Jordbro

tätort i Haninge kommun, Sverige

Jordbro är en tätort och kommundel i Haninge kommunSödertörn i Stockholms län. Jordbro är ett samhälle av småstadskaraktär uppbyggt kring Jordbro centrum och med gångavstånd till Nynäsbanans pendeltågsstation. Här kombineras flerbostadshus med småhus uppförda huvudsakligen på 1960- och 1970-talen. Orten är känd för Jordbro industriområde som är ett av Stockholmsregionen största i sitt slag.

Jordbro
Tätort
Jordbro, Moränvägen österut, april 2021
Jordbro, Moränvägen österut, april 2021
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Haninge kommun
Distrikt Österhaninge distrikt,
Västerhaninge distrikt
Koordinater 59°8′44″N 18°7′31″Ö / 59.14556°N 18.12528°Ö / 59.14556; 18.12528
Area 488 hektar (2018)[2]
Folkmängd 11 617 (2020)[1]
Befolkningstäthet 23,81 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Jordbro
Postnummer 137 61—68 (östra delen)[3]
136 50 (västra delen)[3]
Riktnummer 08
Tätortskod T0200[4]
GeoNames 2702908
Ortens läge i Stockholms län
Red pog.svg
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Jordbro
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistorikRedigera

ForntidRedigera

Platsen var bebodd åtminstone på äldre järnåldern troligen redan för över 4 000 år sedan som stenåldersboplatser, lämningar från bronsåldern och järnåldersgravfält vittnar om. Det största är Jordbro gravfält, ett grav- och boplatsområde belägen mellan Jordbro och Västerhaninge. Med en utbredning om 750x50-280 meter anses det vara Mälardalens största gravfält och var troligen i bruk under 1000 år från cirka 500 f.Kr. till 500 e.Kr.[5][6]

NamnetRedigera

Jordbro är ett gammalt torpnamn och omnämns som Jolbro på en arealavmätningskarta från 1720. På 1700-talet fanns även en krog vid namn Jordbro som låg intill landsvägen mellan Västerhaninge och Stockholm. Krogen existerade fram till 1856. Marken ägdes av svenska kyrkan och brukades av en torpare, därav namnet Jordbro torp.[7] När Nynäsbanan drogs fram här kring sekelskiftet 1900 delade den marken i en östra och en västra del. Jordbrotorpet syns fortfarande på ett flygfotografi från 1975 men revs kort därefter. Intill ligger de sista resterna av Lillsjön. Idag finns här en anläggning för Opus Bilprovning och den där belägna Jordbrotorpsvägen påminner om stället.

Det moderna JordbroRedigera

På 1950-talet diskuterade man frågan om en ny utrikesflygplats för Stockholm. Bromma var på väg att bli för litet, särskilt för nya långdistansplan. Jordbro föreslogs av Luftfartsstyrelsen, men det var för nära försvarets flygbas i Tullinge. Man valde bland flera alternativ och bestämde slutligen att flygplatsen skulle ligga norr om Upplands-Väsby trots det långa avståndet, och kallade den Arlanda.

BostadsområdetRedigera

 
Jordbro från luften innan byggstart för den nya kommundelen omkring 1960.
 
Jordbrotorpet och omgivning 1900.

Den moderna bostadsbebyggelsen i Jordbro anlades på östra sidan om järnvägen och i direkt anslutning till Jordbro station. Stadsplaneringen började på tidigt 1960-tal, kallat Jordbro bostadsområde etapp I, och upprättat 1961 av Eglers Stadsplanebyrå (genom arkitekterna Harry Egler och Ebbe Lidemark) samt fasställd i september 1962.[8]

Byggarbetena började 1963. För själva starten svarade byggfirman Anders Diös, som uppförde 90 lägenheter i trevåningshus. Dagens Nyheter beskrev i sin utgåva från 21 november 1963 det nya bostadsområde enligt följande: ”Nu rasar tallarna på löpande band i Jordbro, den skogiga grusås i Österhaninge strax söder om Handen där Stor-Stockholm skall få ett nytt stort bostadsområde för 12 000 människor”. Så många blev det dock aldrig, först år 2020 fanns drygt 11 600 individer i Jordbro. Det skulle bli en lugn småstad där trevåningslängor varvats med småhuslängor och med parkstråk där emellan. Enligt kommunens reklam skulle de boende få ”hälsosam luft, ja rena sanatorieluften” i Jordbro.[9]

Merparten av bostadsbebyggelsen uppfördes under 1960- och 1970-talen i ramen för miljonprogrammet. En centrumanläggning anlades i slutet av Moränvägen kring Hurtigs torg. Torget och den intilliggande parken har sitt namn efter båtsmannen Nils Andersson Hurtigs båtsmanstorp från 1700-talet, som revs 1966.[10] I anslutning till Jordbro centrum ligger Jordbro kyrka byggd 1971.

Tidiga vägnamn i det nya Jordbro är Blockstensvägen, Moränvägen och Sandstensvägen samt Södra Jordbrovägen som går parallellt med järnvägen. Däremellan bildades kvarter med namn Långbäling, Bredskäret, Skärgården, Kummelskäret och Stenkistan. På 1960-talet delade gamla Nynäsvägen fortfarande det nya samhället i en bostadsdel och en industridel. Först 1975 invigdes nuvarande sträckning (nu som motorväg) öster om samhället.

Jordbro centrumRedigera

Huvudartikel: Jordbro centrum

Jordbro centrum utformades som ett stadsdelscentrum för det nya Jordbro och skulle betjäna omkring 9 600 boende. Centrumet anlades längst in på Moränvägen. För den arkitektoniska utformningen stod Eglers stadsplanebyrå AB genom arkitekt Harry Egler som även upprättade de första stadsplanerna för Jordbro.[11] Centrumbebyggelsen bestod till en början av sex fristående en- och tvåvåningsbyggnader med gångar däremellan. Viss utökning av centrumanläggningen skedde i slutet av 1980-talet. Gångarna fick även ett klimatskyddande glastak. Kommunen arbetar för närvarande (2021) med ny detaljplan som syftar till att fler bostäder och en ny centrumanläggning skall kunna byggas i centrala Jordbro.[12]

IndustriområdetRedigera

 
Åhléns centrallager, april 2021.

Jordbro industriområde planlades med sin första etapp i början av 1970-talet. Industriområdet anlades väster om järnvägen med en bro till bostäderna på östra sidan. Marken var på 1960-talet ett i stort sett ett obebyggt skogsområde med några större sand- och grustäkter. Det första större företag som fanns här var Bröderna Hedlund som byggde 1961 en fabrik för rörtillverkning vilken kom att bli Jordbros första stora arbetsplats (se Bröderna Hedlunds Rörverk).[13] Rörverket lades ner 1991, därefter övertog Coca-Cola tomt och lokaler.[14] Rörvägen inom området påminner fortfarande om verksamheten.

År 1968 fastställde kommunen en generalplan för ”Österhaninges norra tätortsområde” (Österhaninge generalplan). År 1972 beslutade kommunens planeringsutskott att en stadsplan skulle upprättas för aktuella delar av ett framtida industriområde. Därmed skulle ett av kommunen sedan länge önskat centralt beläget industriområde bli verklighet samtidigt ville man få de pågående grustäkterna ”under kontroll”.[15] 1975 antog kommunfullmäktige en dispositionsplan för Jordbro industriområde som sedan låg till grund för upprättande av delstadsplaner. Även här svarade Eglers Stadsplanebyrå för planarbetet.[16]

Industriområdet, även kallat ”Jordbro Företagspark” har sedan dess utvecklats kontinuerligt. Idag (2020) finns en lång rad verksamheter av olika storlek och omfattning inom området. De är uppdelade i tre kategorier: Motor & Logistik, Industri & Produktion samt Handel & Service. Övervägande är stora distributionsanläggningar bland annat för Dagab, Lagena, Åhléns, ICA och även för Osram som dock flyttade 2016 till Globenområdet.

Med sina 200 hektar planlagd mark är Jordbro industriområde ett av Stockholmsregionens största i sitt slag. Totalt uppger kommunen 289 företag med cirka 1780 anställda.[17] Det enskild största företaget i Jordbro industriområde är dryckesjätten Coca-Cola European Partners som invigde sin fabrik i områdets södra del i september 1998 efter en dragkamp mellan 29 kommuner som ville ha anläggningen placerad hos just dem.

PendeltågsstationenRedigera

Jordbro är en station i Stockholms pendeltågsnät, belägen mellan stationerna Handen och Västerhaninge. Den öppnades 1901 som en lokaltågshållplats på Nynäsbanan där trafiken startade samma år. Den var länge mycket enkelt utformad med ett regnskydd intill ett enkelspår. När pendeltågstrafiken startade år 1973, byggdes en station med mötesspår och gångtunnel till mellanliggande perrong. När bandelen år 1996 byggdes ut till ett dubbelspår, fick även stationen en upprustning. Jordbro har även en godsstation samt en godsterminal för bolaget Green Cargo.

Tätorten JordbroRedigera

Den centrala bebyggelsen har vid befolkningsredovisningar sedan 1965 av SCB klassats som en tätort vari även industriområdet ingår.

BefolkningsutvecklingRedigera

 
Jordbros låghusbebyggelse, 1960-talet.
Befolkningsutvecklingen i Jordbro 1965–2020[18]
År Folkmängd Areal (ha)
1965
  
1 533
1970
  
6 005
1975
  
5 767
1980
  
9 169
1990
  
9 796 407
1995
  
9 022 443
2000
  
9 414 449
2005
  
9 316 449
2010
  
10 291 468
2015
  
10 757 478
2020
  
11 617 488
Anm.: Ny tätort 1965

Sport, fritid och skolorRedigera

 
Haninge golfhall.

I Jordbro finns det ett antal fotbollsplaner, tennisplaner och basketkorgar samt ett elljusspår. På Jordbro industriområde finns det en rackethall samt (mellan Jordbro och Västerhaninge) en ishall och en utomhusisbana. Inklämd mellan järnvägen och Nynäsvägen ligger en mindre golfbana och Haninge golfhall. Söder och öster om Jordbro ligger några gårdar med ridhästar. Jordbro har även två ungdomsgårdar samt ett utomhusbad, Höglundabadet, med en 25-metersbassäng samt två mindre bassänger.

Väster om Jordbro industriområde ligger skogsområdet Hanveden som är en populär utflyktsplats med vissa relativt orörda skogspartier (inklusive Paradisets naturreservat), ett flertal små sjöar, varav Öran ligger närmast Jordbro, samt Tornberget som med sina 111 meter över havet är Haninge kommuns och även Stockholms läns högsta punkt. Söder om Jordbro utbreder sig Gullringskärrets naturreservat som bildades i april 1986.

Skolor i Jordbro, samtliga är låg- och mellanstadieskolor:

Jordbro i mediaRedigera

Filmaren Rainer Hartleb följde i över 30 år livet hos ett antal familjer i Jordbro. Detta ledde till ett antal dokumentärfilmer (Jordbrosviten), bland annat Från en barndomsvärld (1974) och En pizza i Jordbro (1994) som vann en Guldbagge. Även tv-serien Måste gitt (samt tv-serien som bygger på filmen) är inspelad i förorten.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

KartaRedigera

 
Karta över Jordbro från 1969.

NoterRedigera

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Postnummersök Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. - posten.se
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Österhaninge 182:1
  6. ^ Stockholms läns museum: Jordbrogravfältet
  7. ^ Sandsborg-Karlsborg i Jordbro
  8. ^ Detaljplan S 27, planbeskrivning
  9. ^ Dagens Nyheter: Här röjs bostäder åt 12 000, publicerad 21 november 1963
  10. ^ Båtsman Hurtig i Jordbro av Inger Heijkenskjöld, Haningebygden 1987
  11. ^ Bygglovsritningar upprättade av Harry Egler den 24 januari 1967
  12. ^ Haninge kommun: Detaljplan för Jordbro etapp 2
  13. ^ Företagskällan: Bröderna Hedlund
  14. ^ Rörverket i Jordbro
  15. ^ Jordbro industriområde del 1, planbeskrivning (december 1967)
  16. ^ Jordbro industriområde del 4, planbeskrivning (februari 1980)
  17. ^ Haninge kommun: Jordbro företagspark
  18. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkarRedigera