Upplands Väsby kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Upplands Väsby kommun (före 2002 officiellt Upplands-Väsby kommun)[6], är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.

Upplands Väsby kommun
Kommun
Centrala Upplands Väsby
SloganDär färgstarka människor möts / Den vackra kommunen, där framtid och forntid möts
Kommunens vapen.
Upplands Väsby kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortUpplands Väsby
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd50 110 ()[1]
Areal83,81 kvadratkilometer ()[2]
- därav land75 kvadratkilometer[2]
- därav vatten8,81 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet668,13 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°31′00″N 17°54′00″Ö / 59.516666666667°N 17.9°Ö / 59.516666666667; 17.9
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Sollentuna domsaga ()
Stockholms läns västra domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0019[3]
Anställda2 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0114[5]
GeoNames2666237
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens landskap är småkuperat med lerslätter, sjöar och kulturlandskap. Sedan AB Optimus lades ner 1983 har tjänstenäringarna dominerat kommunens näringsliv. Service- och tjänstesektorn tillhandahöll en stor andel av kommunens arbetstillfällen i början av 2020-talet.

När kommunen bildades 1971 var befolkningstillväxten mycket stark. Därefter har kommunen fortsatt ha konstant befolkningstillväxt med undantag för några år under 1990-talet. Efter valen på 2010-talet har kommun haft växlande borgerligt styre och rödgrönt styre.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Ed (större delen), Fresta och Hammarby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Väsby landskommun av landskommunerna i området. År 1955 överfördes området Stäket till Järfälla landskommun.

Upplands-Väsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Väsby landskommun.[7] Den 19 september 2002 ändrades kommunens namn till Upplands Väsby kommun.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland vid sjön Mälarens östra strand. I söder gränsar kommunen till Sollentuna kommun, i väster till Järfälla kommun och Upplands-Bro kommun, i norr till Sigtuna kommun, samt i öster till Vallentuna kommun och Täby kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunens landskap är småkuperat. Höjderna är skogklädda och delvis kalspolade. Mellan höjderna finns utbredda lerslätter, näringsrika sjöar och kulturlandskap med alléer och parker. Exempel på de sistnämnda är områdena kring Antuna, Ed, Runsa, Hammarby, Torsåker och Sättra gård. Rullstensåsen Stockholmsåsen sträcker sig genom kommunen i nord–sydlig riktning. Den utgörs till största delen av exploaterad av grustäkter. I ett område nordväst om Edssjön finns serier av parallella ryggar av De Geer-morän.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Upplands Väsby kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (21,7 %)
  Skog (39,3 %)
  Öppen myrmark (1,8 %)
  Jordbruksmark (18,4 %)
  Övrig mark (18,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2022 fanns tre naturreservat i Upplands Väsby kommun.

Sättra gårds naturreservat bildades 1970 och är ett 213 hektar stort reservat som förvaltas av kommunen. Området består av "typisk natur för Upplands Väsby med öppen åkermark, löv- och barrskogsområden". I reservatet ingår även kulturlandskap runt Sättra gård vid Mälaren. År 2006 bildades Vallensjö naturreservat som är cirka 16 hektar stort. Reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen i Stockholms län, utgörs av barrdominerad naturskog som tillhör gården Vallensjö. Historiskt har området varit gårdens utmark. Det kommunala reservatet Norra Törnskogens naturreservat bildades 2016 är cirka 108 hektar stort. Syftet med reservatet är "att skydda ett större naturområde för det rörliga friluftslivet, för att säkra grönstrukturen i Rösjökilen och för att bevara den biologiska mångfalden i området".[12]

Administrativ indelning redigera

Kommundelar redigera

Tidigare var kommunen indelad i fem kommundelar: Runby, Smedby, Vilunda, Vik/Fresta och Odenslunda/Bollstanäs.[13] Dessa officiella uppdelningen har senare tagits bort. I kommunens planering används dock de tre områden Västra Väsby, Centrala Väsby och Östra Väsby. Dessa avgränsas av E4 och järnvägen.[14]

För befolkningsrapportering redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Eds församling, Hammarby församling och Fresta församling.

 
Distrikt (socknar) inom Upplands Väsby kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[15] Ed, Fresta och Hammarby.

Tätorter redigera

År 2020 bodde 98,5 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Upplands Väsby kommun. Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Sollentuna och Upplands Väsby, som sträcker sig över fem kommuner.[17]

Nr Tätort Folkmängd (2020)
1 Sollentuna och Upplands Väsby (del av) 45 682
2 Löwenströmska lasarettet 581[17]
3 Båtbyggartorp och harva 221[17]

Centralorten är i fet stil

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Koalitionen samlade 27 av 51 mandat.

Valet 2014 ledde till maktskifte. Tillsammans bildade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Väsbys bästa en ny majoritetskoalition. Av den gemensamma plattformen ingick satsningar på utbildning och skola, liksom kultur och idrott.[18] Valet 2018 ledde till ett nytt maktskifte när Väsbys bästa bytte sida och valde att stötta allianspartierna. Den nya koalitionen bildade ett minoritetsstyre.[19]

Kommunfullmäktige redigera

Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser.

Mandatfördelning i Upplands Väsby kommun, valen 1970–2018 redigera

ValårVSMPSPISDNYDVBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970221684
221684
4188,7
2912
1973319946
319946
4191,2
2813
1976319757
319757
4188,3
2714
197942316510
4236510
4986,3
3019
1982324143113
3244313
4987,2
2920
198532322613
32322613
4984,5
2821
198832342712
3234712
5181,0
2724
19913182326215
3183615
5181,8
2823
1994324324114
3243414
5182,0
2823
19985182124316
5184316
5175,52
2724
20024202128311
4208311
5175,12
2724
20063163126317
31636317
5176,21
2922
20102155226217
155617
5179,35
2922
201441653224213
41653413
5179,21
2724
201841327523312
413753312
5179,40
2526
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Kommunstyrelsen utgörs av 15 ledamöter, vilka sammanträder åtta gånger per år.[20] Mandatperioden 2018–2022 är moderaten Oskar Weinmar kommunstyrelsens ordförande.[21]

Övriga nämnder redigera

Förutom kommunstyrelsen har kommunen åtta andra nämnder. Dessa är:[21]

  • Bygg- och miljönämnden
  • Kultur- och fritidsnämnden
  • Socialnämnden
  • Omsorgsnämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Valnämnden
  • Familjerättsnämnden
  • Överförmyndarnämnden

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Fram till början på 1900-talet var kommunen en utpräglad jordbruksbygd, även om det tidigare funnits ett tegelbruk vid Sätra i Ed och ångsåg och kvarn fanns på Edsby i Ed och Torsåker i Hammarby. År 1903 etablerades den första industrin i området, Wäsby Verkstäder, av Anton Tamm. Industrin var primärt underleverantör till AB Optimus, men hade även andra kunder. Fyra år senare, 1907, flyttade Optimus sin verksamhet till tomten intill Wäsby Verkstäder och 1914 övertogs aktiemajoriteten i Wäsby Verkstäder av Optimus. Mellan 1915 och 1945 stod industrierna och byggnadsverksamheten för flest arbetstillfällen i Hammarby medan jordbruk var den dominerande sysselsättningen i Ed och Fresta. I Fresta hade även handelsträdgårdarna en stor betydelse under denna tid. Industrierna var under 1950-talet koncentrerade i Väsby. År 1962 etablerade sig Skånska Cementgjuteriet i Ed. Den senaste större industrietableringen i kommunen gjordes 1966–1974 då Marabous fabriksområde byggdes i Smedby.[22]

Sedan AB Optimus lades ner 1983 har tjänstenäringarna dominerat kommunens näringsliv. Service och tjänstesektorn tillhandahöll en stor andel av kommunens arbetstillfällen i början av 2020-talet. Många små och medelstora tjänsteföretag har etablerat sig i Upplands Väsby, givet kommunens läge mellan Stockholm och Arlanda.[10]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från norr till söder genomkorsas kommunen av E4 och Ostkustbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg mellan Stockholm och Märsta respektive Arlanda och Uppsala. Centralt i kommunen avtar länsväg 268 från europavägen åt öster. Genom kommunens sydöstra flik löper länsväg 265.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 50 110 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 50:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Allt sedan 1960-talet har kommunen haft konstant befolkningstillväxt, med undantag för några år under 1990-talet. Mellan åren 1965 och 1975, då bland annat Väsby centrum byggdes, var befolkningstillväxten speciellt hög. Befolkningen mer än fördubblades under denna period.[10]

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2020[23]
ÅrFolkmängd
1970
  
19 032
1975
  
28 810
1980
  
31 961
1985
  
33 912
1990
  
35 963
1995
  
36 277
2000
  
37 576
2005
  
37 624
2010
  
39 289
2015
  
42 661
2020
  
47 184

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 18 584 eller 40,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 45 543 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 10 132, eller 27,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 34 444 den 31 december 2002). Åren 2002–2018 har antalet personer med svensk bakgrund minskat och antalet personer med utländsk bakgrund ökat.[24]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Upplands Väsby kommun.[25]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 32 394 65,76 79,61
2   Iran 1 763 3,58 0,81
3   Finland 1 695 3,44 1,26
4   Irak 1 195 2,43 1,40
5   Syrien 851 1,73 1,88
6   Polen 831 1,69 0,94
7   Indien 522 1,06 0,51
8   Pakistan 461 0,94 0,26
9   Turkiet 444 0,90 0,53
10   Afghanistan 436 0,89 0,62

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. Längs kommunens fornslinga, som börjar vid vikingagården Gunnes gård, finns 13 fornlämningar att beskåda. Bland dessa fem runstenar.[26] Även i och vid Fresta kyrka finns runstenar, totalt 15 stycken varav en är Jarlabankestenen.[27] Andra fornlämningar är exempelvis Runsa fornborg, en lämning från äldre järnålder. Intill finns en av Sveriges största skeppssättningar.[28]

I kommunen finns flera medeltida kyrkor. Bland dessa Eds kyrka, en gråstenskyrka med anor från 1100-talet,[29] och Hammarby kyrka, en rappade gråstenskyrka från omkring 1200.[30] Andra kulturarv är exempelvis Runsa slott, Torsåker slott och Edsby slott.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.

Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 35 Läst 25 december 2015
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  10. ^ [a b c] ”Upplands Väsby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/upplands-v%C3%A4sby. Läst 20 september 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturområden, naturreservat”. www.upplandsvasby.se. https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/naturvard-parker/naturomraden-naturreservat.html. Läst 21 september 2022. 
  13. ^ ”Kommundelarna 2014”. Upplands Väsby kommun. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402024108/http://upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning/kommundelarna.html. Läst 7 april 2015. 
  14. ^ ”Befolkning, arbete, byggande”. www.upplandsvasby.se. https://www.upplandsvasby.se/kommun-och-politik/kommunfakta/befolkning-arbete-byggande.html. Läst 21 september 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0114&id2=null. Läst 20 september 2022. 
  17. ^ [a b c] ”Experience”. experience.arcgis.com. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 20 september 2022. 
  18. ^ ”Ny politisk plattform i Väsby - Upplands Väsby”. web.archive.org. 12 november 2014. Arkiverad från originalet den 12 november 2014. https://web.archive.org/web/20141112011416/http://www.upplandsvasby.se/2/kommun-och-politik/nyheter/kommun-och-politik/2014-10-28-ny-politisk-plattform-i-vasby.html. Läst 20 september 2022. 
  19. ^ ”Maktskifte i Upplands Väsby”. SVT Nyheter. 10 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/maktskifte-i-upplands-vasby. Läst 20 september 2022. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.upplandsvasby.se. https://www.upplandsvasby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 20 september 2022. 
  21. ^ [a b] ”Nämnder och utskott”. www.upplandsvasby.se. https://www.upplandsvasby.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder-och-utskott.html. Läst 20 september 2022. 
  22. ^ ”Kulturarv Stockholm | Upplands Väsby”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/upplands-vasby/. Läst 20 september 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  25. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  26. ^ ”Fornslingan”. www.upplandsvasby.se. Arkiverad från originalet den 29 november 2022. https://web.archive.org/web/20221129190602/https://www.upplandsvasby.se/gunnes-gard/larande-pa-museet/fornslingan.html. Läst 20 september 2022. 
  27. ^ ”Fresta kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/fresta/fresta-kyrka. Läst 20 september 2022. 
  28. ^ ”Runsa”. stockholmslansmuseum.se. https://stockholmslansmuseum.se/besoksmal/runsa/. Läst 20 september 2022. 
  29. ^ ”Eds Kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/edsforsamling/eds-kyrka. Läst 20 september 2022. 
  30. ^ ”Hammarby kyrka”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/hammarby/hammarby-kyrka. Läst 20 september 2022. 

Externa länkar redigera