Sociologi

vetenskaplig disciplin som studerar samhällen och social handling i vid bemärkelse
(Omdirigerad från Sociologer)

Sociologi är den vetenskapliga disciplin som empiriskt och teoretiskt studerar samhällen, institutioner, mönster i sociala relationer, socialt beteende respektive relationen mellan dessa.[1][2][3][4][5][6] Sociologins ambition är att förstå och analysera politiska, ekonomiska, rättsliga och mediala processer i relation till så väl samhället som helhet som den enskildes erfarenheter och förutsättningar.[7] På så sätt skiljer sig sociologi från andra samhällsvetenskapliga discipliner som kriminologi, statsvetenskap, ekonomi, rättsvetenskap och medie- och kommunikationsvetenskap vilka studerar hur olika sociala delsystem fungerar. Det finns en lång rad subdicipliner till sociologi, till följd av att det rent teoretiskt finns en sociologi om "allt" inom de samhälleliga ramarna, precis som det finns en "filosofi" om allting.[8][9][10] Exempel på subdicipliner kan således vara Medicinsk sociologi, Historisk sociologi, Sociomusikologi och så vidare.

En bild över ett nätverksteoretiskt schema. Dessa Reduktionistiska scheman används i forskning, såväl av flitiga sociologistudenter för att överblicka sociala fält.

HistoriaRedigera

Sociologiska tankegångar har funnits sedan åtminstone antikens grekland.[11] Sociologin som disciplin har dock kommit senare, i kölvattnet av upplysningstidens individualism, förnuftstro, och politisk teori beträffande samhällsfördraget och naturrätt, idéer som företräddes av John Locke och Immanuel Kant.[12] Under 1700-talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till de pionjärerna brukar fransmännen Henri de Saint-Simon och Comte räknas.[källa behövs] Deras studier rörde det sociala systemet och individers påverkan på detta. Comte var dessutom den som myntade termen Sociologi.[13] Senare kom även tyskarna att intressera sig, med figurer som Tönnies, Weber och Simmel.

Efter andra världskriget växte sig två strömningar starka inom sociologin. Dels den sociologin inspirerad av Karl Marx med fokus på det kapitalistiska produktionssättets samhälleliga konsekvenser, särskilt för folkflertalet, och de nya nationer som bildats i takt med avkoloniseringen i Afrika, Asien och Sydamerika. Dels strukturfunktionalism, grundad i Talcott Parsons och, senare, Robert K. Mertons teorier. Strukturfunktionalismen fokuserade primärt på frågan om hur social ordning skapas och upprätthålls, samt vilken funktion olika samhälleliga fenomen har för sådan ordning. Sedan 1980-talet har sociologin förgrenat sig in i en stor mängd olika teoretiska riktningar och fält, vilket lett till att vissa sociologer varnat för att ämnets kärna riskerar gå förlorad.[14][15][16] Bland sociologer som varit särskilt inflytelserika under det sena 1900 och tidiga 2000-talen kan ett stort antal namn räknas in, exempelvis Pierre Bourdieu, Randall Collins, Nancy Chodorow, Anthony Giddens, Erwing Goffman, Mark Granovetter, Arlie R. Hochschild, Michelle Lamont.

Vår samtida sociologi är multiparadigmatisk, i linje med den givna kanonen som utgör de klassiska teoretikerna. Collins har identifierat fyra stycken breda traditioner gällande sociologisk teori, Funktionalism, konfliktteori, symbolisk interaktionism, och anglosaxisk rationalism vilka anses representera de levande traditionerna inom samtida sociologi.[17]

Först och främst har vi klassisk teori. Till de sociologiska klassikerna hör Karl Marx, Émile Durkheim, (Georg Simmel) och Max Weber.[18][19][20]

Modern sociologisk teori härstammar brett alltså från Durkheims funktionalism, Webers konfliktteori, (Collins placerar Marx inom konfliktteori också, något som inte är helt okontroversiellt), så väl som symbolisk-interaktionistiska synsätt gällande social interaktion. Exempelvis via Simmel. Den anglosaxisk rationalismen, trots att den primärt förknippas med ekonomi, är även ett perspektiv inom sociologisk teori. Samtida sociologisk teori bär spår av dessa traditioner, men de är inte ömsesidigt uteslutande. Någon kan således exempelvis nyttja ett Durkheimistiskt synsätt på mesonivå och ett teoritiskt perspektiv influerat av Moishe Postones mer sociologiska teoribildning.

InriktningarRedigera

Sociologisk forskning består av två typer av inriktningar. Dels inriktningar mot särskilda ämnesområden, dels mot särskilda teorier och metoder. Bland de olika ämnesområdena återfinns dels allmänsociologiska studier av specifika samhälleliga fält för att besvara mer övergripande sociologiska frågeställningar. Exempelvis ekonomisk sociologi, kultursociologi och genussociologi undersöker specifika fält för att kunna besvara, exempelvis, hur resursfördelning fungerar, hur individuella och kollektiva preferenser skapas eller vilken effekt uppfattningar om kön har på hur samhället är organiserat. Dels återfinns mer avgränsade och tillämpade studier som söker bidra med sociologiska rön till ett specifikt fält, exempelvis inom socialt arbete, mat- och måltidsvetenskap, utvecklingsstudier eller människa-datorinteraktion. I praktiken överbryggar dock mycket sociologisk forsking och många sociologers forskningsbidrag dessa två inriktningar.

De metodologiska och teoretiska riktningarna syftar främst till att tillämpa dessa på olika fenomen för att besvara frågor som är intimt förknippade med en viss teori eller metod. Exempelvis forskas det inom nätverksstudier och agent-baserad modellering på hur nätverk och agentmodeller bäst simuleras i olika analysverktyg. Inom den teoretiskt inriktade forskningen återfinns, exempelvis, studier kring hur olika stadier eller versioner av samhälleliga formationer bäst definieras från varandra.

AvgränsningarRedigera

Sociologins primära forskningsproblematik är den enorma komplexitet som samhällen innehåller.[21] Vissa perspektiv har periodvis varit starkt inflytelserika inom disciplinen: positivism, hermeneutik och materialism i början av 1900-talet, senare (strukturfunktionalism under 1950- och 1960-tal, socialkonstruktivism och postmodernism under 1980- och 1990-tal).[källa behövs] Det finns de[vilka?] som hävdar att sociologin hålls samman av en kärna av gemensamma klassiker (särskilt Max Weber, Émile Durkheim och Karl Marx) samt empiriska metoder, men även kring dessa frågor pågår inomvetenskaplig kritik och diskussion.[22] Det förhindrar emellertid inte att sociologer verkar inom ramen för en stark tradition av gemensamma forskningsorganiserade begrepp och föreställningar. Idag är sociologi ett så pass stort och diversifierat ämne som, delvis på grund av den höga abstraktionsnivå diciplinen kan tillåta sig, inkluderar en stor mängd inflytelserika forskare på en mängd områden. Undersökningar inom sociologi kan sträcka sig mellan mikrosociologi, angående enskilt aktörsskap till makronivå, där system och samhällelig och social struktur behandlas. Men hela spektrat kan också behandlas simultant, då brukar sociologer tala om samhället som totalitet.

Sociologer och deras verksamhetRedigera

Med en sociolog avses vanligen en forskare som avlagt filosofie doktorsexamen i sociologi eller varit aktiv som forskare inom sociologiska forskningsmiljöer. Det finns dock många andra yrkesgrupper vars medlemmar innehar sociologisk utbildning, exempelvis analytiker inom opinions- och marknadsundersökning, utredare i offentlig sektor, men man finner även sociologer i en lång rad andra discipliner.[23] Sociologer har kompetens gällande att utföra undersöknings- och utvärderingsprojekt, göra utredningar respektive genomföra analyser och tolkningar av olika datamaterial.[24] Sociologer kan analysera och eller bidra till samhällelig eller organisatorisk förändring.[25] Men även bidra gällande personalutveckling, utbildning, repspektive media och kommunikation.[26]

Typiska ämnesvalRedigera

Sociologi är ett ämne som utmärks av sin ämnesbredd, då sociologer studerar alla delar av samhället. Några områden har dock historiskt sett fått särskilt stor uppmärksamhet. Bland dessa är frågor som rör arbete och hur arbete organiseras i samhället centrala, vilket även inkluderar arbetslöshet. En annan fråga som många sociologer studerat är formeringen av normer, attityder och värderingar, samt hur dessa tar sig uttryck i vardagslivet. Sociologer studerar dock ämnen som dessa i en mängd olika miljöer, exempelvis skolor, arbetsplatser, regiliösa samfund och köpcentran. Därtill undersöker en stor andel av sociologin social stratifiering, förment sekularisering, filosofi, klass, juridik, medicin, social interaktion, religion i alla dess varianter, rasism, kultur, sexism, homofobi, vardagsliv och fattigdom. Sådana studier kan inkludera såväl den fenomenologiska erfarenheten av ojämlikhet, eller hur samhället skapar eller försöker motverka den. Ämnesvalen inom sociologin skiljer sig därtill i viss mån mellan olika länder.

 
Resultatet av en regressionsanalys.

MetodologiRedigera

Sociologin använder en bred flora av metoder för empirisk forskning. Dessa kan vara bland annat datorunderstödda, som komparativa, historiska, matematiska, surveybaserade, booleska och så vidare.[27] Med målsättningen att utveckla kunskap om relevanta subfält. Bland annat via Nätverksteori, regressionsanalys, diskursanalys, etnografiska metoder, geometrisk dataanalys, och så vidare.[28]

Ett exempel på sociologisk metod som troligen skulle refuserats i fallet att det hade lagts fram i akademien är Zygmund Baumans Retrotopia på grund av vad Rasmus Fleicher kallar "hans essäistiska stil".[29] Vilket dock Lasse Dencik visserligen menar snarare är en brist hos akademien än Bauman.[30]

Den svenska sociologinRedigera

I Sverige blev sociologin egen universitetsdisciplin först 1947. Tidigare var sociologin en underdisciplin till praktisk filosofi. Torgny T:son Segerstedt blev då landets förste professor i sociologi vid Uppsala universitet, och en avdelning för sociologi instiftades vid Lunds universitet.[16] Bland tidigare och nu verksamma svenska sociologer nämnas Fereshteh Ahmadi, Thomas Brante, Göran Ahrne, Johan Asplund, Eva Kärfve, Gunnar Boalt, Robert Erikson, Ted Goldberg, Peter Hedström, Joachim Israel, Kerstin Jacobsson, Walter Korpi, Roland Paulsen, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Göran Therborn, Mats Trondman och Hans Zetterberg.

Gymnasieämnet sociologiRedigera

Genom gymnasiereformen GY2011 infördes sociologi som gymnasieämne.[31] [32] Ämnet består av tre kurser: etnicitet och kulturmöten, sociologi och ungdomskulturer.[33]

EtymologiRedigera

Ordet Sociologi (eller "sociologie") kommer delvis från det latinska ordet socius ("kompanjon"). Suffixet -logy ("studiet av'") kommer från det grekiska -λογία, vilket härstammar från λόγος (lógos, "word" or "knowledge").[34]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 218. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 12 december 2019 
  2. ^ ”Definition of sociology | Dictionary.com” (på engelska). www.dictionary.com. https://www.dictionary.com/browse/sociology. Läst 11 december 2019. 
  3. ^ ”An Introduction to Sociology”. www.asanet.org. https://www.asanet.org/sites/default/files/savvy/introtosociology/Documents/Field%20of%20sociology033108.htm#whatissociology. Läst 11 december 2019. 
  4. ^ ”sociologi | svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=sociologi&pz=8. Läst 26 maj 2021. 
  5. ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 18 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171018181236/https://www.colgate.edu/docs/default-source/default-document-library/sociology-a-21st-century-major.pdf?sfvrsn=0. Läst 26 maj 2021. 
  6. ^ The Blackwell encyclopedia of sociology. Blackwell Pub. 2007. ISBN 1-4051-2433-4. OCLC 63692691. https://www.worldcat.org/oclc/63692691. Läst 26 maj 2021 
  7. ^ ”An Introduction to Sociology”. www.asanet.org. https://www.asanet.org/sites/default/files/savvy/introtosociology/Documents/Field%20of%20sociology033108.htm#whatissociology. Läst 26 april 2021. 
  8. ^ ”A romp through the history of philosophy from the Pre-Socratics to the present day. | University of Oxford Podcasts - Audio and Video Lectures”. podcasts.ox.ac.uk. https://podcasts.ox.ac.uk/romp-through-history-philosophy-pre-socratics-present-day. Läst 7 juni 2021. 
  9. ^ ”How a Sociology Degree Applies To Nearly Everything” (på engelska). Backpack | College of Liberal Arts. 14 mars 2019. https://cla.umn.edu/backpack/news-events/blog/how-sociology-degree-applies-nearly-everything. Läst 7 juni 2021. 
  10. ^ ”What is Sociology? | Department of Sociology” (på amerikansk engelska). https://sociology.unc.edu/undergraduate-program/sociology-major/what-is-sociology/. Läst 7 juni 2021. 
  11. ^ Hadden,, Richard W. (1997). Sociological Theory An Introduction to the Classical Tradition.. sid. 12. ISBN 1-55111095-4 
  12. ^ Ritzer, George,. Classical sociological theory (Seventh edition). sid. 37. ISBN 978-1-5063-2557-6. OCLC 961923752. https://www.worldcat.org/oclc/961923752. Läst 11 december 2019 
  13. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 13. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 11 december 2019 
  14. ^ Lyle, Kate (2017-12-01). ”Shaping the Future of Sociology: The Challenge of Interdisciplinarity beyond the Social Sciences” (på engelska). Sociology 51 (6): sid. 1169–1185. doi:10.1177/0038038516653728. ISSN 0038-0385. https://doi.org/10.1177/0038038516653728. Läst 26 april 2021. 
  15. ^ Holmwood, John (2010-12-XX). ”Sociology's misfortune: disciplines, interdisciplinarity and the impact of audit culture: Sociology's misfortune” (på engelska). The British Journal of Sociology 61 (4): sid. 639–658. doi:10.1111/j.1468-4446.2010.01332.x. http://doi.wiley.com/10.1111/j.1468-4446.2010.01332.x. Läst 26 april 2021. 
  16. ^ [a b] Larsson, Anna; Magdalenic, Sanja (2015). Sociology in Sweden: A History. Palgrave-McMillan. doi:10.1057/9781137482310 
  17. ^ traditions., Collins, Randall, 1941- Collins, Randall, 1941- Four sociological (1994). Four sociological traditions : selected readings. Oxford University Press. sid. 7-9. OCLC 1235339393. http://worldcat.org/oclc/1235339393. Läst 6 juni 2021 
  18. ^ Hadden, Richard W. (1997). Sociological Theory An Introduction to the Classical Tradition. sid. 12. ISBN 1-55111095-4 
  19. ^ Ritzer, George (2018). Classical sociological theory (Seventh edition). sid. 67-68, 8. ISBN 978-1-5063-2557-6. OCLC 961923752. https://www.worldcat.org/oclc/961923752. Läst 11 december 2019 
  20. ^ Classical sociological theory (2nd ed). Blackwell Pub. 2007. sid. 205,13-14. ISBN 1-4051-4854-3. OCLC 70707766. https://www.worldcat.org/oclc/70707766. Läst 11 december 2019 
  21. ^ Casti, John L. (1999). ”The computer as a laboratory” (på engelska). Complexity 4 (5): sid. 12–14. doi:10.1002/(SICI)1099-0526(199905/06)4:53.0.CO;2-4. ISSN 1099-0526. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/%28SICI%291099-0526%28199905/06%294%3A5%3C12%3A%3AAID-CPLX3%3E3.0.CO%3B2-4. Läst 12 december 2019. 
  22. ^ Abbott, Andrew Delano (2001). Chaos of disciplines. University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-00105-0. OCLC 648760691. https://www.worldcat.org/oclc/648760691. Läst 26 april 2021 
  23. ^ ”Sociologi | Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet”. www.gu.se. https://www.gu.se/socav/studera-hos-oss/sociologi. Läst 6 juni 2021. 
  24. ^ ”Sociologi | Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet”. www.gu.se. https://www.gu.se/socav/studera-hos-oss/sociologi. Läst 6 juni 2021. 
  25. ^ ”Sociologi”. www.miun.se. https://www.miun.se/mot-mittuniversitetet/Organisation/institutioner/hsv/vara-amnen/Sociologi/. Läst 6 juni 2021. 
  26. ^ ”Sociologi | Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet”. www.gu.se. https://www.gu.se/socav/studera-hos-oss/sociologi. Läst 6 juni 2021. 
  27. ^ Övers, Becker, Howard S. Torhell, Sven-Erik, (2008). Tricks of the trade : yrkesknep för samhällsvetare. Liber. sid. s.197-210. ISBN 978-91-47-08850-8. OCLC 870934461. http://worldcat.org/oclc/870934461. Läst 26 maj 2021 
  28. ^ Aspers, Patrik, 1970- (2011). Etnografiska metoder : att förstå och förklara samtiden (2. uppl). Liber. ISBN 978-91-47-09615-2. OCLC 753266600. https://www.worldcat.org/oclc/753266600. Läst 12 december 2019 
  29. ^ Radio, Sveriges. ”Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845372?programid=793. Läst 12 december 2019. ”Han står långt ut på den essäistiska sidan 
  30. ^ Radio, Sveriges. ”Bauman, Retrotopia och den flytande rädslan - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845372?programid=793. Läst 12 december 2019. ”Retrotopia om jag sitter liksom på min professorsstol och tittar på detta skulle den naturligtvis inte ha godkänts, vilket är en egentligen en anklagelse mot själva akademien, att inte kunna ha storhet att se.[...] många av de som har bidragit mest har liksom gått utanför ramarna, sprängt ramarna. 
  31. ^ Gymnasieskola 2011. Skolverket. 2011. ISBN 978-91-38-32580-3. OCLC 938857501. https://www.worldcat.org/oclc/938857501. Läst 26 april 2021 
  32. ^ Fagerberg, Johan (2018). Sociologi på gymnasiet. Sveriges Socologförbund. sid. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1177713/FULLTEXT01.pdf 
  33. ^ ”Ämne – Sociologi”. Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSOI%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3. Läst 26 april 2021. 
  34. ^ https://opentextbc.ca/introductiontosociology2ndedition/chapter/chapter-1-an-introduction-to-sociology/

Externa länkarRedigera