Öppna huvudmenyn

Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Borås garnison i Borås.[1]

Älvsborgs försvarsområde
(Fo 34)
Älvsborgs regemente vapen.svg
Vapensköld för Älvsborgs regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnÄlvsborgs försvarsområde
Datum1942–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
StorlekRegemente
EfterföljareVästra Götalands försvarsområde
Del avÄlvsborgs regemente [a]
HögkvarterBorås garnison
FörläggningsortBorås
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareMatts Uno Liljegren [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1960AM.090975-I 15 (02).jpg

HistoriaRedigera

Älvsborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Uddevalla försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Älvsborgs försvarsområde med Älvsborgs regemente. Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[2]

Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".[3]

Förläggningar och övningsplatserRedigera

När försvarsområdet bildades förlades staben till Norra Drottninggatan 21 i Uddevalla. Den 1 juli 1958 flyttades staben till Vänersborg där staben förlades till Drottninggatan 38 samt med förrådsverksamhet vid Skyttegatan 6. Från den 1 juli 1975 förlades staben till Borås där den samlokaliserades med regementsstaben för Älvsborgs regemente.[1]

FörbandscheferRedigera

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

  • 1942–1946: Sixten Wockatz
  • 1946–1975: ???
  • 1975–1981: Överste 1. graden Åke Ingmar Lundberg
  • 1981–1986: Överste 1. graden Sven Henry Magnusson
  • 1986–1989: Överste 1. graden Per Blomquist
  • 1989–1992: Överste 1. graden Svante Bergh
  • 1992–1998: Överste 1. graden Matts Uno Liljegren

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Uddevalla försvarsområde 1942-10-01 1975-06-30
Älvsborgs försvarsområde 1975-07-01 1997-12-31
Beteckningar
Fo 34 1942-10-01 1997-12-31
Förläggningsorter
Uddevalla garnison (F) 1942-09-15 1958-06-30
Vänersborgs garnison (F) 1958-07-01 1975-06-30
Borås garnison (F) 1975-01-01 1997-12-31

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.
  2. ^ Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 73
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019. 
  3. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019. 

Tryckta källorRedigera

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6