Öppna huvudmenyn

Skår är en stadsdel och primärområde tillhörande stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda i Göteborg. Stadsdelen har en areal på 244 hektar.[1]

Skår, nr 51
Stadsdel
Stadsdelen Skår präglas av funkisbebyggelsen längs Skårsgatan.
Stadsdelen Skår präglas av funkisbebyggelsen längs Skårsgatan.
Land Sverige
Kommun Göteborgs kommun
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Örgryte-Härlanda
Area 244 hektar
Statistikkod primärområde 205, stadsdelsnummer 51
För andra betydelser, se Skår.

Bebyggelsen består främst av villor och radhus i funktionalistisk arkitektur.

Stadsdelen ligger nära det natursköna Delsjöområdet.

I området ligger grundskolan Skårsskolan som består av årskurserna 1-6 samt en förskoleklass.

Inkorporering och utbyggnad från 1930-taletRedigera

Sedan de östra delarna av Örgryte socken inkorporerats i Göteborgs stad år 1922, delades den upp i stadsdelarna , Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs, namngivna efter gamla gårdar. Stadsingenjören Albert Lilienberg lade samma år fram en plan för bostadsbyggande, framför allt villabebyggelse, för Bö, Torp, Kålltorp och en del av Skår. Runt Sankt Sigfrids plan och i Kålltorps egnahem genomfördes förslagen.[2]

Skår, som byggdes ut från omkring 1930[3], var en fortsättning på villabebyggelsen i Bö, men utformades enligt funktionalismens ideal. Radhusen längs Sankt Sigfridsgatan uppfördes i mitten av 1940-talet. På 1940- och 1950-talen byggdes husen vid Förtroligheten.[4] Radhusen vid Örgryte Stomgata och Gulsparvsgatan ritades av Ingrid Wallberg och Gunnar Hoving.[5]

Stadsplanen skapades 1933 av förste stadsingenjör Uno Åhrén och området bebyggdes under åren 1937-1947 på mark som delvis tillhörde landeriet Jakobsdal. Bybyggelsen är i funktionalistisk stil. Villorna längs Skårsgatan är av bevarandeintresse då de utgör en väl sammanhållen byggnadsstil och en viktig del i svensk arkitekturhistoria.[6]

Skårsskolan uppfördes år 1950 efter ritningar av D Persson. Skårs kyrka ritades av Johan Tuvert och byggdes år 1959.[7]

Huvudbyggnaden till Skårs gård, tidigare Skårs Östergård, uppfördes på 1700-talet och interiören är delvis bevarad. Gårdens ekonomibyggnader revs i början av 1930-talet.[5]

Skår sträcker sig in i Delsjöområdet. Längs vägen från Stora Torp till Delsjön ligger torpen Kolmaden och Lyckan.[5]

I stadsdelen finns Göteborgs pepparkaksbageri.

1800-talets industrierRedigera

Längs Mölndalsån byggdes under 1800-talet flera industrier. Lyckholms Bryggeri grundades år 1880 och anlades på mark som tillhört Skår Västergården. Vatten togs från den närbelägna Kallebäcks källa. Bryggeriet byggdes ut i flera omgångar, den senaste 1953, innan det lades ner år 1975.[8]

Almedals textilfabrik anlades på 1840-talet och Forshaga Linoleumfabrik omkring 1910.[4] Almedals fabriker byggdes ut fram till 1910 och var vid den tiden ett av Göteborgsområdets största textilföretag.[5]

SmåortRedigera

EtymologiRedigera

Skår påträffas första gången 1496 i formen Skor, därefter Skå(å)rr 1565, Skåår 1621 och Skåhr 1679. Namnet är det, i dessa trakters ortnamn vanliga, fornsvenska ordet skōr, med betydelsen inskärning eller skåra i marken, en avsats i berg och liknande. Troligen syftar detta på naturen vid Östergården, och den branta "nedskärningen" eller stupet i berget ost- nordost om gården.[9]

ByggnadskvarterRedigera

  • 1 kv. Fjärilen
  • 2 kv. Humlan
  • 3 kv. Biet
  • 4 kv. Getingen[10]
  • 5 kv. Myran
  • 6 kv. Nyckelpigan
  • 7 kv. Syrsan
  • 8 kv. Gräshoppan
  • 9 kv. Ollonborren
  • 10 kv. Myggan
  • 11 kv. Tordyveln
  • 12 kv. Frostfjärilen
  • 13 kv. Silkesspinnaren
  • 14 kv. Blåvingen
  • 15 kv. Guldvingen
  • 16 kv. Dagsländan
  • 17 kv. Nattsländan
  • 18 kv. Trollsländan
  • 19 kv. Lysmasken
  • 20 kv. Guldbaggen
  • 21 kv. Rönnbärsmalen
  • 22 kv. Skalbaggen
  • 23 kv. Jättebaggen
  • 24 kv. Snösländan
  • 25 kv. Apollofjärilen
  • 26 kv. Citronfjärilen
  • 27 kv. Nässelfjärilen
  • 28 kv. Kålfjärilen
  • 29 kv. Sjösländan
  • 30 kv. Bokspinnaren
  • 31 kv. Aurorafjärilen
  • 34 kv. Gräsfjärilen
  • 35 kv. Sikelvingen
  • 36 kv. Tallspinnaren
  • 37 kv. Ringspinnaren
  • 38 kv. Tistelfjärilen
  • 39 kv. Aspfjärilen
  • 40 kv. Spindeln
  • 42 kv. Hakvingen
  • 43 kv. Höfjärilen
  • 44 kv. Termiten
  • 49 Kv. Alviveln
  • 50 Kv. Barkbocken
  • 51 Kv. Bitbocken
  • 52 Kv. Trädlöparen
  • 53 Kv. Tallbocken
  • 54 Kv. Sköldbaggen
  • 55 kv. Fröbaggen
  • 56 Kv. Bastborren
  • 57 Kv. Levanten
  • 58 Kv. Moskiten
  • 59 Kv. Sävsländan

NyckeltalRedigera

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 205 Skår år 2017[11]
Skår Hela Göteborg
Folkmängd 4 694 556 640
Befolkningsförändring 2016–2017 - 24 + 8 450
Andel födda i utlandet 12,4 % 25,2 %
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar 15,2 % 34,0 %
Medelinkomst 445 300 kr 285 900 kr
Arbetslöshet 2,3 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 12,1 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 52,8 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 77,5 %
Andel bostäder i allmännyttan 0,0 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2017 0
Andel bostäder i småhus 53,6 % 19,1 %

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Lönnroth, s. 113
  3. ^ Alice Radomska: "Skårs gator har fyllt 90", Örgryte & Härlanda Posten nr 1, 2018, sid 2
  4. ^ [a b] Lönnroth, s. 132
  5. ^ [a b c d] Lönnroth, s. 139
  6. ^ Örgryteföreningens kulturpromenad - skyltar vid sevärdheter i området. Virtuell promenad: Skårsgatans Funkishus
  7. ^ Lönnroth, s. 137
  8. ^ Lönnroth, s. 134
  9. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1927 s. 75-76
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180115192923/https://sok.riksarkivet.se/nad?sokord=+&postid=Arkis+f8b0b1c3-779f-11d5-a6f2-0002440207bb&flik=1&prependUrl=%2fnad&vol=n&s=Balder#. Läst 14 januari 2018. 
  11. ^ [http://statistik.goteborg.se/Global/Faktablad/G%c3%b6teborgsblad/GbgBlad2018/133%20%c3%96gryte-H%c3%a4rlanda_PRI_2018.pdf Göteborgsbladet 2018: Örgryte-Härlanda pdf

KällorRedigera

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 
  • Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris länk. ISBN 91-89088-05-0 , s. 132-139

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

  • Skår, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  • Skår i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870