Roslagsbanan

smalspårigt järnvägsnät i södra Uppland

Roslagsbanan (RB) är en smalspårig järnväg i Stockholms nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Den är en del av den tidigare Stockholm-Roslagens järnvägar och den sista kvarvarande smalspåriga järnvägen i Sverige med reguljär tågtrafik. Spårvidden är 891 mm eller tre gamla svenska fot. Banan utgår från Stockholms östra station och delar sig på tre linjer: mot Kårsta, Österskär och Näsbypark. Den sammanlagda längden är 65 kilometer, det finns 38 stationer och järnvägen har cirka 53 600 påstigande resenärer per dygn (2019).[1]

Light rail logo.jpg Roslagsbanan
Roslagsbanan collage 2014.jpg
Text på tågsidan.
Linjekarta i museivagn Bp 880 - SRJ.
Allmänt
PlatsStockholms län, Sverige
SträckaLinje 27: Sthlm ÖKårsta
Linje 28: Sthlm ÖÖsterskär
Linje 29: Sthlm ÖNäsbypark
Antal passagerare53 600/dag (2019)[1]
Organisation
Invigd1885
ÄgareRegion Stockholm
InfrastrukturförvaltareRegion Stockholm
Trafikoperatör2003–2013 Roslagståg
2013–2021 Arriva
2021– Transdev
Tekniska fakta
Längd65 kilometer
Antal spårDubbelspår på sträckorna Stockholm Ö–Roslags Näsby–Viggbyholm, Rydbo–Åkersberga, Visinge–Täby kyrkby samt Kragstalund–Vallentuna, i övrigt enkelspår
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Hastighet120 km/h
ElektrifieradPåbörjad 1895 slutförd 1949[2]
Matning1 500 V ls
(kontaktledning)
Linjekarta
Roslagsbanan efter 1972
km  v  r 
Unknown BSicon "exKBHFa"
56 RimboSL buss till/från Danderyds Sjukhus, Norrtälje, Uppsala 1884-1981
Unknown BSicon "exHST"
50 1885–1981
Unknown BSicon "exHST"
48 Sparren 1885–1981
Unknown BSicon "KBHFxa"
41,7 Kårsta  27  SL buss till/från Söderhalls Trafikplats 1885–
Stop on track
38,5 Ekskogen 1885–
Stop on track
34,6 Frösunda 1885–
Station on track
28,8 Lindholmen 1885–
Stop on track
25,5 Molnby 1885–
Station on track
24,1 Ormsta
Station on track
22,7 VallentunaSL buss till/från Upplands Väsby, Stora Karby 1885–
Stop on track
21,5 Bällsta
Stop on track
19,9 Kragstalund 1993–
Unknown BSicon "eHST"
19 Byle 1910–1993
Station on track
18,8 Täby kyrkby(Täby) 1885–
Stop on track
14,2 Visinge 1986–
Stop on track
13,2 Ensta 1911–
Stop on track
11,9 Tibble
Straight track
Straight track Head station
29,4 Österskär  28  1906–
Straight track Stop on track
28,6 Tunagård 1919–
Straight track Station on track
27,2 ÅkersbergaSL buss till/från Ljusterö, Norrtälje, Kista 1901–
Straight track Small bridge over water
Åkers kanal
Straight track Stop on track
25,5 Åkers Runö(Runö) 1901–
Straight track Stop on track
23,2 Täljö 1928–
Straight track Station on track
20,0 RydboSL buss till/från Arninge 1901–
Straight track Unknown BSicon "eBHF"
15,6 Arninge Resecentrum Öppnas 2020/21
Straight track Stop on track
15,6 Hägernäs
Straight track Station on track
14,3 Viggbyholm 1907–
Straight track Stop on track
13,1 GaloppfältetSL buss till/från Upplands Väsby, Sollentuna, Arninge (Åkerby) 1913–
Straight track Station on track
12,5 Täby centrumSL buss till/från Upplands Väsby, Sollentuna, Arninge (Grindtorp) 1968–
Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
Station on track
11,0 Roslags Näsby 1885–
Stop on track
9,9 Enebyberg 1909–
Station on track
8,3 Djursholms Ekeby 1885–
Stop on track
7,4 Bråvallavägen
Straight track
Straight track Head station
11,7 Näsbypark  29  1937–
Straight track Stop on track
11,0 Näsby allé 1937–
Straight track Stop on track
10,2 Lahäll 1928–
Straight track Station on track
8,5 Altorp 1910–
Straight track Stop on track
7,8 Östberga 1910–
Straight track Stop on track
7,2 Vendevägen(Parkvägen) 1910–
Straight track Straight track
Straight track Straight track Unknown BSicon "exKHSTa"
12,9 Svalnäs 1901–1933
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
12,1 Eddavägen 1901–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
10,7 Vikingavägen 1901–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
9,9 Djursholms Framnäsviken(Kohagsviken) 1890–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
9,5 Germania 1890–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
8,7 Restauranten 1890–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
8,3 Djursholms Sveavägen 1890–1976
Straight track Straight track Unknown BSicon "exHST"
7,5 Bragevägen 1890–1976
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "xABZqr" Unknown BSicon "exSTRr"
Station on track
6,7 Djursholms ÖsbySL buss till/från Djursholm 1885–
Station on track
5,6 MörbyTunnelbana Till/Från Mörby Centrum, T-Centralen, Norsborg SL buss till/från Danderyds Sjukhus, Jakobsberg, Solna station, Solna centrum, Ekerö 1890–
Unknown BSicon "eABZgl" Unknown BSicon "exSTR+r"
Stop on track Unknown BSicon "exSTR"
4,6 StocksundSL buss till/från Djursholm 1996–
Straight track Unknown BSicon "exHST"
4,5 Stocksund 1885–1996
Enter and exit short tunnel Unknown BSicon "exSTR"
Sikrenotunneln(120 m) 1996–
Unknown BSicon "hKRZWae" Unknown BSicon "xDBK"
Stocksundsbron(210 m)
Unknown BSicon "eABZg+l" Unknown BSicon "exSTRr"
Unknown BSicon "SKRZ-G4u"
Norrtäljevägen(390 m)
Unknown BSicon "eHST"
Ålkistan 1885–1923
Small bridge over water
Ålkistebron
Unknown BSicon "eHST"
3,0 Frescati 1885–2009
Station on track
2,5 UniversitetetTunnelbana Till/Från Mörby Centrum, T-Centralen, Norsborg SL buss till/från Odenplan, Stora skuggan, Bergshamra, Ukriksdal 2010–
Unknown BSicon "eHST"
1,7 Experimentalfältet/Universitetet –2009
Unknown BSicon "lCONTg@Fq" Unknown BSicon "ekABZq2" Unknown BSicon "KRZo+xk3" Unknown BSicon "CONTfq"
Värtabanan
Unknown BSicon "ekABZg+4"
Överföringsvagn normalspår –1996
End station
0,0 Stockholm Ö  27   28   29  Tunnelbana Till/Från Mörby Centrum, T-Centralen, Norsborg SL buss till/från Norrtälje, Vaxholm, Rimbo 1885–
Källor[3][4]

Huvudman och ägare är Storstockholms Lokaltrafik, SL, sedan 1972. Arriva blev trafikutövare är 7 januari 2013[5] och från 2 april 2021 är det Transdev som kommer att trafikerar banan på SL:s uppdrag[6].

Endast persontrafik förekommer på banan, denna körs med motorvagnståg av typ X10p, byggda 1988–1995. Nya tåg av typ X15p levereras 2020 till 2024. Tågen drivs av el via kontaktledning med 1 500 V likspänning.

2017 träffades avtal inom Sverigeförhandlingen att bygga ut Roslagsbanan till T-Centralen via Odenplan. Stockholms östra station kommer då att avvecklas och marken kan bebyggas. Trafikstart till T-Centralen förväntas ske omkring år 2035.

HistorikRedigera

UppbyggnadsperiodRedigera

Den nuvarande Roslagsbanan består av den södra delen av det en gång så vidsträckta smalspåriga roslagsbanenätet. I slutet av 1800-talet startades bolagen Stockholm–Rimbo Järnväg (SRJ), Uppsala–Länna Järnväg (ULJ), Länna-Norrtälje Järnväg och Dannemora–Hargs Järnväg (DHJ). Med tiden kom SRJ att köpa upp alla övriga bolagen och man bytte namn till Stockholm–Roslagens Järnvägar, vilket järnvägarna redan kallades av många. 1951 förstatligades SRJ och DHJ (Dannemora–Hargs Järnväg) som i sig upptagit de övriga bolagen. De drevs vidare som dotterbolag innan de 1959 helt införlivades i Statens Järnvägar (SJ). När Roslagsbanenätet var som störst omfattade det 325,5 kilometer järnväg – fem gånger så långt som dagens Roslagsbana.

Spårvägen i StocksundRedigera

 
Långängstorp med spårvagnen "Lådan".
Se även: Långängsbanan

År 1911 öppnade SRJ en spårvägslinje mellan Stocksunds station och Långängstorp (ursprungligt namn Långängen). Banan trafikerades oftast med en ensam vagn, kallad "Lådan". Linjen hade till en början normalspår (1435 mm) och fungerade som en matarlinje till det övriga linjenätet.[7] Avsikten var att denna linje skulle varit början till ett planerat större spårvägsnät i Stocksund, Djursholm och Danderyd och i förlängningen möjligen dessutom anslutas till Stockholms spårvägar. Inget av detta förverkligades någonsin.

SRJ valde i stället år 1934 införliva banan i sitt övriga linjenät och byggde därför om den till smalspår som Djursholmsbanan, 891 mm.[8](försmalning av spårvidd är en ytterst ovanlig åtgärd). De teakklädda spårvagnarna kunde därigenom ersättas med smalspåriga vagnar ur den normala vagnparken för Djursholmsbanorna. Spårvägen byggdes alltså om till järnväg. Efter att ha förstatligats år 1959 nedlades linjen av SJ år 1966.

Nedläggningar, ägarbyte och upprustningRedigera

 
Stocksunds stationshus invigdes 1905 och stationen där lades ner 1996. Byggnaden ritades av Sigge Cronstedt och är idag k-märkt.[9]

I slutet av 1960-talet ville SJ lägga ner allt smalspår, inklusive Roslagsbanan. Busstrafik sågs som framtiden. Motorvägen genom Danderyd och Täby (öppnad 1957) och det ökande bilinnehavet (och delvis även SJ:s egna bussar) utgjorde stark konkurrens till tågen. 1969 togs beslut om nedläggning av tågtrafiken på sträckan Rimbo–Norrtälje, en linje som varit vältrafikerad bara några år tidigare. Bussarna gick enligt den nominella tidtabellen snabbare än tågen Stockholm–Norrtälje.

Stockholms läns landsting, som något tidigare fått ansvar för all lokal kollektivtrafik, gick då in och köpte trafik av SJ på bannätet söder om Rimbo. Den 1 januari 1972 köpte SL ut dessa sträckor med ambitionen att driva dem i egen regi i fem år och sedan lägga ned, eftersom tunnelbanan då skulle vara utbyggd till Täby centrum. Resten av trafiken skulle ersättas med bussar. Täbyborna ville dock inte ha tunnelbana, utan föredrog att ha Roslagsbanan kvar. Men banan och tågen var slitna och striderna om Roslagsbanan blev många. Nedläggningshotet hängde nästan konstant över banan under 1970- och 1980-talen. Efter två folkomröstningar som hölls den 23 mars 1980 i Vallentuna och Täby kommuner beslutades slutligen att banan skulle behållas och rustas upp. Så har också skett, bland annat köptes nya fordon (X10p) in, signalsystemet byttes ut och spåret rustades upp på större delen av banan. Dessutom har fyra nya dubbelspårssträckor byggts: En ny bro över Stocksundet (den gamla bron var enkelspårig) med ny station i Stocksund, sträckan Roslags Näsby–Galoppfältet samt senare Galoppfältet-Viggbyholm och Åkersberga-Rydbo.[10]

Alla delar av banan överlevde dock inte sedan SL tagit över. Den trafiksvaga linjen Djursholms Ösby–Eddavägen lades ner 1976, och sträckan Kårsta–(Sparren)––Rimbo slutade trafikeras i januari 1981 och revs upp 1982. Planen var egentligen att hela sträckan Lindholmen–Rimbo skulle läggas ner på samma gång, men eftersom vägarna söder om Kårsta var för dåliga för att klara busstrafik fick denna del av banan ligga kvar tills vägarna rustats upp. Nedläggningen av sträckan Lindholmen–Kårsta genomfördes dock aldrig eftersom landstinget senare beslutade om upprustning av hela banan. Man tog även principbeslut om att återuppbygga banan till Rimbo[11], men SL förklarade under det samrådsförfarande rörande dubbelspår som pågick under 2009 att det inte är en aktuell fråga.[12]

Kvarvarande linjer i norrRedigera

  • Uppsala–Länna–Faringe (öppnad 1876 till Länna, 1884 till Faringe, museijärnväg från 1976, se Upsala-Lenna Jernväg)
  • Dannemora–Gimo–Hargshamn–Hallstavik (Dannemora–Hargshamn öppnad 1878, breddad till normalspår på 1970-talet och utbyggd till Hallstavik 1977, endast godstrafik)

Nedlagda linjerRedigera

  • Länna-Rimbo-Norrtälje (öppnad 1884, Rimbo-Norrtälje nedlagd 1969 och uppriven 1970, persontrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1967, godstrafik mot Uppsala Ö nedlagd 1977, spåret Rimbo-Faringe upprivet 1978, spåret Uppsala Ö-Faringe museijärnväg från 1977)
  • Rimbo-Hallstavik (öppnad till Häverösund 1898 och till Hallstavik 1915, persontrafik nedlagd 1966, godstrafik nedlagd 1977, uppriven 1978)
  • Dannemora-Hargshamn (öppnad 1878, persontrafik nedlagd Dannemora-Österbybruk 1953 och hela banan 1960, breddad till normalspår 1960–1970, nytt normalspår Hargshamn-Hallstavik 1977)
  • Knaby-Ramhäll (1878–1959, uppriven 1959)
  • Risinge-Norrvällen (1917–1951, uppriven 1955)
  • Norrmon-Lövstabruk (öppnad 1926, sista kilometern byggdes aldrig eftersom Lövstabruk blev nedlagt tidigare samma år, nedlagd 1952–1954, uppriven 1956–1957)
  • Faringe-Gimo (öppnad 1921, nedlagd Faringe-Alunda 1960 (uppriven 1972), Alunda-Gimo 1970 (uppriven 1971))
  • Kårsta-Rimbo (1885–1981, uppriven 1982)
  • Stocksund-Långängen (1915 normalspårig spårväg, ombyggd till smalspår 1934, nedlagd 1966, uppriven 1967)
  • Stockholm östra stn-Engelbrektsplan (1895–1960, uppriven 1963)
  • Djursholms Ösby-Framnäsviken-Eddavägen-Svalnäs (öppnad till Framnäsviken 1890, till Eddavägen 1901, till Svalnäs 1912, nedlagd och uppriven Eddavägen-Svalnäs 1934, resten nedlagd 1976 och uppriven 1977)

Linjer med tabellnummer 1951Redigera

  • Linje 90: Stockholm-Rimbo-Hallstavik*
  • Linje 90a: Stockholm-Roslags Näsby-Lindholmen
  • Linje 91: Stockholm-Rimbo-Norrtälje*
  • Linje 92: Rimbo-Faringe-Uppsala
  • Linje 92a: Faringe-Gimo
  • Linje 92b: Dannemora-Hargshamn
  • Linje 93: Stockholm-Roslags Näsby-Österskär
  • Linje 94: Stockholm-Djursholms Ösby-Näsbypark/Eddavägen samt Stocksund-Långängstorp

 *Bytte senare plats.

LinjesträckningarRedigera

 
Geografiskt korrekt linjekarta över Roslagsbanan.
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby kyrkby–Vallentuna-Lindholmen–Kårsta (öppnad 1885)
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby–Roslags Näsby–Täby centrum–Rydbo–Åkersberga–Österskär (öppnad 1901 till Åkersberga, 1906 till Österskär)
  • Stockholms östra–Djursholms Ösby-Altorp–Näsbypark (öppnad 1928 till Lahäll, 1937 till Näsbypark)
Linje Sträcka Öppnad Längd Stationer
27 Stockholm ÖKårsta 1885 42 18
28 Stockholm ÖÖsterskär 1906 29,5 18
29 Stockholm ÖNäsbypark 1937 11,5 11
Totalt 65 km 38

Banan är dubbelspårig Stockholms östra-Viggbyholm, Hägernäs-Arninge samt Rydbo-Åkersberga på Österskärsgrenen. På Kårstalinjen är det dubbelspår Stockholms östra-Täby Kyrkby samt Kragstalund-Vallentuna. I övrigt är banan enkelspårig. Det finns mötesmöjlighet på ett antal stationer längs enkelspårsdelarna, nämligen Altorp, Hägernäs, Rydbo, Österskär, Täby kyrkby, Kragstalund, Vallentuna, Ormsta, Lindholmen och Kårsta.

TrafikeringRedigera

I lågtrafik är grundutbudet kvartstrafik på sträckorna Stockholm Ö–Ormsta och Stockholm Ö–Åkersberga. Näsbyparkslinjen har halvtimmestrafik. I högtrafik går det fler tåg; under eftermiddagsrusningen avgår 15 tåg i timmen från Stockholm Ö – tre tåg mot Näsbypark, sex tåg mot Österskär och sex tåg mot Lindholmen/Kårsta. I genomsnitt reser cirka 53 600 personer med Roslagsbanan varje vardag (2019).[1]

FordonsparkRedigera

Nuvarande fordonsparkRedigera

 
X10p i Stockholm på Östra station kopplad med UBp och UBxp.
 
X10p vid Altorp.
 
Upprustad UBXp vid Östberga.
 
Förarplatsen i en X10p (A-ände).

Fordonen är tillverkade av ABB Railcar (numera Bombardier). De är levererade åren 1988–95. Vagnarna ägs av SL och underhålls av Arriva och Caretia. Tågen är kopplade om tre vagnar med manövervagn UBxp i söder, mellanvagn UBp och motorvagn X10p i norr. Under högtrafik går vissa tåg med sex vagnar.

  • Motorvagn X10p Antal fordon: 35, Antal sittplatser: 72, Längd: 19,9 m, vikt: 27,7 ton, Motoreffekt: 400 kW, axelföljd: BoBo, Sth: 80 km/h
  • Manövervagn UBxp Antal fordon: 34, Antal sittplatser: 76, längd: 19,9 m, vikt: 16,3 ton
  • Mellanvagn UBp Antal fordon: 32, Antal sittplatser: 66 (före ombyggnad 80), Längd: 19,9 m, vikt: 16 ton

OmbyggnadRedigera

Då vagnarnas smala och höga insteg inneburit svårigheter för rörelsehindrade, barnvagnar och rullstolar att komma ombord, påbörjades ett ombyggnadsprogram under år 2012. Företaget Euromaint Rail har fått i uppdrag att bygga om de 101 vagnarna under fyra år. Ordern är värd 400 miljoner kronor (april 2010) och innebär bland annat att de 32 mellanvagnarna får ett nytt mittparti med ny dörr och sänkt golv till plattformshöjd för att underlätta för funktionshindrade. Alla vagnar får ny inredning liknande pendeltågens och åtgärder för att förbättra driftsäkerheten.[13]

Roslagsbanan går genom tätbebyggda villaområden och en del boende längs banan upplever tågen som störande. SL experimenterade med kåpor ("kjolar") runt hjulen mellan våren 2008 och våren 2010 för att minska buller. Försöket föll dock inte väl ut eftersom kåporna slog i stödräler i växlar. I stället beslutades om utbyggnad av bullerskärmar i armerad betong, som i dag finns längs flera sträckor som går genom tättbebyggda områden, bl.a. Djursholm och Åkersberga.

Vagninteriör, renoverad X10pRedigera

Den äldre fordonsparkenRedigera

 
Ett äldre tåg (mörkbrunt) bredvid ett då reguljärt tåg (blått) på Östra station 2014.

Den äldre vagnparken har i viss mån bevarats av Roslagsbanans Veterantågsförening.

Framtida fordonRedigera

SL beslutade i augusti 2016 att köpa 22 tåg från Stadler, som ska kallas X15p.[14] De ska bli 60 meter långa med tre vagnar och få en max hastighet på 100 km/h. Det finns en option (möjlighet i kontraktet) att köpa ytterligare 45 tåg till fastställt pris.[15] Den nya tågtypen beräknas börja gå i reguljär trafik år 2022.[16]

Pågående utbyggnadRedigera

 
Den dubbelspåriga Stocksundsbron, invigd 1996. Det nyare stationsläget för Stocksunds station skymtar på andra sidan tunneln.

Under 2007 beslöt SL:s styrelse att bygga fler dubbelspår på banan, nämligen sammanhängande dubbelspår fram till Åkersberga respektive Lindholmen. I maj 2013 bantades utbyggnaden i ett första skede, med beslutet att tills vidare behålla enkelspår på delsträckorna Viggbyholm - Hägernäs, Arninge - Rydbo, samt norr om Vallentuna.

För att öka kapaciteten på banan har de tidigare hållplatserna Universitetet och Frescati lagts ned och ersatts av en ny station Universitetet. Den nya stationen ligger cirka 500 meter norr om den tidigare, i höjd med tunnelbanestationen Universitetet. På så sätt har också tillgängligheten till tunnelbanan och delar av universitetsområdet ökat. Stationen, som invigdes 7 januari 2010, är påkostad för att passa in i Kungliga Nationalstadsparken, med sidoplattformar och hissar. En ny gångväg har anlagts till Bergianska trädgården för att underlätta för de resenärer som tidigare använde Frescati hållplats.[17] Även signalsystemet på sträckan har optimerats för att medge tätare tågtrafik.

I november 2015 blev SL:s ombyggnad av station Stockholms Östra färdigställd och öppnad för resenärer. Ombyggnaden, som tog ett halvår, innebar ökad tillgänglighet, fler växlar och att nivåskillnaden mellan spår 1-6 och 7 försvann. Även värmeslingor och ny belysning & skyltning upprättades.

ÖsterskärsgrenenRedigera

På Österskärsgrenen har dubbelspår byggts ut Galoppfältet–Viggbyholm 2010, i samband med att en planskild korsning med Bergtorpsvägen anlades. 2010 färdigställdes dubbelspår Åkers Runö–Åkersberga och i februari 2015 blev det även dubbelspår på sträckan Rydbo–Åkers Runö. Från juni 2018 till december 2018 byggdes dubbelspår Hägernäs–Ullna kvarnväg, och i samband med det byggdes en ny station vid Arninge (öppnas 2022). Banan flyttades västerut och går numera närmare E18, där ett nytt resecentrum kommer att underlätta byte mellan buss och tåg och även bli en naturlig utgångspunkt för boende i det nya bostadsområdet Hägerneholm för arbetspendling. Under avstängningen påbörjades även ombyggnation av Åkersberga station som på sikt får tre plattformsspår, varav ett ska användas som vändspår. Under 2018 påbörjades även byggnation av planskilda korsningar med Rallarvägen och Båthamnsvägen, där tågen efter maj 2020 numera går på en viadukt.

Sträckorna Viggbyholm–Hägernäs och Ullna kvarnväg–Rydbo kommer att förbli enkelspåriga tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. I dagsläget trafikeras sträckan Rydbo-Åkersberga i högertrafik, vilket skulle ändras till vänstertrafik om sammanhängande dubbelspår byggs ut från Stockholms östra.

Sträckan Åkersberga–Tunagård–Österskär kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt.

KårstagrenenRedigera

På Kårstagrenen har en mötesstation anlagts i Kragstalund 2010. Under hösten 2014 anlades dubbelspår Visinge–Täby kyrkby och Kragstalund–Vallentuna, och under våren 2017 anlades dubbelspår på sträckan Roslags Näsby–Visinge. Därutöver är det beslutat att dubbelspår ska anläggas på sträckan Täby kyrkby–Kragstalund, där utbyggnad sker juni-december 2020 samt juni-oktober 2021.

Sträckan Vallentuna–Lindholmen kommer att förbli enkelspårig tills vidare, vilket beslutades i maj 2013. Sträckan Lindholmen–Kårsta kommer att förbli enkelspårig även på längre sikt. Dock kommer under 2021 mötesspår att anläggas vid Vallentunadepåns norra anslutning samt i Frösunda. [18]

Förlängning till T-CentralenRedigera

Den 30 mars 2017 meddelade Sverigeförhandlingen att avtal skrivits om att Roslagsbanan ska förlängas från Universitetet till T-Centralen via Odenplan, med byten till tunnelbana och pendeltåg på båda stationerna. Trafikstart till T-Centralen förväntas ske år 2035. Detta innebär samtidigt att Östra station kommer att läggas ned.[19] Den nya delen av banan planeras att byggas under mark.

FramtidRedigera

SL beslutade i augusti 2016 att köpa 22 tåg från Stadler, som ska kallas X15p. De ska bli 60 meter långa med tre vagnar och få en maxhastighet på 100 km/h. Det finns en option (möjlighet i kontraktet) att köpa ytterligare 45 tåg till fastställt pris. Första tågen levereras i slutet av 2020, och därefter ska de testköras under 2021. Åren 2022 till 2024 kommer de att tas i trafik. [20]

SL bygger sedan 2017 en ny depå i Vallentuna, vid station Molnby, vid namn Vallentunadepån. [21] Depån beräknas bli färdig 2020 och ska ha plats för de nyanskaffade X15p-tågen.

Den 9 juni-12 december 2020 samt juni-oktober 2021 stängs sträckan Täby Kyrkby-Kårsta av för tågtrafik då det byggs dubbelspår Täby Kyrkby-Kragstalund. Det görs även arbeten norr om Vallentuna, bland annat plattformsarbeten i Ormsta och Lindholmen, en ny mötesstation i Frösunda och åtgärder för att göra flera plankorsningar säkrare. Avstängningen innebär att tågtrafiken ersätts med buss och när arbetet är klart har hela sträckan Stockholms Östra-Vallentuna dubbelspår. [22]

Under 2022 ska två nya planskilda korsningar byggas. Vid Frescati tas befintlig plankorsning bort och ersätts med en vägport under spåren. Strax norr om station Enebyberg planeras det för en planskild korsning för Portvägen. Befintlig järnvägsövergång tas samtidigt bort och gående och trafik flyttas ned under järnvägen. Planerad byggstart är 2021. [23]

Under 2020-talet kommer en tunnel för Roslagsbanan att börja byggas från Universitetet via Odenplan till T-Centralen. Trafikstart till T-Centralen förväntas ske år 2025.

Eventuella framtida utbyggnaderRedigera

Mot Arlanda

En utbyggnad av Roslagsbanan som har diskuterats sedan 1960-talet är en förlängning till Arlanda. Den skulle vara till nytta både för personal på Arlanda som bor i Norrort och även för flygresenärer som får en direkt anslutning från Täby och Vallentuna utan att behöva ta vägen via centrala Stockholm. Förbindelsen skulle också möjliggöra byten mellan Roslagsbanan och pendeltåg, regionaltåg och fjärrtåg vid Arlanda centralstation. Från Molnby är avståndet till Arlanda omkring 15 km, vilket är den nya sträcka som skulle behöva byggas. Tänkbara stationslägen är på bro i anslutning till Sky city samt vid hotell och långtidsparkering i Benstocken. Utbyggnaden har studerats av SL i en förstudie år 2012 och därefter i en planeringsstudie. Planeringsstudien pausades senare och arbetet bedrevs vidare av kommunsamarbetet Stockholm Nordost.

Mot Rimbo

Roslagsbanans sträckning Kårsta - - Rimbo lades ned 1981. 1996 fattades ett principbeslut att bygga upp sträckan igen, men det har inte skett. En återuppbyggnad studerades inom Sverigeföhandlingen, men inget beslut fattades.

Söder om T-Centralen

Inom Kollektivtrafikplan 2050 studerar Region Stockholm möjligheten att på sikt bygga ut Roslagsbanan söderut från T-Centralen. Studerade möjligheter är bland annat till Värmdö och Tyresö, som är två av de fem kommuner i regionen som saknar spårtrafik.

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] ”SL och regionen 2019” (PDF). Storstockholms Lokaltrafik. 27 november 2020. Arkiverad från originalet den 13 november 2020. https://web.archive.org/web/20201113075346/https://www.sll.se/globalassets/2.-kollektivtrafik/fakta-om-sl-och-lanet/sl_och_regionen_2019.pdf. Läst 13 november 2019. 
  2. ^ ”När fick de olika bandelarna elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 16 december 2012. 
  3. ^ BANVAKT.se Bandel 317, 318, 319, 321, 323 och 325
  4. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Bandelar i Nummerordning 317, 318, 319, 321, 323 och 325
  5. ^ Pressmeddelande från SL, 22 november 2011
  6. ^ ”Pressmeddelande från SL: Tilldelningsbeslut för Roslagsbanan och busstrafik i Norrort och Norrtäljle”. My Newsdesk. 12 maj 2020. https://www.mynewsdesk.com/se/sl/pressreleases/tilldelningsbeslut-foer-roslagsbanan-och-busstrafik-i-norrort-och-norrtaelje-2998469. Läst 3 september 2020. 
  7. ^ ”Stocksund”. Svenska Spårvägssällskapet. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/pdf/stocksund.pdf. Läst 7 december 2011. 
  8. ^ Boken om Stocksund. Stocksund: Utg. Libris länk 
  9. ^ Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun, 2:a upplagan 2003, s. 167
  10. ^ SL-karta över Roslagsbanans utbyggnad, läst 2012-08-16
  11. ^ Stig Svallhammar. ”Den oslagbara Roslagsbanan”. i Bernt Forsberg, Robert Sjöö, Erik Sundström, Börje Thoursie (PDF). Spår – Järnvägsmusei vänners årsbok 1998. sid. 75. https://www.jarnvagsmuseet.se/globalassets/jarnvagsmuseet/bilder/fordjupning/arsbok/spar1998.pdf. Läst 27 oktober 2020 
  12. ^ Roslagsbanan, samrådsredogörelse, sid 46, 2009
  13. ^ läst 2010-04-06
  14. ^ SL köper in nya tåg till Roslagsbanan
  15. ^ SL: 22 nya fordon till Roslagsbanan, Publicerad: 2017-04-25, läst 2017-07-21
  16. ^ ”Roslagsbanans nya tåg – i trafik 2022”. Region Stockholm. 23 oktober 2020. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Roslagsbanan/Nyheter/2020/10/forsta-nya-taget-till-roslagsbanan-ar-har/. Läst 26 oktober 2020. 
  17. ^ www.sl.se Läst 2011-06-23
  18. ^ ”Utbyggnad och säkerhet”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Roslagsbanan/Roslagsbanans_utbyggnad/. Läst 7 juni 2020. 
  19. ^ http://sverigeforhandlingen.se/stockholmsregionen/
  20. ^ Nu börjar Roslagsbanans nya tåg tillverkas, Publicerad: 2019-11-26, läst 2020-01-04
  21. ^ Roslagsbanans depå i Vallentuna, läst 2020-06-07
  22. ^ ”Utbyggnad och säkerhet”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Roslagsbanan/Roslagsbanans_utbyggnad/. Läst 7 juni 2020. 
  23. ^ ”Utbyggnad och säkerhet”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/aktuella-projekt/Roslagsbanan/Roslagsbanans_utbyggnad/. Läst 7 juni 2020. 

Tryckta källorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Dahlgren, Peter; Thorén Roger, Karlsson Roine (1980). Roslagsbanan : resa genom ett sekel. Norrtälje: Norrtelje tidning. Libris länk 
  • Harlén, Hans (2016). Roslagsbanan. TNF-bok ; 216. Stockholm: Trafik-Nostalgiska Förlaget. Libris länk. ISBN 9789187695483 
  • Hedlund, Tom; Palme, Ulrika (1984). Roslagsbanan : en levande 100-åring. Stockholm: Carlsson. Libris länk. ISBN 91-7798-017-4 
  • Jarneberg, Eric; Ekström, Gert (1985). Roslagsbanan och bygden : 1885-1985. Täby hembygdsförenings skriftserie, 0492-1259 ; 19Stockholms läns hembygdsförbunds skriftserie, 0348-4750 ; 10. Stockholm: Stockholms läns hembygdsförb. Libris länk. ISBN 91-85760-10-2 
  • Kjellvard, Henry (1948). 50 år vid Roslagsbanan : avdelning 2 av Svenska järnvägsmannaförbundet 1898-1948 : [Stockholm]. Stockholm: Arbetarnes tr. Libris länk 
  • Kolb, Karolina (1993). Stationshus utmed Roslagsbanan. Uppsatser i konstvetenskap (60 resp 80 poäng), 99-1999103-1 ; 1993/94 :4. Stockholm: Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen. Libris länk 
  • Möte med tiden : en fotografisk dokumentation sommaren 1992. Stockholm: SL tåg. 1994. Libris länk 
  • Roslagsbanan 100 år. Malmö: Stenvall (distr.). 1985. Libris länk. ISBN 91-7266-087-2 
  • Stockholm-Rimbo järnvägsaktiebolag : 1885-1935 : data och händelser från 50-årsperioden 1885-1935. Stockholm: Idun. 1936. Libris länk 
  • 25 år på Roslagsbanan : några glimtar från Roslagsbanan som landstingsägd järnväg : [ett kvarts sekel i landstingets tjänst, 1972-1997] : [en minnesskrift ...]. Stockholm: SL tåg. 1997. Libris länk. ISBN 91-630-6245-3 

Externa länkarRedigera