Gruppsammanhållning
Gruppsammanhållning uppstår när band kopplar medlemmar i en social grupp till varandra och till gruppen som helhet. Även om sammanhållningen är en mångfacetterad process, kan den delas upp i fyra huvudkomponenter: sociala relationer, arbetsrelationer, upplevd sammanhållning och känslor.[2] Medlemmar i starkt sammanhängande grupper är mer benägna att aktivt delta och att stanna kvar i gruppen.[3]
Gruppstorlek redigera
Små grupper är mer sammanhängande än stora grupper. Detta orsakas ofta av social maskning[4][5][6] (en: social loafing[7]), en teori som säger att enskilda medlemmar i en grupp faktiskt kommer att lägga ned mindre ansträngning, eftersom de tror att andra medlemmar kommer att kompensera för deras lathet. Det har visat sig att social maskning elimineras när gruppmedlemmarna tror att deras individuella prestationer är identifierbara.[8] Ett nära samarbete är ett viktigt inslag i varje företags produktiva arbete, därför spelar kommunikation, ömsesidig förståelse och en hälsosam atmosfär en viktig roll.[9]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ author., Wilkinson, Richard G.,. The inner level : how more equal societies reduce stress, restore sanity and improve everyone's well-being. ISBN 0-525-56124-2. OCLC 1109441994. http://worldcat.org/oclc/1109441994. Läst 18 september 2021
- ^ Forsyth, D.R. (2010). ”Components of cohesion”. Group Dynamics, 5th Edition. Wadsworth: Cengage Learning
- ^ Dyaram, Lata (2005). Unearthed: The Other Side of Group Cohesiveness.
- ^ ”Social maskning”. people.dsv.su.se. https://people.dsv.su.se/~lenan/PG1jpg/tsld007.htm. Läst 14 december 2019.
- ^ ”untitled”. people.dsv.su.se. https://people.dsv.su.se/~terese/km%202003/exempeluppgift.htm. Läst 14 december 2019.
- ^ ”Så blev ”Granen” Sveriges nye landsfader: ”Hade inte gått utan Zlatan””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/7lGm09. Läst 14 december 2019.
- ^ ”Social maskning - Natur & Kulturs psykologilexikon”. Natur & Kultur. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=social+maskning. Läst 14 december 2019.
- ^ Feltz, D.L. (1992). ”Understanding motivation in sport: a self efficacy perspective”. i G.C. Roberts. Motivation in sport and exercise
- ^ ”Gruppsammanhållning | activilla.com”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210725122844/https://www.activilla.com/puti-i-sposoby-splocheniya-kollektiva/.