För andra betydelser, se Teoretisk datavetenskap.

Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara. En vetenskapsman som utövar datavetenskap kallas datorforskare[1] (eller datavetare).

large capital lambda Plot of a quicksort algorithm
Utah teapot representing computer graphics Microsoft Tastenmaus mouse representing human-computer interaction
Datavetenskap bygger på teorin bakom beräkningar, och innefattar även teknikerna som används för att tillämpa denna teori.

Det akademiska ämnet datavetenskap överlappar i hög grad med ämnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.

Bakgrund redigera

Datavetenskap är ett självständigt akademiskt ämne sedan 1960 och det anses som väldigt ungt i den akademiska världen. Inte förrän på 1980-talet kom datavetenskap att bli ett eget ämne vid svenska universitet och högskolor. Beskrivningen av datavetenskap varierar från den äldre "läran om nuvarande teknologi", till dagens "läran om beräkningars utförande".

Datalogi, som ursprungligen är en dansk term, används på svenska synonymt med datavetenskap men också som ett förtydligande av den teoretiska delen av datavetenskap och då med matematisk-logisk och analytisk underton.

Väsentliga delområden redigera

Matematiska fundament redigera

Teoretisk datavetenskap redigera

Tillämpad datavetenskap redigera

Specifika tekniker redigera

Relaterade ämnen redigera

Framstående datavetare redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Se även redigera


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.