Öppna huvudmenyn

Sociologi

vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse
En bild över så kallad nätverksteori. Reduktionistiska scheman som används i forskning, såväl av sociologistudenter för att överblicka sociala fält.

Sociologi är en vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och mönster i sociala relationer, det vill säga relationer inom klass, social interaktion, arbete, kultur och vardagslivet.[1][2][3] Exempelvis kan sociologer försöka förklara och förstå handlingar, sociala identiteter; grupprelationer & -processer; social skiktning(samhällsklass),Socialisation och sociala systemprocesser. Såväl som vilka kulturella strukturer och processer som präglar samhällen.

För att förstå skillnaden mellan sociologi och andra samhällsvetenskapliga discipliner som kriminologi, statsvetenskap, politisk ekonomi, rättsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap studerar dessa hur olika sociala delsystem fungerar. Exempelvis studerar alltså medie- och kommunikationsvetenskap, kommunikation och media. Sociologin har istället som ambition att placera analysen av politiska, ekonomiska, rättsliga och mediala processer i relation till å ena sidan samhället som helhet, och å andra sidan till de enskilda människors livssammanhang.[4]

AvgränsningarRedigera

Som ämne saknar sociologi ett enhetligt perspektiv, en dominerande teori eller ett avgränsat empiriskt fält. Vissa perspektiv har periodvis varit starkt inflytelserika inom disciplinen: positivism, hermeneutik och historisk materialism i början av 1900-talet, senare (strukturfunktionalism under 1950- och 1960-tal, socialkonstruktivism och postmodernism under 1980- och 1990-tal). Det finns de[vilka?] som hävdar att sociologin hålls samman av en kärna av gemensamma klassiker (särskilt Max Weber, Émile Durkheim och Karl Marx) samt empiriska metoder, men även kring dessa frågor pågår inomvetenskaplig kritik och diskussion. Det förhindrar emellertid inte att sociologer arbetar inom ramen för en stark tradition av gemensamma forskningsorganiserade begrepp och föreställningar.

Typiska ämnesvalRedigera

InriktningarRedigera

Traditionellt har sociologin indelats i tre perspektiv: utilitarism, atomism och organisk samhällsuppfattning.[enligt vem?] Idag är en sådan uppdelning mindre relevant. Några avgörande skiljelinjer i forskningen är idag i stället dem mellan socialkonstruktivistiska och realistiska ontologiska och teoretiska perspektiv, den relativa betydelsen av förståelse respektive förklaring, och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Vissa sociologer arbetar med kunskap som appliceras omedelbart på policy och välfärd, andra vanligen forskande sociologer, fokuserar till större del på att skapa en större teoretisk förståelse för sociala processer.

Inom den anglosaxiska sociologin bör viktigare bidrag från Talcott Parsons, John Goldthorpe, Robert K. Merton, C. Wright Mills, James Coleman, Mark Granovetter, Harrison White och Diego Gambetta räknas in.[källa behövs]

En mer kontinental sociologi har utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, och Anthony Giddens med flera.[källa behövs]

MetoderRedigera

 
Resultatet av en regressionsanalys.

Sociologin använder en bred flora av metoder för empirisk forskning. Med målsättningen att utveckla kunskap om relevanta subfält. Nätverksteori, regressionsanalys, diskursanalys, såväl som etnografiska metoder är ett par exempel.[5]

Ett exempel på sociologisk metod som troligen skulle refuserats i fallet att det hade lagts fram i akademien är Zygmund Baumans Retrotopia på grund av vad Rasmus Fleicher kallar hans essäistiska stil.[6] Vilket Lasse Dencik visserligen menar snarare är en brist hos akademien än Bauman.[7]

Undersökningar kan sträcker sig mellan mikrosociologi, angående enskilt aktörsskap till makronivå, där system och samhällelig och social struktur behandlas.

Sociologins primära forskningsproblematik är den enorma komplexitet[8] som samhällen innehåller.

HistorikRedigera

Sociologin växte fram som i kölvattnet av upplysningstidens individualism, förnuftstro, idéer om samhällsfördraget och naturrätt, idéer som företräddes av John Locke och Immanuel Kant.[9] Vissa vill dock dra den sociologiska traditionens rötter längre bak till antikens grekland.[10] Under 1700-talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till de pionjäreerna brukar fransmännen Henri de Saint-Simon och Auguste Comte räknas. Deras studier rörde det sociala systemet och individers påverkan på detta. Comte var dessutom den som myntade termen Sociologi.[11]

Till de sociologiska klassikerna hör Karl Marx. Émile Durkheim och Max Weber.[12][13][14] Även psykoanalytikern Sigmund Freud har bidragit väsentligt till vetenskapsfältet.[källa behövs] Det finns även många betydelsefulla kvinnliga sociologer, och många av dem är fortfarande verksamma. Bland dem kan nämnas Hannah Arendt, Nancy Chodorow, Margaret Mead, Harriet Martineau och Rosa Luxemburg.

SverigeRedigera

I Sverige blev sociologin egen universitetsdisciplin först 1947. Tidigare var sociologin en underdisciplin till praktisk filosofi. Torgny T:son Segerstedt blev då landets förste professor i sociologi. Bland tidigare och nu verksamma svenska sociologer nämnas Roland Paulssen Göran Ahrne, Johan Asplund, Gunnar Boalt, Göran Therborn Robert Erikson, Peter Hedström, Joachim Israel, Kerstin Jacobsson, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Walter Korpi, Mats Trondman,Fereshteh Ahmadi, Ted Goldberg och Hans Zetterberg.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 218. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 12 december 2019 
  2. ^ ”Definition of sociology | Dictionary.com” (på en). www.dictionary.com. https://www.dictionary.com/browse/sociology. Läst 11 december 2019. 
  3. ^ ”An Introduction to Sociology”. www.asanet.org. https://www.asanet.org/sites/default/files/savvy/introtosociology/Documents/Field%20of%20sociology033108.htm#whatissociology. Läst 11 december 2019. 
  4. ^ ”An Introduction to Sociology”. www.asanet.org. https://www.asanet.org/sites/default/files/savvy/introtosociology/Documents/Field%20of%20sociology033108.htm#whatissociology. Läst 12 december 2019. 
  5. ^ Aspers, Patrik, 1970- (2011). Etnografiska metoder : att förstå och förklara samtiden (2. uppl). Liber. ISBN 978-91-47-09615-2. OCLC 753266600. https://www.worldcat.org/oclc/753266600. Läst 12 december 2019 
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845372?programid=793. Läst 12 december 2019. ”Han står långt ut på den essäistiska sidan 
  7. ^ Radio, Sveriges. ”Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845372?programid=793. Läst 12 december 2019. ”Retrotopia om jag sitter liksom på min professorsstol och tittar på detta skulle den naturligtvis inte ha godkänts, vilket är en egentligen en anklagelse mot själva akademien, att inte kunna ha storhet att se.[...] många av de som har bidragit mest har liksom gått utanför ramarna, sprängt ramarna. 
  8. ^ Casti, John L. (1999). ”The computer as a laboratory” (på en). Complexity 4 (5): sid. 12–14. doi:10.1002/(SICI)1099-0526(199905/06)4:53.0.CO;2-4. ISSN 1099-0526. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/%28SICI%291099-0526%28199905/06%294%3A5%3C12%3A%3AAID-CPLX3%3E3.0.CO%3B2-4. Läst 12 december 2019. 
  9. ^ Ritzer, George,. Classical sociological theory (Seventh edition). sid. 37. ISBN 978-1-5063-2557-6. OCLC 961923752. https://www.worldcat.org/oclc/961923752. Läst 11 december 2019 
  10. ^ Hadden,, Richard W. (1997). Sociological Theory An Introduction to the Classical Tradition.. sid. 12. ISBN 1-55111095-4 
  11. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 13. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 11 december 2019 
  12. ^ Hadden, Richard W. (1997). Sociological Theory An Introduction to the Classical Tradition. sid. 12. ISBN 1-55111095-4 
  13. ^ Ritzer, George (2018). Classical sociological theory (Seventh edition). sid. 67-68, 8. ISBN 978-1-5063-2557-6. OCLC 961923752. https://www.worldcat.org/oclc/961923752. Läst 11 december 2019 
  14. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 205,13-14. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 11 december 2019 

Externa länkarRedigera