Storstockholms Lokaltrafik

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL) är ett av Region Stockholm helägt aktiebolag som fram till 2012 fungerade som trafikhuvudman för den landburna kollektiva persontrafiken inom Stockholms län liksom för pendelbåtslinjer i Saltsjön och Mälaren medan det likadeles regionägda Waxholmsbolaget ansvarar för sjötrafiken i Skärgården.

Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik
Org.nr	556013-0683
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Anton Fendert (MP) Styrelseordförande David Lagneholm VD
Bransch	Kollektivtrafik
Historik
Grundat	1916
Grundare	Stockholms stad
Ekonomi
Omsättning	▲ 22,277 miljarder SEK
Rörelseresultat	▲ –149 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲ –680 miljoner SEK
Tillgångar	▲ 86,24 miljarder SEK
Eget kapital	▼ 6,679 miljarder SEK
Struktur
Ägare	Region Stockholm
Moderbolag	Region Stockholm
Dotterbolag	Lista över SL:s dotterbolag.
Övrigt
Webbplats	SL.se
Fotnoter	Statistik från 2022 års bokslut.

Sedan 2012 är landstingets (numera Region Stockholms) trafiknämnd och trafikförvaltning regional kollektivtrafikmyndighet ansvariga för kollektivtrafiken. SL fungerar numera som ett varumärke för kollektivtrafik som olika entreprenörer utför på uppdrag av trafikförvaltningen. Själva aktiebolaget AB Storstockholms Lokaltrafik finns fortfarande kvar och förvaltar (förutom varumärket) vissa avtal och tillgångar.

Trafikförvaltningen driver också Stockholms Spårvägsmuseum.

Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1916 med namnet AB Stockholms Spårvägar, och var fram till årsskiftet 1966/67, då det nuvarande namnet antogs, helägt av Stockholms stad. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är numera helägt av Region Stockholm.

Historia

Intäkter och skattefinansiering år 1969-2020

AB Stockholms Spårvägar (1915–1966)

Det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) bildades 1916 (konstituerande bolagsstämma den 29 oktober 1915) för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm och övertog från den 1 januari 1917 Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags hela rörelse och från samma datum Stockholms Stads Spårväg.

Det AB Stockholms Spårvägar som i dag är trafikentreprenör för Spårväg City och Lidingöbanan är ett annat företag, grundat 1989.

AB Storstockholms Lokaltrafik (1967 och framåt)

En busskylt i Solna Business Park, Solna.

Bärbar biljettmaskin för det förra biljettsystemet SL Access, som lades ned år 2023.

Biljettstolpe används på Tvärbanan istället för konduktörer.

Hörjelöverenskommelsen, (efter Nils Hörjel, då statssekreterare i kommunikationsdepartementet) innebar att all lokaltrafik i Stockholms län skulle samlas inom ett länsbolag, efter att tidigare ha drivits av SJ och olika privata och kommunala bolag. Eftersom Stockholms stad ännu inte ingick i Stockholms läns landsting, ägdes bolaget i ett övergångsskede av Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL), innan det överfördes till Stockholms läns landstinget.

SL-modellen kom att bli förlaga för länstrafikbolag i andra län, men där kom de ofta att hälftenägas av landstinget och kommunerna. Ansvaret för lokal persontrafik på järnväg inom Stockholms län övertogs den 1 januari 1967 också av SL. Trafiken utfördes fortsatt av Statens Järnvägar på uppdrag åt SL. Även övrig trafik utanför det ursprungliga SS drevs tills vidare på entreprenad. Den första trafik som helt kom att införlivas med SL och köras i egen regi var busslinjen till Kvarnholmen, Nacka som 1968 ersattes med en förlängning av en befintlig busslinje. 1969 övertogs SJ:s tre billinjegrupper; Solna, Upplands-Bro, Sigtuna och Upplands Väsby (500-linjerna), Danderyd och Täby (600-linjerna) och Huddinge, Södertälje, Nykvarn, Botkyrka och Salem (700-linjerna). Övertagande av trafiken skedde successivt och genomfördes på olika sätt på grund av juridiska förhållanden. I vissa fall övertogs hela företag, vilka ibland under några år drevs vidare som dotterbolag innan de fusionerades med SL. I andra fall övertogs trafiken direkt.

Siktet var inställt på att SL i princip skulle driva all trafik i egen regi med egna fordon och egen personal. Undantaget utgjordes av pendeltågstrafiken. Vid den här tiden förvaltade SJ järnvägsspåren och hade ensamrätt till trafiken. Därför var SJ självskriven som entreprenör vad gäller den trafiken.

I början av 1970-talet hade SL i olika former övertagit alla de tidigare trafikföretagen i Stockholms län. SJ, som drivit trafiken på Roslagsbanan på entreprenad åt SL, aviserade att man hade för avsikt att lägga ned banan. Landstinget köpte 1 maj 1972 Roslagsbanan söder om Rimbo med infrastruktur, fordon etc. från SJ. För driften av banan bildades ett särskilt dotterbolag till SL, Järnvägsaktiebolaget Roslagsbanan, RB.

I slutet av 1980-talet, sedan Leif Axén tillträtt som vd, ändrades bolagets inriktning. Det var inte längre självklart att trafiken skulle bedrivas i egen regi. De trafikoperativa enheterna samt förvaltningen av infrastrukturen ombildades då till dotterbolag som SL Buss AB, SL Tunnelbanan AB, SL Tåg AB, SL Specialbuss AB, SL Bansystem AB och SL Fastigheter AB. De två sistnämnda slogs senare samman till SL Infrateknik AB.

Moderbolaget SL skulle hädanefter fungera som beställare, med uppgift att "göra rätt saker", främst att upphandla trafik. Dotterbolagen skulle "göra saker rätt" vilket innebar att utföra trafiken. Med start i december 1998 såldes de trafikdrivande dotterbolagen helt eller delvis till utomstående aktörer.

1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av trafik, varvid Swebus tog över några trafikområden. Därefter skedde upphandlingar så gott som årligen.

1995 med verkan från 2000 köpte SL delvis ut sig ur det avtal man hade med staten om pendeltågstrafiken. Detta påverkade dock inte SL:s betalningsansvar fram till 2011 för de investeringar staten gjort i järnvägsanläggningar och tåg i Stockholms län sedan mitten av 1950-talet. En mindre del av dessa pengar avser investeringar i själva tågen. Själva trafiken utförs numera av upphandlad entreprenör, för närvarande MTR Pendeltågen. År 2000 byggs även DLC, Driftledningscentralen, upp för att på så sätt få en gemensam hantering av fel i infrastrukturen och kritiska system.

Infrastruktur

Till skillnad från andra regionala kollektivtrafikmyndigheter har Region Stockholm en synnerligen omfattande egen infrastruktur. Regionen är spårinnehavare och infrastrukturförvaltare på tunnelbanan, Lidingöbanan, Nockebybanan, Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Spårväg City och Tvärbanan. Regionen äger vidare en mängd fastigheter som är nödvändiga för driften samt kommunikationsradiosystemen för trafikledningen.

Infrastrukturen har en dedikerad larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC).

Depåer

Pendeltågen och andra järnvägar

• Brodepån
• Mörby verkstäder
• Neglingedepån
• Södertäljedepån
• Vallentunadepån
• Älvsjödepån

Spårväg

• Alkärrshallen
• Brommadepån
• AGA-depån
• Ulvsundadepån

Tunnelbanan

• Hammarbydepån
• Högdalsdepån
• Norsborgsdepån
• Nybodadepån (även bussdepå)
• Rissnedepån
• Vällingbydepån

Fordon

SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. Däremot ägs alla bussar av bolagen som kör för SL. Entreprenörerna ansvarar för inköp och beställning av bussarna.

Företagen som kör busstrafiken under SL-märket har olika bussmodeller. Den dominerande bussen i SL-trafiken idag (2024) är MAN Lion's City. Keolis äger en stor del av dessa bussar, eftersom bolaget utför trafiken i innerstaden där endast MAN Lion's City-bussar framförs. I andra delar av Stockholm framförs dock andra bussar. De vanligaste är VDL Citea, Scania OmniLink, Scania Citywide, Volvo 8900 och Volvo B9. År 2018 gjorde Transdev en stor beställning på VDL Citea bussar, 59 stycken. De flesta används fortfarande i trafik, mest i Upplands Väsby och Märsta. Arriva hade en stor del VDL Citea-bussar fram tills 2022 då företaget köptes av VR som senare sålde dessa till Keolis som i sin tur har exporterat eller sålt dessa bussar. Transdev och Nobina äger en stor andel av alla Scania Citywide-bussar som framförs i SL-trafiken. Transdev kör dessa i nästan hela norrorten medan Nobina mestadels kör dessa mellan Gullmarsplan och Tyresö. VR har mest Scania OmniLink-bussar därför är denna den vanligaste modellen i Västerort där VR till stor del utför trafiken. I Nacka där Keolis utför trafiken är det vanligt med Volvo B9 tillsammans med Scania OmniCity och MAN Lion's City. På stombusslinjerna 670 (Stockholm - Vaxholm), 676 (Stockholm - Norrtälje) och 677 (Norrtälje - Uppsala) kör Transdev dubbeldäckare av bussmodellen Volvo 9700. Nobina som tar över trafiken i Nacka 2025 har köpt 19 stycken dubbeldäckare av modellen Setra TopClass för busslinje 474 mellan Hemmesta och Slussen. Detta kommer bli de första bussarna från Setra i Stockholmsområdet. Dock inte den första från Daimler eftersom Keolis och VR har ett fåtal Mercedes-Benz Citaro-bussar. Totalt har SL drygt 2 200 bussar.

Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän.

Flera av SL:s entreprenader har även jour- och trafikledningspersonal i yttre tjänst som kör olika fordon. Dessa fordon får ibland köra med blåljusutrustning.

Bilder av SL:s fordon

• 
  Röda linjens tunnelbanetåg C30.
• 
  En tunnelbanevagn av modellen C20. Den vanligaste tunnelbanevagnen.
• 
  En ledvagn av bussmodellen Scania Citywide i Märsta.
• 
  En ledvagn på linje 637 av modellen Volvo 8500 B9S.
• 
  Blåbuss på linje 2 av modellen MAN Lion's City. Den vanligaste bussen i länet.
• 
  SJs nya trafikledningsfordon i Stockholm.
• 
  Tvärbanans äldre vagnar av typ A32.
• 
  En kortvagn av modellen Scania OmniLink som avgår från Brommaplans hållplats D.
• 
  Stockholms Spårvägar trafikledningsbil.
• 
  Pendeltåg X60.
• 
  Saltsjöbanetåg med C11 i spetsen.
• 
  En boggivagn av modellen Volvo 8900.
• 
  Lidingöbanans nya vagnar A36.
• 
  Roslagsbanan X10p manövervagn UBxp.
• 
  Djurgårdsfärjan.
• 
  En av Blidösundsbolagets pendelbåtar.

Entreprenörer

SL upphandlar trafik av entreprenörer. Samtliga SL-fordon är markerade med vilken entreprenör som utför tjänsten.

En Transdev-markering på en VDL Citea vid Upplands Väsby Station.

Busstrafiken

VR Sverige ansvarar för busstrafiken i Ekerö. Nobina kör busstrafiken i Haninge, Järfälla, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. Transdev kör busstrafiken i Danderyd, Norrtälje, Sigtuna, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker och Keolis kör busstrafiken i innerstaden, Lidingö, Botkyrka, Huddinge, Nacka, Salem, Värmdö. Solna, Sollentuna, Bromma och Sundbyberg. Trafiknämnden i Region Stockholm beslutade i april 2024 att från och med juni 2025 kommer Nobina köra bussarna i Handen och Nynäs, medan VR kommer köra bussarna på Tyresö, detta gäller i tio år från och med startdatumet.

Spårvagns-, pendeltågs- och tunnelbanetrafik

VR Sverige kör Nockebybanan, Tvärbanan och Saltsjöbanan. Stockholms Spårvägar (SS) kör Spårväg city och Lidingöbanan. Transdev kör Roslagsbanan. MTR ansvarar för tunnelbanetrafiken. SJ Stockholmståg ansvarar för pendeltågstrafiken. År 2025 upphör kontraktet med MTR som kör tunnelbanan, Connecting Stockholm kommer då att ta över uppdraget.

Pendelbåtarna

Djurgårdens Färjetrafik (Strömma AB) kör Djurgårdsfärjan och båtarna på Värmdö. Rederi Ballerina kör linje 80 mellan Nybroplan och Ropsten. Blidösundsbolaget (Transdev) kör pendelbåtarna i Stockholms skärgård och Vaxholm.

Övrigt

SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management AB på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik. Kundtjänsten är placerad i Borås, Linköping och Stockholm (SL Center och SL Kundtjänst Sergels Torg).

Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB med flera medan drift av tunnelbanestationer och -depåer sköts av Caverion AB.

Dotterbolag/intressebolag

• AB SL Finans (100%)
• SL HR Service AB (100%) (Fusionerat 2016)
• SL Kundtjänst AB (51%) (övertaget efter 2015 av Releasy Customer Management AB, ett privatägt callcenterföretag) (Fusionerat 2016)
• SL Infrateknik AB (100%) (Fusionerat 2018)
• SL Lidingö Trafik AB (97%) (Likviderat 2013)
• Fastighets AB Viggestaberg (100%) (Fusionerat 2016)
• Tågia AB (100%) (Fusionerat 2016)
• AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter
• Stockholms Terminal AB (40%)
• Busslink i Sverige AB (30%) - ägs sedan augusti 2010 av den franska kollektivtrafikgruppen Keolis. Busslink i Sverige AB bytte samtidigt namn till Keolis Sverige AB.
• Industritekniska Gymnasiet grundades år 1963. Skolan drevs genom SL:s dotterbolag Tågia och såldes år 2013. Därefter bedrev Tågia ingen verksamhet.

Ledande befattningar

Styrelseordförande

• Per-Olof Hanson, 1967–1971
• Bertil Jonberger, 1971–1974
• Birger Rosell, 1974–1979
• Roland Björsne, 1980–1982
• Bosse Ringholm, 1983–1985, 1989
• Stig Dingertz, 1986–1988
• Claes Ånstrand 1989–1991
• Elwe Nilsson 1992–1994
• Claes Ånstrand 1994–1997
• Peter Larsson, 1997–1998
• Elwe Nilsson, 1999–2002
• Anna Berger Kettner, 2003–2006
• Christer G Wennerholm, 2007–2014
• Kristoffer Tamsons, 2014–2022
• Anton Fendert, 2023–

Verkställande direktörer

• Helge Berglund, 1967–31 december 1972
• Ingemar Bäckström, 1 januari 1973–31 augusti 1988
• Leif Axén, 1 september 1988–30 september 1998
• Kjell Nilsson, 1 oktober 1998–31 mars 2000
• Gunnar Schön, 1 april 2000–6 maj 2003
• Ingemar Ziegler, 2003 (tillförordnad)
• Lennart Jangälv, 1 november 2003–14 december 2006
• Lars Nordstrand, 14 december 2006 (tillförordnad)
• Ingemar Ziegler, 1 januari 2007–30 september 2009
• Göran Gunnarsson, 1 oktober 2009–23 februari 2010 (tillförordnad)
• Göran Gunnarsson, 23 februari 2010–23 juni 2011
• Madeleine Raukas, 23 juni 2011–31 december 2011 (tillförordnad)
• Anders Lindström, 1 januari 2012–maj 2015
• Ragna Forslund, 2015–29 februari 2016 (tillförordnad)
• Caroline Ottosson, 1 mars 2016–juli 2019
• Sara Catoni, 2019–hösten 2020 (tillförordnad)
• David Lagneholm hösten 2020–

Trafik

Huvudartikel: Kollektivtrafik i Stockholms län

Stockholms tunnelbana korsar Söderström mellan stationerna Slussen och Gamla stan.

SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana. Spårtrafiken består också av lokaltåg på Roslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnar på Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Bussnätet täcker hela länet. SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta.

Det är cirka 800 000 resenärer som gör totalt nästan 3 miljoner resor (antal påstigande 2017) i SL-trafiken en vanlig vardag. Varav 1 miljon sker i busstrafiken.

SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2017 till 14 903 ton per år vilken är en minskning med 87% sen 2011 trots ökad trafikmängd, Utsläppen härrör i huvudsak kommer från busstrafiken.

SL har biljettintäkter på 8,1 miljarder, övriga intäkter på 4,4 miljarder och kostnader på 18,5 miljarder kronor exkl avskrivningar (2017). Skillnaden täcks av bidrag från landstinget, 9,9 miljarder. SL AB redovisade en vinst på 483 miljoner 2017.

Linjer i spårtrafiken

Linje	Linjenamn	Färdväg	Vagntyper
Tunnelbana
10	Blå linjen	Kungsträdgården–T-Centralen–Västra skogen–Sundbybergs centrum–Rissne–Hjulsta	C20 och C25/C20U
11		Kungsträdgården–T-Centralen–Västra skogen–Solna centrum–Hallonbergen–Akalla
13	Röda linjen	Norsborg–Liljeholmen–T-Centralen–Ropsten	C20, C25/C20U och C30
14		Fruängen–Liljeholmen–T-Centralen–Mörby centrum
17	Gröna linjen	Åkeshov–Alvik–Odenplan–T-Centralen–Skarpnäck	C20 och C25/C20U
18		Alvik–Odenplan–T-Centralen–Farsta strand
19		Hässelby strand–Åkeshov–Alvik–Odenplan–T-Centralen–Hagsätra
Spårvagn
7	Spårväg City	T-Centralen–Kungsträdgården–Nybroplan–Nordiska Museet/Vasamuseet–Skansen–Waldemarsudde	A35
12	Nockebybanan	Alvik–Ålstensgatan–Höglandstorget–Nockeby	A32
21	Lidingöbanan	Ropsten–Larsberg–AGA–Skärsätra–Gåshaga–Gåshaga brygga	A36
30	Tvärbanan	Solna station–Sundbybergs centrum–Alvik–Stora Essingen–Liljeholmen–Årstaberg–Gullmarsplan–Sickla	A32 och A35
31		Bromma Flygplats–Bromma Blocks–Norra Ulvsunda–Johannesfred–Alvik–Alviks Strand
Lokalbana
25	Saltsjöbanan	Slussen–Nacka–Lillängen–Saltsjö-Duvnäs–Igelboda–Saltsjöbaden	C10 och C11
26		Igelboda–Tippen–Tattby–Erstaviksbadet–Solsidan
27	Roslagsbanan	Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna–Lindholmen–Kårsta	X10p och X15p
28		Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Roslags Näsby–Täby Centrum–Viggbyholm–Hägernäs–Åkersberga–Österskär
29		Stockholms östra–Universitetet–Mörby–Näsbypark
Pendeltåg
40	Pendeltåg	Uppsala centralstation–Knivsta–Arlanda–Upplands Väsby–Sollentuna–Solna–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Huddinge–Tumba–Södertälje hamn–Södertälje centrum	X60 - X60B
41		Märsta–Upplands Väsby–Sollentuna–Solna–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Huddinge–Tumba–Södertälje hamn–Södertälje centrum
42X		Märsta–Upplands Väsby–Sollentuna–Solna–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Handen–Västerhaninge–Ösmo–Nynäshamn
43		Bålsta–Kungsängen–Jakobsberg–Sundbyberg–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Handen–Jordbro–Västerhaninge–Ösmo–Nynäshamn
43X		Kallhäll–Jakobsberg–Sundbyberg–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Handen–Västerhaninge–Ösmo–Nynäshamn
44		(Bro–)Kallhäll–Jakobsberg–Sundbyberg–Stockholm Odenplan–Stockholm City–Stockholms södra–Älvsjö station–Huddinge–Tumba
48		Södertälje centrum–Södertälje hamn–Södertälje Syd–Järna–Mölnbo–Gnesta

Linjekartor

Klicka på linjenamnet för att se kartan.

Tunnelbanan · Pendeltågen · Roslagsbanan · Saltsjöbanan · Spårväg City · Lidingöbanan · Tvärbanan · Nockebybanan

Biljettsystem

Se: Kollektivtrafik i Stockholms läns biljettsystem

Skattefinansieringsgrad

SL inflationsjusterade priser för månadskort

Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 procent till dagens nivå på cirka 50%.

År	finansieringsgrad
2004	49%
2005	49,2%
2006	52%
2007	53,1%
2008	51,4%
2009	48,6%
2010	51,2%
2011	49,1%
2012	45,8%
2013	47,7%
2014	47,8%
2015	49,2%
2016	48%
2017	48%
2018	45,4%
2019	45%
2020	54,4%

Resultat per år

Resultat	År
−1 115 mkr	2020
563 mkr	2019
479 mkr	2018
215 mkr	2017
86 mkr	2016
−250 mkr	2015
−75 mkr	2014
−21 mkr	2013
55 mkr	2012
−156 mkr	2011
−420 mkr	2010
414 mkr	2009
282 mkr	2008
320 mkr	2007
−955 mkr	2006
340 mkr	2005
98 mkr	2004
70 mkr	2003
415 mkr	2002
158 mkr	2001
247 mkr	2000
295 mkr	1999

Se även

• Kollektivtrafik i Stockholms län
• Mälardalstrafik

Vidare läsning

• Jansen, Holger: Sweden. Planning Public Transport, Customer Representation and Passenger Rights. Page 211–220. At: Martin Schiefelbusch, Hans-Liudger Dienel (ed.): Public Transport and its Users. The Passenger’s Perspective in Planning and Customer Care. Ashgate, Farnham, Surrey, 2009.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Storstockholms Lokaltrafik.
  Bilder & media
• Storstockholms Lokaltrafik