libris 14679812
- Nilsson, Ove (1991). Mitt Fiskebäck - men då-. Västra Frölunda: Dataskrift i Göteborg. Libris 7448426. ISBN 91-630-0312-0
- Örengren Lisa, red (1993). Äventyr med Viktoria : en bok om havet vid Fiskebäck och Önnered. Tynnered: Tynneredspedagogerna. Libris 1908421
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Fiskebäck, Göteborg.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
