Jönköpings län är ett av Sveriges län och omfattar den nordvästra delen av landskapet Småland. Residensstad är Jönköping. Jönköpings läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Jönköpings län
Län
Vapen för Jönköpings län tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland, Västergötland
Region Region Jönköpings län
Läge 57°45′N 14°12′Ö / 57.750°N 14.200°Ö / 57.750; 14.200
Residensstad Jönköping
Area Rankad 12:e
 - Totalt 10 475 km²
Folkmängd Rankad 6:e
 - Totalt 368 856 (2023-12-31) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 35,2 invånare/km²
Inrättat 1639/1687
Landshövding Helena Jonsson
Länskod 06
Geonames 2702976
Länsbokstav F
Karta SCB geodata
Jönköpings läns läge i Sverige.
Jönköpings läns läge i Sverige.
Jönköpings läns läge i Sverige.

Historia redigera

 
Karta över delar av Jönköpings län, 1690
 
Karta över delar av Jönköpings län, 1690

Före 1634 förekommer Jönköpings län som namnet på ett slottslän, Jönköpings slottslän. I 1634 års regeringsform §24 bildades Sveriges län och här ingår det nutida länet som en del av Smålands län vilket beskrivs som bestående av Tiohärads lagsaga och "Jöneköpings län", med residens i Kronoberg[2] och där Jönköpings län då avser slottslänet. Ur Smålands län utbröts 1639 Jönköpings län som en separat del med egen landshövding. 1654 kom området åter att tillsammans med Kronobergs län bilda ett gemensamt län, kallat Jönköpings och Kronobergs län, som sedan flera gånger delades och återskapades, där Jönköpings län när det fanns separat, vid några tidpunkter även omfattade områden i nuvarande Kronobergs län. 1679-1680 kom även området för nutida Kalmar län ingå i ett storlän kallat Smålands län. Från 1687 kom Jönköpings län slutgiltigt att bli ett fristående län. Länets södra delar tillhörde från 1634 Tiohärads lagsaga och dess norra del i Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dessa upplöstes 1849.

I samband med kommunreformen 1971/74 överfördes de delar i Hylte kommun som legat i Jönköpings län till Hallands län. I samband med bildandet av Västra Götalands län 1998 överfördes kommunerna Mullsjö och Habo från Skaraborgs län till Jönköpings län.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings län 1970–2015
År Invånare
1970
  
309 279
1975
  
313 758
1980
  
317 759
1985
  
316 525
1990
  
325 163
1995
  
329 595
2000
  
327 829
2005
  
330 179
2010
  
336 866
2015
  
347 837
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi redigera

Landskapet i Jönköpings län är varierat, men till största delarna täcks det av skog och landskapet präglas inte minst av att det är situerat på Småländska höglandet. Det finns mer än 2 300 sjöar och flera stora vattendrag, däribland Lagan och Emån. Länets största och djupaste sjö är Vättern vars södra del når Jönköping. I södra delen av länet ligger Store Mosse nationalpark som är Sveriges största myrområde söder om Lappland. Den högsta punkten är Tomtabacken som reser sig 377 meter över havet.

Angränsande län redigera

Hydrografi redigera

Sjöar redigera

Styre och politik redigera

Styre redigera

Region Jönköpings län redigera

Se artikeln Region Jönköpings län

Länsstyrelsen i Jönköpings län redigera

Se länsstyrelsen i Jönköpings län
 
Länsstyrelsen, med Munksjön i förgrunden

Administrativ indelning redigera

Landskap och stift redigera

Länet omfattar nordvästra delen av landskapet Småland och delar av sydöstra Västergötland.

Länets delar tillhörde Tiohärads lagsaga och Kalmar läns och Ölands lagsaga intill dess upplöstes 1849. 1718–1719 var denna lagsaga i detta län ersatt av Jönköpings löns lagsaga och Eksjö läns lagsaga.

Huvuddelen av länet ingår i Växjö stift. Mindre områden i väster (tidigare Mo härad) ingår i Skara stift, liksom delarna Habo och Mullsjö kommuner. I nordost ingår områden i Linköpings stift.

Folkland, härader och städer (före 1970) redigera

Städer med stadsprivilegier som inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft var: Eksjö stad, Jönköpings stad, Gränna stad. Köpingarna Huskvarna blev stad 1911, Nässjö 1914, Tranås 1919, Vetlanda och Värnamo 1920, Sävsjö 1947 men dessa fick då ingen egen jurisdiktion.


Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter redigera

Se respektive härad.

Kommuner 1952–1971 redigera

 
Kommuner i Jönköpings län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Hylte landskommun och Unnaryds landskommun(utom Bolmsö socken) överfördes till Hallands län på 1970-talet, likaså Tannåkers socken samt ö-delen av Bolmsö till Kronobergs län. Dessutom har Habo kommun och Mullsjö kommun tillkommit 1998 från Skaraborgs län.

Städer (9 st):

Köpingar (6 st):

Landskommuner (39 st):

Förändringar 1952–1970 redigera

Kommuner från 1971 redigera

 

Politik redigera

Politiska majoriteter i Jönköpings län, 2018–2022 redigera

Jönköpings län har sedan lång tid tillbaka varit ett starkt borgerligt fäste, även om Socialdemokraterna varit relativt starka i många av industri- och järnvägsstäderna. Den borgerliga orienteringen tros ha flera förklaringar såsom ett starkt privat näringsliv och stor andel egenföretagare, frikyrkornas starka ställning och den småländska mentaliteten, med lågt bidragstagande som följd.[3] Idag är borgerliga partier med i styret av elva av tretton kommuner i Jönköpings län, och innehar posten som kommunstyrelsens ordförande i åtta. Jönköpings län är även Kristdemokraternas starkaste område i Sverige och Jönköpings läns valkrets är den valkrets vari Kristdemokraterna har sitt starkaste stöd. I Riksdagsvalet 2014 erhöll partiet 10 procent av rösterna i Jönköpings läns valkrets, vilket var en tillbakagång med drygt två procentenheter. I kommunalvalet erhöll partiet mellan 7 och 24 procent i samtliga kommuner i länet förutom Gislaved.

Region Politiskt styre Antal mandat Regionstyrelsens ordförande Oppositionsråd
Jönköpings län       S+M+BA 44 av 81 Rachel De Basso (S) Mia Frisk (KD)
Kommun Politiskt styre Antal mandat Kommunstyrelsens ordförande Oppositionsråd
Aneby       S+C+KD 19 av 35 Beata Allen[4] (C) Mats Hansson (M)
Eksjö     S+M 25 av 49 Markus Kyllenbeck (M) Annelie Hägg (C)
Gislaved           S+M+WePC+L 29 av 49 Marie Johansson (C) Stefan Nilsson Nylén (SD)
Gnosjö       M+KD+C 19 av 35 Kristine Hästmark (M) Fredrik Francke (S)
Habo         M+KD+C+L 18 av 35 Susanne Wahlström (M) Gunnar Pettersson (S)
Jönköping         S+C+L+MP 37 av 81 (minoritet) Ann-Marie Nilsson (C) Joakim Dahlbäck (M)
Mullsjö         S+KD+C+L 16 av 31 Per Högberg (KD) Henrik Jansson (M)
Nässjö         S+KD+C+V 27 av 57 (minoritet) Sara Lindberg (S) Leif Ternstedt (SD)
Sävsjö       KD+S+C 23 av 39 Therese Petersson (KD) Inget oppositionsråd
Tranås       M+KD+L 13 av 41 (minoritet) Mats Holmstedt (M) Mikael Stenqvist (S)
Vaggeryd     S+M 21 av 41 Gert Jonsson (M) Thomas Axelsson (KD)
Vetlanda       VF+SD+M 24 av 45 Robin Wallén Nilsson (M) Henrik Tvarnö (S)
Värnamo         M+C+KD+L 26 av 51 Tobias Pettersson (M) Anetté Myrvold (S)


Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Jönköpings län anses ofta som småföretags- och entreprenörslänet, vilket återfinns i den så kallade Gnosjöandan, som kännetecknas av att hitta otraditionella lösningar, om att samarbeta och framför allt om att våga.

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Den stora trafikleden är E4:an, går i nord-sydlig riktning, och ansluter till riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg. Riksväg 27, som passerar Värnamo och Gislaved på sin väg mellan Karlskrona och Göteborg, är en annan viktig väg.

Södra stambanan går rakt genom länet och passerar Nässjö - en av landets största järnvägsknutar.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Kommuner redigera

De största kommunerna i länet enligt SCB:

Nr Kommun Folkmängd
(31 juni 2023)
1 Jönköping &&&&&&&&&0145609.&&&&&0145 609
2 Värnamo &&&&&&&&&&034722.&&&&&034 722
3 Nässjö &&&&&&&&&&031884.&&&&&031 884
4 Gislaved &&&&&&&&&&029354.&&&&&029 354
5 Vetlanda &&&&&&&&&&027621.&&&&&027 621

Residensstaden är i fet stil

Se även redigera

Referenser redigera

Externa länkar redigera