Södra militärområdet (Milo S), ursprungligen I. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.[2]

Södra militärområdet
(Milo S)
Vapen för Södra militärområdet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSödra militärområdet
Datum1942–2000
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypMilitärområde
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avHögkvarteret
EfterföljareSödra militärdistriktet
StorlekStab
HögkvarterKristianstads garnison
FörläggningsortKristianstad
Marsch"På marsch" (Rydberg) [a]
DekorationerMiloSMSM [b]
Befälhavare
MilitärbefälhavareKent Harrskog [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tilläggstecken
Militärområdes- stabens vapen (1983–1994).
Milo S 1988.

Historik

redigera

Södra militärområdet bildades 1942 under namnet I. militärområdet (första militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland.

Inför regeringens proposition för budgetåret 1989/1990, föreslogs två alternativ till reducering av militärområdesstaber. I alternativ 4 SV skulle Östra militärområdet sammanslås med Bergslagens militärområde och bilda Mellersta militärområdet, samt att Södra militärområdet skulle sammanslås med Västra militärområdet och bilda Sydvästra militärområdet. Det andra alternativet, alternativ 5(R), innebar att Östra militärområdet sammanslogs med Bergslagens militärområde och bildade Mellersta militärområdet, men där militärbefälhavaren för Västra militärområdet gavs i uppgift att organisera en operativ rörlig ledningsresurs (R). Regeringen förordade alternativ 5(R), vilket innebar att Södra militärområdet kvarstod i sin form.[3]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen att Sverige skulle indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet militärområden åstadkoms genom att Södra militärområdet och Västra militärområdet, respektive Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde sammanslogs. Samtidigt minskades antalet militärbefälhavare till tre, där staberna för de tre militärområdena lokaliserades till Bodens garnison, Kristianstads garnison och Strängnäs garnison. Den nya organisationen inrättades den 1 juli 1993, vilken i praktiken innebar att Västra militärområdet upplöstes och uppgick i Södra militärområdet.[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att militärområdesstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 fyra militärdistrikt, vilka i princip motsvarade geografiskt sett de tidigare militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig.[5] Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid militärområdesstaben till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 mars 2001, då avvecklingen av staben ansågs slutförd.[6]

Verksamhet

redigera

Militärområdet var en del av det före detta invasionsförsvar hade som ansvar att samla den operativa ledningen av alla stridskrafter inom Milot, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Försvarsområden

redigera

Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden, vilka täckte Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län, Kronobergs län, Jönköpings län och Malmöhus län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Den 30 juni 1993 upplöstes och avvecklades Västra militärområdesstaben (Milo V) i Skövde och de ingående försvarsområdena i Västra militärområdet överfördes till Södra militärområdet. Därmed tillkom försvarsområdena i Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län till Södra militärområdet, som med det kom att omfatta och täcka hela Götaland. Genom den länsreform som gjordes åren 1997–1998 sammanslogs ett antal försvarsområden, och bildade den 1 januari 1998 Skåne respektive Västra Götalands försvarsområde. Vidare sammanslogs även försvarsområdena i Småland och bildade Smålands försvarsområde.

Fo 11

Fo 12

Fo 13

Fo 14

Fo 15

Fo 16

Fo 17

Fo 18

Tillkomna försvarsområden 1993

redigera

Fo 31

Fo 32

Fo 34

Fo 35

Organisation 1945

redigera

Organisation 1955

redigera

Organisation 1964

redigera

Organisation 1971

redigera

Organisation 1987

redigera

Organisation 1994

redigera

Den 1 juli 1993 uppgick Västra militärområdet i Södra militärområdet. Och efter att Försvarsmaktens nya grundorganisation trädde i kraft den 1 juli 1994, såg Södra militärområdet (Milo S) ut enligt följande.

Kaderorganiserade krigsförband

redigera

Utbildningsförband

redigera

Skolor och Centra

redigera

Organisation 1998

redigera

Den 1 januari och den 1 juli 1998 trädde den nya grundorganisation efter försvarsbeslutet 1996 i kraft, och den 1 januari 1999 för skolförbanden. Försvarsbeslutet innebar bland annat att truppslagscentrumen avvecklades samt att ett antal försvarsområdesstaber avvecklades.

Kaderorganiserade krigsförband

redigera

Utbildningsförband

redigera

Skolor och Centra

redigera

Förläggningar och övningsplatser

redigera

När staben bildades 1942, förlades den till Kronohuset på Östra Storgatan 22 i Kristianstad. Från den 1 oktober 1966 förlades staben till ett nyuppfört kontorskomplex på Kockumsgatan 6 i Kristianstad. Från 1994 var militärområdesstaben samlokaliserad med Södra Underhållsregementet. Försvarsmakten lämnade fastigheten den 30 september 2002.[2]

Heraldik och traditioner

redigera

År 1994 antog militärområdesstaben nytt heraldiskt vapen med blasoneringen "I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden lagd över ett stolpvis ställt svärd av guld. Krona:Kunglig". Vapnet övertogs den 1 juli 2000 av Södra militärdistriktsstaben. Samma år, 1994, antogs "På marsch" (Rydberg) som förbandsmarsch. Marschen ärvdes från Norra skånska regementet, och kom åren 2000–2005 användas av Södra militärdistriktet.[1]

År 2000 instiftades Södra militärområdesstabens minnesmedalj i silver (MiloSMSM).[10] I samband med att militärområdesstaben upplöstes, restes en minnessten i grå granit vid Kockumsgatan mellan Kanalgatan och Vattentornsvägen.[11]

Förbandschefer

redigera

Militärbefälhavare

redigera
 
Chefen för Milo S (höger) och överste Lars Carlson.

Ställföreträdande militärbefälhavare

redigera

Milostabschefer

redigera
 
Stabschefen, generalmajor Sigmund Ahnfelt (andra från höger) tillsammans med regementschefen överste Sten-Olle Tegmo inspekterar A 6 år 1968.

Namn, beteckning och förläggningsort

redigera
Namn
I. militärområdet 1942-10-01 1966-09-30
Södra militärområdet 1966-10-01 2000-06-30
Avvecklingsorganisation 2000-07-01 2001-03-31
Beteckningar
I. Milo 1942-10-01 1966-09-30
Milo S 1966-10-01 2000-06-30
Förläggningsorter
Kristianstads garnison (F) 1942-07-06 2001-03-31

Galleri

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Förbandsmarschen antogs 1994, fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes åren 2000–2005 av Södra militärdistriktet och sedan 2020 av Södra militärregionen.[1]
  2. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
  3. ^ Kent Harrskog blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.

Tryckta källor

redigera
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Danuta Janina Engstedt, Björn Hall, red (1994). Svensk soldat. Stockholm: Överbefälhavaren i samarbete med Försvarsmedia. M7742-712011 Libris 1940178 
  • Fakta om Totalförsvaret 1997 (M7754-786102)
  • Fakta om Totalförsvaret 1998 (M7754-786103)
  • Fakta om Totalförsvaret 1999 (M7754-766001)

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera