Ekonomikritik är kritik av “det ekonomiska” i sig.[2][3] Ekonomikritiken menar att de praktiker, axiom och tankesätt som förekommer inom ramen för ekonomin är ovetenskapliga och uppburna av samhälleliga (normativa) praktiker, snarare än förmenta "lagbundenheter". Ekonomikritiker ser konceptet "ekonomin", som metafysik.[4] Ekonomikritiken ser inte "ekonomi" som ett evigt tillstånd, utan snarare som något relativt nytt rent historiskt.[5][6]

Karl Marx, troligt den kändaste ekonomikritikern.[1]

HistoriaRedigera

Ekonomikritiken förutsätter att det finns ett koncept av "det ekonomiska", och är alltså ett nytt fenomen vilktet uppkommit först med moderniteten, alltså på grund av att det inte fanns mycket att kalla "ekonomi" dessförinnan.

Ekonomikritik i kontrast till vanlig kritik av ekonomiRedigera

Det är möjligt att göra en distinktion mellan verklig kritik av den politiska ekonomin i sig, alltså ekonomikritik, och vanlig kritik av "ekonomin". Författare som exempelvis Marx, kritiserar de fundamentala grundkoncepten och kategorierna i den politiska ekonomin i sig medan författare som intresserar sig för vanlig kritik av ekonomin snarare bekymrar sig med hur "banker är dåliga" eller att "folk köper för få varor" eller hävdar att "lösningen" ligger i att "reporäntan måste höjas eller sänkas", och så vidare. Dessa senare författare angriper vissa praktiker, institutioner, eller fenomen, ofta i försök att "rädda" den politiska ekonomin, genom att kritisera vad de uppfattar som källan till problematiken. Dessa författare kan således föreslå exempelvis basinkomst eller andra liknande förslag för att hålla konsumtionen på en tillräcklig nivå trots att lönearbete blir allt mer värdelöst på grund av automatisering, för att på det viset lyckas hålla "ekonomin" i rullning.[7][8][9] Ett exempel på en person som inte kritiserar själva konceptet av ekonomi i sig, men som bokstavligen säger sig låtsas vara "ekonom" i hopp om att någon ska lyssna på vad han har att säga kring ekonomers ovetenskapliga tillvägagångssätt är Eric Weinstein.[10] Weinstein menar vidare att "ekonomer effektivt sett är "sällskapet för vurmandet kring att jorden är platt" gällande "den här typen av frågor".[11]

Ruskins romantiska ekonomikritikRedigera

Ruskin är mest känd som en av sin tids allra mest centrala konsthistoriker, något som gjorde att han redan hade viss insikt i medeltidens förkapitalistiska samhällens civilisation, och dess väsenskilda sociala organisation. Genom denna insikt kunde Ruskin skärskåda den klassiska nationalekonomin, (som på den tiden kallades den politiska ekonomin), så som den skapats av John Stuart Mill, Adam Smith och David Ricardo. Ruskin betraktade ekonomin som "en sorts kollektivt hjärnsläpp". Detta till följd av att den var så häpnadsväckande dåraktig att den intresserade honom lika lite som ”en vetenskap om gymnastiken som utgick från att människorna inte hade några skelett”. ”Den moderna nationalekonomin”, menade Ruskin, ”står på en exakt likadan grund. Enligt Ruskin genom ett antagande som liknar att tro, inte att människan saknar skelett, utan att hon helt består av skelett, och den grundar en förbenande framstegsteori på detta förnekande av en själ; och sedan den har visat allt, som kan göras av ben, och konstruerat ett antal intressanta geometriska figurer med dödskalle och benpipor, bevisar den framgångsrikt olägligheten av att en själ åter visar sig i dessa kroppsstrukturer. Ruskin skrev: "jag förnekar inte sanningen i denna teori: jag förnekar bara dess tillämplighet på världens nuvarande stadium.”[12]

Marx ekonomikritikRedigera

Marx ekonomikritik omfattar hans undersökning av vad som senare har kommit att kallas reella abstraktioner av vissa forskare.[13][14] Marx är vidare troligt den kändaste ekonomikritikern.[15] Marx centrala ekonomikritiska verk är Grundrisse, Till kritiken av den politiska ekonomin och Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin. Att de explicit döpts till Till kritiken av den politiska ekonomin och Kapitalet. Kritik av den politiska ekonomin har dock inte stoppat kontrovers gällande att dessa verk skulle vara "ekonomiska teorier". Vilka då anses gälla hur ett (implicit) kapitalistiskt produktionssätt ska förvaltas, något som förespråkades flitigt av ortodoxin i det forna östblockets samhällen, snarare än kritiska undersökningar. Det fanns dock även under den perioden vissa som snarare mer eller mindre explicit lutade mot ekonomikritik, som Roman Rosdolsky. Den Marxska ekonomikritiken skärskådar alltså de förment "naturliga" och "transhistoriska" kategorier som ligger till grund för analysen i Kapitalet: vara, pengar, värde, arbete, kapital.[16] Nedan följer ett ekonomikritiskt citat av Marx

De / anm: ekonomerna/ liknar i detta avseende också teologerna, som också skiljer på två slags religioner. Varje religion, som inte är deras egen, är en uppfinning av människorna, medan deras egen religion är en uppenbarelse av Gud. När ekonomerna säger att de nuvarande förhållandena - de borgerliga produktionsförhållandena - är naturliga vill de därmed låta förstå att det är förhållanden, i vilka rikedomsalstringen och produktivkrafternas utveckling sker i enlighet med naturlagarna. På så sätt är dessa förhållanden själva av tidens inflytande oavhängiga naturlagar. Det är eviga lagar, som alltid måste styra samhället. På så sätt har det funnits en historia, men det finns inte längre någon; det har funnits en historia därför att feodala institutioner ägt bestånd och därför att man i dessa feodala institutioner finner produktionsförhållanden fullständigt olika det borgerliga samhällets, som ekonomerna vill ha erkända som naturliga och följaktligen eviga.
– Karl Marx - Sjunde och sista anmärkningen, Filosofins elände, 1847

Övriga ekonomikritikerRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ ”Karl Marx gör grön comeback”. DN.SE. 18 oktober 2013. https://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/karl-marx-gor-gron-comeback/. Läst 2 september 2021. 
  2. ^ Jung, Henrik (2019-01-01). ”Slagen av abstraktioner: Förnuftiga och reala abstraktioner i Marx ekonomikritik”. Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria. ISSN 0076-1648. https://tidskriftenlychnos.se/article/view/21307. Läst 1 september 2021. 
  3. ^ ”MARX EKONOMIKRITIK | Fronesis”. https://fronesis.nu/nummer/marxekonomikritik/. Läst 1 september 2021. 
  4. ^ ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm. Läst 1 september 2021. 
  5. ^ ”The Poverty of Philosophy - Chapter 2.1”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/poverty-philosophy/ch02.htm. Läst 1 september 2021. ”When the economists say that present-day relations – the relations of bourgeois production – are natural, they imply that these are the relations in which wealth is created and productive forces developed in conformity with the laws of nature. These relations therefore are themselves natural laws independent of the influence of time. They are eternal laws which must always govern society. Thus, there has been history, but there is no longer any. There has been history, since there were the institutions of feudalism, and in these institutions of feudalism we find quite different relations of production from those of bourgeois society, which the economists try to pass off as natural and as such, eternal.” 
  6. ^ ”Don’t let the Nobel prize fool you. Economics is not a science | Joris Luyendijk” (på engelska). the Guardian. 11 oktober 2015. http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/oct/11/nobel-prize-economics-not-science-hubris-disaster. Läst 10 september 2021. ”The award glorifies economists as tellers of timeless truths/.../” 
  7. ^ https://renegadeinc.com/universal-basic-income-capitulation-capitalism/
  8. ^ https://evonomics.com/how-universal-basic-income-solves/
  9. ^ Roland., Paulsen, (2017). Arbetssamhället : hur arbetet överlevde teknologin. Atlas. ISBN 978-91-7389-563-7. OCLC 1001429875. http://worldcat.org/oclc/1001429875. Läst 10 september 2021 
  10. ^ ”What economists fail to understand about economics | Eric Weinstein...”. https://www.youtube.com/watch?v=Ye62fKlMLTM. ”I pretend to be an economist hoping that the economists will take issue that I'm not an economist so I can advance gauge theoretic and field theoretic economics” 
  11. ^ ”What economists fail to understand about economics | Eric Weinstein...”. https://www.youtube.com/watch?v=Ye62fKlMLTM. ”"They are effectively the flat earth society of market analysis"” 
  12. ^ Radio, Sveriges. ”John Ruskin: En brittisk 1800-talsaristokrat för vår tid? - OBS”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/1244376. Läst 2 september 2021. 
  13. ^ https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53697/1/gupea_2077_53697_1.pdf
  14. ^ https://fronesis.nu/wp-content/uploads/2015/08/FR02806.pdf
  15. ^ ”MARX EKONOMIKRITIK | Fronesis”. https://fronesis.nu/nummer/marxekonomikritik/. Läst 1 september 2021. 
  16. ^ Kris och kritik (2-3). 2014. 
  17. ^ ”Litteraturens värden - Lunds universitet”. portal.research.lu.se. https://portal.research.lu.se/portal/sv/projects/the-values-of-literature(e09220e9-00cc-4e05-be87-9f5f6a58407d).html. Läst 2 september 2021. 
  18. ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1086360/FULLTEXT01.pdf
  19. ^ ”Rätten till lättja”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/lafargue/1883/1883.htm. Läst 2 september 2021. 
  20. ^ https://www.nytimes.com/roomfordebate/2015/02/09/are-economists-overrated/overreliance-on-the-pseudo-science-of-economics
  21. ^ Fleischer, Rasmus. Musikens politiska ekonomi Lagstiftningen, ljudmedierna och försvaret av den levande musiken, 1925–2000 
  22. ^ ”The Local - Nobel descendant slams Economics prize”. web.archive.org. 14 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071014012248/http://www.thelocal.se/2173/20050928/. Läst 10 september 2021. 
  23. ^ ”Abolish the Nobel in Economics, Many Scientists Agree by Hazel Henderson”. web.archive.org. 17 november 2011. https://web.archive.org/web/20111117002603/http://www.hazelhenderson.com/editorials/abolishTheNobel.html. Läst 10 september 2021.