Kronobergsbrigaden (IB 11) var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1993. Förbandsledningen var förlagd i Växjö garnison i Växjö.[1][2][3]

Kronobergsbrigaden
(IB 11)
Vapen för Kronobergs regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnKronobergsbrigaden
Datum1949–1993
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollKrigsförband
Del avKronobergs regemente
FöregångareKronobergs regemente [a]
StorlekInfanteribrigad
HögkvarterVäxjö garnison
FörläggningsortVäxjö
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960

Historik

redigera

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att arméns fältregementen skulle omorganiseras, och från 1949 års krigsorganisation anta en brigadorganisation. Kronobergsbrigaden sattes upp åren 1949–1951 vid Kronobergs regemente (I 11) genom att fältregementet Kronobergs regemente (IR 11) omorganiserades till brigad.[2]

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition ställdes grundutbildningen vid Kronobergs regemente (I 11/Fo 16), det vill säga bemanningen av Kronobergsbrigaden och dess systerbrigad Blekingebrigaden (IB 11), mot utbildningen av brigaderna vid Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17). Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras.[4]

Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att arméns nya grund- och krigsorganisation från den 1 juli 1992, vilken bland annat skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).[4]

Kronobergsbrigaden avvecklades och upplöstes dock den 30 juni 1993. I samband med att brigaden upplöstes och avvecklades, kom en brigadskyttebataljon vid Kronobergsbrigaden att överföras till Kalmarbrigaden (IB 42), för att där utgöra den fjärde brigadskyttebataljonen.[2]

Verksamhet

redigera

I samband med försvarsbeslutet 1968 kom brigaden på sikt att bli Kronobergs regementes så kallade anfallsbrigad, då ekonomin inom Försvarsmakten ej tillät modernisering av samtliga brigader. Under brigadens aktiva tid kom den att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59 IB 66 och IB 77. Brigadspaningskompaniet samt de tre brigadskyttebataljonerna utbildades vid Kronobergs regemente, medan övriga enheter utbildades vid respektive truppslag.[3]

Bataljoner

redigera
  • Brigadledning
  • 1x brigadspaningskompani
  • 1x brigadpansarvärnskompani
  • 1x bandpansarvärnskompani
  • 1x brigadluftvärnskompani
  • 3x brigadskyttebataljon
  • 1x brigadhaubitsbataljon
  • 1x brigadunderhållsbataljon
  • 1x brigadingenjörsbataljon

Förbandschefer

redigera

Namn, beteckning och förläggningsort

redigera
Namn
Kronobergsbrigaden 1949-10-01 1993-06-30
Beteckningar
IB 11 1949-10-01 1993-06-30
Förläggningsort
Växjö garnison (F) 1949-10-01 1993-06-30

Se även

redigera

Referenser

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949
  1. ^ Braunstein (2003), s. 51–54
  2. ^ [a b c] Björck (1996), s. 346
  3. ^ [a b] Björck (1996), s. 117
  4. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 31 oktober 2017. 

Tryckta källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992. Växjö: Regementet. 1992. Libris 1431869 
  • Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928 
  • Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623-1964. Växjö. 1967. Libris 798114