Björlanda
- för tätorten med detta namn se Björlanda (tätort)
Björlanda är en stadsdel,[1] och ett primärområde i stadsområde Hisingen i Göteborgs kommun, belägen på Hisingen i Göteborg. Stadsdelen har en areal på 3 575 hektar.[2]
| Björlanda, nr 77 | |
| Stadsdel | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsområde | Hisingen |
| Koordinater | 57°45′46.8″N 11°49′30″Ö / 57.763000°N 11.82500°Ö |
| Area | 3 575 hektar |
| Statistikkod | primärområde 706, stadsdelsnummer 77 |
|
| |
Området som ungefär motsvaras av Björlanda socken ligger på västra delen av Hisingen vid Nordre älvs fjord. Bebyggelsen präglades förr av lantbruk och fritidshusområden, men sedan mitten av 1980-talet har en omfattande villabebyggelse vuxit fram. Den är spridd på ett flertal orter: Hovgården Bergegården, Kippholmen, Låssby, Nolvik, Nolviks kile, Prästegården, Trulsegården och Västra Låssby.
Björlanda kommun gick upp i Torslanda kommun 1 januari 1952, som i sin tur införlivades med Göteborgs stad 1 januari 1967.[3]
Småbåtshamnen Björlanda kile har cirka 2 600 båtplatser.
Fotbollsklubben IK Zenith hör hemma i Björlanda.
Ortnamnet redigera
Namnet Björlanda är känt sedan 1381, då det skrevs Biorland, Byorland i slutet av 1300-talet, Biærlandsogen 1499, Bureland i mitten av 1600-talet och slutligen Björlanda under 1800-talet. Betydelsen anses vara av ordet bjur med betydelsen kilformigt markstycke, av den å som rinner genom kyrkbyn och bildar flera kilformiga uddar. Även betydelsen bjur som i bäver förekommer.[4]
Hisingens äldsta boplats redigera
En boplats från äldre hensbackakultur, daterad cirka 8 500 år före Kristus, är belägen i Björlanda socken, 1,6 kilometer syd- sydväst om Björlanda kyrka, cirka 500 meter väster om Kongahällavägen. Undersökningsområdet ligger cirka 36 meter över havet i en liten sadeldal mellan två bergshöjder. Berget norr om sadeldalen är betydligt högre än berget söder om. När boplatsen låg nere vid stranden, utgjorde det södra berget ett utmärkt skydd mot det öppna havet åt söder. Boplatsen låg då långt ut i havet i den arkipelag som fanns i området vid slutet av den senaste istiden. Då strandlinjen låg 35 meter över nuvarande nivå har boplatsen legat på södra stranden av en ö, med endast få öar söder och väster därom. Precis väster och öster om boplatsytan har det funnits skyddade vikar och därför varit ett lämpligt boplatsläge i den mellanliggande dalen.
Hela undersökningsområdet är cirka 1 000 kvadratmeter, och boplatsytan var inte större än cirka 150 kvadratmeter. Man har påträffat rikligt med fynd i form av redskap och avfall av flinta. Dessutom påträffades enstaka skivyxor, avslag och stycken med tillslagningskant, borrspetsar och övriga kärnor. Troligen har här funnits en grupp människor på 5-10 stycken.[5]
Nyckeltal redigera
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Björlanda | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 8 923 | 587 549 |
| Befolkningsförändring 2020–2021 | +106 | +4 493 |
| Andel födda i utlandet | 9,3 % | 28,3 % |
| Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 13,3 % | 38,1 % |
| Medelinkomst | 470 300 kr | 332 400 kr |
| Arbetslöshet | 2,1 % | 6,6 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 12,2 | 19,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 39,1 % | 37,9 % |
| Andel bostäder byggda 1961–1970 | 21,1 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 0,0 % | 25,9 % |
| Antal färdigställda bostäder 2021 | 103 | |
| Andel bostäder i småhus | 87,1 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet redigera
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Västra Hisingen och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Hisingen.[7]
Se även redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Göteborgs förorter : Från landsbygd till stadsbygd - Från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion, red. Christer Wigerfelt, utgiven av Konsultföretaget GF, Göteborg 1987 ISBN 91-7810-960-4 s. 24
- ^ Gårdar i gränsmark, Lars Nyström, Wezäta, Göteborg 1964 s.18
- ^ Hisingens äldsta boplats, [Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2003:1], red. Ulf Ragnesten, Stina Andersson, Johan Wigforss, Göteborgs stadsmuseum 2003 ISSN 1651-7636
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO4 Hisingen. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Vidare läsning redigera
- Hisingsbygd : Björlanda-Torslanda hembygdsförenings årsskrift. Torslanda: Fören. 1981-. Libris 3616608
- Andersson, Stina (1978). Bronsålderssundet i Björlanda. Göteborg. Libris 7749508. ISBN 91-85488-10-0
- Björlanda socken genom tiderna : en bygdeskildring från. [Björlanda]: [G. Persson]. 1955. Libris 1434939
- Jonsson, Oscar (1977). Västra Hisingens gamla skolor : en bok om gamla skolor i Björlanda, Torslanda, Rödbo. Göteborg: Sällsk. för folkundervisningens befrämjande inom Göteborgs stift. Libris 221692
- Nyström, Lars (1964). Gårdar i gränsmark : några anteckningar från Röra och Sörreds byar i Björlanda socken. Göteborg: AB Volvo. Libris 1179043
- Upptäck Hisingen! : det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. sid. 120-121. Libris 11221252. ISBN 9789185488971
- Wessberg, Werner (1995). Västra Hisingen : en bygd i förvandling. Torslanda: Björlanda-Torslanda hembygdsfören. Libris 2115289