Samhällsklass

grupp i ett samhälle där alla medlemmar i gruppen har liknande socioekonomiska förutsättningar

Samhällsklass (från latin classis, jämför calare, kalla, sammankalla) eller socialgrupp är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används inom exempelvis sociologi och statsvetenskap.[1][2] En samhällsklass är en grupp i ett klasssamhälle som har liknande socioekonomiska förutsättningar.[2] I äldre samhällen var även formella juridiska rättigheter ojämlika mellan olika grupper, men även moderna samhällen kan erhålla konsekvenser av klasskillnader.[3]

Klassidentitet är inom sociologin en subjektiv kategori baserad på individens egen uppfattning om vilken samhällsklass denne uppfattar sig tillhöra. Inom samhällsvetenskaplig forskning gör man ibland en åtskillnad mellan objektiv och subjektiv klass. Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass beror däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet, denna kan till skillnad från den objektiva klassen, vara helt godtycklig. Exempelvis skulle Carl XVI Gustaf kunna känna sig som en del av en lägre klass än vad han i själva verket tillhör. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel överklassen, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklassen.

BakgrundRedigera

I västerländsk tradition syftade begreppet klass ursprungligen på de sex avdelningar i vilka det romerska folket var indelat på grundval av vissa politiska och sociala skiljaktigheter.

Klassamhället ur politisk-teoretisk synvinkelRedigera

Klassamhället existerar också utanför samhällsvetenskapen och förekommer då i politisk teori primärt inom marxism där målsättningen är att avskaffa klassamhället för att skapa ett klasslöst samhälle (kommunismen). Tillvägagångssätten för att uppnå målet skiljer mellan organisationer. De två huvudsakliga metoderna är revolution och reformistisk socialism. Efter att arbetarrörelsernas partier i Europa splittrades i en revolutionär och reformistisk gren, kom de gamla socialdemokratiska partierna att närma sig den reformistiska socialismen. Idag har partierna lämnat reformismen och fokuserar istället på att värna om de lägre klassernas välfärd och försöka utjämna skillnaderna inom ramarna för det kapitalistiska ekonomiska systemet. I Sverige har detta benämnts för funktionssocialism, vilken inte avser att ändra ägandet eller klasstrukturerna i samhället. Den revolutionära grenen kom att i huvudsak bestå i kommunistiska partier men även socialdemokratiska partier fanns (historiskt) representerade, exempelvis norska Arbeiderpartiet och de finska socialdemokraterna.

De flesta andra ideologier, såsom konservatism och liberalism, gör dock inte denna analys eftersom dessa inte har sin politisk-teoretiska ansats betingad efter materiella betingelser. Enligt detta politisk-teoretiska perspektiv, "kan man inte" dela in människor i klasser(inte i egenskapen att det inte går, utan att deras politisk-teoretiska ansats motsätter sig detta), däremot erkänner konservativa och liberaler att det existerar utsatta människor som behöver stöd och hjälp. De menar att detta stöd ska ske genom välgörenhet istället för att ändra på samhället, vilket marxister tenderar att luta mot.

Samhällsklass inom marxismRedigera

 
Den socialistiska klasspyramiden

Den tyske filosofen Karl Marx menade att klasstillhörigheten inte bestäms av levnadsstandarden, utan av vilken roll den enskilde har i det ekonomiska systemet, det vill säga om man i egenskap av arbetsköpare (kapitalist) äger produktionsmedel eller om man som arbetstagare (arbetare) saknar desamma. Den förra samhällsgruppen ansågs utgöra borgarklassen och den senare arbetarklassen. Arbetarklassen tvingas sälja sin arbetskraft (genom lönearbete) till den härskande borgarklassen som ensidigt kunde diktera anställnings- och arbetsvillkoren och därmed exploatera arbetaren. Marx skildrade de olika historiska stadier som människan genomgått, utifrån det sätt på vilket människorna frambringar och fördelar det som är nödvändigt för livets fortbestånd, med andra ord de ekonomiska förhållandena och producerandet av förnödenheter, ting och varor. Enligt denna definition hade samhället utvecklats från urkommunism till antikt slavsamhälle över feodala samhällen till modern kapitalism. Förändringarna från ett stadium till ett annat beror på utfallet av klasskampen.

Vid en viss tidpunkt växer en undertryckt klass i numerär styrka och välter de rådande makt- och egendomsförhållandena. Marx säger, att all hittillsvarande historia i huvudsak är en historia om klasskamp.

Klasskampen är som nämnts en av den mänskliga historiens drivkrafter. Klassbegreppet hos Marx är ju i hög grad knutet till vilket förhållande man har till produktionsmedlen. Därför har under det kapitalistiska produktionssättets framväxt har också en samhällsstruktur utvecklats där den grundläggande skiljelinjen går mellan de som måste försörja sig genom att sälja sin arbetskraft, det vill säga sin arbetstid,alltså lönearbetarna, och de som äger produktionsmedlen och köper denna arbetskrafts tid utan att betala för hela arbetstiden, det vill säga borgarklassen. Denna struktur kännetecknas av att en dominerande klass utnyttjar en underordnad klass och tillägnar sig mervärdet av det som skapas vid produktionen. Dessa klasser är beroende av varandra men relationen dem emellan är fylld av motsättningar.

Marx var också medveten om att dessa klasser inte är enhetliga. I det kapitalistiska samhället karakteriseras relationerna mellan människor av tävlan. Upprepade gånger pekade han på att denna inbördes tävlan och arbetsfördelningen splittrar såväl lönearbetarna som borgarklassen i en "oändlig mängd av intressen och stånd". Relationerna i produktionslivet bildar också basen för borgarklassens politiska dominans över lönearbetarna, likaså för en juridisk ideologisk överstruktur som stödjer de underliggande klassförhållandena.

Staten är ett uttryck för de grundläggande förhållandena i samhället som härleds från produktionslivet. Den politiska makten är därför i huvudsak underordnad den ekonomiska makten och har endast en relativ autonomi.

Marxister brukar tala om nödvändigheten om klassmedvetenhet, det vill säga förståelsen av sin klasstillhörighet och sina klassintressen, för arbetare för att kunna delta i klasskampen.

Intersektionalitet och klassRedigera

Feministisk och antirasistisk kritik av traditionell marxistisk teori har menat att alltför snävt fokus på ekonomisk ojämlikhet och kapitalistiska produktionsförhållanden kan resultera i en syn på klass som riskerar att utestänga andra grupper än dem som passar in i stereotypa föreställningar om arbetaren och arbetarklassen. Enligt feministiska och intersektionella teorier kan klassförhållanden inte begripliggöras helt åtskilt från andra maktordningar som kön, etnicitet, funktionalitet och sexualitet.[4] Det som utifrån ett håll kan förstås som ojämlikhet utifrån klass kan alltså även ses som ett uttryck för maktrelationer utifrån etnicitet eller härkomst.

Effekter av klasskillnaderRedigera

Forskning tyder på att effekterna av klasskillnader är stora för barns utveckling, skolgång och till och med medellivslängd.[5] Det saknas däremot konsensus om vad de kunskaperna bör leda till för agerande, då frågan tenderar att väcka politiska tankar. Grovt indelat är den vanligaste ståndpunkten inom vad som traditionellt ses som högern att detta inte är ett problem då det fortfarande finns ett visst(men sedan ungefär 70-talet ständigt minskande) mått av klassmobilitet i det svenska samhället och individen därmed själv påverkar sitt utfall, medan vänsterståndpunkten ofta är att det är problematiskt och oetiskt att inte agera när exempelvis medellivslängden kan variera 18 år på grund av din samhällsklass.[6]

LitteraturRedigera

  • Hallgren, C., Patron-klient-relationer och motsatta värdesystem i Kina. 1972. Ill.
  • Journal of contemporary Asia. Vol. 8 (1978), s. 355-373 (Sudama, T., Analysis of classes by Mao Tse Tung, 1923-39)

Vidare läsningRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Carter, Anthony T. (1974). Elite politics in rural India : political stratification and political alliances in Western Maharashtra. Cambridge University Press. ISBN 0-521-20366-X. OCLC 1204210. https://www.worldcat.org/oclc/1204210. Läst 13 maj 2020 
  2. ^ [a b] Bottero, Wendy, 1965- (2005). Stratification : social division and inequality. Routledge. ISBN 0-203-33936-3. OCLC 61166336. https://www.worldcat.org/oclc/61166336. Läst 13 maj 2020 
  3. ^ Wilkinson, Richard G.,. The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being. ISBN 978-0-14-197539-9. OCLC 1091644373. https://www.worldcat.org/oclc/1091644373. Läst 13 maj 2020 
  4. ^ Holgersson, Ulrika (2011). Klass - Feministiska och kulturanalytiska perspektiv. Hungary: Studentlitteratur. sid. 25, 125 
  5. ^ Klasskillnad spelar roll – från vaggan till graven, Pressmeddelande, Stockholms universitet, via forskning.se, läst 05 juli 2017
  6. ^ Nyheter, SVT. ”Var du bor avgör när du dör”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/val2014/hogutbildad-i-danderyd-lever-18-ar-langre-an-lagutbildad-i-varby. Läst 23 april 2017.