Öppna huvudmenyn

Upplands Väsby kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Upplands Väsby kommun (före 2002 officiellt Upplands-Väsby kommun)[6] är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.

Upplands Väsby kommun
Kommun
Upl Vasby.jpg
Centrala Upplands Väsby
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortUpplands Väsby
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 580 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal83,81 kvadratkilometer ()[2]
- därav land75 kvadratkilometer[2]
- därav vatten8,81 kvadratkilometer[2]
Folkmängd46 167 ()[3]
Bef.täthet615,56 inv./km² (land)
Läge
Upplands Väsby Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°31′00″N 17°54′00″E / 59.516666666667°N 17.9°Ö / 59.516666666667; 17.9
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Stockholms läns västra domsaga (–)
Koder
Kommunkod0114[4]
Org.nummer212000-0019[5]
GeoNames2666237
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. I söder gränsar kommunen till Sollentuna kommun, i väster till Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun, i norr till Sigtuna kommun, samt i öster till Vallentuna kommun och Täby kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Ed (större delen), Fresta och Hammarby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Väsby landskommun av landskommunerna i området samtidigt som området Stäket överfördes till Järfälla landskommun.

Upplands-Väsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Väsby landskommun.[7] Den 19 september 2002 ändrades kommunens namn till Upplands Väsby kommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.

Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.

KommunnamnetRedigera

När kommunen bildades 1952 togs namnet från tätorten Upplands Väsby. Detta namn hade skapats av Postverket 1919, då poststationens namn ändrades från Väsby till Upplandsväsby (sammanskrivet). [9] Järnvägsstationen ändrades från Väsby till Upplands Väsby (särskrivet) 1939, varvid posten också justerade stavningen. Vid kommunbildningen fick kommunen dock formellt stavningen Upplands-Väsby (med bindestreck), vilket slutligen ändrades till Upplands Väsby 2002 efter påpekande av en kommunmedborgare. Förmodligen kom bindestrecket dit av misstag 1952, när det registrerades hos Lantmäteriet. Bl a fanns inget bindestreck i kommunens logotyp. Kommunnamnet är inget dubbelnamn utan s-et är ett s k genitiv-s som visar på ägarskapet.

HistoriaRedigera

Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. I Runsa fornborg finns en av Sveriges största skeppssättningar.

Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var De Geers och Stora Väsbys ägor tvungna att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. I särskiljande syfte fick postorten och senare även järnvägsstationen namnet Upplands Väsby. Det blev 1952 namnet på den nya kommunen. Kommunen är alltså uppkallad efter sin järnvägsstation och inte tvärt om. Närheten till järnvägen ledde till att Optimusverken etablerades under ledning av Anton Tamm. En villastad växte fram på det gamla godset Vilundas ägor. De tidiga 1900-talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse samt frikyrkorörelse. I samband med Arlandas tillkomst växte kommunen väldigt fort under 1960- och 1970-talen. 1913 skedde ett mycket uppmärksammat mord i Hammarby apotek. Gustav Adolf Löwenström lät i början av 1800-talet resa Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav IIIoperans maskeradbal 1792.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
19 032
1975
  
28 810
1980
  
31 961
1985
  
33 912
1990
  
35 963
1995
  
36 277
2000
  
37 576
2005
  
37 624
2010
  
39 289
2015
  
42 661
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18 584 eller 40,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 45 543 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 10 132, eller 27,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 34 444 den 31 december 2002). Mellan åren 2002 - 2018 har antalet personer med svensk bakgrund minskat och antalet personer med utländsk bakgrund ökat.[10]

IndelningarRedigera

KommundelarRedigera

Kommunen är indelad [11]i fem kommundelar, med följande invånarantal år 2014:

  • Runby 6 707
  • Smedby 4 662
  • Vilunda 11 707
  • Vik/Fresta 6929
  • Odenslunda/Bollstanäs 11 725
  • Restförda 85

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Upplands Väsby kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[12]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Sollentuna och Upplands Väsby. Norr därom ligger tätorten Löwenströmska lasarettet

Nr Tätort Folkmängd
1 Sollentuna och Upplands Väsby (del) 41 066
2 Löwenströmska lasarettet 636

Centralorten är i fet stil

KommunikationerRedigera

Från norr till söder genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg mellan Stockholm och Märsta respektive Arlanda och Uppsala. Centralt i kommunen avtar länsväg 268 från europavägen åt öster. Genom kommunens sydöstra flik löper länsväg 265.

PolitikRedigera

Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Väsbys bästa utgör majoritet sedan valet 2014 med sammanlagt 27 av mandaten. Kommunstyrelsens ordförande är Mattias Bohman (S).

Mandatfördelning i Upplands Väsby kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSPISDNYDVBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970221684
221684
4188,7
2912
1973319946
319946
4191,2
2813
1976319757
319757
4188,3
2714
197942316510
4236510
4986,3
3019
1982324143113
3244313
4987,2
2920
198532322613
32322613
4984,5
2821
198832342712
3234712
5181,0
2724
19913182326215
3183615
5181,8
2823
1994324324114
3243414
5182,0
2823
19985182124316
5184316
5175,52
2724
20024202128311
4208311
5175,12
2724
20063163126317
31636317
5176,21
2922
20102155226217
155617
5179,35
2922
201441653224213
41653413
5179,21
2724
201841327523312
413753312
5179,40
2526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Intressanta byggnader och omgivningarRedigera

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 35 Läst 25 december 2015
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306043408/http://www.mittvasby.se/blog/mitt-vasby/2012/1/31/fran-wasby-till-upplands-vasby.aspx. Läst 5 mars 2016. 
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402024108/http://upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/kommundelarna.html. Läst 7 april 2015. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.


Externa länkarRedigera