Öppna huvudmenyn

Märsta

tätort i Uppland, centralort i Sigtuna kommun.
Ej att förväxla med Marsta.

Märsta är en tätort samt centralort i Sigtuna kommun, Stockholms län. Orten har drygt 27 000 invånare[6] och goda kommunikationer genom att den ligger nära Arlanda flygplats, E4 och har en järnvägsstation.

Märsta
Tätort · Centralort
Flerfamiljshus i Märsta
Flerfamiljshus i Märsta
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Sigtuna kommun
Distrikt Husby-Ärlinghundra och
Odensala distrikt
,
Valsta distrikt
Höjdläge 19 m ö.h.
Koordinater 59°37′23″N 17°50′19″Ö / 59.62306°N 17.83861°Ö / 59.62306; 17.83861
Area
 - tätort 668 hektar (2015)[3]
 - kommun 350,26 kvadratkilometer (2017)[1]
Folkmängd
 - tätort 28 445 (2017)[3]
 - kommun 47 865 (2018)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 42,58 inv./hektar
 - kommun 137 inv./kvadratkilometer
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 08[4]
Tätortskod T0240[5]
GeoNames 2692475
Ortens läge i Stockholms län
Red pog.svg
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Märsta
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Innehåll

HistoriaRedigera

Märsta kommer av ordet Maerdhastadher som betyder platsen för mjärdfisket.[7] Märsta gästgivaregård, beläget vid nuvarande Forum (tidigare Biokällan och Folkets hus), var en viktig anhalt för postdiligensen mellan Uppsala och Stockholm. När järnvägen kom till Märsta 1866 uppehölls trafik med hästskjuts till Sigtuna, en förbindelse som ersattes av en busslinje under 1920-talet.

Märsta och dess omnejd har rika kultursevärdheter. Flertalet fornlämningar som runstenar, gravfält och fornborgar.

Administrativ historikRedigera

Märsta har aldrig haft någon administrativ särställning som municipalsamhälle eller köping utan var en del av Husby-Ärlinghundra socken och Husby-Ärlinghundra landskommun fram till 1952. Då fick orten ge namn en ny storkommun, Märsta landskommun. Vid nästa kommunreform 1971 upphörde Märsta kommun, men orten blev i stället centralort i den större Sigtuna kommun.

BefolkningsutvecklingRedigera

Lokaliseringen av Stockholms storflygplats Arlanda till närområdet var av avgörande betydelse för ortens expansion. 1960, då flygplatsen just tagits i bruk i begränsad utsträckning, var invånarantalet cirka 3 000 personer, 1965 var det över 10 000 och 1990 20 000. Därefter har utvecklingen gått i en lugnare takt.


Befolkningsutvecklingen i Märsta 1950–2010[8][9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
943
1960
  
2 882 130
1965
  
10 372 189
1970
  
16 786
1975
  
17 066
1980
  
18 827
1990
  
20 714 802
1995
  
21 476 723
2000
  
22 121 722
2005
  
22 548 731
2010
  
24 068 764
2015
  
27 034 668

SamhälletRedigera

Samhället indelas i följande delar

  • Tingvalla: Område med främst hyreslägenheter från 1960-talet som domineras av ett höghus som Märstaborna kallat för "Ulbrichtmuren". Huset kallas också ibland för "Bananhuset" på grund av dess form. Även namnet "Regnbågen" har lanserats för huset.
  • Märstadal: Bostadsområdet Vänortsringen. Byggt i slutet av 1980-talet/början av 1990-talet.
  • Valsta: Miljonprogramsområde. Till skillnad från många andra sådana områden är bebyggelsen här mer småskalig och bättre anpassad till naturen. Valsta Syrianska, ett före detta fotbollslag med säte i Valsta, bar dess namn innan det i 2015 gick i konkurs.

Valsta uttalas dialektalt med kort a (alltså som om det skrivits Vallsta).

  • Sätuna: Området runt Stationsgatan och Södergatan där många restauranger, pizzerior och affärer ligger. Här ligger pendeltågsstationen. Huvudsakligen flerfamiljshus.
  • Steninge: Steninge slott kulturcenter, Steninge-badet. Främst radhus och villor. Gränsar till Valsta.
  • Norrbacka: Villa/radhus-område, huvudsakligen från 1970-talet. Även område med hyreslägenheter vid järnvägen.
  • Arenberga: Område med kedjehus och fristående villor från främst 1960-talet.
  • Centrala Märsta: Blandad bebyggelse, ursprungligen mest villor på stora tomter, numera förtätat.
  • Ekilla: Område med villor, radhus samt lägenheter.

I Märsta centrum har ett flertal affärer öppnats, efter några år av nedgång kan noteras flera nyetableringar. Här finns de större klädkedjorna representerade liksom såväl Willys som Ica Kvantum och Clas Ohlson. Till det finns också Systembolaget, bibliotek och ett antal mindre butiker. Det finns även några restauranger, ett café och en pub.

I Märsta finns ett telegrafmonument uppfört till 100-årsdagen av den första telegraflinjen i Sverige som gick mellan Stockholm och Uppsala. Monumentet uppfördes 1953 och består av en avgjutning i brons av den första telegrafstolpen samt ett minnesmärke i betong. Det ligger vid Stationsgatan vid korsningen med Monumentvägen.

Märsta var tänkt att byggas på fyra kullar: Valsta, Pinbacken, Brista och Norrbacka. Av dessa blev endast två bebyggda med bostäder, Norrbacka och Valsta. På de andra kom inga bostäder att byggas då de i och med Arlandas expansion från 1970-talet och framåt låg för nära inflygningen till bana 1. Då endast två kullar blev bebyggda kom Märsta centrum snarare att hamna i en utkant än i centrum. I Brista kom fjärrvärmeverket att uppföras och av Pinbacken blev det en ishall som ritades av arkitekten Ralph Erskine.

KommunikationerRedigera

Märsta har goda kommunikationer genom att den ligger nära Arlanda flygplats, E4 och har en järnvägsstation, Märsta station med täta kommunikationer till Stockholm och Uppsala. Märsta är ändstation för SL:s pendeltågslinje 41.

SkolorRedigera

  • Tingvallaskolan skolår 1-6
  • Sätunaskolan skolår 1-6
  • Centralskolan skolår 1-6
  • Norrbackaskolan skolår 1-6
  • Sagaskolan skolår 1-6
  • Galaxskolan skolår 1-6
  • Frejaskolan skolår 1-3
  • Eddaskolan skolår 1-3
  • Valstaskolan skolår 4-9
  • Ekillaskolan skolår 7-9
  • Arlandagymnasiet (fram till 2005 Märstagymnasiet)
  • Centrum för Vuxenutveckling (vuxenskola)
  • Skolan Bergius (friskola) skolår 7-9
  • Josefinaskolan (friskola) skolår 1-12
  • Märsta Praktiska Gymnasium (friskola)

IdrottRedigera

I samhället finns en stor ishall, Pinbackshallen – ritad av arkitekten Ralph Erskine, där bland annat matcher i TV-pucken har spelats och som är Wings HC Arlanda hemmaarena. Tony Mårtensson är känd profil från Märsta med moderklubben RA73 som nuvarande är Wings HC Arlanda.

Invid Arlandagymnasiet ligger ett stort sportfält, Midgårdsvallen, invigt 17 september 2005. Sportfältet består av huvudidrottsplats, gräsplan 105x65 meter och allvädersbanor, uppvärmd konstgräsplan, kastplan för friidrott, träningsplan gräs, konstgräsplan för amerikansk fotboll samt en BMX-bana.

Midgårdsvallen är hemmaplan för bland annat friidrottsföreningen IFK Märsta som har flera lovande unga friidrottare.


Arlanda Jets är ett av Sveriges bästa lag i amerikansk fotboll med SM-Guld 2003 som höjdpunkten. Arlanda Jets har en mycket framgångsrikt ungdomsverksamhet med flera SM-Guld under 1990- och 2000-talen. Arlanda Jets hemmaarena är Midgårdsvallen som ligger i Tingvalla i Märsta.

Handbollslaget i Märsta heter Skånela IF där herrarna under säsongen 2012/2013 spelade i Allsvenskan och damerna i Allsvenskan.

Innebandylaget heter Arlanda IBK, men kallas för Griffins. Damlaget spelar i division 2, herrlaget i division 3. Föreningen har cirka 400 medlemmar och spelar sina matcher i Ekillahallen. Trots att Märsta ligger i Stockholms län spelar Arlanda IBK i Upplands Innebandyförbunds serier.

BilderRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Kommunarealer den 1 januari 2017, Statistiska centralbyrån, 28 februari 2017, läs online, läst: 17 oktober 2017
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  4. ^ hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 september 2013
  6. ^ http://www.tim.se/upplevelser/stader/marsta.html
  7. ^ De första märstaborna. http://www.slideshare.net/hembygdsigtuna/de-frsta-mrstaborna. Läst 30 december 2016. 
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. 
  10. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7 

Vidare läsningRedigera

  • Märsta, från forntid till flygtid av Alf Nordström.
  • Märsta, de fyra kullarnas stad - Bertil Franzén om tiden 1951-71 av Tomas Stavbom och Ragnar Fornö
  • Märstas moderna historia av Bertil Franzén
  • Över Märsta blinkar stjärnorna : bilder, tankar, drömmar inför 20-hundra av Hans Alenius
  • Sigtuna och Norrsunda av Gunnar Gihl. Uppsala 1925. 101 sid. Ingår i Källor till Sigtuna Stads och Sigtunabygdens historia, del 2.
  • Rosersberg av Sture Lindahl. En sammanställning av tillgängliga uppgifter om slottet, trädgården och parken. Allmänna förlaget 1975. 142 sid.
  • Handlande i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. Utgiven av Sigtuna museer 1993. 164 sid.
  • Förslag till Bevarande- och förnyelseplan för Sigtuna stad. 158 sid. Utgiven av Sigtuna kommun 1986.
  • Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden. Peter Bratt och Rolf Källman. Utgiven av Sigtuna kommun, Länsmuseet i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms län, första upplagan 1985, andra upplagan 1988. 221 sidor.
  • Hantverk och hantverkare i Sigtuna 1750-1915. Sten Sjöberg. 199 sid. Sigtuna 1989.

Externa länkarRedigera