Sexism

fördomsladdad diskriminering baserad på könstillhörighet

Sexism (från engelskan sex, kön, och -ism, ideologisk riktning), innebär fördomsladdad diskriminering, förtryck eller utnyttjande av människor enbart på grund av könstillhörighet. Begreppet myntades av kvinnorörelsen i USA på 1960-talet som en parallellbildning till racism (rasism).[1] Det har sedan dess varit vanligt inom olika grenar av feminismen och är även föremål för lagstiftning och används inom socialforskning.

Organiserat motstånd mot kvinnlig rösträtt i USA.

Definition och användning

redigera

Grunden till sexism ligger i den ideologiska eller religiösa föreställningen att naturgivna skillnader mellan könen ger dem skilda uppgifter i samhället. Förespråkare av termen sexism menar att detta i praktiken alltid leder till att ett kön underordnas, medan det andra får en förtur till maktpositioner och bättre levnadsförhållanden.[2]

På grund av den patriarkala strukturen hos traditionella samhällen, och därav resulterande maktförhållanden, betecknade sexism ursprungligen endast diskriminering av kvinnor med samtidigt gynnande av det manliga könet. Efter millennieskiftet har dock anklagelser om diskriminering av endera kön på grund av deras könsroller – kulturellt betingade stereotyper om kvinnlighet och manlighet – blivit mer uppmärksammat.[3] I bland annat Sverige upplevs flickor ha större handlingsutrymme i sina framtida yrkesval än pojkar.[4]

I de västerländska kulturerna märks sedan 1990-talet ett utforskande av könsförhållanden och könsbetydelse över huvud taget. Här analyseras de könsroller som inskränker både kvinnor och män och kan göra dem båda till offer för sexism. På det samhällspolitiska planet yttrar sig detta till exempel i "gender mainstreaming" på det akademiska planet i utvecklingen ur ”kvinnoforskning” (som nästan uteslutande studerade kvinnans situation) av de nyutvecklade områdena genusvetenskap och queerteori).

Ett flertal filosofer, till exempel feministen Christina Hoff Sommers, motsäger sig idén om att uppmärksammandet av könens olikheter är jämställbart med förtryck och föreslår istället en acceptans för de olikheter mellan könen som bevisats av naturvetenskaplig forskning, och att människor kan vara "olika men jämställda".[5][6]

Skandinavien har ryktet som en jämställd plats verifierat globalt av diverse nationer, och med det har Sverige en unik roll att fortsätta vara en föregångare inom främjandet av jämställdhet. Inhemskt har det däremot tillkommit rapporter om könsdiskriminering i arbetslivet, i vilket unga kvinnor sticker ut då drygt 40 procent av kvinnor mellan åldern 16-29 har uttryckt sig vara diskriminerade, motsvarande siffra för män för ålder inom samma intervall ligger vid 10 procent.[7]

Kvinnor med samma erfarenhet och utbildning som män önskas i mindre utsträckning, med mindre lön samt given möjligehet att påverka det. Kvinnlig anställda diskrimineras alltså inom rekrytering, löneförhandlingar, utveckling av karriär och högtuppsata roller inom företagen.

Även sexuella trakasserier rapporteras till officiella myndigheter, däremot finns det inget universiellt definition för dessa situationer vilket gör det svårt att fastsätta mängden fall det rör sig om.[8]

Sexism är något som kan påverka arbetsplatsen för vissa och som även har djupgående konsekvenser för individer och arbetsplatser. Detta resulterar till att hinder skapas som bidrar till en ogynnsam arbetsmiljö. Dessa påverkningar är väl dokumenterade och stöds av källor som Europeiska institutet för jämställdhet och könsbaserat våld (EIGE). Enligt EIGE:s handbok om sexism på arbetsplatsen är de negativa effekterna tydliga och inkluderar en hämmande inverkan på karriärutveckling, upprätthållande av löneklyftor, skapandet av en toxisk arbetskultur och påföljande juridiska risker för organisationer. Källan pratar även om att bekämpa sexism och att detta kräver att organisera policys, främja mångfald och erbjuda utbildning för att höja medvetenheten. EIGE:s handbok har texter som belyser texten, det internationella perspektivet och expertisen som stödjer förståelsen av problemet och dess lösningar. [9]

Begreppshistoria

redigera

Föregångare

redigera

Redan 1907 använde doktor Käte Schirrmacher begreppet ”Sexualismus” (”sexualism”) om att mannen har uppställts som norm inom språket och i andra sammanhang.[10] Simone de Beauvoir skrev en avhandling om detta fenomen 1949,[11] där hon dock inte använde begreppet ”sexualism” eller ”sexism”.

Begreppets uppkomst i USA

redigera

Begreppet ”sexism” dök för första gången upp på engelska under 1960-talet. Det användes för att beskriva naturalisering av samhälleliga processer (biologism)[12], ett verkningssätt som även begreppet ”rasism” siktade mot. Begreppet sexism anknöt till rasism.[13] Med sexism benämndes inte bara individuella fördomar, utan även institutionaliserad diskriminering.[14] En första vetenskaplig framställning av sexism ägde rum i början av 1970-talet i USA.[15] Under 1970-talet började detta begrepp användas i vetenskapliga läroböcker i USA, medan det i Tyskland fortfarande inte var välbekant och endast användes i feministisk och populärvetenskaplig litteratur.[16]

1980-talet: Sexism som förtrycksförhållande

redigera

Under 1980-talet blev samspelet med andra förtrycksformer som klassism[17] och rasism[18] starkare betonat i diskussionen kring sexism. I samband med diskussionen om de olika förtrycksförhållandena skildes mellan fördom och förtryck.[19] Inom intersektionalitetsforskning (av intersection: skärning, korsning, genomskärning) idag adderas inte längre endast förtrycksförhållandena, utan det undersöks vilka resultat korsningarna av förtrycksförhållanden som sexism, rasism och så vidare har.

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sexismus, 12 september 2006.
  1. ^ Uppslagsordet sexism från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-02-12.
  2. ^ David Ehle (8 december 2015). ”Terminologi – sexism”. motargument.se. https://motargument.se/2015/12/08/terminologi-sexism/. Läst 13 oktober 2020. 
  3. ^ Sabrina Uzbekova Kandel (2020). Är sexismen verkligen välvillig? – Kvinnor och mäns fyra tematiska uppfattningar av välvillig sexism. Mälardalens högskola. sid. 2. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1499908/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 mars 2022 
  4. ^ Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det? (SOU 2009:64). 2009. sid. 159. https://www.regeringen.se/contentassets/6edeeb4cd4ff4ca9988984b68ecd25b4/flickor-och-pojkar-i-skolan---hur-jamstallt-ar-det-sou-200964. Läst 21 mars 2022 
  5. ^ Sommers, Christina (1994). Who Stole Feminism?. Simon & Schuster 
  6. ^ Pinker, Steven (2002). The Blank Slate 
  7. ^ ”Fler kvinnor än män känner sig diskriminerade i arbetslivet på grund av sitt kön”. Jämställdshetmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/nyheter/fler-kvinnor-an-man-kanner-sig-diskriminerade-i-arbetslivet-pa-grund-av-sitt-kon/. Läst 23 november 2023. 
  8. ^ ”Könsdiskriminering, Sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet”. Jämställdshetmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/gxybyjjy/rapport-2021-6-konsdiskriminering-sexuella-trakasserier-och-ohalsa-i-arbetslivet-2021-02-19.pdf. Läst 25 november 2023. 
  9. ^ ”What is the impact of sexism at work? | European Institute for Gender Equality” (på engelska). eige.europa.eu. 16 november 2023. https://eige.europa.eu/publications-resources/toolkits-guides/sexism-at-work-handbook/part-1-understand/what-impact-sexism-work?language_content_entity=en. Läst 26 november 2023. 
  10. ^ Mit der dem Menschen eigenen Subjektivität hat der Mann sich, seine Vorzüge, Fehler und Leistungen als die Norm, das Normale, das „Seinsollende", das Ideal gesetzt: das Männliche war, in der Sprache wie anderswo, das Massgebende. Daher in allen Sprachen der Welt der Kult des Mannes. [...] Immerhin, den Sexualismus, das Geschlechtsvorurteil bekommen wir so bald nicht aus der Sprache heraus, nur eine bewusste Gegenwirkung kann da helfen [...] Käthe Schirmacher: Der Sexualismus in der Sprache (1907) I: Helene Stöcker (utg.) (1907): Mutterschutz, Zeitschrift zur Reform der sexuellen Ethik. ”Der Sexualismus in der Sprache”. frauenmediaturm.de. Arkiverad från originalet den 17 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060117140944/http://www.frauenmediaturm.de/1138.html. Läst 16 september 2006. , refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  11. ^ Simone de Beauvoir: Det andra könet. Svensk översättning 1973
  12. ^ Nationalencyklopedin. Bd 16. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 388, sexism. ISBN 91-7024-619-X 
  13. ^ Nora Räthzel: Rassismustheorien: Geschlechterverhältnisse und Feminismus, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  14. ^ Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwandel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag S. 128f., refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  15. ^ Clarice Stasz Stoll (Hrsg.): Sexism. Scietific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  16. ^ Herrad Schenk, s.o. s. 129, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  17. ^ Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988), Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  18. ^ Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006
  19. ^ Arthur Brittan, Mary Maynard: Sexism, Racism and Oppression (1984) Oxford, refererad i Sexismus i tyskspråkiga Wikipedia 15 september 2006

Källförteckning

redigera
  • Marie-Louise Janssen-Jurreit: Sexismus. Über die Abtreibung der Frauenfrage. München 1976 ISBN 3-446-12273-7
  • Angela Davis: Rassismus und Sexismus. Schwarze Frauen und Klassenkampf in den USA (1982) Berlin: Elefantenpress ISBN 3-88520-093-7
  • Dietrich Becker-Hinrichs, Renate Wanie: Sexismus in politischen Gruppen, Broschüre, 1991, ISBN 3-930010-00-3
  • Annegret Friedrich: Projektionen. Rassismus und Sexismus in der Visuellen Kultur, 2001, ISBN 3-89445-217-X
  • Monika Gerstendörfer: Sine laude! Sexismus an der Hochschule, 1994, ISBN 3-929982-02-1
  • Ruth Köppen: Armut und Sexismus Berlin 1994 ISBN 3-88520-512-2
  • Anja Meulenbelt: Scheidelinien. Über Sexismus, Rassismus und Klassismus (1988),Reinbek bei Hamburg: Rowohlt Verlag ISBN 3-498-04316-1
  • Thomas Eckes: Geschlechterstereotype: von Rollen, Identitäten und Vorurteile, i: Ruth Becker, Beate Kortendieck (utg.): Handbuch Frauen- und Geschlechterforschung. Theorie, Methoden, Empirie (2004) Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften ISBN 3-531-14278-X
  • Herrad Schenk: Geschlechterrrollenwnadel und Sexismus. Zur Sozialpsychologie geschlechtspezifischen Verhaltens (1979) Weinheim und Basel: Beltz Verlag ISBN 3-407-54546-0
  • Ignacio L. Götz: The culture of sexism, Westport, Conn. 1999, ISBN 0-275-96566-X
  • Gudrun Salmhofer (utg.): Sexismus. Übergriffe im Alltag, Studien Verlag, Innsbruck 2004, ISBN 3-7065-4005-3, (Tyskspråkig recension på literaturkritik.de)
  • Clarice Stasz Stoll (utg.): Sexism. Scientific Debates (1973) Reading, Mass.: Addison Wesley