Öppna huvudmenyn

Knivsta

tätort i Knivsta kommun, Sverige

Knivsta är en tätort i Uppland och centralort i Knivsta kommun i Uppsala län. Orten ligger vid järnvägen Ostkustbanan 48 km norr om Stockholm och 19 km söder om Uppsala, ett par kilometer väster om motorvägen E4 vid sjön Valloxen.

Knivsta
Tätort
Centralort
Knivsta kommunhus
Knivsta kommunhus
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Uppsala län
Kommun Knivsta kommun
Distrikt Knivsta distrikt
Koordinater 59°43′31″N 17°47′38″Ö / 59.72528°N 17.79389°Ö / 59.72528; 17.79389
Area
 - tätort 416 hektar (2015)[3]
 - kommun 295,21 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 8 211 (2018)[3]
 - kommun 18 868 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 19,738 inv./hektar
 - kommun 64 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Knivsta
Postnummer 741 XX
Riktnummer 018
Tätortskod T0576[4]
GeoNames 2700199
Ortens läge i Uppsala län
Red pog.svg
Ortens läge i Uppsala län
Wikimedia Commons: Knivsta
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistorikRedigera

Ortsnamnet Knivsta (omnämnt som Knifsta 1288) kan eventuellt ha sitt ursprung i ett personnamn. En man vid namn Toste Kniff finns noterad i handlingar från medeltiden.[5]

År 1866 drogs Norra Stambanan förbi Knivsta och 1876 anlades Knivsta station på marker tillhöriga Särsta gård. Den uppfördes i den då mycket populära schweizerstilen och ritades av Adolf W. Edelsvärd.[6] I början av 1900-talet bestod orten av några bondgårdar, järnvägsstationen, en affär, ett mejeri (senare ombyggt till brandstation) samt Lundqvist & Huddéns tegelbruk och sågverk.[7] År 1899 hade företaget Knivsta Sågbolag Rosenlund & Co bildats genom ett samarbete mellan företagen Lundqvist & Huddén och Olsson & Rosenlund. Man uppförde år 1900 ett sågverk och 1906 även ett tegelbruk. För att öka försäljningen inrättade man brädgårdar i Tureberg och i Älvsjö. Tegeltillverkningen upphörde 1956. Efter många ägarbyten gick företaget bakom sågverket, Fagerlidkoncernen, i konkurs. Man fick ingen köpare till verksamheten och sågverket auktionerades därför ut. [8] Under åren 2013-2015 uppfördes ny bostads- och affärsbebyggelse på den tidigare sågverkstomten.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Tätorten Knivsta 1960–2015[9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
931
1960
  
1 532 217
1965
  
2 509 225
1970
  
3 252
1975
  
3 703
1980
  
5 303
1990
  
7 012 401
1995
  
7 098 422
2000
  
7 126 422
2005
  
6 898 422
2010
  
7 081 421
2015
  
7 977 416

SamhälletRedigera

I Knivsta finns ett mindre centrum med kommunhus, bibliotek, banker, affärer, några restauranger och café samt en järnvägsstation. Under 2013-2014 byggdes delar av det gamla stationsområdet om för att skapa bättre förutsättningar för resor.[12] En ny brandstation uppfördes 2013-2014 i anslutning till Vattenfalls kraftanläggning och återvinningscentralen längs Gredelbyvägen, Knivstas infartsväg från E4.[13][14] I anslutning till Knivstas centrala delar finns också en sport- och simhall.

Knivsta gamla kyrka, eller Sankt Stefanskyrkan, från tidigt 1300-tal ligger strax söder om samhället. Sankta Birgittakyrkan ligger centralt i Knivsta.

I Knivsta finns även en læstadiansk församling.

NäringslivRedigera

Majoriteten av de boende pendlar till bland annat Uppsala, Stockholm eller Arlanda, av Knivstas nattbefolkning arbetar 25% i Uppsala och 20% i Stockholm[15]. Den största lokala arbetsgivaren är Knivsta kommun.[16]

IdrottRedigera

Bland aktiva idrottsklubbar märks Knivsta CK, Knivsta BBK, Knivsta IK, Långhundra IF och Alsike IF.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 19 september 2013
  5. ^ Karin Calissendorff: Ortnamn i Uppland, 1986
  6. ^ Upplandia.se: Järnvägsstation Knivsta Arkiverad 28 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 17 maj 2015
  7. ^ Knivstas historia, läst 17 maj 2015
  8. ^ Markus Uhrvik: Knivsta sågverk, läst 17 maj 2015
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. 
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7 
  12. ^ Upsala Nya Tidning 3 september 2013: Knivsta kan få eget resecentrum, läst 7 oktober 2013
  13. ^ Upsala Nya Tidning 20 februari 2013: Spadtag för ny brandstation, läst 7 oktober 2013
  14. ^ Upsala Nya Tidning 6 april 2014: 24UNT Knivsta brandstation, läst 21 juli 2014
  15. ^ ”Statistisk årsbok 2016 Kollektivtrafiken i Uppsala län”. sid. 49. https://www.regionuppsala.se/Global/UL/Dokument/Statistisk%20årsbok%20UL%202016.pdf. 
  16. ^ Norrtelje Tidning 20 september 2013: Barnfamiljer är nyckeln till Knivstas framgångar, läst 4 januari 2015