Öppna huvudmenyn
Herbert Spencer.

Herbert Spencer, född 27 april 1820 i Derby, död 8 december 1903 i Brighton, var en brittisk filosof och liberal. Han var redaktör vid tidskriften The Economist från 1848.

Innehåll

BiografiRedigera

Spencer anses av vissa som upphovsman till socialdarwinismen och var den som myntade uttrycket "survival of the fittest" – en idé som kom att upptas av de fascistiska rörelserna under 1900-talet. Spencer själv ville dock att människan och samhället skulle utvecklas spontant och fritt. Han var en skarp motståndare till kolonialism och krigföring och försökte bland annat organisera en Anti-Aggression League mot brittisk imperialism. Spencer vände sig kraftfullt mot nationalism och militarism och hävdade att de innebar en "återbarbarisering" efter en kort gyllene epok med fred och frihandel i Europa.[1]

Vad gäller Spencers utvecklingslära menade han att all utveckling går i cykler; liksom rymdens solsystem och galaxer enkom uppkommer, blomstrar och dör, kommer människornas samhällen att följa samma mönster – en tanke som även återfinns hos tänkare som Nietzsche och Spengler. Nietzsche var dock samtidigt starkt kritisk mot både den darwinistiska evolutionsteorin och Spencers socialdarwinism.[2]

FilosofiRedigera

Året innan Darwins Om arternas uppkomst kom ut, publicerade Spencer skriften Progress (1858), där han i stora drag framförde den utvecklingsteori, som senare redovisades i First principles (1862) och A System of Synthetic Philosophy (1-10, 1862–96).[3]

Spencers teori går ut på att utvecklingen inom alla system har fyra kännetecken:

  1. Koncentration – fastare sammanhang
  2. Differentiation – mångfald och funktionsuppdelning
  3. Determination – ökad samordning och ändamålsinriktning
  4. Rörelsens avtagande – mindre rörlighet inom systemet

Dessa utvecklingskarakteristika fann han tillämpade inom såväl biologi, sociologi och psykologi som etik och politik. [3]

BibliografiRedigera

  • The Developmental Hypothesis. 1852 
  • Principles of Psychology. 1855 
  • Education. 1861 
    • Uppfostran i intellektuelt, moraliskt och fysiskt afseende (okänd översättare, Skoglund, 1883)
  • Principles of Sociology 
  • Principles of Ethics. 1893 
  • First Principles. ISBN 0-89875-795-9  En pre-darwinsk evolutionsteori
  • The Man Versus the State. 1884 
    • Individen gentemot staten (översättning Alban Keyser, Beijer, 1912)
    • Människan mot staten (översättning Erik Carlquist, h:ström, 2014)
  • System of Synthetic Philosophy. 1860 
  • Social Statics. 1851 
  • Autobiography. 1904 
  • The study of sociology
    • Inledning till samhällsläran (översättning Victor Pfeiff, Björck, 1880-1881)
  • The data of ethics
  • [Okänd originaltitel]
    • Behaget och andra uppsatser: musikens härkomst och uppgift, stilens filosofi, skrattets fysiologi m. fl. (öfversatta och försedda med ett förord af Robinson, Geber, 1888)

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.econlib.org/library/LFBooks/Spencer/spnMvS0.html
  2. ^ Nietzsche, Friedrich (2008, 2018). Den glada vetenskapen. Samlade skrifter. "Band 5". Symposium. sid. ss. 218–220 
  3. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1979.

Externa länkarRedigera