Öppna huvudmenyn
Se även Hammarkullen (TV-serie).
Några av de många miljonprogramhusen i Hammarkullen.
Hammarkullen i Göteborg

Hammarkullen är ett primärområde i stadsdelen Hjällbo i nordöstra Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Angered.

Innehåll

Demografi och bebyggelseRedigera

Hammarkullen byggdes huvudsakligen 1968-70 som ett led i miljonprogrammet. Vissa huslängor revs eller förminskades i slutet av 1990-talet och ersattes av mer småskalig bebyggelse för att skapa en öppnare miljö, 2236 lägenheter finns nu kvar, varav samtliga är hyresrätter. Det finns 569 småhus till 94 % byggda på 1960- och 70-talen.

Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 1 428 lägenheter i Hammarkullen under åren 1968-1970.[1] Däribland Göteborgs längsta höghus med 335 meter och en varierande hushöjd på 7 till 8 våningar.[2]

HammarkulletorgetRedigera

 
"Trappan"

Hammarkullen har ett torg vid namn Hammarkulletorget, i folkmun kallat Torget. Namnet kan vara något förvirrande för besökare eftersom Hammarkulletorget även är adressen till ett intilliggande höghusområde i Hammarkullen. Där finns bibliotek, badhus med gym (Hammarbadet), fritidsgård (Mixgården), köttbutik, frisersalong, bankomat och en mindre livsmedelsaffär, samt Centrumbutiken där postärenden kan skötas. Äldreboendet Hammarhus finns vid torget, och parker, fler butiker och privat läkarmottagning finns i närområdet.

UtbildningRedigera

I Hammarkullen finns tre grundskolor: Emmaskolan (nybyggd, f.d. Bredfjällskolan, lågstadium), Hammarkullsskolan (lågstadium) och Nytorpskolan (mellan- och högstadium). I ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet har Centrum för urbana studier slagit upp sina portar på sjunde våningen på Hammarkulletorget 63 B. Centret syftar till att göra högskolan till en mer naturlig del av förorten. Folkhögskolan i Angered ligger också på Hammarkulletorget 61 och har allmän kurs på grund- och gymnasienivå, estetiska kurser i samverkan med Göteborgs Unviersitet. Det närmaste gymnasiet är Angeredsgymnasiet i Angereds Centrum. Ett Folkets hus finns på Hammarkulletorget. Trots de stora utmaningarna i området har Hammarkullens skolor och förskolor fått goda vitsord av Skolverket och Emmaskolan tjänade under sin tid som låg- och mellanstadieskola som exempel för skolor även utanför Sverige.

Sport i HammarkullenRedigera

 
Hammarkullehallen

Idrottshallen Hammarkullehallen stod klar 2004 och invigdes samma år. Yannick Tregaro, uppvuxen i Hammarkullen och tränare till världsstjärnor som Christian Olsson och Kajsa Bergqvist, medverkade på invigningen och gav dessa ord: "Bestäm er för att bli bäst i världen, träna och träna, kämpa och slit och njut av hallen!" till alla nyfikna som strömmat till invigningen.

Klubbar i området som haft lag i högre fotbollsdivisioner:

Andra idrottsföreningar: Al-Noor föreningen, Angereds Karateklubb, Araucaria IKF, CD Libertad, Hammarkullen FC, Ironman 424 IF, Lejon Taekwondo WTF, Storås Ridklubb, Syrianska IF

Kultur i HammarkullenRedigera

Kultur i Hammarkullen är en förening som startades under tidigt 1980-tal som ett integrationsprojekt, där de olika etniska grupperna i Hammarkullen kunde träffas regelbundet och ha olika kurser exempelvis latinamerikansk dans, träslöjd, klädsömnad och oljemålning.

Föreningen har skänkt flera konstföremål till Hammarkullen. En traditionell monumentalmålning - Fiskare i Titicacasjön - sitter i dag på badet. En metallskulptur av en man och en kvinna, står på en sockel mellan Hammarkullsskolan och badet. Denna gjordes av Ralph Person och Pentti Koistinen. Träreliefen Jesu fiskafänge sitter i Mariakyrkan, skapad av Gösta Lindqvist. I Mötesplatsen, Röda stugan på torget sitter en tavla föreställande ett Hammarkulletorgshöghus. I skapandet av denna tavla fick boende måla ett fönster eller en balkong. I Folkets Hus hänger en tavla föreställande ett skärgårdsmotiv, även här var Gösta Lindqvist konstnärlig ledare.

Det finns många föreningar med kulturell och social verksamhet: KF Candombé Lubolo, KF Chile Lindo, Ham Sam, Kurdiska Fredsföreningen, Latino Music IKF, Libertad KF, Maihan Afghanska KF, Närradioföreningen Angered-Bergum, PRO, Röseredsgillet, KF Salvador Allende, Internationella Sköna Konsterna, Somaliska fredsföreningen, Somaliska KulturCenter, SPF Lerjeå, Stödnätet, Surre Mén-Raea, Syrianska KF, Tunari, Unga Örnar och Västsveriges Finska Skrivarförening.

Kyrkor och religiösa föreningar i Hammarkullen: Gurdwara Sri Guru Singh Sabha, Mariakyrkan (Missionskyrkan och Svenska kyrkan), International Karisma Center, Koptiska Ortodoxa Församlingen, Mångkulturella ungdom center, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Sandeslätts Kristna Församling och Kommuniteten Oikos (EFS).

 
Hammarbadet

Musik i HammarkullenRedigera

De mesta framgångsrika artisterna från Hammarkullen är popmusikern Jens Lekman och Laleh Pourkarim.

Rapgruppen Hammerhill Click har sitt ursprung från Hammarkullen. Namnet kommer ifrån uttrycket "Hammer Hill", engelsk översättning av Hammarkullen. Uttrycket har antagligen sina rötter i Hammarkullens hiphoptradition.

Under 1980-talet och 1990-talet huserade många rock- och punkband i "Föreningen Ljudet" under Hammarbadet. Band som Klas Extas, Nisses Nötter (The Nuts), Knut, Hanif, B.A.S.E, Blind Tuna, Chainsaw Reaction, Exempt, Mineral Water, Jack m.fl. var med och bidrog till ett aktivt musikliv i Hammarkullen. Flera av banden var med i finalerna i den göteborgska musiktävlingen Rockslaget under 1990-talet. Trubaduren och countrysångaren/singer-songwritern Tom Delano är uppväxt i Hammarkullen. Den politisk aktiva rapparen Nabila och Hardcorebandet Psycore kommer även de från Hammarkullen.

Det finns flera grupper som spelar folkmusik och modern musik från Latinamerika och Mellanöstern.

Inom ramen för kommunala kulturskolan finns El Sistema, en kör- och orkesterverksamhet för barn och ungdomar.

Evenemang i HammarkullenRedigera

 
Folkets Hus under Hammarkullekarnevalen 2013

Varje år, sista helgen i maj, går Hammarkullekarnevalen av stapeln, det är en blandad marknadsdag och karneval då människor av olika nationaliteter visar upp sina kulturella särdrag. Huvudattraktioner är karnevalståget och uppträdandena med huvudsakligen latinamerikanska dansgrupper. Ett annat årligt evenemanget i har varit det persisk/kurdiska nyåret som inträffar runt 20 mars, då folk skjuter raketer och utomhusdanser där folk dansar ackompanjerade av musik från Mellanöstern. Detta evenemang har flyttats till Heden.

Hammarkullen i TVRedigera

Det gjordes en svensk TV-serie 1997 om Hammarkullen, som heter Hammarkullen eller Vi ses i Kaliningrad. Dock var det ingen dokumentär om Hammarkullen utan fiktion. Den var faktiskt inte enbart inspelad i Hammarkullen utan även i andra delar av Angered som Gårdsten m.fl. Serien sändes första gången 1997 på SVT. Peter Birro var mannen bakom TV-serien.

Även en film har gjorts om Hammarkullen 1999, 88.Soldiers. Namnet är en sorts drift med nazistisk numerologi, i vilken bokstäver ersätts med de siffror som motsvarar bokstävernas plats i alfabetet. Siffrorna 88 i filmens namn står alltså för HH, "Hammer Hill" och inte för "Heil Hitler" som den oinsatte nazistgranskaren kan tro.

KollektivtrafikRedigera

 
Den underjordiska spårvagnshållplatsen.

Hammarkullen trafikeras av spårvagnslinjerna 4, 8 och 9. Genom snabbspårvägen är restiden 15 minuter till Brunnsparken i centrala Göteborg. Spårvagnshållplatsen är den enda helt underjordiska i Sverige. Den byggdes med tunnelbanestationer i Stockholm som förebild, då man planerade tunnelbana till Angered på 1970-talet. Även busslinje 71 trafikerar Hammarkullen.

Områden i HammarkullenRedigera

  • Hammarkulletorget, 8-våningshus [1]
  • Hammarkullegatan, parhus
  • Gropens gård, 3-våningshus
  • Bredfjällsgatan, 9-våningshus
  • Sandeslätt, 4-våningshus
  • Sandeslättskroken, radhus
  • Rosenhällsvägen, planerad bebyggelse
  • Hammarkroken, radhus
  • Branddammsbacken, radhus
  • Vattentornsgatan, radhus
  • Hålskogsgatan, villor
  • Lilla Hålskogsgatan, villor
  • Västerslänt, radhus och villor [2]
  • Blomstigen, villor
  • Barrstigen, villor
  • Blixtåsgatan, villor
  • Blixtgatan, villor (2 st)

Kända personer från HammarkullenRedigera

NyckeltalRedigera

 
Hammarkullen

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 606 Hammarkullen år 2017[3]
Hammarkullen Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&&08204.&&&&&08 204 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2016–2017 &&&&&&&&&&&&0-37.1000000- 36 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 58,2 % 25,2 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 84,9 % 34,0 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0172400.&&&&&0172 400 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 14,5 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 32,7 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 14,4 % 34,8 %
Andel bostäder byggda 1961–1970 81,7 %
Andel bostäder i allmännyttan 49,4 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2017 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00
Andel bostäder i småhus 19,9 % 19,1 %

ÖvrigtRedigera

Hammarkullen är enligt polisen ett ur brottssynpunkt problemområde som klassas som särskilt utsatt område.[4]

ReferenserRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Galleri : att leva i Hammarkullen. Göteborg: Journalisthögskolan. 1991. Libris 1463572 
  • Demker, Axel (2011). Skärvor av en svit : - förflutenhetens plats i Hammarkullen. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, 1101-3303 ; 2011 :25. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet. Libris 12351333 
  • McNicholas, Andréa (2009). Hammarkullen hitåt : förort och efterort - för vem utvecklas staden?. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 11487348 
  • Jensen, Jens S (1974). Hammarkullen. Aktuell fotolitteratur, 99-0130254-4 ; 2. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris 7746962. ISBN 91-85246-00-X 
  • Jensen, Jens S; Vujanovic, Dragana (2013). Hammarkullen : fyrtio år senare. Göteborg: Hasselbladstiftelsen. Libris 16768109. ISBN 9789198056228 
  • Jensen, Jens S (1982). Ljuva drömmar : Hammarkullen åtta år senare. Fotolitteratur, 99-0329490-5 ; 5. Helsingborg: Fyra förläggare. Libris 7747009. ISBN 91-85246-65-4 
  • Jensen, Jens S (1996). ”Tjugo år med Hammarkullen”. En miljon bostäder / redaktör: Martin Rörby (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1996): sid. [76]-87 : ill..  Libris 2272297
  • Jensen, Jens S. (1995). Tänk om allting var underbart : Hammarkullen 20 år senare. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592944. ISBN 91-7029-185-3 (inb.) 
  • Kaplan, Veronica (2007). Hammarkullens spårvagnsstation : - en plats träder fram. Göteborg: Institutionen för kulturvård. Libris 10943684 
  • Sernhede, Ove; Hedenström, Johan (2002). Alienation is my nation : hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige. Stockholm: Ordfront. Libris 8564068. ISBN 91-7324-900-9 
  • Törnquist, Anders (2001). Till förortens försvar : utveckling och organisering i de tre stadsdelarna Hjällbo, Hammarkullen, Eriksbo 1970-1995. [Skriftserien] / [Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete], 1401-5781 ; [2001:4]. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Univ. Libris 8380670. ISBN 91-86796-32-1. http://hdl.handle.net/2077/15261 
  • Wångersjö, Maria; Lång, Ragnar; Persson, W. Stefan (2016). Hammarkullekarnevalen : de första 40 åren. Göteborg: Hammarkullekarnevalen och ABF Göteborg. Libris 19669301. ISBN 9789197991049 
  • Zeitler, Hendrik; Greider, Göran (2014). 424 : [bilder från / images from Hammarkullen Angered 2008-14]. Stockholm: Journal. Libris 17225264. ISBN 9789187939051 
  • Zintchenko, Lennart (1997). ”Hammarkullen som offentlig bild”. I stadens utkant / red. Karl-Olov Arnstberg, Ingrid Ramberg (Tumba : Mångkulturellt centrum, 1997): sid. 61-74.  Libris 2379474
  • Zintchenko, Lennart (1993). Nybyggarstadsdelen Hammarkullen i ett föränderligt Sverige. R / Byggforskningsrådet, 1103-6346 ; 1993:2. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7418799. ISBN 91-540-5504-0 
  •   Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)